Thomas-1

Hmm... för mig är en "radom" ett sorts väderskydd (*) runt en vridbar radarantenn? Men kanske menar du med ny radom nåt i stil med ny antenn eller vad? Du får ursäkta men jag förstår alltså inte din fråga ordentligt, tror ett klarläggande av detta med ditt ordval "radom" skulle gynna den fortsatta forumtråden?? (*) Alltså en sorts upp&ned-vänd väderskyddande plastpotta med tätande kant nertill, hur dyr kan en sådan vara? Och är en sådan "plastpotta" - i dagens läge - verkligen inkopplad med olika datorsystems allt snabbare utbytestakt? (Osvuret är naturligtvis alltid bäst, för den s.k. "utvecklingen" går allt fortare??)

Dags igen... http://www.lth.se/julkalender/2016/ Tja, för oss som tjuvgläntade pappluckorna - och kanske svär över de digitala luckornas omedgörlighet - så finns en tröst HÄR. :-)

Bra fråga! ...som man brukar säga när man inte har en aning. Gummibälgar hos drev lever ett utsatt liv, hålla tätt och ändå "behålla sin smidighet" riktigt länge. Exempelvis kravet på täthet hos drevbälgar är väl mest att vätskan vatten inte skall kunna tränga in, alltså ganska långt ifrån den gastäthet som t.ex. cykeldäcks-innerslangar kräver för inte att ge långsam pyspunka? Å andra sidan behöver väl inte cykelslangar tåla varken oljeprodukter eller UV-ljus. Tror att olika drevtillverkare redan mycket noga har anpassat sina produkters gummisort för respektive användnings-område! Bilden nedan alltså mest avsedd som en illustration över det faktum att några evigt flexibla gummibälgar inte kan existera, bara mer eller mindre bra materialval redan gjorda av kunniga drevtillverkare. Att "smeta på" något kemiskt preparat på drevbälgars in- eller utsida för att förlänga livslängden tror jag inte på. Tänker att sådana tips i så fall redan borde stå i drevets skötselanvisning, eller att de annars vore allmänt kända? (Men utvecklingen går ständigt framåt, kanske har nåt nytt kommit fram sen drevet konstruerades?) I bilden nedan syns en tabell över olika saker som kan angripa gummi, noterar själv att havssalt inte är med i listan. Faktiskt inte heller UV-ljus, men men. Litet konstigt kan jag dock tycka för havssalt kan väl angripa och fördärva det mesta? Men att avlagrat havssalt inte finns med i listan beror nog mer på att sådant är alltför "perifert" för listans syfte, alltså alltför specifikt för just maritima grejor för att ens nämnas? Tja, frågan löd alltså vad man kan göra för att förlänga drev-gummibälgars livslängd. Hmm... troligen inte särskilt mycket, månne skydda ännu bättre emot UV-ljus, kanske flytta ut från förorenade storstads-regioner där ozonhalten tenderar att bli hög. Haha, sist och troligen minst... ge fan i att svänga så mycket och istället försöka att alltid hålla rak kurs?? :-) Bildkälla denna pdf.

Jag hittade en intressant guide specialskriven för just för dieselbåtägare. (Parker säljer olika slags filter så läs för all del med nån nypa salt.) Deras hemsida är i övrigt rik på klickbara internlänkar, de verkar kort sagt veta det mesta angående filtrerings-teknik?

Hej, motorn behöver inte lyftas ur men det är bökigt nog ändå. Fast 30000 spänn är nog betydligt överdrivet. Det tunga drevet måste lossas och därtill kunna manövreras med litet precision, finns ett specialverktyg "885146" som gör detta till en barnlek. Men förmodligen kan jobbet göras utan det verktyget, enligt denna länk där taljor tydligen har klarat lyftjobbet. Vad har du för volvodrev, Orrskär 850 kan nog ha original-utrustats med olika drev beroende på bygg-år? I länken ovan finns en klickbart länkad pdf, en verkstadsmanual på svenska. På sidan 135 av 180 syns hur specialverktyget kan underlätta drevlyft genom god vikt-balansering. (Utan verktyget blir det nog fippligare att lyfta/balansera klockrent rätt så att ingenting skadas. Off Topic men jag snubblade över en dykerisajt där en sjunken Orrskär 850 bärgas. (Kolla även i sajtens fotoalbum.) Småspännande historia, kanske kan man dra konklusionen... försök aldrig bogsera en nödställd Orrskär 850 baklänges? Edit: oj, Rollen hann före. Lita mer på hans råd än mina, själv googlar jag bara runt litet. ;-)

