Thomas-1

Tja, finns en gammal och fullständigt inaktuell kod-lista för Suzuki HÄR. Gäller bara 200 hästare av äldre årsmodeller, glöm den! Men visst bevisar den ändå att just Suzuki har "blinkkoder" vad gäller check-engine? Förmodligen också att koden är enkel att dechiffrera till en tvåsiffrig felkod? (Typ upprepat blink tre snabba i rad, sen paus och ytterligare tre snabba blink skall tydas felkod 3-3, neutral switch.) Tja, om du väntar några år så finns nog felkoden för din 25-30 hästare av 2016-modell också fritt tillgängligt på nätet. (Tills dess får du nog tyvärr antingen betala för infon eller uppsöka litet skumma fildelnings-sajter?) Löjligt nog förstår nog inte mc- eller bil-tillverkare båtlivets speciella krav, de fattar nog inte fullt ut detta enkla att ingen säker vägkant alltid finns där man kan stanna och kliva ur? De tänker kanske att de fåtal rättsprövningar av drunkningar på detta sätt lätt kan bestridas och bortförklaras av smarta advokater? (Säkert helt riktigt rent statistiskt försäkringsmässigt och företagsekonomiskt ur deras synpunkt, men vi båtägare borde ha intresse av att få veta felkoderna gratis, kan jag likt Tirill tycka!) Haha, ROPEN SKALLA - FRI TILLGÅNG TILL FELKODER FÖR ALLA!? ...Typ detta borde de fantamej kunna bjuda på!!?

Jo, alltför klena slanganslutningar kan nog ställa till problem, men... De är väl bara en del i hela kretsens "effektiva flödesmotstånd"? Alltså så att trånga passager kan tillåtas om de är väldigt korta (naturligtvis aldrig bra med trånga passager men ofta acceptabelt om de korta och behövs). Och just trånga passager kan det bli i "igensatta" filter. [Tänker att det kan vara ekonomiskt effektivt på sikt att satsa på stora filterburkar om plats och "ekonomiska muskler" vid inköp finns? Ett stort filter med filterarea "x" behöver väl i princip bara bytas/rengöras hälften så ofta som ett med arean "x/2".] Sedan kan man fundera på hur små "partiklar" som filtret egentligen behöver fånga för det blir snabbt dyrare ju finare filtrering man anser nödvändigt! [De partiklar som inte fångas i filtret flödar igenom och kan därför inte "sätta igen det" lika snabbt. Det blir väl därför ekonomiskt fördelaktigt att välja ett glest filter med så stora partiklar man vågar för dessa flödar ju som sagt problemfritt igenom.] Kan rent av tycka att ordvalet "filter" är litet överkurs i detta sammanhang, räcker nog med ordet "sil" eller på engelska strainer? [skulle alltså själv i ditt fall siktat in mig på en en så stor filterburk* som möjligt för pengen, detta för att slippa rengöra särskilt ofta. Även haft koll på att rensning går snabbt och lätt att utföra i just min installation. Vidare satsat på att partiklar mindre än typ hela 5 mm:s diameter kan få slinka igenom utan minsta skada.] *) En filterburk av god kvalitet givetvis! Finns plastiga skräpvarianter som kan börja läcka, i båtsammanhang kanske därmed släppa in hela havet till kölsvinet (om man glömt stänga bottenkranen och ifall s.k. hävertar uppstår). Ps @ Trewq: eller blåmanetstim här på västkusten. Dessa flytande blåa sugkoppar med diameter runt 5-10 cm kan ibland förekomma i rent fantastiskt stora och täta stim, har sett tips på att tudela insuget av kylvattnet tvärs båten. För om t.ex. babords insug blockeras så finns även styrbords intag. Problemet med just maneter (o plastpåsar mm) är att de kan blockera insuget fullständigt. (Men ifall man har två separata insug kan den olyckliga maneten sugas fast mindre hårt så den kanske kan kämpa sig loss? :-)

