Thomas-1

Tips, "dagens astronomiska bild" från NASA. Ofta spektakulära och snygga bilder med en kort förklaring. Snart vänder det, närmare bestämt på onsdag kl. 11:44. God MidVinterBlotning på er! :-)

Bra påpekande, kolla laddlampan! [Det skall vara en klassisk glödlampa, alltså ingen modern strömsnål LED (Light Emitting Diod). Orsaken är att glödlampors låga resistans är viktig för att starta upp laddningen. Generatorer måste ju ha en magnet för att fungera, i vanliga bil/båt-alternatorer består magneten av en elektromagnet - inte av en permanentmagnet. Men en elektromagnet behöver elektrisk ström för att alls bli magnetisk(*). I inledningsskedet får den via laddlampan en svag elström i serie med släpkolen. När denna "första puff" väl lyckas så startar laddningen snabbt, tänk lavin-effekt. För därefter försörjer generatorn/alternatorn själv sin egen magnetism via sin producerade laddningsström.] Laddvarnings-glödlampan bör givetvis vara märkt 12 Volt, och därtill nånstans mellan 2 till 4 Watt för att funka bra. Har du en stark glödlampa på 4W så kan du förvänta dig att laddningen inleds på något lägre motorvarvtal än ifall du har en svag på bara 2W. Men detta att lampan glöder även då laddningen kommit igång är knappast normalt oavsett, rekommenderar test hos nån firma. Gissningsvis diodfel! (*) Detta gäller växelströms-generatorer, vanligen kallade "alternators" ifall man googlar. (Hmm... rejält Off Topic... men inte hos gamla likströmare. För vad gäller gamla likströmsgeneratorer eller dynastarters så har inte detta med laddlampans "watt-tal" någon betydelse när det gäller att ge den första puffen, de har tillräcklig magnetism kvar för att starta laddningen ändå? En elektromagnet utan elström förlorar alltså inte sin magnetism ögonblickligen utan en viss "remanent magnetism" återstår. I fallet likströmsgenerator fullt tillräcklig med remanent magnetism för att återstarta laddningen utan någon laddlampas bistånd?)]

Jo, känn för all del ingen stress ifrån tjatet hos oss nyfikna! Bara bra att du tar det lilla lugna och dokumenterar isärtagningen noga så vi nyfikna får tid att "kontemplera" allt ordentligt - och än viktigare så att du själv eventuellt kan få ihop motorn. [För som Fjelie påpekar i inlägg #72 så kan vi läsare alltid lära oss nåt nytt. Kanske särskilt som du har en intressant inspektions/snabelkamera, se dess bilder på trådens sida 2 inlägg #34. Makalös manick, i alla fall har väl aldrig sådana bilder tidigare skådats i forumet? :-)] Nå, du misstänker att det överfyllda oljetråget har med saken att göra, kan hålla med! Där har du åtminstone konstaterat ett präktigt användarfel på en modern 3,5 hästare! [Fast riktigt hur en sådan överfyllning skulle påverka vete katten. Utbordare har ju VERTIKAL VEVAXEL så "gammalt inombordar-tänk" är inte längre fullt tillämpligt!? (Exempelvis klassisk stänksmörjning då vevaxeln plaskade ner i trågets oljeyta och åstadkom oljedimma i hela vevhuset funkar ju knappast med VERTIKAL VEVAXEL?) Även oljepumpens sugrörs-placering "under trågets oljeyta" har hamnat underst i linje med vevaxeln. Nåt särskilt sugrör inte längre tillämpligt?] Har detta "kärv-fel" alls med fyrtakts-principen hos utbordare att göra? Å andra sidan skär väl ingen motor ihop i avsvalnande eller kallt tillstånd?? Vete katzingen, men riktar min egen google-sökarlykta emot stötstångs-ventilernas funktion. Snubblar jag över något matnyttigt tips så återkommer jag. (Har gjort vissa ord ovan till klickbara länkar, alltså ytterst slarvigt urval men bara för att påvisa några sajter som möjligen kan vara intressanta?) Fundering, visst borde du i nuläget dela den vertikala riggen på en lägre "höjdnivå" än powerheadets enligt bilden nedan?