Plastimos hos Hjertmans verkar fästas med fyra skruvar istället för tre. Spelar väl ingen roll med litet nya borrade småhål men men. Din verkar annars mer lik den HÄR? Står i texten "Plastimo Catalogue Reference 35791" men på Plastimos hemsida är det numret inte ens sökbart? Om det är en äldre utgången produkt borde väl ändå nån info finnas kan jag tycka?

Försöker begripa "vår" Friedrich Brusgatis tidigare öden och äventyr genom olika krigsrullor. Är det rätt man att gissa på som tjugofots segelbåten Ingas kapten? [Har han nödvändig erfarenhet och därtill rätt sinnelag för att genomföra en sådan äventyrlig nöjesseglats, skulle svara ja. Hur stor är för övrigt sannolikheten för att nån annan med det namnet vistades och dog i Venezuela 1948?] Man kan bli nyfiken, vad kan han ha gjort som föranledde "pladuskan" Tyska Korset i guld? Vete katten, tydligen blev RA 10 flygbombad den 30:de april 1943 utanför den tunisiska staden La Goulette varvid 6 män dog? Kanske gjorde han nån heroisk insats för att rädda skadade eller nåt?? Länk till bildkälla. I texten refereras också till "sonderferband Brandenburg", tydligen är detta en sorts förband med hemliga agenter. Nå, vår Friedrich skulle knappast smälta in som tunisier - även om han kunde språket och rent av spotta på lokalbefolkningens manér. :-) Men kanske transporterade han in brandenburgare i smyg till stranden i nattmörker??

Nils skrev: Well, well....säkert ett spännande människoöde. Jo, fast alla människoöden kan väl vara spännande på olika sätt. Men denne mans öde troligen mer än vanligt, i mitt förra inlägg #2 kan man i länken läsa... Han måste ha gjort nåt in i hästväg våghalsigt för att förtjäna guldmedaljen? Vad jag förstår betyder RA10 "räumboot", alltså en defensiv minsökande typ av båt? [Att förtjäna guldmedalj på en sådan båt kan väl tyda på att han inte avsiktligt dödade andra människor (s.k. fiendesoldater) utan snarare fick medaljen för att ha räddat människoliv? "Gentleman" eller inte, en på så vis dekorerad "hjälte" i naziregimens våld känns för mig klart bättre.] Hittade ett register "Lexikon der Wehrmacht" där RA10 i alla fall omnämns enligt bilden nedan? Vad hände egentligen RA10 i medelhavet och har det alls med "vår Friedrich" att göra tidsmässigt? ...

Apropå stålborstar för båtbruk... Borsta aldrig med stålborste för att rengöra en slemmigt beväxt offeranod! [Kan tydligen "inaktivera" offeranoden genom att den därefter blir ständigt upptagen med att bekämpa stålborstens metallrester. Sådana eventuella stålrester rostar inte heller bort i första taget eftersom de är anodens mest närliggande skyddsobjekt i dess yta. Nettoresultatet av stål-avskrap i offeranoder blir då minskad skydds-aktivitet för de övriga dyra saker som verkligen behöver skydd?] Sant eller inte, varför använda metalliska borstar vid rengöring av offeranoder när det finns "icke-metalliska" sandpapper? Jo, jag vet; TS har nog redan koll på detta och nämner heller ingenting om offeranoder. (Men en varning om att sandpapper är klart riskfriare vad gäller puts av offeranoder behöver nog upprepas i många forumtrådar?) Nyfiken i en strut... varför vill du hitta just en äkta mässingsborste, kanske putsa startmotorns eller generatorns kolbanor?

