Thomas-1

Hej. I fören tycks det bli 180+160= 340 cm. I aktern 145+160= 305 cm. Om skissen nedan stämmer så blir det väl som du säger lämpligast att montera bort pulpiten fram. Men vad skall båtkölen stå på? Knappast direkt på det hala lastbilsflaket, men några centimetertunna tvärbrädor kanske duger. Hur stöttas sen båten i sidled, den tenderar ju att ramla omkull på sin enda klumpfot? Maxmåttet höjd 310 cm verkar snävt tilltaget även om pulpit tas bort? Skulle därför kontaktat transportören för att precisera villkoren! Kanske också mejlat bilden ovan, aldrig fel med ett foto?

Jo, tänker likadant som serviceverkstaden tror har inträffat, att föregående ägare vid något tillfälle drog ut tändningsnyckeln med tändningsläge påslaget!? [Ingen batteridriven tändspole på utbordare, men förmodligen är andra elgrunkor aktiverade som råkade vara påslagna i "nyckelläge tändning" skyldiga för batteriets urladdning? (I övrigt enkelt elsystem hos TS, inga länspumpar eller solpaneler? Eventuell bilstereo-anläggnings minne drar knappast hela 55 mA??)] Vad är för resten fel med att bryta batterikabelns förbindelse, förutom viss bökighet och att man kan glömma då man lämnar båten i hemmahamnen? Finns utmärkta huvudströmbrytare och även lättlossade snabb-batteripolskor om man vill försäkra sig om att batteriet är totalsäkert bortkopplat. (Jag rekommenderar huvudbrytare likt många andra skribenter här på forumet, men men. För- och nack-delar med allt.) Vete katten, men jag tror att du bör glömma dina uppmätta 0,055 Ampere. Påverkar knappast ett normalt båtbatteri märkbart vid normal fritidsbåts-användning kan tyckas?

Bra fråga - som man brukar säga när man inte vet svaret. Efter det senaste bytet av forumets tekniska "plattform" så tycks medlemmarnas s.k. sjöbodar ha hamnat i bakvattnet!? [Istället tycks något som heter "profil" hamnat i förgrunden, säkert modernt med t.ex. "månadens mest gillade" och annat FB-trams. Men totalt ointressant för min del. Den gamla Sjöboden gav snabbt de faktauppgifter kring frågeställarens båt som underlättar bra och relevant svar.] Medlems-sjöbodar finns fortfarande kvar men är inte längre möjliga att uppdatera? (Hittade f.ö. din sjöbod - oinloggad - först genom att googla "gundj sjöbod site:maringuiden.se".) Nå, antar att du har försökt få in bilder i din presentation här?... Testade detta själv i min egen sjöbod/profil. Som synes finns min text om en av mina båtar i bilden. Så rimligen borde en bild inlagd här illustrera just den båten. Men icke! Försvann i cyberrymden? Valde alltså som test in en bild enligt instruktionen, brukar funka i inlägg men tydligen inte sjöboden... Någon annan som kan lyckas? Anmäler felet för tekn.admin Stavhammar! (Han brukar gilla ifall man beskriver vilken utrustning man har! Själv har jag windows 10 och webbläsare Firefox.)

Finns nog flera saker under instrumentbrädan som kan krångla. Framgår inte vad du har för motormodell men tydligen "dubbla VP 4,7-liters" enligt din sjöbod? Hittade en informativ sajt angående felsökning av liknande fel hos ett par tamd61a. (Finns även ett elschema i länken som man kan fördjupa sig i om motormodellen råkar stämma.) Oj, sen edit: Först nu ser jag att hela tråden ju är taggad "61A" så djupdykning i schemat är knappast fel. Ps. till Nikitalord: man kan inloggad dölja inlägg som man ångrar. Bara att motivera med felpost, feltänk eller vad sjutton som helst. Då försvinner inlägget spårlöst, även i trådens "talarlista". Tror att den funktionen fungerar mer än 2 timmar efter postandet? (Om du läser detta kan du ju testa, alltid bra att försöka begripa den nya forumplattformens egenheter. : )

Nästan rätt, tydligen 2400 båtplatser enligt GREFAB själva. Många båtar blir det.

