Thomas-1

Jojosurf verkar ha en IW26 / Lill-Scampi enligt annan forumtråd. Den har masthead-rigg. Håller med Peter-K, finns väl ingen anledning att spänna akterstaget extra. I alla fall inte modifiera utan mycket noggrann koll på hållfasthet och syfte m.m. Seldéns rigg-guide (pdf) beskriver två varianter av masthead-riggar med ett spridarpar på sidorna 35-38 av 96. Läs gärna runt litet i guiden. [Har i och för sig sett nån äldre forumtråd där detta med mastkrumning som trim-metod hos masthead diskuterades. Om jag minns rätt krävdes en rejält kraftig stagsträckare plus nån annan anordning för att få rätta krummet, d.v.s. att mastens mittparti förs framåt relativt mastfot o masttopp? Att snabbt kunna krumma masten för att plana ut storseglet.] Hehe, angående hanfoten säger SAOB att uttrycket stammar från "hane" snarare än "hand". Hette tydligen hanefot i äldre tider. Jankens förslag om "tuppfot" verkar klart bättre än teorin om handburgare ovan. [Ps. Att påpeka stavfel bör undvikas men sammanhanget måste avgöra. Vi gör väl alla våra stavfel, och i fråga om sällsynta ord som "hanfot" underlättas googlande extra stort ifall man faktiskt stavar rätt - som pseudonym låtsades "upptäcka". Kan vi vara överens om att stavfel sällan bör påpekas, men också att undantag - som gagnar frågeställare och googlings-framgång - nästan måste påpekas!? Särskilt när felstavningen finns i forumämnets rubrik. (Men helst litet snyggt kort och diskret likt Peters inledning i inlägg #2 ovan.)]

Angående just raketosten... Bildkälla: pinterest.se, för övrigt en kul nostagli-tripp med Festis tetrapack med mera. Inte direkt nån mjukost likt dagens förpackade i tuber med liten öppning, den var halvfast och kunde pressas ur en grov öppning för att sedan skäras med ett inbyggt och ohygieniskt snöre istället för med osthyvel. [Verkar det som - bäst att tillägga. Är alltså född för sent för att minnas nån sådan snurrebutt-tub då det begav sig på 50-talet. :-)]

Hmm... tillfälligt avbrott för gnäll på bristande källhänvisningar. I trådämnets översta fråge-inlägg (även kallat trådhuvudet) finns en bild på olika kontakter. Men tyvärr ingen källhänvisning om var på hela jävla internet bilden stulits. En bra sak - som bildkällor ofta kan avslöja via ytterligare googling - vore namn på kontakttypens tillverkare/beställningsnummer/standard etc, blir då lättare att googla vidare och hitta mer precisa uppgifter. Typ pdf-manualer, typ You-Tube filmsekvenser mm. (Kan sådana "rådata" presenteras högt upp i forumtrådar så förkortas diskussionen, detta eftersom alla i så fall vet mer exakt vad som menas.) SNÄLLA, FÖRSÖK ATT VANEMÄSSIGT ALLTID ANGE BILDKÄLLAN! Inte helt lätt, men åtminstone vi MG-forumrävar kan försöka? Bara som ett bagatellexempel (notera här min vanemässigt ditsatta klickbara länk i inlägg #19 precis ovan kossa-bilden). Alltså gärna diskreta och klickbara länkar, sno helst aldrig bilder utan att ange bildkällan!! [Tänker att ifall flertalet internet-publicister i framtiden faktiskt tar detta för vana så blir det allmänt sett betydligt enklare att utreda olika frågeställningar i forumtrådar!? (Man kan snabbare hitta "pudelns kärna" genom att råfakta kan presenteras högre upp, blir annars lätt onödigt mångordigt har jag märkt!? Bara en tanke.] Med bra bakgrunds-källinfo (relevanta pdf.er, youtube-filmsnuttar etc) redan tidigt i forumtrådar blir det förmodligen lättare att snabbt komma till sak. Bättre funktionalitet i fråge/svars-branchen om man så vill. (En from förhoppning... i detta fallet kan måhända svävande beskrivningar som "flärpar" GENAST ersättas med precisa data om kontakttypens alla bakgrundsegenskaper så att pudelns kärna snabbt blir begriplig!?) Gnäll-avbrottet blev lång, härmed åter till trådens ämne...

