Thomas-1

Knepigt begrepp detta med "skambud", vem skall skämmas och varför? Begreppet definieras av både SAOL och SAOB helt kort som "alltför lågt bud". [Enligt SAOLhist införde Akademin "skambud" först i elfte upplagan 1986 och har därefter behållit det, så man kan ju tro att det är ett skapligt modernt ord från sjuttiotalet ungefär? Tills man kollar SAOB enligt bilden nedan, där fanns minsann ordet redan år 1824 men då i dialektal form? Haha, "skammabå(d)" klingar skånskt i mina öron, eller kanske gnidet småländskt? (Noterar också att ordet MISSBUD förekom tidigare, kanske ett bättre uttryck som bör återupptas?] Råder TS ovan att kontakta säljaren och fråga vad denne egentligen menar med sitt slarviga uttryck, samt att aldrig någonsin bjuda högre pris än din ekonomiska maggropskänsla medger! Alltså först efter att du sett båten i verkligheten. Funderar dock fortfarande på vem som eventuellt borde känna skam efter uppgjord affär? Landar då hela tiden i tankar om INFORMATIONSÖVERTAG?? Vem som helst kan nog exempelvis lura skjortan av sin gamla fattigpensionär-mormor i dessa internettider, eller ett dödsbos lika taffliga säljförsök? Men i så fall skäms man nog rejält, alltså känner den nedärvda skamkänslan efter att medvetet ha lurats? (Att utnyttja info-övertag är nog helt naturligt "i affärer", men när bör sådana "affärsmän" egentligen känna sin förhoppningsvis medfödda skamkänsla?)

Ja, den kan vara dold av propellern. Jämför själv din årsmodell och modellbeteckning hos boats.net, anoden är nr 63 i min litet slumpvalda skiss. Klickar man på 63:an i detaljlistan till höger så fås en jättelång klickbar lista på alla modeller som har likadana.

Som flera svarande nog hunnit påpeka innan jag kommit till skott med detta mitt inlägg... Vad är egentligen ett "SKAMBUD"? BRA FRÅGA! Förmodligen är uttrycket bara en "slarvig skälls-svada emellan säljare" innan man ändå kom överens om köpeskillingen? [själva ordet antyder ju att någon bör skämmas? Kanske i förlängingen även att "nån sorts girigt proffsigt företag/handlare" kan vara inblandad? Men proffsiga handlare har nog redan tillräckligt många svårsålda säljobjekt i sitt redan dyr-underhållna väntrum? (Just väntetid, förmågan att tryggt vänta ut säljarens succesiva verklighetsanpassning vad gäller den trendmässigt sjunkande köpesumman är nog ett av handlar-proffsens kännetecken med sina "ekonomiska muskler"? (Går givetvis att direkthandla billigare emellan oss båtägare, utesluta handlarens avans i säljprocessen, men då krävs förtroende för sådan direktaffär. Tid och möjlighet att träffas, bilda sig en ömsesidig personlig uppfattning m.m.)] Är väl alltid säljaren som per definition "skäller skambud". Men köparen å sin sida kanske - lika berättigat - istället kan skälla "skam-överpris"? Vanlig hederligt kompromissande om priset/köpesumman krävs, liksom möte och diskussion på plats där båten råkar befinna sig. Har svårt att se hur "bud" om köpeskilling någonsin kan vara oönskade intill nån sorts skamgräns? (Säljaren bör väl alltid rutinmässigt tacka för alla anbud, notera den potentiella köparens adressuppgifter, artigt tacka nej men ändå tacksamt anteckna adressuppgifterna!!?)] [säljare bör nog i dessa dagar vara glada för alla intresserade köpare, priserna tycks falla brant. Hur svårt kan "de va" att artigt tacka för anbudet, därefter tacksamt notera adressen och be att få eventuellt få återkomma i framtiden?] Så vad är egentligen vitsen med ordet "skambud" uttalade redan i säljannonser? [Visst, ögonstenen kan vara guld värd men utbudet är jättestort vad gäller begagnade båtar. Så det är rimligen korkat att som säljare, redan i annonsen, undanbe sig "låga bud" med skällsordet "skambud" !?] Problemet med att privata säljare och köpare måste "mötas tidsmässigt samtidigt på given geografisk plats" blir nog allt akutare ju mindre båten är värd? (Båtar för säg 100 kkr kan nog motivera långa resor, välavlönade båtinspektörers betyg etc, i alla fall klart bättre än en lång resa för eventuellt köp/sälj av en båt i klassen 10 kkr?) Min konklusion: Uttrycket "skambud" har nog sitt allmänna berättigande rent språkligt sett, men aldrig aldrig någonsin i säljannonser!? [Vidare att "minus-priser" gott kan få förekomma vad gäller t.ex. gamla 70-tals segelbåtar typ Amigo23 och andra. (Kostar ju att skrota miljövänligt, om någon skulle bjuda "minus tusen spänn" för en sådan farkost för att undvika skrotkostnaden - varför inte ta detta bud på allvar??)]