Nils skrev bl.a: Var han svensk? Ingen aning men jag hittade en "Leutnant zur See der Reserve" med det namnet som dog i Venezuela 1948 och som också hade rejäl sjövana av medaljförteckningen att döma. Kan givetvis vara fel person trots att det knappast kan ha funnits särskilt många andra med det namnet i Venezuela år 1948. Men jag gissar ändå att fotot visar just 20-fotaren Ingas kapten? Kanske inte precis någon "gentleman" i så fall, men men. Bara kul att grotta ner sig litet i vintermörkret, din nördvarning funkade därför mest som en magnet på mig! :-)

Ring för all del verkstan, garantin gäller väl dessutom? Möjligen bör du förbereda dig på frågan hur motorn transporterats, vinklar etc? [Fyrtaktare har ju ett oljetråg till skillnad mot tvåtaktare, har även en oljesticka som sticks ned och mäter nivån. Brukar därför vara gott om restriktioner hur utbordare får lutas hit&dit vid transport. (Fast om man råkar dumma sig litet så händer nog inga katastrofer i första vändan, däremot troligen litet konstiga tillfälliga oljeläckage som ditt?)] Hittade ingen online Suzuki DF15 "owners manual" där detta med hur 4-taktare bör/får transporteras annars brukar beskrivas med bilder. Kolla alltså din egen bruksanvisning! Hittade däremot en omfattande verkstads-handbok. :-) [bra bok på hela 320 sidor men avsedd för verkstadsfolk och detta med fyrtaktares öppna oljetråg/lutningskänslighet är nog alltför självklart för att ens nämnas? Hittar i alla fall inget om detta trots flitigt bläddrande i länkens läsvärda sidor.] Nå, mitt tips... fundera litet på hur du hanterat motorn relativt "horisontalplanet" innan du ringer. Kanske X minuter i otillåten vinkel Y fått några droppar tråg-olja att tränga in i kammare Z. Typ så, förmodligen kommer du att få tvivlande frågor kring detta ifall du ringer verkstan??

Finns ett test i Praktiskt Båtägande från november 2008. Vet inte om du räknar det som jättelänge sedan, men ett särtryck av testet finns som pdf HÄR. Verkar det bekant? Fanns för övrigt ett PB-test av solpanel-regulatorer i maj 2016 enligt inlägg #3 här, möjligen är det detta som du sett?

Fast när du vrider propellern i neutralläge så roterar inte den långa vertikala drivaxeln nr9. Bara den horisontella korta propelleraxeln. Den långa drivaxeln driver t.ex. vattenpumpen så om den till äventyrs går trögt så märker du inte detta. YouTube-film om växelmekanismen. Så jag hade också övervägt att ta loss nederdelen och dra ur drivaxeln. Går motorn fortfarande trögt så måste felet ligga i själva motorn. Det är jämförelsevis enkelt att lossa detta, görs ju regelbundet vid service då pumpens impeller byts. Edit: Oj, Mange hann visst först.

Suveränt, sådana bilder har nog aldrig förekommit på forumet tidigare!? [så vi här på forumet har nog aldrig sett en motor via sådana bilder tidigare, ha alltså litet tålamod. Behövs nog litet tid att analysera vad bilderna visar, liksom att fundera ut vad i världens namn som kan orsaka trögheten. Och därefter fundera ut nåt klokt råd angående hur du bör gå vidare i felsökningen.] Hmm, första intryck: den sista bilden visar uppenbarligen inte nån "ventilhatt" (vad nu det är), inte heller nån ventiltallrik trots att det kan se ut så. [Drar raskt denna slutsats eftersom din snabel-kamera letat sig in genom oljehålet till vevhuset. (Ventiler/ventiltallrikar sitter ju överst i cylindern i förbränningskammaren, verkar minst sagt omöjligt att smyga upp snabelkameran ända dit?)] Kul uppgift kan jag tycka, med betänketid kanske vi i forumet kan snacka oss samman angående vad vi ser i fotona och även ge nåt bra råd inför nästa åtgärd? [Du har väl ingen brådska så här i vintertid, dessutom gråter du inte ifall motorn faktiskt skulle behöva skrotas enligt tidigare inlägg. (Vilket verkar helt orimligt, en såpass ny motor som dessutom ser så fräsch ut.)]