Bogen ligger måhända strax ovanför låret/låringen vertikalt!? Vete katzingen. Bildkälla: spisa.nu

Amanda31 skrev: Finns två sorter, den ena är lite skarpare och godare i smaken. Tyvärr minns jag inte vilken av det två fabrikaten som var bäst. Kan det ha varit Kavlis som föll på läppen? Hittar vid snabb bildgoogling inget annat konkurrerande fabrikat, de verkar ha närmast monopol på just tubostar?

På tal om vantskruv... Ett tips för dem som har röstjärn liknande de i bilden, sätt gärna små bitar av schotsbrite-svamp i öglan inför mastresningen! För ramlar vantskruven ner mot däck enligt högra bilden så kan den lätt krökas om masten knycker till av exempelvis en svallvåg. Kan förmodligen gälla även terminalvantskruvar även om hävarmen då är kortare. Brukar f.ö. sätta fast mina vantskruvar "rättvända" i stagen först men vissa har andra metoder har jag sett. (En av de konstigare metoderna är att dela vantskruven och montera halvorna före resning, sen rotera wiren för att fästa ihop.) Med rättvända menar jag f.ö. så att skruven kortas vid "åtdragande" medurs rotation, blir onödigt jobbigt att trimma ifall vissa råkar sitta tvärtom.

Har du ingen extern display så går det tydligen att ändra spänningarna med en PC. Man fixar en billig USB-kabel och laddar ner ett särskilt program från Epever. Kan ju funka om det bara behöver göras ett par gånger om året. I manualen används f.ö. ordet "flooded" - som Bobba alternativt benämnde "open" - för de påfyllningsbara. Manual (pdf) MPPT (instr.video) Billig USB-kabel och program (instr.video)

Jo, de funkar nog alldeles utmärkt bägge två! Hmm... med risk för att få "smörj" av forumets tribologi-kunniga påstår jag att allt halkigt fett som är vattenfast blir bra. Så tag som sagt vad du råkar ha. Propeller- marin- eller vinschfett är rimligen helt okej! En roderaxel roteras ju ytterst pyttesparsamt jämfört med en propelleraxel. De tekniska smörjkraven är därför såpass låga att nära nog allt smörjande fett klägg - som inte sköljs bort - borde duga bra!?

Hmm... 1:a april. Tror Mackey tänkte sig detta som ett aprilskämt? [April april din dumma sill, kan lura dig vart jag vill! Så lyder den klassiska ramsan när skojet avslöjas? Kanske dags att du ingriper och uttalar dessa förlösande ord?] Men val av aprilskämt blir allt svårare, alldeles vanliga nyhetsrubriker under resten av året tycks tyvärr alltmer likna aprilskämt. :-( Nå Mackey, förmodar att detta var menat som ett aprilskämt, kanske dags för dig att säga "april april" och avsluta skämttråden, är ju i skrivande stund redan den tredje april!?

Hej, hur gick rodret av mer exakt? Kanske på mitten under gångjärnen eller kanske trillade allt inklusive rorkulten bort och försvann? Ifall du har rester kvar av det gamla rodret så kan möjligen lagning bli ett tänkbart alternativ? [Hittade f.ö. ditt exempels bildkälla, verkar inte visa originalet ens för exempelbåten enligt min min bilds text nedan. Rodret tycks alltså vara utbytt i den bilden. Aphrodite22:s ursprungliga roder verkar också klent enligt SailGuide-foruminlägget av matsa lör maj 27, 2006 7:54 pm?] Som Caribic 410 antydde ovan, passa hellre på att göra ett bättre roder eftersom du ändå måste fixa det!? För mig ser roder-konstruktionen usel ut, klen och utsatt vid grundstötning. Kan funka för tävlingsnissar i lugna vatten men knappast för normal turistsegling. [Hehe, mina fixarhorn växer ut i pannan, varför inte ett sorts fällroder byggt på eventuella rester? Ett fällroder kan - via sitt extra gångjärn - vinkla upp sig akterut ifall roderbladet skulle bli "påkört av undervattensföremål". Alternativt kanske lämpligt försvagande av roderaxelns rotations-gångjärn, bara såpass att rodret lossar lämpligt lätt så ingenting dyrt slits sönder vid haveri, nån sorts "brytpinne" i gångjärnen (förutsätter nån vajer som räddar rodret från att sjunka eller försvinna men men?)]