Glömde visst nämna alternativet "ingen startspärr alls" ovan. Det är ju bara en liten motor på 3,5 hästar så risken att falla överbord akteröver ifall den vrålar igång med inlagd växel är ju måttlig. Läste nyss min tidigare länkade "pdf owners manual" mer noggrant, och sidorna 30 till 33 (av 47) går noga igenom hur man startar motorn. Inte ett ord om någon sorts särskild neutral-startspärr, rimligen för att någon sådan inte finns!? [större utbordare med elstart har däremot en "safety neutral switch" men sådana bryter startmotorns elkrets. För smärre handstartade motorer gäller nog alltid grundregeln "tänka själv, inte glömma lägga i neutralläge". Men om man ändå råkar glömma sig och ramlar i spat så stannar motorn strax, båten sticker inte sin kos. För spiralsnöret "lanyard" rycks ur och dödar motorn?] Nå, troligen tillbaka till ruta ett i felsökningen. Allt tycks peka på att själva motorn eller "powerheadet" faktiskt går trögt? Märkligt med tanke på omständigheterna - för motorn tycks ju ha skurit ihop EFTER att den svalnat?? Vete katten, följer spänt dina vidare åtgärder.

Bumpapa bulibumpapa... igen.

Mja, varför alls en mekanisk säkerhets-startbroms på en liten bensinare*? Bara att låta nån liten brytare stänga av tändningen ifall man rycker i snöret med växel inlagd? Tänker mig att i fall det går att utreda detta så kan man utesluta startspärr/broms som orsak till din kärvande motor? För elektriska komponenter kan knappast få vevaxeln att kärva så förbaskat? Har dock förgäves letat i olika reservdelslistor (din motormodell) efter ett reservdelsnummer på en sådan växelspaks-styrd tändningsbrytare eller för den delen mekanisk broms. [suck, vilka skitlistor! Haha, du har enligt dem inte ens ett tändsystem, inga elsladdar alls i motorn!? Inte heller instruktionsboken (pdf owners manual) ger nån vägledning angående följande två enkla frågor, består startspärren mot förmodan av nån sorts mekanisk broms? Eller består den mer troligt av en elektrisk växelläges-avkännare som ihop med andra avkännare konstaterar att du försöker starta med växeln ilagd. (En redan startad motor får ju inte stanna för att växeln läggs in så på nåt sätt krävs väl mer än en enkel växelläges-avkännare)] *) På en dieselutbordare (finns faktiskt sådana) vore kanske en mekanisk broms nödvändig.

@Grandecapitano och IngemarE: Tack för påpekandet, jag har nog alltför lättvindigt likställt grafit med grafitfett. Fy på mig. Men både fast grafit och konstgjort grafitfett har smörjande egenskaper så det är lätt att blanda ihop begreppen. Får kontemplera detta och eventuellt återkomma ifall jag kommer på nåt klokt att säga. Hmm... tvivlar alltså inte på att PSS kan fungera mycket bra i praktiken. Tvärtom egentligen, jag vill begripa varför det varnas så mycket för grafit när man googlar runt litet. [Har sett olika tillverkare av rostfria propelleraxlar hissa dödskalleflaggan inför grafit, SXK varna skarpt emot fettet p.g.a. dess förmåga att orsaka galvanisk korrosion, och även wikilänken nedan angående grafit tar upp detta i underrubriken "other properties". Tänker att "voffö är det på detta viset", går det att bringa större klarhet (särskilt för olika båtfall)??] Wikipedias artikel graphite. [Knepiga egenskaper, tröstar mig med att åtminstone den kemiska formeln är lättbegriplig för en gångs skull, alltså kort och gott... C.]