Nä, man tappar ju en av de sex vilda kusarna med fotogen. Själv fick jag just ritklåda... Vill man använda den bästa metoden för tändinställning så behövs (löstagbar) gradskala och ett exakt(*) placerat märke (typ körnslag) på svänghjulet. Och en testlampa. Bara att koppla lampan, vrida svänghjulet baklänges (så inte impulsgrejen vaknar) till läget där körnslagen möter gradskalan. Vicka svänghjulet och läsa av läget där lampan lyser svagare. Är man inte nöjd så justerar man genom att lossa magnetapparatens två fästmuttrar en smula och vrider sen in ett nytt läge tills man är nöjd. 3-4 grader f.ö.d. vid "lågtändning" är ett bra riktmärke. Busenkelt och exakt! Svinget (skillnaden mellan låg/hög-tändning) hos SEM:s magnetapparater är standardiserat till 20 grader. Lite för mycket, själv hade jag ett vajerstopp vid... minns inte... kanske 12 graders sving, vilket skulle ge högtändning 16 grader och lågtändning 4. Har för övrigt testat en elektronisk variant av centrifugalregulator som tyvärr pajade. Med en sådan ändras tändförställningen automatiskt beroende på varvtalet. Skulle säga att tiden för accelerationen från tomgång till fullvarv minskade med 20 %, inte dumt vid hamnmanövrer. Jäkligt tungt svänghjul så motorn ryter ju inte precis till vid plötsliga gaspådrag. :-) (*) Ger bäst precision att mäta halvvägs ner i loppet vid högsta kolvhastigheten. Varje felmätt millimeter med skjutmått genom tändstiftshålet gör där minst skada avseende grader. (Om man nu tänker stansa in ett mått så skadar det väl inte att använda en bra exakt metod.)

Japp, verkar som du löst problemet nu - tipstack Pentax! ;-). Nästa fråga blir hur man ställer in förtändningen på bästa sätt? [Albinmotorerna är uråldriga i sin grundkonstruktion. Kunde/kan köras på fotogen vars oktantal varierade rejält, därför blev detta med rätt förtändning upp till brukaren själv att "analysera" - läs: lyssna till eventuella knackningar. Men mycket har hänt sen dess, sedan omkring 1950-talet är bensin mindre dyrt än fotogen - så bensin är allenarådande.] Motorbranschen påverkades starkt vid bensinens seger över fotogenet, även vad gäller just förtändning. Skulle säga att det var smått revolutionerande. Bra bränsle med stabilt oktantal, man behövde inte längre lyssna eller famla. Den nya standarden blev - som nog de flesta har koll på - att mäta förtändnings-vinklar i svänghjulsgrader. (Blev alltså snabbt omodernt att ställa förtändningen med subjektivt avlyssnade av "knacknings-tendenser" gjorda av enskilda kanske halvdöva motorägare.) Men Albinmotorn med SEM-magneten är fortfarande som den alltid varit och saknar dumt nog sådan skala längs svänghjulets periferi. [Tja, själv tröttnade jag tidigt på att "lyfta tändstift" och mäta kolvhöjd vid varje koll av förtändningens storlek. Liksom metoden att bara "titta" på brytarspetsarna för att avgöra exakta ögonblicket då brytningen sker, en liten kontrollampa(*) ger ju exakt besked. Bara att koppla in och vicka svänghjulet en smula fram och åter nära övre dödpunkten. Med en pekare och ett instansat märke för kolvens toppläge på svänghulet ser man genast det man vill veta - dessutom med hög precision. Fast detta med att skapa en egen pekarpil och gradskala längs svänghjulets periferi kräver kanske nån timmes jobb - en enda gång. Jobbigt kanske någon tycker men det underlättar sedan rejält så länge du äger motorn. Entimmes-jobbet är att slöjda till en pålitlig pekarpil som hamnar rätt varje gång den snabbt monteras vid tändningskontroll. Samt därefter stansa in körnslag på svänghjulet exakt vid övre dödpunkten, plus gärna en enkel gradskala. Kan beskriva mer i detalj med bilder hur man bäst kan gå till väga för bästa precision, ifall någon bryr sig.] (*) Glöm ohm-metrar, särskild digitala, en lampa reagerar snabbare då svänghjulet vickas sökande över tändpunkten. Minns att den lyser nästan lika starkt oavsett brytaren läge, men vid vickande över tändläget märker man ändå tydlig skillnad.