Bildgooglade "maxum 2400 scr" och fann bland sökresultaten detta foto här... Inte heller jag begriper de två fästenas funktion men de sitter nog ungefärligen enligt min gulmarkering? Verkar vara en smal gång-passage akterut till badstege m.m.? Finns också en golv/durk-lucka strax nedan i fotot, vad finns under den? Ankartampar, motordetaljer, annat?? De mystiska fästen tycks befinna sig i en smal gång-passage akterut till badstege m.m.? Därtill finns en golv/durk-lucka strax nedan i fotot, vad finns under den? Ankartampar, motordetaljer, annat??

Peter78_Gbg skrev: Kommer borttagandet av ruffen påverka styvheten på skrovet nämnvärt? Kan bara maggrops-gissa men den viktiga `styvheten´ påverkas förmodligen klart värt att nämna! Inte så att skrovet sackar påtagligt men båten tappar litet av sin ryggrad, normalt töj&böj i sjöns vågor upptas väl delvis av takkonstruktioner. Kvarvarande delar efter sådan amputation stressas mer än avsett, livslängden minskas? [Gäller i alla fall i bilkaross-sammanhang, sågar man av taket på nån gammal bil för skojs skull så sackar den midskepps eller "mid-bils", magen kan släpa så att minsta trottoarkant dunkar i underredet*.] Taket är alltså ofta en integrerad del av skrovets/karossens hållfasthet. Är skeptisk till din idé, för hos båtar finns ju ingen vägkant att stanna vid. Ifall skrovet spricker av ålders-utmattning så blir det snarare blubblubb. Skulle i ditt fall funderat på att sälja båten, köpa nån annan för pengarna. I andra hand funderat på nån sorts förstyvande balkar eller så, f.ö. alls inget omöjligt projekt? [Kolla/googla ifall din båttyp har äldre öppna varianter där tak saknades, möjligen plastades skrovena likadant oavsett? Att din överbyggnad är nitad strax under din bilds röda linje kan antyda sådan "dual purpouse"? *) Hehe, bara en hörsägen men en gammal Saab med avsågat tak lär ha säckat ihop på sådant snöpligt vis - dessvärre i mångas åsyn nära gbg:s paradgata "avenyn". Bara hörsägen, men rent tekniskt/naturlagsmässigt verkar det inte alls otroligt? Taket i viktutarmade bilar/båtar blir känsliga för minskad hållfasthet, tänk hävarmar eller gotiska portaler??]

Ditt val av fästen i inlägg #18 verkar vara samma som i min bild tidigare. Fungerar helt okej men måste infästas hyfsat exakt eftersom både akterpulpit och sittbrunnssarg kan hindra upptiltning annars. (Gör som sagt en enkel och lätt trämall att testa med innan du sätter borrmaskinen i akterspegeln, tämligen omöjligt att testa med den tunga motorn.) Själv skulle jag valt vanligt glasfiberspackel att fylla propelleraxelns hål med. Bara sågat av utstickande del av propelleraxelns hylsa jäms med skrovet och även täckt ändmetallen med spacklet. Blir hårt och tillräckligt starkt om vatten inte kan tränga in i dess glasfiber. Därefter målat nån tätande 2-komp typ Gelshield i minst ett par lager, därefter på med vanlig påväxthämmande bonnafärg. Inga större krafter på "pluggen" om du inte har maximal otur och råkar backa rakt in i nån utskjutande stång eller så. Sittbrunnen behöver knappast sågas upp? Går nog att krypa in i sidofacken under sittbrunnen för att nå både propeller-tätning och även sätta muttrar och brickor på nya motorfästets skruvar!? *) Mitt fäste har f.ö. en platta av svart plast istället för plywood, men är annars helt snarlik. Har Tohatsu Sailpro 6 hk, tog en månad innan den stals efter första sjösättning. Året därpå bara en vecka! :-( (Hade å andra sidan nån muskelknutte orkat stjäla gamla Albin så hade jag nog motvilligt måst utdela guldstjärna för flit och beslutsamhet.)