Håller med ovanstående svarare, typiskt hopklibbat/bränt relä! .-) Startreläers "kontaktklibb" kan för övrigt knappast fixas, utan reläet måste ovillkorligen bytas. (Att öppna kåpan på reläet och hempyssel-fixa/fila/putsa kontaktsspetsarna kanske kan funka några starter men är sedan dömt att misslyckas.) MB10A är ju en gammal motorklassiker ursprungligen tänkt för att handvevas tills den startar. Finns alltså ingen startkuggkrans längs svänghjulets periferi likt en modern startmotor. Startmotorn har istället REMDRIFT och fungerar då även som halvtaskig generator för batteriet. Arrangemanget med REMDRIFT kallas "startgenerator" eller "dynastart" om du gogglar. Att startmotorn ständigt måste "snurra med" (remdriften) - utan att dess axel kan bortkopplas - gör att den tvingas upp i höga varvtal då motorn startats och fullgasas. Detta dilemma hos startgeneratorn/dynastarten innebär att dess remskive-utväxling måste hållas inom en mycket snäv ram, å ena sidan tillräcklig hög utväxling för undvikande av segstart och å andra sidan risk för övervarvning vid fullgas vid för låg utväxling. Detta med "segdragning" p.g.a. remdriftens snäva varvtals-ram - leder i sin tur till andra elektriska problem som ATT STARTRELÄETS KONTAKTER LÄTT KLIBBAR/SMIDS IHOP vid glödgad överhettning.] Nå sammantaget, så här skulle jag själv tänkt i TS läge?... 1. Låt aldrig aldrig aldrig en startmotor "segdra" länge. Släpp alltid alltid alltid startnyckeln inom typ tio sekunder ifall startmotorn verkar gå trögare än normalt!! (Detta för att ampere-styrkan skenar okontrollerat högt ifall startmotorn kärvar* vilket kan bränna elmotorns lindningar såväl som reläets kontaktspetsar) Således ofta ett dyrt misstag att "hänga för länge på startnyckeln" när motorn trögar. 2. Skulle nog i ditt fall bytt startreläet som sagt, men även försökt (kortvarigt!) at testa startmotorns/dynans kraft! Med brända inre kopparlindningar kan nog en elmotor bli svag - eller stark men opålitlig? (Går ju an att kortvarigt direktkoppla dess kontakter till ett välladdat 12V- batteri , inga reläer eller annat elektriskt emellan, och då iaktta hur motorn uppför sig. Närmare bestämt ifall den tycks orka lika mycket som förut.) 3. Tja, själv har jag haft motsvarande problem många gånger på min f.d. 6-hästars albin O11a i segelbåten. (Har genom åren testat olika relävarianter, även högströms-brytare, men i efterklokhetens namn alltid landat i slutsatserna ovan.) *) Kallas ibland "Istall", där I:et avser strömstyrkan i ampere och prefixet "stall" avser fastnad elmotor. Ifall en elmotor hejdas rent mekaniskt så blir strömstyrkan förödande stor, kanske 1000% av en normalt rörlig. (Reläkontakter och motorlindningar upphettas då snabbt, strömstyrkan blir i en likströmsmotor främst begränsad av resistansen i släpkol och motorlindningarna, ingen normalt strömbegränsande/ ohm-höjande "motgenerering" kan ju ske med "stallad" motoraxel.

Hmm... nånting fel med accelerations-pumpningen? Har efter litet googling förstått att dessa Solexförgasare kräver en särskild startrutin där man i brist på choke istället flödar in en extra dos bensin? (Alltså så att inför kallstarter bör man pressa fram gasreglaget till maxläget ett kort ögonblick vilket då normalt skall ge en extra pumpdos bensin, se filmsnutten HÄR.) TS Tumlehed är nog välbekant med denna rutin sedan tidigare år? Förmodar även att detta är välkänd rutin bland er AQ151-ägare, dessutom noga beskrivet i bruksanvisningen? Men... måhända har nåt hänt med gasreglagets förmåga att mekaniskt pumpdosera jämfört med tidigare år?? Bara en fundering. Ps. Börjar faktiskt så smått att gilla Solex gamla kallstartsmetod, "pump-skvättande" istället för chokens extrasug via munstyckena är nog inte helt fel!? (Kräver rimligen mer påpasslig aktivitet ifrån kunnig båtförare jämfört med traditionell choke* under tiden som motorn långsamt värms, men men?) *) Choke=att kväva. Stryps luftinsuget så ökar tryckskillnaden/suget genom bensin-munstyckena med påföljd att mer bränsle "förgasas", med andra ord fetare bränsle-gas. Extrafet bränsle-gas är nödvändig vid kallstarter eftersom en `förgasare´ knappast gör skäl för namnet. Blir bara en finfördelad sprej typ blomspruta, alltså inte en riktig gas utan snarare en aerosol med små vätskedroppar. (Den slutliga förgasningen sker sedan av värmen hos en varm motor då insugsgasen passerar det avgasupphettade grenröret, detta med förgasning av små aerosoldroppar är energikrävande och är såvitt jag begriper grundorsaken till att kallstarts-anordningar alls behövs.)