Tänker att Pär Martinssons inlägg ovan nog klargör vad som gäller. Alltså att du måste jaga en åldrad specialpryl på en andrahandsmarknad via internet. Är klart skeptisk till att svenska båtbutiker skulle ha det du söker? Kanske kanske kanske går det att uppdatera till moderna europeiska standard-kapellsnäppen, annars gäller nog som sagt att jaga kvarvarande original på en dyr andrahandsmarknad? [Alla mått och funktioner i tryckknappar är nog ytterst noga utprovade, med exempelvis hållfastighets- och livslängdstester etc.] Mitt tips får därför bli att köpa helrätt grejor ifrån början, undvik att gifta ihop EU & US även om du skulle hitta nåt som i förstone tycks passa bra. (Ett sådant "omaka giftemål" kan möjligen funka bra i början men blir förmodligen snart en besvikelse efter några år.) Bildkälla (tack Pär Martinsson :-)

Välkommen till forumet! Finns en verkstadshandbok hos boatinfo.no som ofta brukar länkas, samt reservdelsskisser här. Trogen gammal maskin som sagt. Alltså hyfsat lättbegriplig, i alla fall jämfört med nya datorstyrda turbomonster. Och dieslar har ju heller inget elektriskt tändsystem som ju minsann kan krångla. :-) Det brukar varnas för startgas i samband med dieslar men det har du nog koll på? Knepigt att den går bra när den väl trugats igång för att sedan krångla igen efter stopp - varmkörd? Vete katten, tänker... Bränslefel? Exempelvis "dieseltroll" (Beväxning beroende på miljödiesel o vatten.) Insprutningsfel? Exempelvis pump, spridare. Låg kompression? Exempelvis trasig topplockspackning, kanske med inläckande kylvatten.) Frågor: Ryker motorn ovanligt mycket, typ vitt eller svart? Verkar alla kusarna vara på plats, alltså ingen onormal kraftlöshet?

Hej Lars, Förmodligen fattar jag "nada" men... Gissar att motorn nu funkar normalt och att frågan här handlar enbart om missvisande varvräknare/ tachometer!? [Ditt uttryck "gå i bott" eller "gå i topp" är ju bara mät-resultat. Oavsett ifall instrumentet (varvräknaren/tachometern) stämmer... så brukar man ju märka/höra skillnaden mellan bott- och toppvarvtal utan att läsa av visartavlan??] Vore nog bra för den fortsatta forumtråden ifall du kan förtydliga frågeställningen! Är ditt problem enbart ett "varvräknar/mätar-problem" eller uppför sig motorn konstigt i verkligheten? Finns f.ö. en bra verkstadsmanual för din motor hos boatinfo.no. För att alls kunna hjälpa till så underlättar det ju ifall själva ditt problem är tydligt definierat.

Skärgårdsstiftelsen Instämmer, välkommen till MG och lycka till!

Hmm... är osäker på hur du menar och vad ditt problem är, men helt obelastade trimcylindrar kan nog uppföra sig konstigt? [De två trimcylindrarnas oljeflöde är väl parallell/förgrenings-kopplat och oljeflödet tar då lättaste vägen, behövs bara att den ena cylindern råkar kärva aldrig så litet för att den skall stoppa.] I så fall inget problem utan helt normalt kan jag tycka, hittade en youtube-film där tre cylindrar är parallellkopplade och detta alltså utan att vara belastade. Deras rörelse verkar bli en smula slumpartat utan belastande motstånd, vem hinner först vid ut- respektive in-rörelse? Finns annars en bra verkstadsmanual hos boatinfo.no (och samma manual även här). Avsnitt 5 handlar om PTT (PowerTrim and Tilt). I bilden nedan visas exempelvis innehållsförteckningen för sektion 5A...