Välkommen till forumet! Tycker att detta med ett svagt klickljud efter 20-30 sekunder verkar vara ett spår värt att uppfölja för vad kan låta såpass tidsbestämt efter att tiltmotorn stannat?? [Din fundering om elektriskt överbelastnings-skydd för tiltmotorn är högst relevant men förmodligen ändå fel? (Brukligt är snarare att skydda elmotorn med "slir-system" i hydrauliken, nån fjäderkula öppnar då en ny överströmningskanal där maxtrycket begränsas såpass att hydraulmotorn orkar snurra?) Men sådana ventiler har inte minsta hörbart klickljud!!] Så... vilka olika typer av överlastningsskydd finns för tilt-system rent allmänt? [beror nog på fabrikat och årsmodell (vore därför bra ifall du angav närmare besked) men tiltsystem i allmänhet har nog ingen sensor som avkänner elmotorns temp för eventuell elektrisk bortkoppling vid överhettning (typ tickande relä). Just det svaga ljudet efter 20-30 sekunder där du uppenbarligen upptäckt ett samband intresserar mig - vad i hela i fridens namn kan ticka så regelbundet?] Finns gratis verkstadshandböcker hos boatinfo.se, valde litet slumpmässigt att länka just denna - i brist på närmare besked vilken johnson70-motor du faktiskt har. (Leta gärna själv bland boatinfos hundratusentals matnyttiga sidor! ;-) Nå... hydrauliska tiltar drivs vanligtvis av pumpmotorer, där alltså hydraulolja pumpas runt i hydraulisk krets. Fjäderbelastade övertrycksventiler öppnar vanligtvis helt ljudlöst vid olika slag av tvärstopp för att undvika strömrusning/överhettning hos pumpmotorn. En elmotor "motgenererar" normalt då den hyfsat snabbt snurrar, men ifall den stoppas (eng. stalls) ökar strömstyrkan enormt! (Detta eftersom en inkopplad elmotor - som mekaniskt stoppats- får strömrusning och därmed snabbt kan överhetta både motorlindningar och reläer.)

Tveksamt, värmaren av fabrikat puls-o-matic verkar ha krävt en inre förbränningskammare eldad av gas eller annat bränsle? Det Thallatha beskriver verkar vara värmt enbart vattnets ynka 100 grader, alltså ingen inre het värmekälla?? Ett fynd, tror jag hittat pulsomatic-värmarens svenska patentbeskrivning? [Visserligen en google-översatt engelsk text vilket ju brukar ge ganska stappligt översättning. Inte här dock, förmodligen snor google originaltexten nånstans ifrån? Är ju i grunden ett svenskt patent.] Men vad hjälper det, patentbeskrivningen är visserligen utförlig men jag vill gärna begripa principen mer i detalj också. Tror att värmedrivna pumpar behöver riktigt riktigt heta inre värmekällor för att ge påtaglig pumpeffekt*. Har kopierat dess skiss och infogat sifferförklaringarna direkt i skissen för att underlätta. Hmm, vete katten? (*) Varmt vatten kan visserligen bära med sig mycket energi men dess låga temperatur kan nästan bara användas att värma annat. Vill man driva nån mekanisk anordning typ en pump krävs så "låg entropi" (grad av oordning), exempelvis nån riktigt het värmekälla med temperaturer på tusentals grader. Trassligt värre, men kolla denna wiki-länks avsnitt "analogibetraktelse" och strunta i matten.