Välkommen till forumet! Verkar drastiskt att byta ut hela motorn bara för detta med startproblemen, den går ju helt okej varm!? Låter som nåt enkelt fel om du ursäktar? Att hitta felet kan nog vara knepigt men men. Beskriv gärna vilka felsökningsåtgärder som redan testats.

Vad menar du mer exakt med "har slutat att fungera"? Gissar att du menar att varken sifferdisplayen eller de vinkel-indikerande lysdioderna funkar, kort sagt att instrumentet verkar totaldött? (Nyfiken för det kan finnas lätt avhjälpta felorsaker ibland.) Pentas indikatordisplay är åldriga och numera svåra att hitta, finns nog inga nya originaldisplayer kvar längre. (Eller ens "nya OMC", alltså eftermarknads nyproduktion p.g.a. marknadsmässig usel efterfrågan?) [Men om så vore så är de nog ändå svindyra, vi snackar ju Pentamotorer (visserligen i TS fall en Indamar-motor, men men). Volvo Penta är ju rättmätigt kända för god kvalitet, men knappast för att hålla låga reservdelspriser eller lång reservdelshållning.] Tja, mina tips får bli.... 1. Definiera din fråga exaktare här i forumet, vilka delar av displayens lys- eller LED-dioder har lagt av? [Fiskar här efter tänkbara lagningsförsök inuti instrumentet, typ ge nån god vän med nördiga elektronik-resurser uppdraget att testa/ försöka laga. Möjligen därefter fälla den slutgiltiga dödsdomen. :-)] 2. Välkommen till "retro-världen", finns många som försöker hålla liv i allehanda gamla saker. [Ofta då med tidstrogen design/utseende för ögat i fokus, inte alltid med god teknisk funktion. I retro-världen skall allt vara och fungera precis som förr. (Nästan oavsett kostnad för att "få till" det rätta motordunket, rätta tidstroga displayintrycket o.s.v. som skall imponera vid olika träbåtsutställningar. Inget fel med det, men behövs instrumentet i fråga när det kommer till kritan??) ...] 2a. Skit i det estetiska, Alicia1!? Acceptera att instrumentet kan ha dött åldersdöden men egentligen inte behövs? (Ingen kommer ändå att imponeras av ett "digitalt original-instrument fornfynd" ombord på en en täckt "motorplastbalja" anno industriåldern!? Tänk mer på båtens funktion och vad som krävs för manövreringen??) 2b. Hmm... förmodligen behöver du svårgoogla djupare "inom retro-sfären", alltså hitta t.ex. enstaka ebay-erbjudande av begagnade pryttlar? (Hitta begagnade displayer, pris-bedöma och där efter skickligt inkoppla??) 3. Tänker alltså att ett slocknat visarintrument angående drevets fällvinkel inte är fundamentalt viktig? Varför inte fortsätta att "köra drevvinkeln på känn"? (Själv har jag segelbåt, fattar alltså nada självupplevt, men efter googling framstår "på känn" som en vanlig lösning för att runda problemet med ohemula reservdelspriser?) Bra o ha länkar?... Elschema i olika generations-varianter för bl.a. 290-drev finns på sajten boatinfo.no. Slänger även med en svenskspråkig PDF.