Aha, så enkelt var det alltså. Tack för tipset, nu funkar allt okej igen. Jo, jag brukar använda avancerad editor i vanliga fall.

En "klassiker" vid sjösättning är åldrad bensin så forumet ställer ofta motfrågan "har du bytt bensin"? Alltså... här kommer frågan som måste ställas: har du det, eller har du kanske tankat sämre bensin än tidigare år i din erfarenhet av båtmotorn? [Hehe, åldern på kolvätena hos fossil bensin är ju miljardtals år så nån extrasäsong borde ju inte spela minsta roll. Problemet är istället att de lättare kolvätena kan hinna dunsta under vintern så soppan som finns kvar på våren därmed får lägre halt av lättantändliga kolvätena. (Sedan finns dessutom andra tänkbara bensinproblem, olika tillsatser typ blyersättning, konserveringsmedel eller etanol mm.)] Nå, har du åtminstone försökt med en skvätt ny och riktigt fräsch bensin? Förklara gärna tydligt ifall du ändrat bensinkvalitet eller gjort nåt nytt avseende bensinen jämfört med tidigare år med båten! Tror alltså inte riktigt på VRO-pump eller tändfel, bensinkvalitet måste utredas bättre först. Ps. Så kallad alkylatbensin har bättre lagringsbeständighet om du googlar. Inga tillsatser, dess sammansättning består av mer likvärdigt tunga kolväten så avdunstning av de "lättavdunstade" och "lättantändliga" kan därmed inte påverka sammansättningen mellan tunga- respektive lätta kolväten i lika hög grad. (Resultatet av avdunstning blir bara litet mindre bensin i tanken - men ungefär lika lättantändligt som alltid.)

Hej, Mercruiser har sitt eget skyddssystem kallat Mercathode. Hur det systemet fungerar kan man läsa om i denna verkstadsmanual... http://www.scribd.com/doc/34805581/Merc-Service-Manual-11-Bravo-Stern-Drives ...på sidan 555-580. I bilden nedan syns innehållsförteckningen på sidan 555. Tips: skulle själv i ditt läge "läst på" noga och sedan följt manualens "trouble shooting".

Hmm... kanske dags att Admin Stavhammar reagerar? Blir alltmer övertygad om att felet ligger hos MG, alltså INTE hos min visserligen åldrade windows vista laptop. (Allt annat på hela jäkla internet funkar som vanligt, bara MG:s inläggs-editor tycks ha fått ett spel enlig bilden nedan?)

Välkommen till forumet! Förhoppningsvis svarar senare någon med "erfarenhet" av just Yamahas växelmekanism. Men i väntan på det kan ju vi övriga försöka utröna hur den fungerar. Detta med "clutchdoggens" horisontella rörelse längs propelleraxeln är etablerad teknik hos många fabrikat. Skillnaden tycks ligga hos den långa växelmekanismen som når ända dit ner, vanligtvis en "ickeroterande stång" men inte ndvändigtvis så hos Yamaha. Här roterar stången som en axel? Bilden nedan är en skiss norpad hos guldgruve-sajten boatinfo.no, närmare bestämt sidan 484 i samlingsmanualen för "Yamaha utbordare åren 1984-1996". Där finns fler skisser och förklaringar i kapitel 7 för er som har PC. (Försöker direktlänka bildkällan nedan trots nyligen uppkommet problem med forumets inläggs-editor.) Finns enligt skissen en "shiftcam" som kan röra sig horisontellt (i grönfärgat urtag) samtidigt som doggens rörelse. Vete katten, men ifall både den påknuffande skiftkammen och doggen kan röra sig horisontellt (röda linjer) längs samma axelriktning så öppnar detta måhända för problem? Din verkstads förklaring om att "växelarmen" kan ha vridit sig verkar rimlig, men det går att tänka sig andra orsaker?? (Tänker att man - som väl redan Aristoteles påpekade - behöver en fast punkt för en hävstång att rubba världen med? Lite så, går därmed att fundera på andra felorsaker än vriden växelarm!??) http://boatinfo.no/lib/yamaha/manuals/1984-1996yamaha.html#/482

@Bhemac: Haha, kan det funka? Själv har fruktlöst nog HP G7000, inget i matväg. Fast i och för sig har jag massor av brödsmulor o annat bäbb knastrande under tangenterna. :-) Börjar starkt misstänka att Admin Stavhammar nyligen har infört förbättringar som inte mitt åldrade "utstyr" inte kan hantera? Detta med "omröstning" enligt bilden nedan känner jag inte igen alls? (Bra funktion annars, går väl att skapa små överblickbara snabb-enkäter bland forumets medlemmar. Kanske med statistiska procent-staplar och hela baletten, allt presenterat "live" helt automatiskt?) Detta med endast en eller två bilder per inlägg verkar däremot klart obra !?! :-(

Jo, i och för sig hög tid för en uppgradering. Kom på att jag visst kan lägga in bilder, men fortfarande inte länkar. Ser förresten ut så här på skärmen...

