Thomas-1

Välkommen till forumet! Litet osäkert vad du menar, kanske kan du ange numret på den bult som råkade åka ner en bit? Är det månne skruven som muttern 10 sitter på i DENNA SKISS eller nån annan? (Länken ovan en förstoring hämtad HÄR.)

Min gissning: Nä, detta med "ELPTO" är nog mycket äldre än detta med OptiMax. Senaste elpto:n kanske så gammal som från 1988, se vänsterspaltens 1980-88 i denna sajt? (Fast inget utesluter ju att motornummers beteckning ELPTO återanvänts även för moderna Optimax?) Bildgooglar man "mercury optimax" så visar söksvaren bilder som ser modernare ut, kåporna märkta med OptiMax (eller både detta och typ "ProXS")!? (Man är nog från fabriken litet stolt över Optimax och skulle knappast underlåta att skriva ordet på den numera litet rundade motorkåpan?) Detta med begreppet Optimax tycks omfatta flera saker som gör en tvåtaktare mer effektiv? Gäller först och främst bara tvåtakt men också direktinsprutning, alla tvåtaktare med förgasare går väl alltså stenhårt bort!

Kanske SHTCA (Swedish High Tech Crime Association) provat sin nya windex-insamlare? Eller Jönssonligan??

AutoDraw är ett nytt experiment för rit-program från farbror Google. Så kallad "Artificial Intelligence AI", alltså helt dum i huvet i början men lär sig sakta av sina misstag, ungefär som jag själv alltså. Men vid AI går inlärningen rasande fort, har ju många "inputs" från användare jorden runt. Och talesättet att "minnet är bra men kort" kommer nog på skam, på gott och på ont. Se DEMOFILM HÄR Haha, experimentera gärna med skisser HÄR så att bebisen kan lär sig nåt, är väl ungefär som att stimulera genom att hänga färgglada plastfigurer på ett snöre tvärs barnvagnen? Har förgäves försökt lära lilleputten hur ett riktigt ankare skall se ut för ett par dagar sedan. Skrev som synes rent av ordet ankare i skissen nedan ("google translate" fattar måhända svenska direkt i skisser?). Måttlig framgång, bebisens gissningar/förslag är gulliga men fortfarande diletantmässiga. En märklig ny sorts bebis, AI blir nog i framtiden ytterst mäktig? Den märkliga tanken att AI, skapad av oss människor, till slut skulle ta makten och göra oss till slavar? Vete katzingen, men som trådskapare vill jag veta era farhågor och förhoppningar på AI. [Gjorde (efter skissen tillblivande) misstaget att testa sajtens färgknapp, nu är canvasen* helblå och tydligen alla skissförsök också. Knapparna "undo" eller "delete" är gråtecknat ickefungerande, vill ha en vit canvas.] *) Ordet canvas syftar alltså på äldre tiders målardukar, själva "pappret", för skall man skissa något i ett ritprogram så måste man ju ha nåt lämpligt att rita på. Helst något vitt och av lämplig storlek.

Ja, peta upp hålen igen. Men råkar din motor ha en kugghjuls-pump så kan brytpinnen gå av p.g.a. de insugna färgflagorna. Flagorna kan alltså sugas upp och kila fast kuggarna tillräckligt för att dess överbelastningsskyddande brytpinne skall knäckas. Hände för mig en gång. För att undvika det så stäng kranen på insidan och lossa slangen vid motorn inför sjösättningen. Efter sjösättningen öppnar du kranen och låter vattnet spola ner i en hink så färgflagorna försvinner, detta alltså innan återmontage och start av motorn. Jag brukade undvika det lilla extrajobbet genom att alltid peta ur hålen direkt efter bottenmålningen innan färgen torkat, blir inga flagor på det viset.