Oj, thallatha hann visst före men... Bra fråga, en "dom" är väl typ ett högt torn? Ordkombinationen "cirkulationsdom" är troligen inte rätt ifall man t.ex. vill googla upp köpalternativ. För de enda sökträffarna tycks bli Thallathas egna. (Betvivlar alltså på intet vis att sådana finns, bara att söktermen inte är särskilt gångbar? ;-) Mackey skrev i inlägg #4 punkt 2 ovan: Om du måste gå nedåt så är det bättre att gå ner kraftigt än lite försiktigt och då montera en avluftning i den högsta punkten, dvs. precis innan du går nedåt. Ett T-rör är ett bra alternativ till en 90 gr vinkel om du vill svänga ned, då kan du sätta en luftskruv i den oanvända anslutningen på T-röret. Jo, kraftigt neråtriktade rör - helst vertikala - med luftningsventil upptill verkar rimligt. Kanske även att det röret bör vara grovt - likt en "dom"? Gasbubblor fastnar gärna längs väggar, typ som i denna gamla colaburks-demo på YouTube... Lunds Tekniska Högskola, julkalendern 2009 Vete fasen, men han knäpper med fingrarna längs burkens/ "domens" sidor vilket får gasbubblorna att lossa ifrån väggarna och stiga uppåt? Hur membran kan hjälpa till vid självcirkulation återstår för mig att begripa - liksom mycket annat. (Haha, filmsnuttens experimentet är verifierat genom eget försök nån sen midsommarafton med annan burkdryck. Blev "good vibrations", fingerknäpparna längs sidorna gjorde klar skillnad! :-)

Jo.. sådana upplevelser görs nog säkrast hemma i favoritfåtöljen. Via nån bok eller som här videoklipp. Fast då missar man väl både adrenalinkick och skenande puls. Någon liten risk måste man nog våga sig på - för att ens förstå det skrämmande i havets "mäktighet"!?. Aktuell vindstyrka säger inte allt om risk för "monster waves", inte utan beaktande av farvattnet, havsströmmar och kvardröjande gamla sjöar från tidigare hårda vindar. [Tänker att faran för fartygen i filmklippen främst ligger i risken att skroven kan brytas sönder, snarare än att de kantrar? I riktigt stora vågor kan långa delar av skrovet hänga i luft utan understöd av vattnet, skrovets hållfasthet sätts på prov. Gamla fartyg har böjts&töjts i stora vågor så den ursprungliga hållfasthet bara är en okänd* bråkdel av den ursprungliga, till det kommer rostens härjningar?] (*) På större fartyg lär det finnas en mätare för böj&töj (hogging/sacking) där en fast monterad laser mellan för- och akterskepp övervakar. Laserstrålen är givetvis alltid spikrak så dess reflekterande måltavla i motsatta ändskeppet avslöjar att skrovet kan orma sig halvmetervis p.g.a. belastning i havsvågor. Tror att meningen med en sådan mätare dels är att samla data, alltså ge en fingervisning om när skeppet är skrotfärdigt? Dels också ge kaptenen alarm vid extrema belastningar så att denne möjligen kan minska akuta risker genom att ändra kurs eller nåt?? Ps. @Pentax #2: Funkar bra hos min firefox, tog visserligen litet tid innan playknappen blev synlig.

Har du fått pejl på RamNav/ Ramantenn ännu? Flåt, kunde inte låta bli... ;-) Förtöjningen på Knipplagatan verkar osäker enligt bildens AIS, de höll nyss tydligen hela 0,1 knop i nordlig riktning. Bildkälla: marinetraffic.com

Biblioteket? Mjölby verkar ha ett bibliotek, finns en bok-databas på gotabiblioteken.se. Själv föredrar jag att bläddra i papp, men eböcker och ljudböcker finns ju också. För mig som göteborgare är ju gotlib närmast och kanske finns fler böcker om hav och sjöliv i kuststäder? Lokala bibblans personal har nog fingertoppskänsla vid nyinköp för de ogillar gnäll från sina kunder. Haha, kanske kan du fixa lånekort även hos gotlib och sedan bara låna E- /ljudböcker? (Klart lättare att låta internets elektroner transportera böckerna "till och från och mellan bibliotek".) Bara en naiv fundering detta med att du skulle kunna låna hos gotlib, och jag i min tur hos exempelvis gotabiblioteken.se? För detta med allmänna GRATIS bibliotek var - och är fortfarande - en stor samhällstjänst för oss medborgare. (Men i dagens verklighet tycks E-utlånen tynga de lokala bibliotekens pengakistor så de knappt har råd med nya böcker längre. Synd, vore ju annars trevligt med fri tillgång av allt för oss bok-slukare.) Men bokförfattare, förlag och bokhandlare måste såklart också få sin berättigade penningpåfyllning för att inte tyna bort. Fri tillgång minskar ofta tillflödet. Men finns det måhända en sorts gökunge i boet, en privat aktör som tillhandahåller bra saker men kanske skrattar onödigt mycket hela vägen till banken? Hal is, vet inte! Elib och axiellmedia verkar i mina ögon ha närmast monopol och skär guld med täljkniv på myndigheters tvekan inför nyheter som internet?