Gick ju an. Men att länka något eller lägga in en bild är tyvärr omöjligt. Får beskriva istället, editorns kontrollfält överst bleknar efter någon sekund så länkar eller bilder omöjliggörs. Massiv hacker-attack har ju skett i dagarna, gamla operativsystem likt Vista är extra känsliga???

Har visserligen "stenålders" Windows Vista" som enligt varningstexter på min skärm inte längre kommer att uppdateras. Därtill webbläsaren Firefox (som f.ö. också varnar för funktionalitet ihop med Vista). Jag vet, hög tid att "byta upp sig" till ny laptop men men. Alla sajter funkar dock normalt att läsa, men att skriva i MG är omöjligt för mej sedan ett par dagar? (Ingen annan tycks ha detta problem, förmodligen för att ingen längre har gamla Windows Vista??) Testar att skriva denna nya forumtråd, ren rå-text tycks fortfarande funka. Trist att i praktiken vara utestängd från forumet. :-( Mvh "Thomas-1"

Jo, när det gäller naturtroget återgivande av färgintryck - för inköp av målarfärg eller tapeter - anses "pappers-tryck" överlägset digitala färgskärmar. Men även papperstryck har sina problem, skulle säga att en tryckt massproducerad SeaSea-katalog knappast är bättre än moderna färg-displayer? En sak som jag aldrig förstått är detta med "färgkod", alla tycks förutsätta att ifall man bara hittar rätt färgkod så kan ingenting gå fel? Att går man till färghandlaren eller gelcoat-fixaren - och nämner den magiska kodsiffran - så får man precis på pricken vad som behövs?? Är tveksam till detta, tänker att ögats färg- och ljuskänslighet är väldigt känsligt. Att en "kod" för absolut rätt intryck borde ha fler siffror än ynka fyra stycken? (Minst sex siffror i en kod behövs förmodligen bara för att fånga in "färgintryckets nyanser", sedan ett par till för att beskriva kemiska egenskaper?) Finns nog ännu ingen bra universell standard för detta, är som sagt skeptisk till gamla fyrsiffriga färgkoder från 70-talet?? Detta med färgintryck ligger naturligtvis helt i betraktarens öga, var annars? I DENNA GAMLA MG-TRÅD kan du själv testa optikerns s.k. Ishiaratest. (Alltså förvånansvärt nog på din digitala färgskärm enligt anvisning.) Haha, att tidens tand och UV-ljus kan förändra färgintrycket olika beroende på "kemin" lärde jag mig vid mitt snål-experiment med pytteburkar av modellfärg beskrivet HÄR. Din båt ser nog ut ungefär så här?... Hmm, själv använder jag ett gammalt windows-program kallat Paint. I bilden nedan syns hur man kan blanda sin egen färg, lägg märke till hur många variablerna är. [Addera ihop de sex tresiffriga talen som behövs för exakt bildintryck (6x3 ger ett artonsiffrig tal) och börja sen - liksom jag - tvivla på exaktheten hos fyrsiffriga koder?] Sen edit: Har avlägsnat den oavsiktliga kopian av Jofa-bilden som råkade hamna på denna position i mitt ursprungsinlägg.