Funderar vidare... Detta med magnetism, alltså kraften att flytta (metalliska) föremål är inte trivial, även om man lätt tänker så. Tänker att precis som elektriska kretsar behöver slutas för bra elektronflöde (elström) så finns ett magnetflöde. (Ett helt väsensskilt och annat slags flöde än elektroner, man talar/räknar exempelvis rutinmässigt på saker som magnetisk flödestäthet med stor precision och framgång praktiskt. Men exakt vad som "flödar" magnetiskt sett är knappast solklart, man har historiskt talat rent teoretiskt om en sorts "elementarmagneter". (Klyver man en vanlig permanent-magnet mitt itu så får bitarna var sin ny Nord/Syd-pol, klyver man även dessa så får alla bitarna varsin N/S-pol, ingen kunde säga hur många klyvningar som berövade de allt mindre "splitter-magneterna "deras kraft och förmåga att bilda nya N/S-ändar. Det något flummiga begreppet "elementarmagnet" användes därför som praktisk nödlösning i skolors elutbildningar likt min egen. Men frågan kvarstår dock ur nördperpektiv, vad är det för "partiklar" som antas flöda mellan magneter? Hur många gånger kan man klyva en permanentmagnet utan att dess splitter får nya N/S-poler (Svar ända intill elektron-storlek som via sitt "kvantmekaniska spinn" antas överföra "egenskapen magnetism". Man kan alltså klyva permanentmagneter i praktiskt taget oändligt många små bitar utan att de förlorar sin egenskap som "elementarmagnet". (Om du hamnar på sjukhus och får genomgå "magnetröntgen" så är det dina kroppscellers magnetiska elementarmagneter som manipuleras i ett växlande fält, själva bilden som läkaren studerar är sedan starkt datorbehandlad men visar i grunden....magnetism.) Fatta att man kan bli litet magnetism-intresserad! ;-)

Själv är jag för ögonblicket inne på den spännande uppföljaren, spännande åtminstone för vissa elnördar där även magnetism/kraft ingår? "Uppföljaren" är mer koncentrerad på just solenoidens inre elektriska konstruktion. https://www.youtube.com/watch?v=u1SJ610El8o Strunta i nedanstående alla ni ickenördar där ute, gärna övriga också för den delen. Funderar bara högt. :-) ...Aha, solenoiden har tydligen dubbla spolar, en grov kort serielindning för tillslag och en klen lång tolv-volts för "kvarhållande". Naturligtvis kan jag utbrista, så måste det ju vara. [(Är en vanlig koppling i t.ex. gamla mekaniska laddnings-regulatorer där sådana dubbla magnetfältsskapande lindningar används fiffigt.) Efter att solenoiden sluter den stora motorströmmens kontakt, och den grova serielindningen förbikopplas/shuntas automatiskt (genom att strömmen väljer lättaste vägen genom kontakterna istället för spolen) så avtar elektromagnetens kraft annars till noll. (Med andra ord, om inte lindningen för "kvarhållande" fanns skulle man man bara ha skapat en sorts ljudande summer/buzzer.)]

Finns en kanonbra animation som visar hur startmotor och solenoid fungerar ihop. Förklarar också detaljer som man kanske inte tänker på, typ kuggflankers utformning hos "meshing gear". Hehe, ta gärna fram popcornpåsen och se den flera gånger tills varje finess sitter som gjutet i skallbasen. :-) https://www.youtube.com/watch?v=8WD5Q_PF3pM Själva solenoiden är ju egentligen också ett slags relä för den riktigt stora motorströmstyrkan. Men problemet med dess "reläspole" är att den måste dra hyfsat mycket ström eftersom den också samtidigt manövrerar kugghjuls-inkopplingen. Med ett mellanrelä som matar solenoiden (som i sin tur matar startmotorn) blir som sagt strömstyrkan i tändningslåset hälsosamt låg.

Startmotor.se har en bra sökfunktion, har knappat in MD5 (1981-1982) HÄR. Finns som synes litet bilder på t.ex. solenoiden eller andra reservdelar. Enligt elschemat går strömmen till solenoiden genom tändningslåset. Vissa andra fabrikat har ett relä för solenoidströmmen så tändningslåset skonas, blir nog längre livslängd på det viset. Hade övervägt att sätta dit ett mellanrelä. Livslängden begränsas bl.a. genom att gnistor äter en smula på solenoidens kontaktytor med åren. De blir litet gropiga sett med ett förstoringsglas. Då kan kontaktytans små berg o dalar missa varann litet slumpmässigt så att det bara funkar ibland. Är kontaktresistansen högre än några milliohm upphettas kontaktytorna och kan smälta ihop. När det sker så svalnar de och är då permanent hopsmidda. Startmotorn fortsätter ohjälpligt mala på tills man bryter huvudströmmen. Bildkälla: boatinfo.no

Många tips redan men... Huggkubbe, yxa och handslägga? Kabeln på kubben, yxan tvärs kabeln, och dräm till rejält uppe på yxans flata huvud med släggan! Hehe ett alexanderhugg, men borde ge ett tillräckligt exakt och bra snitt. Fast vem fasen har yxor o huggkubbar hemma nu för tiden? ;-)

Fast servicebulletinen är daterad 2007, din motor är visst en 2008:a. Kanske är det fel bulletin ändå, felet borde vara fabriks-åtgärdat på din?