Blev sur i inlägg #6 för att jag inbillade mig ha gjort världens scoop som "forumdetektiv". Haha, fick lång näsa för bilden visade sig alltså vara ett falsarie. Så kan det gå. Men din bild ovan visar en "switch" som i mina ögon verkar opålitlig eftersom den svepande spetsiga kammen (n.b. rätt installerad) träffar en lång plastknapp främst sidledes. Sådant ger stora sidokrafter på knappen, slitage, osäker funktion m.m. när kammen skär in från sidan. Liknar kort sagt mest nån amatörs tillfälliga nödlösning? Finns speciella kamföljande switchar enligt bilden nedan. Sådana har en rulle som löper längs kammen och därtill en stadigt grov axel som hanterar problemet att kammen "kliar från sidan" som annars kan kantra knappen. Grundfunktionen hos switchen är vad jag begriper att tvärstanna kanske hälften av cylindrarna. Motorn blir därmed momentant svagare i det känsliga växlings-ögonblicket eftersom vridmomentet närmast upphör hos dess drivkugghjul. Lurig brytare, får absolut inte glappkrångla i växelläge fram- eller back. (Inte heller i neutralläget, skulle ju hindra motorn från att starta bra). Slutsats: dess funktion är att högst tillfälligt halvdöda motorn ENBART i ett visst läge av manöverreglagets rörelse. Ett noga specificerat läge nånstans mellan full back och neutral. Bara en fundering. Bildkälla: enbart exempel. Rejälare don.;-)

Välkommen till forumet! Rejält tveksamt om SmartCraft-voltmetern fungerar "på egen hand" utan sin CAN-buss? [En databuss kan bara överföra "ettor&nollor" likt bredbands-uppkopplingar. Olika slag av givare för exempelvis varvtal-temp-tryck har då var sin A/D-omvandlare som gör att dess avlästa värden blir ettor&nollor som kan tillåtas att "färdas" på bussen. Låter kanske onödigt krångligt men fördelen är att alla givares mätdata finns tillgängligt - i princip samtidigt - för alla grunkor som är uppkopplade. Särskilt vid större ombord-nätverk med många pryttlar som gps, radar, självrapporterande felkoder och gudvetvad så blir fördelen allt större. Sparar vikt och dyr kopparkabel om inte annat. (Exakt hur alla dessa ettor&nollor skall överföras är givetvis noga reglerat i olika standarder, finns serie- och parallellbussar av olika slag).] Reservation: Just Voltmetern är litet speciell kan jag tycka för den behöver liksom ingen särskild givare, den elektriska spänningen hos batteriet är tillgänglig hos alla ingående pryttlar ändå i "analog form" visserligen med vissa smärre nackdelar som strömberoende spänningsfall? [i motsats till andra mätstorheter - exempelvis tryckmätare etc - så behövs ingen special-givare, för detta med batteri-volt finns liksom överallt på plusskabeln - alltså även hos allting som är anslutet och energiförsörjt av båtbatteriet? Hmm... går därför att tänka sig att SmartCrafts analoga Volt-meter faktiskt inte hämtar mätdata från bussen utan från sin egen matningsspänning??] Bildkälla pdf (sid 22 och 29). O11:an är ju en dunkande klassiker, bör kanske ha tidstypiska visarinstrument där helst nån krusidull-visarnål pekar på typ gamla romerska siffror likt gamla moraklockor - kan möjligen estetiskt sinnade personer tycka? Nix, håller inte alls med i det tänket! Hoppas du blir nåt klokare av mina tankegångar!? [Anser alltså att du är bäst betjänt av en sifferdisplay med minst 3 eller hellre 4 siffror. Alltså sådan att exempelvis 12,3V kan presenteras löjligt kvasi-exakt som 12,34V. De där sista decimalerna kan vara användbara vid snabb felsökning då de tydligt kan skvallra även om minimala spänningsfall. (Slår man i felsökningssyfte av/på strömbrytare kommer spänningen att sjunka en liten liten smula, vid smärre belastningar nästan omärkligt lite. Här kan hundradelarna vara till hjälp.)] Ps. Fråga; har din O11:a en Bosch-startgenerator/dynastart eller möjligen även en växelströmmare under de vanligtvis två parallella svänghjuls-drivremmarna? Blir litet nyfiken på ditt "tilltänkta elsystem", finns flera fällor som jag gärna vill att du undviker. Bild på ditt tänkta elschema vore önskvärt...?