Här ett äldre inlägg i samma ämne där jag samlade i mitt tycke läsvärda länkar. Finns många saker att ta hänsyn till inför byte, vågar inte ha nån bestämd åsikt i just ditt fall. Men att försöka "läsa på" och jämföra hit&dit skadar väl aldrig. Radialtätningar ger inget slitage på själva propelleraxeln, vilket gäller t.ex. PSS. Ytterst hållbar enligt de som provat men i den används grafitfett. Kan vara ofördelaktigt korrosionsmässigt, och bra kanske kan göras ännu bättre? I den sista reklamlänken är inte sena att påpeka att deras superduper-tätning minsann inte kan få dessa problem (för grafitfettet är elektriskt isolerat utan risk för galvaniskt korrosiv krets?). Vem skall man tro ifall man till äventyrs skulle vilja ligga på topp nästan oavsett kostnad?? Bilderna i den forumtråden är i nuläget försvunna, detta inrapporterade jag nyss. Men länkarna fungerar i alla fall. Brukar f.ö. ta nån vecka så har Admin återställt bilderna. Ser någon en gammal forumtråd där bilder saknas så rapportera, bilderna finns bevarade men har förlorat sin kopplande adress. Vilka trådar det gäller måste tyvärr spåras manuellt och det är ju inte lätt med 84000 trådar och sammanlagt 600000 inlägg. Hjälp alltså gärna Admin att hitta dessa rätt fåtaliga forumtrådar genom att rapportera! Antingen inloggad i avsedd forumtråd under rubriken "om bryggsnack" eller - som besökare - via ett mejl.

En kolvringskompressor för 100 spänn är nog ingen dum idé?

Bra inlägg av Lintott ovan. Finns annars en omfattande sajt om batterier som kan vara läsvärd... Battery University Tydligen kan man behöva sänka laddspänningen från kanske 14,4 till ca 13,5 volt (2,25V per cell)? De skriver... As with all gelled and sealed units, AGM batteries are sensitive to overcharging. A charge to 2.40V/cell (and higher) is fine; however, the float charge should be reduced to between 2.25 and 2.30V/cell (summer temperatures may require lower voltages). Automotive charging systems for flooded lead acid often have a fixed float voltage setting of 14.40V (2.40V/cell); a direct replacement with a sealed unit could overcharge the battery on a long drive.

@ Galonen: Har fortfarande svårt att fatta bakgrunden till din fråga? [Några sådana problem som du beskriver med "rostande ventiler p.g.a. vattenånga" verkar i mina ögon mycket märkliga. Gissar att hundratusentals båtar snarlika din har våta avgaser utan problem, nånting verkar fel i frågeställningen?] Du har "guldläge" för våta avgaser kan jag som sagt tycka, alltså i den meningen att motorn är högt placerad relativt omgivande vattenyta. (Det är en fördel eftersom smått obegripliga "hävertar" annars lättare kan uppkomma i extrema vädersituationer.) Finns en allmänt hållen skiss för hur inombords-installationer bör vara utförda enligt bilden nedan. [Visserligen för nån Yanmar men de kritiska måtten gäller nog alla motorer. Obs att man hela tiden refererar till omgivande sjövattnets nivå, ifall en motor är djupt placerad i t.ex. en krängande segelbåt så krävs alltså extra eftertanke.] Börjar rent av misstänka att du inte har full koll på innebörden med begreppet "våta avgaser", kanske tänker du dig att eftersom båtens avgasrör mynnar under vattnet så blir avgaserna våta? Vore kort sagt bra med litet fler detaljbilder i forumtråden, gärna på avgasrörets mynnings-placering. Tror att du måhända missförstått rejält?? Bildkälla

Skrev själv: Det kan det väl blir genom dåliga kontakter typ tändlås eller trasiga dioder. Nja käre mej själv, vid närmare eftertanke så skulle spänningsfall i uselt tändlås minska glödandet. I min skiss i inlägg #10 ligger säkring, tändlås och laddlampa i serie så dålig kontakt i endera av komponenterna måste minska strömmen/glödandet. Så vad gäller glödandet trots bra laddning får de nog frikännas. [Trots att slitna tändlås är något av ett "sorgebarn" på forumet. Detta då för att dess inre kontaktbleck inte är optimerade för mångårig god elektrisk kontakt i fuktig miljö, snarare verkar själva lås/stöldsäkerhets-funktionen ha prioriterats starkt. Tankemödan allt för mycket lagd på att hindra långfingrade att alls vrida nyckel-omkopplaren snarare än elkontakternas och båtägarens trivsel?] Däremot skulle ett sådant fel ge sämre magnetisering och möjligen förklara varför motorn måste varvas upp till hela 3000 rpm för att laddandet skall starta? Sätter i nuläget min peng på diodfel - eller möjligen nåt "jordfel". [Då minus-kablaget ärgat eller har andra kontaktfel så brukar ett klassiskt symtom på jordfel vara just spöklikt glödande lampor. Lätt att missa - elscheman visar ju bara kablaget på plussidan - men det finns ju massor av skarvar och kontaktpunkter även i minussidans kablage.]