Tänker att kapaciteten 140 Ah är onödigt* stor för startbatteriet. Bättre att ha ett mindre startbatteri som har speciellt goda högströms-egenskaper då den kraftiga startmotorn på 3,1 kW (nästan 5 hästkrafter) drar typ 260A**. Då kan du istället ha större batteribank (servicebatteri) utan viktökning och slipper fundera på alternativa elkopplingar för att ibland "låna" ström ur startbatteriet. Kollade den klickbara PDF:en i din trådhuvudlänk ovan, lite hafsigt hopkommen men som "kapacitet" anges nog 140 Ah och 800 A(EN). Vet inte riktigt vad "A(EN)" står för men det gör förhoppningsvis någon annan på forumet? Nån sorts motsvarighet till CCA (Cold Cranking Ampere)?? Haha, blev f.ö. litet fascinerad av lockets labyrint. Förr hade man sex stycken helt separata kammare (2,1V-celler) med varsin skruvkork för påfyllning av destillerat vatten. Numera behövs knappast vattenpåfyllning så täcklocket saknar öppningsbara korkar. Men under täcklocket döljer sig alltså en labyrint där batterisyran kan rinna emellan kamrarna? Förmodligen en mycket listigt utformad labyrint som förhindrar vätskeutbyte vid normala rörelser, typ terrängkörda landfordon eller sjögångsutsatta båtar?? *) Jättehög strömstyrka då startmotorn jobbar. Men hur många sekunder gör den det med normalt lättstartade motorer? [Omräknat till timmar per säsong blir det behövliga Ah-talet alltså ändå förvånansvärt litet. Exempel: säg att du gör 100 starter på 10 sekunder vardera vid 300 A, blir 1000 sekunder eller 0.27 timmar. Ah-talet amperetimmar skulle teoretiskt bli 83 för att klara detta utan minsta laddning. Nu har du ju i praktiken laddning och vill inte djup-urladda, men ändå. ] **) Om inte startmotorn kärvar, för i så fall kan strömstyrkan lätt skena iväg till 1000A eller mer.

Börjar få slut på idéer men... I installationsanvisningen länkad ovan finns ett särskilt startförfarande vid nyinstallation enligt bilden nedan. Kanske behövs detta enkla förfarande även vid vanliga säsongs-uppstarter*? Inte för att jag begriper vad du menar med "direktstart", men det sägs där att man skall elda på för fullt i hela 15 minuter efter nyinstallation - och man kan man undra varför? [Kanske för att systemets elektronik skall anpassas till båtinstallationen, digitala tabellminnen fyllas etc? Om detta skulle vara fallet så kanske de minnena mår bra av en årlig vår-uppdatering?] *) Apropå säsong, hittade en annan (36-sidig) manual som täcker flera Webasto-modeller, PDF HÄR. Sägs på sid 29/36 under rubriken maintenance "Operate the heater a minimum of 10 minutes every month". Orsaken tydligen mest att hålla bränsleledningen fylld och pumpen smord men men.

Välkomna till forumet! (Både Mattematteh förra säsongen och nu tommyboy1.) Vet inte svaret men misstänker att något sorts överhettningsskydd är involverat? Värmarens värmeeffekt är rejält stor, och med omvänd logik därmed dess kylbehov för att inte själv brinna upp. [Man kan nog jämföra litet med en vanlig 230V fön-pistol för torkning av håret efter dusch? Lägger fläkten av i en sådan - och värmespiralen ändå fortsätter värma... snar plastsmältning rentav brand. (Detta utan att "proppen går" eftersom varken glödspiral eller fläkt behöver vara det minsta kortslutna!)] Överhettningsskydd är alltså både bra och nödvändiga som skydd emot brand! [sådana komponenter sitter inbyggt nära värmekällan och skall inte förväxlas med kajut-termostater. Automatiskt återställbara överhettningsskydd är oftast mekaniska komponenter som bara litet slött reagerar på just hetta. (I så fall blir detta med att "räkna tid" mellan på- och frånslag inte särskilt meningsfullt.)] Fråga@Tommy: Får du inga blinkande felmeddelanden alls? Länkar en läsvärd pdf INSTALLATIONS-MANUAL. [Ha i åtanke att värmeeffekten är större än i mitt exempels hårfön på kanske 0,8 kW. Ha också i åtanke att ombord på en båt så är kraven på brandsäkerhet maximalt stora, finns ju ingen annan flyktväg vid brand än att hoppa i sjön.] Bildkälla: ovan länkade pdf-manual sid 12/12.

Hej igen, kärt återhörande Forgus31! Dina många kloka inlägg genom åren har satt berikande myror i mitt huvud, men idén att smörja in propellern med fett - vattenfast eller inte - känns "sådär"? Vet inte men för mig är sådan fettinsmörjning mest onödigt "ögonpynt" inför sjösättning? Blir blankare och kanske därmed snyggare, spolas sedan obönhörligen raskt av då propellern börjar sitt avsköljande framdrivningsjobb. [Hade tidigare en s.k. fiskebåts-propeller, alltså en sådan med variabel stigvinkel. Den hade - under ett täcklock - gängor för en inskruvbar fettnippel direkt in i propellernavet. (Blev vid vårrustningarna att fettsprutan läckte litet och att jag därför behövde torka bort detta med en trasa. Eller smeta ut fettet litet över hela propellern för att det såg pyntmässigt snyggare ut.) Men någon skyddande effekt hade det alltså knappast efter min erfarenhet?]