Varmförvarad kan väl knappast torrbolls-metoden alls vara aktuell kan jag tycka! [ingen temperatur-växling som annars kan ge kondens på motorns kalla metall ungefär som på ett kallt ölglas. Motorn är ju en redig metallklump vars temp har svårt att ändras lika snabbt som omgivningens dygnsvariation, så tidvis kan väl "ölglas-effekten" uppkomma.] Tvärtom borde din fria cirkulation i inomhusförvaringen vara det bästa. [Allra bäst blir det kanske med nån elfläkt som ibland cirkulerar runt luften i kölsvinet. Är ju trångt i motorutrymmet så "självdraget/konvektionen" blir kanske litet dåligt även med öppna luckor. Men detta med fläkt är rimligen överkurs vid inomhusförvaring.] Förre ägarens kallförvaring - utan föregående torrläggning av kölsvinet - verkar däremot vara ett recept som kan skapa rostproblem! Förmodligen hade jag i ditt fall nöjt mig med att stålborsta rent litet och sen bara penselmålat på några lager motorfärg. Motorers originallackfärg brukar vara hyfsat effektiva roststoppare som också tål värme bra, förmodligen också din. [Tvåtusen spänn för ett oljetråg är en slant som man kan ha roligare med. Detta givet att inga gravrost-fläckar ätit sig för djupt in i metallen så att oljeläcka på sikt riskeras. Fortsätter du dessutom inomhusförvara och tömmer kölsvinet vid uppläggning borde allt vara frid&fröjd ändå. (Fast detta att lyfta ur motorn för målning är ju dyrt i sig, så osvuret är väl bäst som vanligt.)]

Skarv skrev: ...men cirkulationspumpen verkar svår att renovera,någon här som provat? Har visserligen inte provat men det kräver litet olika specialverktyg enligt verkstadshandbok (sid 47-49). Finns tydligen en reparationssats (nr 13) för 2158 (eller kanske 2775?) medans en ny pump kostar 4900. Ibland kan man klara sig utan specialverktyg om man slöjdar till egna lämpliga verktyg som t.ex. avdragare och dorn. Ser inte så svårt ut i detta fall men jag har alltså inte provat.

Att just motorns nedre partier har drabbats så hårt av yttre korrosions-angrepp (rost/ärg) enligt dina foton är nog ovanligt! Tänker att du överlag har dålig luftväxling i motorutrymmets nedre luftlager, därför bildas kanske nära nog ständig drypande kondens? För även yt-korrosion tar väl sin tid att utvecklas såpass långt som i dina bilder, så sammantaget har du kanske missat något i din motorinstallation? [Tror att detta "något" kan vara brist på fritt cirkulerande och uttorkande luft runt blockets nedre delar rent allmänt, alternativt usel vinterförvaring där båten/motorutrymmet kallförvarats utan tanke på dygns-kondens? Vanligtvis är luftspalterna ikring motorn större och tillåter naturligt uttorkande luftcirkulation via s.k. konvektion? Vintertid kanske tvärtom ventilations-förslutning och därtill fuktsugande "torrboll" är bästa strategin?] Tja vete katten, bara en fundering om varför det kan se så onormalt rost-jäkligt ut på motorns nedre delar - och detta alltså speciellt i ditt just ditt fall?

Ja, bildgoogling med söktermen "aluminiumlist för plattor" ger några hyfsade träffar. Ingen klockren men åtminstone snarlika typ den i bilden nedan. (Möjligen är killisten en separat täcklist som egentligen inte säljs för att kila ihop öppningen i den andra?) Finns myriader av strängpressade aluprofiler, "extruded aluminium profiles" för det handlar väl om aluminium? Man kan nog under letandet stirra tills ögonen blöder. Bildkälla sapa pdf sid 10/16 (finns även hos alutrade.se). Ps. Haha, ekorrens strängpressade profil kallas nog bara rundstång. :-)

Kanske är hela roderaxeln - inklusive axeltappen i bussningen - utdragbar uppåt som nog Pentax var inne på? Skulle åtminstone förklara hur rodret monterades?? [Kräver väl typ fyrkantprofil inuti rodret för styrningens skull. Kraftig påkänning vridningsmässigt men det kan väl finnas inplastade metallförstärkningar med fyrkantshål inuti rodret?] Ritade en skiss nedan där även Forgus tätande centerbords-trumma/stövelskaft finns med. (Hoppas jag ritat någorlunda rätt.)

Jag pm:ade forgus, förhoppningsvis vet han svaret.

Hmm... vore nog bra med litet förklaring av vad vi ser i bilden? Gissar ett uttorkat nåtat trädäck fotat ovanifrån och i övrigt enligt bilden nedan??

Välkommen till forumet! Vete katzingen hur du bäst byter bussningen men jag kan ju alltid lyfta ditt inlägg. [sådana nylon-bussningar finns i många standard-dimensioner så måttsvarvning kanske inte är nödvändig. Om du får loss den gamla för byte vill säga.] Knepigt i din bild är att axeltappen inte tycks ha utrymme nog att frigöras ur lager-bussningen? Och då menar jag inte det snåla utrymmet ovanför rodret utan det snålt tilltagna och gröntecknade urtaget enligt bilden nedan. [Även om du lossar gångjärnets skrovfasta "hon-del" så kan du därför inte byta bussningen? Den måste varit hopkopplad med han-delen redan vid rodrets tillkomst??]