Jo, så är det nog för det mesta men knappast alltid. För laddlampor lyser lika bra oavsett polaritet, går väl därmed inte att så fullständigt kategoriskt utesluta att D+ kan ha högre spänning/ potential än B+? (Tror inte själv på detta vad gäller trådfrågan, protesterar bara litet emot ditt kategoriska påstående att batteriet alltid skulle "leverera elektronerna". Går att tänka sig andra scenarier utifrån min kretsskiss ovan - visserligen sällsynta - där strömriktningen i lampan faktiskt har bytt riktning? Där generatorn står för "elektron-leveransen". Troligen inte aktuellt i detta fall som sagt, men ändå.)

Trevlig båt. :-) Du har - såvitt jag förstår - guldläge för just "våta avgaser"! [Alltså motorcylindrarna högt placerade relativt omgivande sjövatten-yta, borde inte vara minsta problem med "rostiga ventiler" om inte installationen är felaktigt utförd. (Förstår kort sagt inte vad din farfar och tydligen också din verkstad säger i inlägg #5, detta trots att jag läst många foruminlägg. Själv hade jag cylindertoppen lågt placerad i min segelbåt, nån decimeter under omgivande vattenyta. Då kan det eventuellt bli problem med tillbaka-strömmande vatten i avgasslangen som kan orsaka rostskador hos ventilerna? Men knappast förr??] Mitt tips... lita varken på farfar eller din verkstadskille enligt inlägg #5 i detta fall. Försök inte konvertera till torra avgaser utan mycket noggrann faktakoll. Kör du t.ex. mot förmodan vintertid? Du har i mitt tycke "guldläge" för just våta avgaser, alltså i betydelsen att cylindertopparna ligger åtminstone några tiotals centimeter över omgivande vattenyta!? Vad är problemet?? Finns en verkstadshandbok för MD7 hos boatinfo.se. Även en reservdelsskiss här, där jag f.ö stal och tämligen olagligt manipulerade bilden nedan.

Blir allt mer övertygad om att en- eller två linjal-armar fattas i Lasse-L exemplar. Som också Mackey var inne på i inlägg #3. Själv har jag fortfarande en liknande som den i bilden i inlägg #3 fast med två armar men svor över att armarna alltid flyttade sig. Tänkte faktiskt, minns jag nu... Fan att ingen kan uppfinna en sån här med ordentligt låsbart nav så att linjal-vinklarna inte rubbas när man flyttar prytteln över sjökortet. Kort sagt, hade behövt en Runex med sina armar i behåll??

Tjuvkikade litet på demo-filmsnuttarna i denna sajt, där visas hur parallellinjalen funkar. [Minns knappt sånt häringa längre men visst är väl både "trekantiga transportörer" och "parallellinjaler" beroende av en tryckt kompassros/gradskala på själva sjökortet? (Fiffiga nymodigheter med rörliga armar kan däremot riktas m.h.a. av sjökortets lat/long-linjer just i den punkt man är intresserad av?)] Edit tillägg: Kanske fattas någon/några vridbara armar hos ditt exemplar av Runex, själva centrum i mässing ser stabil och väl bearbetad ut, kanske för påhäng av roterande grejor??