Märker att jag har/hade en ganska stor kunskapslucka vad gäller detta med räddning. Tänkte mig naivt att ambulanspersonal ingår i det som kallas "blåljuspersonal", men förstår nu bättre skillnaden mellan ambulans- och räddningstjänst. Tipstack :-). Lätt att göra denna misstolkning; för ambulanser blinkar ju blått - likt riktig "blåljuspersonal" - där de skär fram genom vägtrafiken i hög hastighet. Och får förhoppningsvis får fri väg före alla trafikanter. Själv är jag "mer än beredd" att respektera alla blåljus-larm, kastar mig ur vägen och styr hellre upp i närmaste blomsterrabatt än att hindra framfarten. Allt för att lämna fri väg då blåljuset signalerar nödsituation. (Möjligen jag är en dinosaurie med sådant gammeltänk? Ett mer modernt girighets-tänk erbjuder ju möjligheten att hindra/tvärsparkera/klantstanna, därefter mobilfota kalabaliken och sälja fotot till närmaste sensationshungriga tidningsblaska?) Känns ändock en smula snopet ifall ambulansen - med förmodligen välutbildad personal - efter blåljuskörning måste tvärstanna vid bryggkanten? Varför ha så bråttom och sedan hejdas av en så löjlig sak som ett halvmeterssprång från bryggan till en välförtöjd båt? Kan jag och förmodligen TS Forgus fortfarande tycka?? Är det i själva verket så... vid en akut medicinsk situation - typ stroke... att man genast måste larma 112 (eller vhf-anropa) och SPECIFIKT ange behovet "sjöräddning" TROTS ATT MAN LIGGER VÄLFÖRTÖJD VID BRYGGAN? (Glöm i så fall att ringa till sjukvårds-upplysning vid tecken på stroke/förlamning, glöm även taffliga svar från larmcentralen 112 om att "ambulans-är-på-väg" eftersom ambulanspersonal (på goda grunder?) ändå tycks maktlösa vid bryggkanter? Tja, i dagens läge så kan tydligen egna kännedomen om larmrutiner vara extra värdefullt - mer än någonsin - om man skulle råka hamna hjälplös och livshotande i sin välförtöjda fritidsbåt!? Hmm, obs ironi... Kanske måste man trots förlamning försöka sluddra fram klassiska sjönöds-anrop för att bli tagen på allvar numera? Kanske "Mayday mayday, I am dying onboard my ship right now! Please help me! Position coordianates 11 point x degress E, 59 point y degress N. Half a meter from bridge z in harbour... bla bla. Förmodligen hinner SSRS först och flyttar då mig som nödställd den avgörande halvmetern upp på bryggan? Och ambulanspersonalen slipper stå som handfallna fån??

Misstror inte alls ambulanspersonalens goda vilja trots att det kanske kan verka så här av deras vägran att lämna bryggan? (Låt vara nya tider med hot mot blåljuspersonal, rimliga fackliga trygghetskrav versus "ökade effektivitetskrav=låg bemanning", och sist men inte minst fyrkantiga lagparagrafer.) Att hantera skadade människor har nog särskilda paragrafer, alltså manifesterade endast uti ambulanspersonals handböcker? Har en helt egen alternativ teori, de vägrade gå ombord för att DE ENLIGT INSTRUKTION MÅSTE BÄRA DIG FASTSPÄND PÅ BÅR? Kan i så fall se viss logik i detta, främst hur vingligt livsfarlig en sådan bårtransport upp till bryggan kan bli (särskilt om segelbåten antas ligga tryggt förtöjd med nosen emot bryggan och förstaget måste rundas?) Bara en tanke, vem tar ansvaret ifall båten vinglar till och bårbärarna tvingas släppa dig fastspänd över bord?? Ps. Forgus hjärtligt välkommen tillbaks i forumet ! (Själv tänkte jag att forumets alias "forgus31" frånvaro i forumet kunde förklaras i att han förlorat sig i nytänk som eldrivna båtar, eldrivet "snart sagt allting". Men att han kort sagt tröttnat på att ständigt upprepa sina många och väl anpassade forumsvar inför varje ny generation av förhoppningsfulla båtägare. Men förklaringen var tyvärr en "stroke".) Förresten, hur gick det på båtmässan i GBG senast? Tror att du hade ett litet finger med i det spektaklet för att introducera båt-eldrift på bredare skala? Krya på dig snart! Du behövs i forumet. /Thomas

Växelströms-generatorer är känsliga för glapp på B+ kabeln för dess likriktardioder* kan blåsas annars. Man brukar därför koppla generatorn direkt till batterierna utan nån huvudbrytare emellan. (Ser i dina skisser ut som att den laddande strömmen från B+ går via potentiellt glappande huvudbrytare?) Den extra risken med att inte kunna bryta generator/starmotor-kretsarna får istället hanteras med bra huvudsäkringar. (Skiljereläer är väl också positivt brandrisk-mässigt, för ju mer "isärkopplat" man lämnar båten i hamn desto bättre?) Finns en Skyllermarks-pdf med diverse bra tips, schemat nedan är hämtat från den. (Hyfsat likt ditt rätt avancerade behov av elsystem kan jag tycka.) *) Bökigt fel, rent av svårt hitta. Om t.ex. en av de sex likriktardioderna fått avbrott så sjunker väl laddeffekten "bara" med en 1/3-del. Man tycker nog då att laddningen blivit allmänt dålig men behöver nästan labbänks-testköra för att avgöra orsaken säkert. Att ha både detta med bökig felsökning och brandrisk i åtanke kan nog vara bra. (Ni båtfolk med gamla likströmsgeneratorer eller dynastarters kan f.ö. koppla in huvudbrytare av hjärtans lust - inga känsliga likriktardioder där inte. :- )