Jag har en plan, tajmad och klar in i minsta detalj! :-) Om du för-fyller slangen med diesel enligt skissen nedan så borde det gå att slanga över relingen, kan jag fundera. Detta utan minsta sug- eller pumpning eller annan utrustning än ett par slangpluggar. [ser inte relingens höjd som nåt större problem, teoretiskt ligger kanske maximal lyfthöjd för hävertar runt 5-10 meter eller så? Kanske vore en klenare slang bättre lämpad, men men. Men det är teorin det, berätta gärna hur det gick om du testar.]

Kepsen liknar så smått en...vadå? Haha, du efterfrågade ju "all input" så skyll dig själv. Bara en flyktig tanke när du ändå tänker lägga ner en hel del jobb? Mest för att vända på alla stenar. :-) Någon som ser något dubbelt skumt hos detta charmanta ekipage?... (Bildkälla här) Ps. Thallatha i inlägget ovan är en fena på det praktiska med plastande, hjälper dig nog gärna när du väl har format färdigt idén om vad du vill åstadkomma.

Haha, du är klart ursäktad om du inte förstod min beskrivning! För det gjorde/gör jag ju inte själv heller. :-) Har fixat en ny och förhoppningsvis tydligare skiss nedan hur jag tänker mig funktionen. Frilägg de röd- och gulmärkta detaljerna så du garanterat vet att de inte påverkar de grönmärkta när du sakta roterar dessa för hand. Nr 15 "pulley" (gokart-ratten) sitter rimligen direkt i svänghjulet och bör gå hyfsat lätt att rotera sakta med händerna. (Lägg ur eventuell växel fram/back och tag gärna ut tändstiftet.) Svänghjulet är ett tungt välbalanserat hjul direkt på vevaxeln med ca 15 cm diameter som utjämnar och vibrationsdämpar motorns rotation, i en utbordare har det också magneter längs sin periferi för genererande av tändstiftsgnista med mera. [Reservdelsskisser är ju bara till för att identifiera delars reservdelsnummer, knepigt alltså att försöka begripa funktionen. Har lagt in "antalet per enhet" av vissa skruvar i skissen för att lättare begripa. Blev ändå en del frågor hängande i luften, t.ex. den ensamma skruven 17 verkar inte ha nåt naturligt ställe att gänga fast i? De 2 skruvarna nr 20 gängar kanske fast i två av de tre hålen i detalj 1.starter housing? Det D-formade hålet i bricka 10 förbryllar också, antyder att den kramar en D-formad axelände - men det finns ingen axel? Segersäkringen nr 11 spårar nog utåt snarare än in mot nån inbillad axel. Nå, håll noga koll på skruvar plus övriga grejor när du plockar isär så går det nog geschwint att pilla ihop också. Tag gärna bilder och lägg upp åt oss nyfikna här, kanske är det fel reservdelsskiss!]