Klart skumt att laddlampan glöder mest hela tiden kan jag tycka. Kan det vara en trasig diod i diodtrion? Förmodligen så är kopplingen enligt skissen nedan. Eftersom lampan glöder litet måste du ha en spänningsskillnad mellan B+ (main) och D+ (reg, aux). Det kan det väl blir genom dåliga kontakter typ tändlås eller trasiga dioder. De tre stora dioderna är likriktarna (de 3 på positiva sidan, egentligen är de 6 st). De små i trion är en nödvändig koppling för att kunna reglera laddningen och ändå skydda mot backström från batteriet när det inte laddar. Jag ritade in litet spänningar, dioderna har ju normalt 0,7 V spänningsfall så spänningen minskar från 14,4 till 13,8 i dessa. Vid laddning blir då som synes spänningen på B+ respektive D+ precis lika, alltså laddlampan* kan inte glöda. Diodernas sedvanliga 0,7 volt garanterar detta, om inte någon av dem är trasig. Knepigt att begripa sig på likriktad trefas men om en stor likriktardiod är trasig så skulle det väl inte ladda så bra, bara 66% av full laddning?? Bilden lånad från sid 46/120 i denna omfattande PDF. (*) Slutar det ladda går D+ ner till noll medan B+ blir ca 12 volt, då lyser laddlampan starkt och varnar precis som sig bör. (Utan diodtrion som "isolering" hade batteriets spänning nått även D+ och laddlampan hade inte kunnat lysa, dessutom hade lindningar kunnat överhettas.)

Hmm... varför inte både torra och våta avgaser alltefter behovet för stunden? Traditionellt hade man på gamla stånkor en trevägs-kran* för att snabbt kunna byta "system". Det vill säga att nån knapp minut** innan motorn stängs av så skiftar man trevägs-kranens läge så att kylvattnet istället leds ut nån annan*** väg. Vattnet i avgasslangen trycks då ut så att slangen torrläggs, samtidigt stegras avgasljudet markant men det får man stå ut med under denna korta tid. Angående ljuddämpningen med våta avgaser så tror jag att det kan finnas ett vanligt missförstånd? Man kan ju tro att vattnet i slangen bildar nån sorts propp eller labyrint som dämpar ljudet extra effektivt. Stämmer inte riktigt, det är istället avgasernas plötsliga avkylning som gör det mesta av tricket, alltså att ljudhastigheten i avgaserna förändras snabbt. Fråga mig inte om detaljerna men så beskrivs det ofta. (Och med litet svald lustgas i strupen så låter man ju ohjälpligt som kalle anka, så visst har ljudhastighet i gas sin betydelse.) Här en bild på en traditionell stånka med två stycken trevägskranar i kylflödet. Det är nr 3 som jag tror kan vara intressant här. (Ifall en motor har glykolkylning eller inte spelar f.ö. ingen roll, detta handlar om sjövattnets utflöde.) (*) Obs trevägs-kran för att välja alternativa utflödesvägar utan att för den skull blockera flödet det minsta. Blockering skulle snabbt leda till pump-ras. (**) Tiden litet beroende på hur pass "väl" man vill torrlägga och med omsorg om avgas-gummislangens trivsel vid den raskt stigande tempen. Eftervärmen torkar nog ändå sedan ut det sista vattnet. (***) Själv flödade jag ut sjöpumpens flöde i diskhons grova genomföring vid dessa kortvariga tillfällen, slapp därmed nån extra skrov-håltagning. (Funkade klockrent i 30+ år, så detta med problem med rostande ventiler verkar skumt i mina ögon?)

Finns litet olika filmsnuttar på YouTube som kanske är till hjälp. En bild säger mer än tusen ord enligt talesättet. Men en film kan nog ibland säga betydligt mer än så? :-) Exempelvis den HÄR som verkar beskriva en bra metod... snabb lokal uppvärmning med gasol-låga på skäddans krökta del, alltså särskilt den del som man vill mjuka upp för att kunna böja med minsta möjliga våld. Därefter hamrande - med en annan tung slägga som mothåll - allt raskt utfört innan värmen hinner sprida sig. (Allra sist så behövs naturligtvis ny lämplig grund- och lackfärg.)

Startmotorspecialisten har en bra sökfunktion och jag har i länken redan knappat in TAMD 41. Låter som att du kan ha den 60A Valeo-modell som var original för motorn. Jämför själv. Eventuell original regulator är dyr men det finns en billigare ersättare enligt länken. Vilka kol som gäller är svårare att finna ut, men de verkar alla kosta runt 150 spänn paret. Det är lätt att lossa regulatorn där kolen sitter, för det är väl kolen som sticker ut enligt min bild nedan? Verkar som att kolens trådändar sedan skall lödas för de har ju inga kabelskor. Litet pilligare men knappast särskilt svårt gissar jag.