Tror "Technical Service Bulletin #61" är den som du frågade efter i trådhuvudet. Står att styrboxen bytes på garantin, men kanske även efter garantitiden av goodwill. Kan ju vara värt ett försök att prata med Honda. Kanske får du nedsatt pris åtminstone? På tal om bensin, alkylat på pump finns numera på rätt många ställen. Den är 95-oktanig men garanterat etanolfri. Inte så hemskt mycket dyrare. Bara en fundering.

En "magnum dyno boost" verkar chiptrimma genom att manipulera signalerna från insugets temp-sensor enligt beskrivningen här. Kanske den fetare bränsleblandningen löser även ditt problem? Hade nog mejlat Magnum Tuning om problemet och frågat om de har nån bra lösning till vettig peng.

Solo25 skrev i trådhuvudet att propellern flyttar sig hela 1-2 centimeter axiellt vid växling. Har visserligen aldrig sett ett RB-backslag i verkligheten men är inte det onormalt lång sträcka? [inte för det spelar nån större roll men jag gissar att efterhand som konorna slits så ökar det måttet? Och att vid svarvning som Rollen föreslog i inlägg #5 så chimsar man (lägger in kompenserande brickor) ner den axiella rörelsen till den ursprungliga?] Finns en utmärkt verkstadshandbok på svenska hos boatinfo.no. Lägger in några slumpmässiga bilder nedan, bläddra själv. [Funkar inte med padda eller smartfån utan riktig dator krävs. Har också en bugg vad gäller zoomning, det funkar men knapparna är osynliga typ bilden i det gamla mg-inlägget HÄR.] Funderar på din bult som envisas med att gå av... Kanske är den avsedd som en sorts brytpinne? Sådana är ofta av mjukt material typ aluminium. Kanske är det dumt att byta till superduper-stål, då skadas kanske axel eller annat dyrt? [Exempelvis pumpar och smärre utbordare kan ha sådana, tanken i det senare fallet är att begränsa skadorna ifall propellern tvärstannar p.g.a. grundstötning. (Nackdelen är att man då brytpinnen gått av inte har minsta nytta av motorn, kan rent av vara farligt i utsatta väderlägen. I större utbordare har propellern istället en kärna av gummi, vid grundstötning släpper den men ger ändå viss drivförmåga. Man kan linka hem på låga varvtal.] F´låt: Ordpolisen inom mig bara måste få sitt... Bakslag = otrevlig upplevelse vid start med vev. Motorn tänder till och veven kan snurra baklänges med stor kraft. (Stukade tummar eller andra handskador riskeras.) Backslag = anordning för att backa båten genom att kasta om propellerns rotationsriktning.

Jo, tändningslås är oftast rätt kass i marina miljöer. Ärgar väl gärna då kanske blöta nycklar "bara måste" stickas rätt in i vridomkopplarens inre. Jag gillar ändå din fundering om att istället delvis skydda panelen med lexanplast (enligt skissen i ditt trådhuvud) för... Tändningslås för dieslar har förutom återfjädrande startmotorläge nog också återfjädrande glödläge. Alltså en sak att begrunda vid byte till startknapp, kanske bör du i så fall även ha en återfjädrande glödknapp? Tändningslås må vara rätt kass i marina miljöer men de har via sin vridningsmekanism ett inbyggt skydd emot klantiga användarfel, går liksom inte att koppla ihop olämpliga saker vid fel tillfälle!? Tändningslåsets vrid-omkopplare garanterar detta, men labbar man själv med olika varianter av start- eller glödknappar bör man måhända betänka risken för handhavandefel en extra gång? Vete katten men jag hittade ett schema över typisk nyckelbrytare och dess funktion enligt... Bildkälla pdf (verkar gälla pentas instrumentpanel?)

Välkommen till forumet! Gissar att du har ett backslag av typen MS eller MSB? (Eller möjligen RB?) Vore nog bra om du kollar runt bland skisserna som länkas i DENNA GAMLA TRÅD här på forumet - och anger vilket som gäller i ditt fall! Att propellern flyttar sig axiellt relativt motorn är väl normalt för dessa typer av backslag som kan underlätta växling via klena* vajrar. Men axiell förflyttning på hela 1 till 2 centimeter låter uppåt väggarna, några enstaka antal millimeter borde väl alltid räcka trots slitage? *) De utnyttjar kraften från propellern till att "clutcha/koppla samman" allt hårdare ju mer slir-fri låsning som behövs mellan motor och propeller. När motorn varvar upp och ökar propelleraxelns kraft framåt/bakåt så ökar givetvis slir-risken. Men då ökar fiffigt nog också trycket på "konorna" så de pressas allt hårdare samman just som det behövs som mest. (Alltså av motorns kraft, inte skepparns klena näve. Behövs då bara klena vajrar. Ungefär så.)