@Thallatha: Har själv webbläsaren Mozilla Firefox och den fungerar trots adblock (så man slipper se outhärdligt fladdrande reklam). Högerklickar jag så hamnar jag rätt in i den för mig obegripliga programmerings-djungeln enligt skärmdumpen nedan. Nå, nån annan på forumet kanske kan hjälpa dig? Enligt skärmdumpen kan felet ha att nåt att göra med "scroll-linked effects"? Klickade alltså på bildens föreslagna länk för mer info. (Begriper visserligen nada men någonting med just scroll-linked effects verkar problematiskt?? Fick annars "bara" 14 av 18 likt Kenneth_S ovan, och detta dessutom med flera maggrops-chansningar som råkade bli rätt. Är alltså lakansvädrare sen många år, men men.

Mja, oavsett risk för att den kan "gänga av sig" är stor eller inte, du har en "given häst" så pröva för all del att skruva på den!? Förmodligen är denna "ärvda reservanod" av rätt modell och metall för dina farvatten med mera!? Snyggt foto i ditt inlägg, tror emellertid att du googlat den nånstans ur cyberrymden!? [Tänker alltså inte snöa in på din bild vad gäller dess läsbara beteckningar. (Om du har möjlighet så kolla motsvarande beteckningar hos ditt anod-exemplar, ange dessutom gärna ditt farvattnens salthalt plus din motortyp.) För först då ligger relevanta fakta på bordet och vi forumsvarare får en ärlig chans att ge ett anpassat och bra svar på din fråga... kan jag gnälla?]

Kryssarklubbens västkustkrets använder tydligen ingen metall alls i sina bojstenar sedan ungefär tio år tillbaka. Bara ett hål rätt igenom stenen samt bolstrande plastslang i hålet. Inte vet jag men det kanske kan vara en bra metod även för dig? Beskrivande artikel saxad från tidningen Västpricken nr 3 år 2006. Nuvarande hemsida där metoden ser ut att fortfarande användas.

Står i instruktionen att man skall kontrollera "tightness" efter 20 timmars körning. Borde väl innebära att man efterdrar muttrarna igen till rätt moment? Men i så fall måste väl den aktre propellern tas loss för att komma åt den främres mutter? Varpå man kan montera den aktre igen. Och efter ytterligare 20 timmars körning efterdra även denna? Eller har jag missuppfattat något? Kanske kan man bara bända litet lätt i propellrarna och nöja sig om de verkar sitta fast? Eller kommer man åt bägge muttrarna med propellrarna på plats med specialnycklar?

Ja det verkar bara finnas en enkel larmgivare enligt den HÄR FORUMTRÅDEN om F70. Det är väl knappast nödvändigt att se oljetrycket så länge larm finns och fungerar! Men i bilderna syns en modifiering där en extra tryckgivare kopplats via en T-koppling och ett kopparrör. Den vita klumpen med slangklämman under oljefiltret är den nya givaren. Troligen används inte Yamahas tryckmätare utan en separat. T.ex. Biltema har sådana med tillhörande givare. Givaren för F150:n däremot borde funka ihop med ditt Yamaha-instrument. Den drivs enligt bilden tydligen av 5V och skall ge 2,8V på tomgång med 4,5 kgf/kvcm. Bildkälla pdf sid 97/313

Oj, tycker det liknar ett axiallager men "mina fingrar" skrev visst fel. Fy på dom. :-) Gissar att det kan sitta nylonbussningar för radiell stadga plus backning. Är ju sällan man backar så ett axialkullager enbart för framåtdriften verkar väl rimligt* slitagemässigt. (Enligt texten användes två nylonlager för framåtdrift och bara ett bakåt. Kanske blev slitaget ändå för stort framåt?) Axiallager... Det andra "omstyringslagret" 11 för reglaget är väl inte så hårt belastat, men det kan nog väsnas ändå efter många års tjänst. Blir en liten kraft på propellerbladen som vill vrida dem till full back när man kör framåt. (*) Själv hade jag f.ö. original ett axial som trustlager och ett radialkullager som fick klara backningen på min reversering av fabrikat Erion1 för 6 hästar.