Tja, så kan det bli när man inte bemödar sig om att länka bildkällor eller ens berätta att bilden är stulen ur nåt annat sammanhang. (Tog mig visserligen bara typ 30 minuter att förgäves åstadkomma mitt inlägg ovan, orsakat av ditt slarv. Vore bra ifall du kunde slarva mindre i fortsättningen kan jag tycka.) Hur vore det exempelvis med ett autentiskt foto av din alldeles egna "shift switch" inlagd i forumtråden nedan, eller fler ö.h.t. fler AUTENTISKA foton!? Mvh Thomas

Ser det inte lite skumt ut på din länkade bild ovan? Anar en sorts kam vid "?" som inte når fram till switchen "X?". Har ingen aning om vad dess uppgift är, kanske som du säger en extern shift-switch eftersom drevet "Bravo 3" tycks sakna sådan. Noterar bara att om inte kammen når fram och kan påverka så är den nog på något vänster felmonterad!?

Hmm, säljs nog bara hela (dyra) kretskort som reservdel i Billdal. Funkar allt utom just "trycknappen stand by" så borde den gå att ersätta med nån standard-variant, typ denna. Vad har du för bygghöjd från kretskortet upp till den röda räfflade knappen? Eller så kan man kanske skippa knappen och dra ut ett par tunna ledare till en ny tillfällig(?) box alldeles intill? [skulle labbat litet och kopplat in tolv-volten samt en tillfälligt ditlödad off/on-tryckknapp och kört piloten på land för att utröna om felet elektriskt sett ligger i själva knappen. Håller alltså med Georg_Ohm inlägg #5 att det troligen bara är en busenkel off/on-funktion i knappen. Såpass enkel egentligen att den sällan krånglar kan tyckas, förstår Speljakts invändning i #2. Men ett elektriskt inkopplat test enligt ovan borde avgöra saken!? Har själv en äldre Autohelm 800 roderpilot och där drog jag ut nya kablar till en "icke-trådlös" fjärrkontroll, enligt denna gamla forumtråd. Dess knappar sågade jag ur från ett dator-tangentbord hämtat ur skrotlådan. (Först hade jag med knapparna "Auto" och "Stand By" vilket funkade. (Men jag insåg att dessa var onödiga för mitt syfte och sågade bokstavligen ner projektet till enbart de fyra kursändrar-knapparna. En av dem "sade upp sig" förra året efter många års trogen tjänst.] Gissar alltså att det knappast är några konstigheter i ditt fall heller, vanliga tryckknappsfunktion kommer förmodligen att göra jobbet. Men för att slippa gissandet så skulle jag som sagt testat! Ps. Hopplöst gamla svårhittade plastknappar eller plastpluppar av olika slag går att "3D-skriva" ut nu för tiden? [Nja, knappast aktuellt här men jag hittade en gammal artikel ur tidningen PC där en nyckel tjuvkopieras. Haha, under förra århundradet tryckte man ner nyckelns båda sidor i typ modellera - enligt nån Agatha Christie pusseldeckare? Verkar nästan enklare med modelleran? :-)]

Tja, Tanum sommarland blev ingen större hit. Hade ändå gott läge intill europavägen till Oslo. Gick (går?) att lägga till vid flytbryggan ut till kobben vid A som ligger inom spektakel-parkens område. Gamla sönderfallande miljöer kan väl ha sin charm om man är på det humöret. Ligger nära kosterfjorden och hade/(har?) havsanemoner intill bryggan. (Tror de heter så, såg alltså många bottenfästa rödaktiga typ slangar?) Edit tillägg: Hoppsan, glömde visst att skriva ett "A" vid den röda kartpilen. Fast ni hajade nog ändå. :-)