"Notified body"? Tur att man kan googla. Förresten - bara så du vet, tack för din utmärkta guide ovan i juridikens "underbara" djungel! ;-) Hittade en informativ sajt från RISE (Research Institut of Sweden) där "notified body" benämns som "anmält organ". Finns även en checklista för fabrikanter/andra som till äventyrs önskar CE-märka sina produkter. Hittade också nätupplagan av tidningen Båtbranchen, artikeln i trådhuvudet finns som pdf HÄR (sid 18/32). Regler, märkningar och standarder i all ära. Att kunna reglera ansvarsfrågor ekonomiskt EFTER olyckor är givetvis mycket viktigt för de inblandade - men även för att allmänt kunna stävja framtida liknande olycksorsaker. Men det FÖREBYGGANDE INFO-ARBETET är nog än viktigare, tänker på den usla information som exempelvis försäkringsbolag lämnar ifrån sig. Hur gör man egentligen modifieringar på en gammal trä/plastbåt på bästa sätt, skit för ögonblicket i juridiken och tänk olycks-förebyggande snarare än ansvarsfördelande efteråt. Efterlyser förmodligen nån omöjlig tulipanaros, tänker mig en skapligt bra klickbar sajt lite likt wikipedia, där statistisk erfarenhet samlats i goda råd - hela vägen intill klickbar detaljnivå. [Försäkringsbolag, båtbesiktigare och sjöräddning sitter rimligen på detaljerad statistisk info angående olycksorsaker, försäkringsbolag lever rent av på att kalkulera dessa till smakfulla paketförsäkringar. Men snålar väl som alla firmor med sina företagshemligheter i konkurrensens namn. Vill man verkligen veta varför båtar ibland brinner eller sjunker så tvingas man i dagsläget söka detaljerna i USA där CoastGuard och andra är bättre än EU på användarvänlig presentation. (Men USA-flottan av fritidsbåtar är delvis annorlunda, jämförelse funkar bara med många om och men.]

Jo, blir nog bra som sagt. :-) Skulle själv prioriterat detta med att rullfock (eller rullgenua) finns vid båtköp högt, underlättar särskilt mycket vid ensamsegling. [Har bara gästseglat litet på den lilla varianten Ohlson 22 men den verkar ha samma köl&roder-konstruktion som 8:8an. Ligger snällt "bi" med saxade segel och låst roder under nedhasning av storseglet i måttlig sjö. När storseglet väl är bärgat och beslaget till bomen så kan man sedan välja mellan att starta motorn eller till äventyrs bara sakta glida in till sin bryggplats på bara en justerbar flik av rullseglet. Ytterst användarvänligt med bi-liggning i kombination med rulle alltså.] Tre snabba länkar om båttypen: SailGuide, MG:s egen Ohlsonklubb och en tyskspråkig sajt.

Välkommen till forumet! Har ingen större aning ännu men har märkt att länkar till bra källor allmänt höjer kvaliteten på efterföljande svar i forumtrådar. Testar därför att länka ett par sådana redan nu... Lämplig verkstadshandbok KAN finnas gratis läsbart hos boatinfo.se (404 sidor)? Lämplig reservdelslista med skisser KAN finnas hos boats.net? Själva andemeningen med forum är väl att forumrävar skall försöka "ringa in" problem genom allt snävare och allt klokare frågor, sakta komma allt närmare "pudelns kärna"? (Upptäcka konstigheter och då föreslå allt mer förfinade test-experiment tills frågan slutligen blir löst, helst utan större kostnad för frågeställaren.) Mina länktips är alltså främst avsedda för forumrävar som kan nog hantera de länkade sajterna ovan "ut i fingerspetsarna" - eftersom de förekommit så ofta. [Jag vet, länkar på engelsk-språkig "katalogmassa på hundratals sidor" är nog sällan vad en frågeställare eftersöker, men gör gärna ett försök att bläddra själv. (Alltid lär man sig något om sin egen motor genom att läsa manualer? Kanske inte om det aktuella problemet men ofta om nåt annat som man inte visste att man inte visste. Klar guldstjärna när någon frågeställare länkar tillbaka - eller bara begripligt omnämner någon specifikt av de tusentals sidorna av text/skisserna - då kan förmodligen forumtråder förkortas med många inlägg!?)] Åter till sakfrågan, alltså frågan "orkar inte trimma ner annat än i lugnt hamnläge". Har kanske mina aningar ändå, men de spretar så en mer exakt beskrivning (helst videofilm) vore nog bra. (Typ hur det låter i vissa situationer, stannar elmotorn av överansträngning, är solenoidens elkontakter månne slut. Eller är kanske nån av hydraulikens oljeventiler kass? Sådana detaljer, finns nog många saker som är möjliga att se/lyssna sig till!?)