Ett tips kan väl vara att utnyttja "google earth" i sin dator (ej smartphone- eller paddbjäfs). [Har man dålig internet-uppkoppling kan man "bocka ur" vissa av rutorna till vänster i bilden nedan för att snabba upp. Varje symbol i bilden nedan innebär - i det programmet - en bild att klicka på. Ofta amatörfoton men ändå.] Vad letar vi efter bland alla dessa foton? Skulle säga nån sjösäkrad hamn med många fritidsbåtar som är bra fast att bara ett fåtal hunnit upptäcka det? Typ gärna en hamnbild med många båtar som har olika nationalitets-flaggor uppe, sådant tyder väl på att hamnen är populär hos tillfälliga turister. Bra tips av Gantika och Pentax ovan, men ön Teneriffa liksom dess grannö "La Gomera" kan nog också ha bra hamnar? (Om man tittar noga, överväger detta med seglares vanliga nervösa flockbeteende?) [@pseudonym #9: Besviken, kolla gärna fakta innan du kastar dig över tangenterna. :-( ...Var skulle jag ha skrivit något så löjligt som att ön Teneriffa är en hamn? (Om så vore behöver man ju likt trådskaparen inte ens leta efter denna den enda hamnen??)]

Gillar också A1 bäst. Fast mössa vete katten, det är ju en tuff gangsterkeps. Ps. gillar dina blyertsskisser skarpt.

Finns en intressant 50-sidig pdf från SXK:s tester. Dock litet svårtolkad, verkar vara gjord att användas vid nåt föredrag med OH-bildvisning? Slutsatser dras på sidan 48 & 49.

@Jonbeee #15: Låter som att du närmat dig pudelns kärna, alltså svänghjulet. [Fast det skall gå lätt att vrida helt SAKTA, inga hävarmar behövs för hjulet har nog sin modiga diameter runt två decimeter. Lite likt en gokart-ratt och det bör gå ungefär lika lätt att vrida SAKTA, detta antingen tändstiftet sitter i eller inte. (Betonar ordet sakta för kompression försvårar enbart snabb vridning, men gastrycket i en motors förbränningskammare läcker som ett såll. Tar bara enstaka sekunder för gastrycket att smita förbi kolvringar och ventiltallrikar. Vrider man bara tillräckligt sakta så spelar det alltså ingen roll ifall tändstiftet sitter i eller inte.)] Du skriver att du tror att recoilhuset-huset kan släppas som felkälla. Normalt sett skulle jag hålla med dig men det börjar råda akut brist på naturliga förklaringar, därför vore det bra ifall du hittar svänghjulet (gokart-ratten) och handgripligen försöker vrida det. Går det eller går det inte - eller nåt mitt emellan? Glömde tyvärr bort att länka BILDKÄLLAN till reservdelsskissen i mitt inlägg #13 ovan. [En ANNAN skiss i samma sajt visar svänghjulet (flywheel magneto). Har tydligen upprättstående fläktblad - men kanske mer intressant 3 st skruvhål nära centrum, dessa hål verkar passa skruvarna nr 26 i min förra skiss? Tror alltså att de tre - "26 BOLT (3 required per assembly)" - sitter skruvade direkt i svänghjulet. Vilket nog innebär att du inte nödvändigtvis måste lossa dessa för att känna på svänghjulets rotationsförmåga, greppa eventuellt hela paketet inklusive svänghjul med nävarna och försök rotera det? Går det eller går det inte att rubba med handkraft??]