Apropå stavningskontroll, alla andra skriver "Vindex" utom jag (och tillverkaren) som skriver "Windex". Och ni har helt rätt, manicken borde fanimej heta Vindex! För det svenska ordet vind passar väl bättre in i sammanhanget än engelskans wind (= vinda hem typ någon winsch, vinsch, whinch... what ever. :-)? En sak som jag inte visste om windexarna är att pilen tydligen vilar på en safir enligt DENNA SAJT. [Gamla mekaniska armbandsur hade på stenåldern ofta skryt-text på urtavlan typ "7 jewels". Orsaken till detta kvalitetsbegrepp är nog dels att juveler är dyra, dels också att osmorda lagringar måste vara riktigt spetsiga för minsta friktion. Och därmed helst juvel-hårda med tanke på slitage.] En sak som jag däremot vet om windexarna är att plastkvaliteten var usel förr, max 2 år i solen innan plasten smulades sönder var det som gällde. Ungefär samtidigt som patentet gick ut så blev detta åtgärdat, kan numera hålla uppåt tio år eller mer. [Host host, bra att utvecklingen av plasters UV-tålighet "råkade" göra ett tekniksprång just då.] En PDF-MONTERINGSANVISNING. [Alla ni båtägare därute har givetvis följt den strikt, använt "strukturellt lim" med mera. Men ändå? ;-)]

Nja... flyttar du det precis lika långt från axeln fast bakom den blir det så som Pentax beskriver eftersom det försvinner ett kilo på kultrycket då vikten försvann ur främre delen, och sedan lastar du bak vikten som funkar som hävarm och lyfter ett kilo på kulan till. Hehe,så sant! Tack för påpekandet, klampade tyvärr i det berömda klaveret. ;-) Eller bara nästan sant. Påståendet "det försvinner ett kilo på kultrycket då vikten försvann ur främre delen, och sedan lastar du bak vikten som funkar som hävarm och lyfter ett kilo på kulan till" är inte hundraprocentigt sant. Är ju en lång hävarm från axeln till kulan och bara om vikten skulle ligga precis uppe på kulan och sedan flyttas lika långt akter om axeln funkar det rakt av kilo för kilo. (Annars blir det vridmoment-räkning igen som reducerar minskningen av kultrycket.) Hittade annars ett läsvärt inlägg i sajten Kultryck, Torbjörn i inlägg #7 menar att nästan inga dragkrokar är godkända för högre tryck än 75 kg. (I inlägg #3 nämns nån tumregel att "7% av kärrans vikt skall ligga på kulan"? Sju procent verkar mycket, men nån sorts procent-tumregel verkar inte orimligt? TS släp är ju ganska lätt så kultrycket borde kunna sänkas rejält i så fall? Vore bra för BMW:n är ju tydligen litet extra känslig.)

Peter_K hann före men... Och jag min tur håller inte med dig! Förstår inte hur du menar, kanske kan du utveckla? Det är ju två balanserande hävarmar, dels framför släpets hjulaxel och dels bakom. Var och en av dessa har sina motriktade vridmoment som skall balanseras så kultrycket blir lämpligt. Ditt påstående "Varje kilo som flyttas akter om axeln ger två kilo (mindre*) på kroken" kan stämma endast om kilot flyttas dubbelt så långt akterut som det tidigare låg förut om hjulaxeln. Endast då. Acandell (TS) har tydligen hjulaxeln redigt långt akterut på släpet och då blir det precis som han skriver. Man vinner inte supermycket på att lägga mer vikt bak (#8), den maximala hävarmens längd är för kort jämfört med den långa framför hjulaxeln till kulan. *) Min anmärkning Tycker annars som Kalle_Anka ovan, visst har TS kanske litet högt kultryck men däckslitaget verkar klart skumt. Kanske fel på just hans bil snarare än bilmodellen eller släpet? Har han kanske bortglömda guldtackor i bagaget? :-) Vete katten, HÄR i alla fall några E91-ägare som tycks lite mer nöjda trots klart högre släpkärre-totalvikt??