Kan tydligen vara knepigt att svetsa i gjutgods enligt denna instruktion... ulfsmotor.se Den handlar visserligen om att svetsa igen ett sprucket motorblock men man kan ana att gjutgods är litet motsträvigt vid svetsning. Nå, din mek har väl vana så han behöver förhoppningsvis inga tips om svetspinnar och metoder.

I din bild tycks godstjockleken vara nästan noll enligt min delförstoring här?... Hmm, går i så fall knappast att gänga i nåt större, inte utan att gängverktyget riskerar att skära ut i fria luften. Tror att du kan ha ett "måndagsexemplar" för så illa konstruerat är nog sällan håltagningen hos motorblocks-tillverkare!? Hittade en video, är det pluggen vid min pil frågan gäller? (Ser betydligt bättre ut i videon, ungefär lika mycket gods runt pluggen i alla väderstreck.) Bildkälla Youtube

Så eventuella missförstånd undviks. På de allra flesta fordon idag sitter det alternatorer som ofta slarvigt kallas generatorer. På svenska säger man ibland växelströmmare eller växelströmsgenerator istället för alternator. Givetvis är det likström som produceras i bägge fallen, skillnaden är att likströmsgeneratorn ger likström direkt på kolens släpbanor medans alternatorn måste likriktas med dioder. Sker visserligen internt i alternatorn men det är likväl en alternator enligt definitionen ovan. Förvirringen kring detta ger tyvärr ofta dåliga sökresultet hos google, det är därför som jag leker ordpolis ibland. :-) Handlar nog om två alternatorer i trådskaparens fall? Jag skulle inte krånglat med rem-inkoppling enbart för startbatteriet. Särskilt inte som det finns bra med solpanel-area. Ett startbatteri kan klara sig en hel säsong med kanske bara nån enstaka uppladdning, alltså ingen match för solpanelerna. Bildkälla: bara typexempel.

Fytte fasicken, finns kommentarer på forumet.

Hej! Att ha två stycken alternatorer (växelströmmare) hopkopplade till gemensamt batteri eller batteribank är inget att rekommendera. Deras respektive spännings-regulatorer kommer lätt i konflikt med varandra om de är inkopplade på samma batteri. [Finns väl i och för sig speciella regulatorer som kan hålla reda på två generatorer samtidigt utan att de kommer i konflikt med varann. Möjligen har du redan en sådan i nåt bortglömt hörn?] Att ha den ena alternatorn enbart till att ladda förbrukarbanken och den andra till att ladda startbatteriet kan vara en lösning. Då slipper man separerande skiljereläer eller dioder. Känns dock litet överlopps med en särskild alternator enbart för startbatteriet för det behöver normalt bara laddas pyttelitet. [inte ens flera misslyckade startförsök i rad kräver särskilt mycket energi, strömstyrkan är visserligen superhög men bara under några sekunder. Antalet Amperetimmar Ah blir därmed ändå lågt.] Vad gäller kilremmar brukar Lundgrens Transmission vara bra. Har överdiskförsäljning i bl.a. STHLM & GBG. Länge sedan jag testade men det går bra att byta utan tjafs ifall man valt fel remlängd (och det har man tyvärr ofta). Finns här en PDF-katalog där remmens profil och längd kan väljas. Du får utgå ifrån remskivornas profil och sedan mäta längden enligt deras instruktion för att hitta rätt produktnummer. Om du nu alls bör koppla in den. Solpaneler har normalt inga som helst problem att hålla ett startbatteri toppladdat!

Snyggt jobbat! :-) Börjar bena litet i ditt elschema, har i bilden nedan bara räknat komponenter i elcentral respektive på intrumentbrädan för att få litet tydligare överblick. Antar att lanternor och innerbelysning är av LED-typ eftersom du använder polvändande omkopplare (sparar ihop med dioder antalet kablar till lamporna, men ger litet spänningsfall)? Glödlampan du kallar "fält" kallas oftast för laddningslampa. Glödlampan "glöd" indikerar väl påslagna glödstift vid kallstart av dieseln. Ser inga direkta fel, bara att minuskablage utelämnats hos polvändarna samt glödlamporna i teckenförklaringen. Nån annan som upptäcker något skumt?