Bump! "Bumpar" alltså tråden för att den skall synas bland de senaste i topp70-listan, detta genom att göra ett nytt inlägg.

Hej hasse_A. Du har lyft en årsgammal forumtråd av Platon, han återkom sen i april med en ny tråd HÄR. (Förmodligen ville han filosofera igenom allt riktigt grundligt så det tog litet tid? ;-) Vet inte riktigt om du svarar på Platons redan lösta problem eller har egna dagsfärska? I det senare fallet kanske du hittar något matnyttigt i länken ovan? Du länkar f.ö. själv en pdf-manual ovan och mot slutet (sid 49 av 52) ges instruktioner hur profil-sektioner bäst kan demonteras.

Lasse-L skrev: Den rörliga skivan, som är vridbar, går att "låsa". Tror att man skall ställa in känd missvisningen och låsa. På bilden har jag ställt i 10 graders missvisning. Jo, kommer själv inte heller på nån bättre teori, men men? Enligt bilden nedan finns en stjärn-symbol, i ditt fall litet "skev" för att även bli en tydlig pekpil? [Haha Runex kursskiva var tydligen en lokalt producerad göteborgs-uppfinning på sin tid och även om vi göteborgare vanligvis är "genier" så kan det ju slint ibland? Förstår kort sagt inte heller finessen med att kunna låsa en särskild skala hos en gradskiva bara för syftet att avläsa något så förutsägbart som missvisningen? (Plastlinjaler med roterande gradinställning finns annars i ett otal varianter, men vid varje ny vridbar skala lagd ovanpå en annan så försämras genomsikten och ökar dessutom det fiffiga hjälpmedlets produktionskostnad?)] Förmodligen var inte Runex kursskiva nån försäljnings-succe ens på sin tid. Vilket skulle kunna förklara varför den är så svårgooglad idag? [Hmm... kan annars tycka att dess skala för kompassens missvisning är löjligt lång och dessutom ensidig (ingen skala för negativ missvissning?). För hur stor kan egentligen missvisningen bli? Tydligen "tillfälligt" uppåt 40 grader i vissa regioner enligt wikipedia, kolla gärna animationen hur raskt den magnetiska nordpolen fakiskt flyttat sig historiskt.] Polstjärnan, en såpass fast riktning för jordaxelns lutning i sin bana att det med tiden blivit... en logga?

Kul fråga att filura på i vintermörkret! Borde gå att googla fram nån gammal bruksanvisning kan jag tycka, det rör ju sig ändå om en patenterad variant av gradskiva enligt trådfrågans bild? Hmm... hittade annars en gångbar sökterm "sea chart plastic ruler aids" som ger bilder på många andra fiffiga varianter. [Dock inte den just den variant som avbildas i trådfrågan vad jag kan se. Men ett flertal andra varianter som nog också kan förbrylla och därmed också vara tänkvärda.] Vad är egentligen den gemensamma nämnaren bakom patenten hos olika varianter av kurs-linjaler/gradskivor? (Gissar på viljan att åstadkomma "snabbare och bekvämare" kursutläggning än någonsin tidigare i gamla pappsjökort, gärna såpass mycket bättre att den blir en storsäljare som gör patent-innehavaren rik? )

Lasse-L är en välkänd och uppskattad skribent här på forumet, har dessutom stenkoll på dessa farvatten genom lokalkännedom plus många elektroniska instrument. Hmm... kan detta vara hans listiga kuggfråga, avsedd att få oss båtägare att ifrågasätta olika slags digitala "kartor"? [Om så inte är fallet kan man ju undra varför han själv inte rapporterat in egna funna avvikelser direkt till Sjöfartsverket? (Eller i tråden nedan möjligen emotse en förklaring till hur illa en sådan rapport sköts/glömts.) Allt detta vet nog Lasse-L mycket väl så jag lutar åt att hela hans forumtråd är en sorts "kuggfråga"?? Välbehövlig sådan i så fall.]