Okej, tja...fyrkantig display utan färg. Kanske just den modellen ur min tidigare länk ifall du scrollar ner litet, den ser ut enligt bilden nedan? (Enligt den bilden så har även den svartvita äldre varianten också fem stycken digitala visarfält på EN SKALA mellan Low och High?) Som du nog anar så är det lätt att "knappa bort sig" i multifunktions-displayer. Därför frågar jag igen ifall du ser den femgradiga SKALAN men utan fyllt pekfält? Eller månne råkat "knappa bort" oljetrycks-SKALAN helt och hållet? Detta med fyrtaktare och oljetrycks-övervakning är ju relativt nytt hos utbordare. Tidigare hos tvåtaktare fanns bara nivå-övervakning i behållaren för tvåtaktsolja (om inte brukaren själv föredragit att koppla bort behållaren och blanda olja i bränslet på klassiskt manér). Och sv/vita oljetrycks-displayer signalerar för mig litet 80-tal då fyrtaktare knappast fanns. Dessa gamla sv/vita displayer är jäkligt bra och strömsnåla! Och även - genom skuggverkan - tydliga i skarpaste solsken. Oslagbara i tydlighet/strömsnålhet om man inte måste ha färg-display!? Det jag funderar på är istället åldern på "display-knappologin" för fyrtaktare blev ju populära först under 90-talet. [En programmerare under 80-talet kan mycket väl ha lagt detta med fyrtakt och oljetryck litet åt sidan som en framtida litet krångligt åtkomlig "option". (Kanske gjort typen av sensor knepig att konfigurera för det behövdes knappast i då-läget (80/90-tal), även gjort konfigurering för tydligt SKALA litet användar-ovänligt dömt utifrån dagens retroperspektiv?)] Hmm... av den anledningen ber jag dig igen att återkomma med exaktare uppgifter, gärna bilder på displayen, svara på frågan ifall du ser "DEN FEMGRADIGA TRYCKSKALAN" men inte pek/färgpilen m.m.

Har du en oscillerande slipmaskin? Då kan du enkelt fixa en egen "ultraljudstvätt" som faktiskt verkar ungefär lika effektiv som en proffsens dyra. Youtube.

Hej! Mot slutet på pdf:en (sid 75 av 93) finns mer om propellern. De skriver att trustlagret sitter i propellerhuvudets framkant. Verkar finnas två varianter för de beskriver nylonlager men har ju ritat ett radialkullager som nr 11 trustlager? (Möjligen har den nyare versionen med 25 mm:s propelleraxel kullager?) Omstyringslagret 11 i din bild behövs väl för omställningsspaken och trustlagret 11 som överföring av propellerns skjutande kraft till skrovet. (Hade själv en snarlik konstruktion men där satt bägge lagren innanför skrovgenomföringen.)

Olleman82 skrev: ...Hursomhelst anod av magnesium till bogpropellern av märket Engbo låter sig dock inte finnas. Inte heller i manualen till bogproppen står det något om anoder någonstans! Behöver jag verkligen ha en anod på bogproppen och hur sjutton får jag isåfall tag i en!? Nä, nån offeranod behövs väl inte i ditt fall får bli mitt tips! Särskilt som du bytt farvatten från salt- till sött så kan du nog sova extra lugnt ändå, och givet att du har rätt modell enligt bilden nedan. För Engbo skriver enligt bilden nedan, bildkälla denna pdf...

Haha, trådämnet lyder ju "hur stort är ett roder"? Som upplagt för grundläggande teoretiska och smått naiva funderingar kan jag tänka. :-) Stora fartyg har självfallet större roder än fritidsbåtar, ofta vägandes flera ton. Men ändå, var går gränsen för en given fritidsbåt? Vill man kunna backa helt sakta med en fritidsbåt så borde den kanske vika sig på mitten likt bildens flytande dumper?... Men vad skulle då bli roder och vad skulle bli "själva båten" i ett sådant hypotetiskt fall? Kanske halva kölens vattenlinjelängd, bara en fundering? Men förmodligen avgör i alla verkliga motorbåtsfall propellerströmmens ostörda sidoavlänkning över roderytan - vid normal framfart? Rodret måste i praktiken vara optimerat för att klara hög fart framåt utan överdrivet vattenmotstånd, dessutom inte sticka för djupt vid eventuell grundstötning. [Vid låg hamnfart nära noll knop blir rimligen all slags nedstuckna vertikala brädor (roder) ju totalt maktlösa! För utan en fart- eller propeller-strömning längs roderytan finns ju ingenting alls att avlänka/sidostyra? (Alltså om den vertikala brädan inte självt tillför energi genom att röra sig relativt båten, kanske genom att aktivt paddlas likt fiskfenor eller Venedigs berömda gondoler etc?) Tänker att roderarea som inte ligger i fritt strömmande propellervatten - utan bara i båtens eget strömmande fartvatten - är bortkastad vid hamnmanövrer i de flesta fall! (Som Pseudonym nog också tänkte sig i inlägg #2 ovan, möjligen med skillnaden att för mig framstår ökad roderarea "lodrätt neråt"riskabel - alltså mer rätvinkligt i linje med propelleraxelns akterut neråtlutande jetstråle - praktiskt sett tveksam. Risken för bortslitet roder vid grundstötning ökar väl ju djupare rodret sticker under båtkölen?)] Vete katten, men alltid kul att fundera litet på olika ytterlighets-fall, typ min "mariniserade" traktordumpers jääätteroder nedan!? ...