Hej, skrota för tusan inte en såpass ny motor. Detta med att du avtappade dubbelt så stor oljemängd som tråget normalt rymmer är givetvis skumt, rejält skumt. Men att detta är den verkliga felkällan tillåter jag mig att betvivla, motorn gick ju som sagt helt okej i hela 20 minuter!? Fast vad som faktiskt skulle vara den "verkliga felkällan" har jag bara dimmiga begrepp om. Skulle nog som - AlfaAlfa föreslog i inlägg #4 - försöka "rotera svänghjulet åt vilket håll som helst". [Alltså känna dess förmodat onormala motstånd rent handgripligt, inte bara via startsnörets tvär-vägran. För hur vet man egentligen spiksäkert att startsnörets "recoil-funktion" inte krånglar på nåt vänster?] Nå, hittade en pdf-manual och rätta oljemängden är mycket riktigt 300 ml enligt den. I bilden nedan varnas för överfyllning med ordet "IMPORTANT", men med rätt små bokstäver? [Om överfyllning skulle kunna orsaka rejäla maskinhaverier likt krökta vevstakar eller liknande så skulle nog varningstexten varit större? Inte att förglömma, vevaxeln hos en utbordare är vertikal - till skillnad mot inombordare. Klassisk stänksmörjning därmed omöjlig, vart kan överskotts-olja göra skada??] Hmm... hur montera bort "recoilens" sköld 19 så att handgripligt snurrförsök direkt på svänghjulet ens blir möjligt? I saxade skissen nedan syns dess detaljer, men det är en smålurig grej att lossa! (Var försiktig, spiralband-fjädern3 kan fara upp i ögonen! (I denna 20 minuter långa YouTube-film demonteras en typisk recoil, har i länken valt startögonblick så detta med faran för spiralfjädern inleder.)

Smått Off Topic, magnetapparaters historik... Lägger ett par länkar angående magnetapparater (maggies) mest för att själv hitta tillbaks till dem igen. [Nördvarning, men man blir lätt nörd genom att äga en motor med en magnetapparat som naturligtvis krånglar efter många års tjänst. Inget varar ju i evighet, särskilt inte högspännings-grejor. (Hehe, kravet är ju att motorn alltid måste vara lättstartad därute i den blåsiga verkligheten, detta plus att man råkar ha litet el-utbildning och därmed försöker begripa detaljerna teoretiskt, allt detta samverkar kanske så att "utförsbacken" till att bli nörd blir extra brant och kort? :-)] Länk 1, forum i Australien från 2007: Signaturen "Harv" får nog bli litet av min idol! Många bilder och skarp logik, ämnes-erfarenhet som få? [berättar med stor sakkunskap och berättarglädje hur magnetapparater användes i forntiden, särskilt i flygmotorer i senaste världskriget "WW2". Detta med magnet-tändning var länge det naturliga valet, inte bara hos mopeder (o gamla albinmotorer) som i våra dagar? Och tanken att manuellt kunna veva igång tändstifts-motorer (utan startmotor, utan batteri, utan elektricitet) är ju alls inte dum. Alltså så länge motorn är tillräckligt liten för mänskliga armmuskler att veva. Tidiga bilmotorer hade som bekant vev-möjlighet fast på slutet mest som reserv? (Men rejäl snurrfart krävs, både förgasare och "maggies" kräver väl bra snurr.)] Länk 2, Pdf angående firman "Scintilla", en historik. [blev nyfiken över detta med "scintilla shuffle" omnämd i länk 1 ovan (i trådhuvudet längst ner). Försökte begripa uttrycket, kanske nån sorts krigsdans där ww2-piloters "ogillande" mot krånglande motorer har fått ett humoristiskt uttryck, en dans där man slungar den förbannade magnetapparaten åt helsicke? (Mja, under kriget fanns tydligen en populär komiker Curly Howard som gav uttryck åt nån humoristisk "curly dans" eller liknande? Blev senare "scintilla dans"? Vete katten, men på nåt vänster så är nog dansen inte frivillig, den antas komma sig av elektriska elstötar typ ko-stängsel??] F´låt nördinlägget...men jag vill bara lätt återfinna vad jag själv tycker är riktiga guldgruve-länkar vid framtida googling. [Ps. i länk 2 kan den intresserade läsa om misstänkt industri-sabotage, hur korgen i serieproduktion-linan med kasserade tändstift förväxlades till prima vara. (En anställd löpandeband-arbetare "aunt Dot" kommer på idén att krossa kasserade tändstift, hon misstänker nazi-sabotör? Tydligen icke som det visar sig, bara nån nyanställd på nattskiftet som inte hur förstod detta med hur "kass-korgen" funkar. Hammare kan tydliggöra vad som är porslinskross - eller prima vara "ready for shipment".]