Hej! Vad har du för typ av instrument, finns ju litet olika att välja mellan. Kan det vara den digitala Command Link enligt bilden nedan? I så fall undrar jag ifall du menar att inget av de fem fälten i skalan enligt röda pilen nedan är blåfärgad? Eller syns kanske symbol/skala inte alls?

Hittade en historik över Nimbus 26 och efterföljaren Nimbus 2600. Uppenbarligen en storsäljare på sin tid, men detta med manövrerbarhet i hamnar var nog inte dess bästa egenskap? Tror att rodret i Kronviks bild (trådhuvudet) är original för båttypen så flertalet av alla båtägare svor nog över usel manövrerbarhet men anpassade sig? Kanske de bara suckande konstaterade att höghus med inombordare kräver bra vindkoll m.m. vid båtfart nära noll knop?? Men inte ägaren för båten enligt bilden - hämtad ur länken ovan - för det fick bli en kostsam bogpropeller. (Gäller visserligen en Nimbus 2600 men ändå?) Nånting i roder-konstruktionen är måhända sämre än vanligt, eller så hade båtägaren i fråga kanske mest dåligt tålamod när det gäller att ta hänsyn till vind och ström??

Funkis skrev inlägg #4: För länge sedan köpte jag en 140 hkr volvomotor som ägaren ansåg vara skrot eftersom den läckte på två ställen när han startade. Men jag kände en mek som sa det fanns något som hette sprängkilar som gjort att blocket klarat sig. Motorn gick sedan i 22 år till.... Tror du menar s.k. frostpluggar? (Googlade "sprängkilar", utan resultat åtminstone vad gäller motorblock?) "Frostpluggar" kan skydda mot frostsprängning men det kanske inte ens är huvudsyftet? Tror att frostpluggarnas hål främst behövs vid gjutningen för att tömma ut formens sand efter avsvalning? [Möjligen sammanfaller syftena ganska bra, alltså att hålrum med instängd gjutsand senare också blir hålrum för instängd is? Vete kattzingen, men en liten varning alltså för övertro på frostpluggars skyddsförmåga.] Vad gäller frågan (trådhuvudet) ifall sprickor i motorblock går att laga... Mja, beror nog på sprickans exakta läge med mera. Knappast inget att rekommendera men det går att med svårighet svetsa även gjutgods enligt länken nedan. [Finesserna i den proceduren ligger långt över mina svetskunskaper - men visst kan det gå att svetsa även gjutjärn. Förutsatt att sprickan är ytligt belägen och åtkomlig för verktyg. (Noterar en positiv sak med ditt tilltänkta köpeobjekt, inget vatten i oljan antyder att sprickorna ligger åtkomligt för en mycket skicklig svetsares verktyg!?)] Ulfsmotor: svetsning av gjutjärn

Mae222 skrev: Jag tänker mig en slang ut med en 12v soloniod. Men jobbigt att borra ett nytt hål i skrovet., det är lockande att dra in den i septitanken som sitter alldels brevid motorn. Det där var väl en ny lösning till den långa raden av gamla presenterade ovan. Mja, är skeptisk... 1. Varför koppla på en dyr elektriskt styrd magnetventil (solenoid) på något så enkelt som motorns vevhusventilation? [Luftflödet är i princip noll ifall motorn är idealt fräsch (och alltså idealt inte läcker via kolvringar m.m.) fast i praktiken - och med åren -blir det väl alltid ett litet men dock stinkande flöde.] 2. Att koppla ihop med dassets redan stinkande tank kan ju vara frestande för att undvika nya borrhål i skrovet, men är det en särskilt klok idè? [Vad händer när dassugen inkopplas för tömning och du - eller kanske nån framtida olycklig ägare av din båt - glömt att ställa alla kranar/strömbrytare rätt? Oljan i sumpen sugs förmodligen inte ut, men kanske fylls den med ski...fekalier?] Nå, det går säkert att analysera och finna lösningar även på detta - om det skulle vara nödvändigt. Men min huvudinvändning är att detta väl i grunden är ett busenkelt problem som därför bara behöver en enkel robust lösning. Typ nån slang hit eller dit, alltså inga potentiellt krånglande magnetventiler etc??