Själva laddningsregulatorn sitter sannolikt på själva generatorn enligt bilden nedan. "Distributeuren" - oftast kallad skiljediod - sitter också ofta direkt på generatorn. Det har nog din också gjort från början, den har ju rundad form som en generator? Misstänker att den inte behövs alls längre eftersom du säger dig ha skiljerelä? Skiljedioder blir varma och numera är de oftast ersatta med skiljerelä som sägs ge bättre laddning. Din fundering att skiljereläet ersätter skiljedioden vid landkopplad laddning tycker jag är klart tveksam! Finns nog ingen anledning att ha både skiljediod och dito relä på samma båt, rimligen gäller väl alltid "antingen eller" och aldrig "både och" !? Ser i Start&generatorspecialistens sajt att generatorn är tänkt att vara "2-polig". Finns 1-pols eller 2-pols men även 1,5-pols batterisystem. Dessa litet kryptiska beteckningar avser hur pass bra batteriets minus är isolerat från sjövattnet och är i grunden ett extra korrosionsskydd. (Extraskyddet med bortkopplad minus är normalt onödigt men bra om t.ex. ett annat elfel råkar leda ner ström i havsvattnet. Skyddet hindrar att en förödande strömkrets äter upp dyr undervattensmetall typ drev och propelleraxlar. En generator kan så vitt jag begriper bara vara antingen 1- eller 2-pols d.v.s. skillnaden är ifall dess batteriminus är kopplad till motorgodset eller inte. (Ett helt batterisystem kan ha en sorts enklare 2 pol, kallad 1,5-pol. Där finns ett relä som bryter kontakten mellan batt-minus och motorgods/havsvatten när motorn inte körs.) Trassligt värre, inget att fördjupa sig i här. Men hur vet du mer exakt att det verkligen är ett skiljerelä som du påstår? Vilka anslutningar har det och går kablarna till samma ställen som bildexemplet? Kanske kan du lägga in fler bilder i forumtråden, eller fötydliga på annat sätt? Bildkälla; länken ovan.

På träbåtsakuten finns en bra TRESIDIG FORUMTRÅD om sumloggens knepigheter. (Där har man nördat ner sig litet i detaljerna och ansträngt sig för att samla in och begripa tänkbara felkällor. : -) Sumloggens "bäst före datum" som navigations-instrument betraktat är sen länge passerad. (Att hålla liv eller väcka nytt liv i klassiska fartloggar må vara dyrt, men somliga - likt mig själv - tycker att sånt kan vara kul. Handlar nog om känslan för teknikhistoriens betydelse?) Slänger in en fundering... Någon allt igenom mekaniskt visarnåls-instrument har nog aldrig ens ha existerat? Redan de första visarloggarna, de första hastighets- eller motorvarvräknarna hade alla detta dilemma. (Man kan ju direktkoppla vajern till visaraxeln, men då snurrar ju visarnålen bara runt som besatt? Hur fasen får man egentligen vajerns frenetiska snurrande att bara lyfta en pekarnål på en visarskala? Rent mekaniskt. Hehe, sug på den den logiska karamellen stund. Svaret blir vad jag begriper alltid "Eddie-currents", en sort kaotisk virvel-elström inom ett metallstycke som magnetiskt driver upp visarnålen längs sin mätskala. (Om jag har rätt i detta mitt antagande så finns inga "helmekaniska" pekarnåls-loggar eftersom detta med elström/eddiecurrent utgör den perfekta "slirmekanismen mellan snurrande axel och visarnålens axel"?)

Kanske Tema Elektronik i Masthugget? Faktiskt som en sorts trevlig "lanthandel" med miljarders elektronikprylar som jag minns det. Var nog 10 år sedan jag besökte den så den kan ha upphört trots att hemsidan lever kvar? Synd i så fall för expediten/ägaren hade bra koll och verkade kunna sina saker. (Ungefär som "Lundvalls" nära Linnéplatsen på 70-talet som hade det mesta - om någon minns den "hål i väggen-butiken"? :- )

Intressant läsning ovan. Tror att ytterligare en orsak till spik-/knackande kan vara hög belastning på kolven? (Jämför exempelvis att köra sin bil i en brant uppförsbacke utan att växla ned, visst kallas det osköna motorljud som då uppstår också spik-/knackning. Tänker mig att i båtfallet kan nog en felvald propeller på liknande sätt öka den risken. Att kombinationen lågt oktantal, hög kolvbelastning är liksom allra sämst?) Enligt lokalt skaller här i Göteborg använder fortfarande raffenaderierna en mycket speciell encylindrig testmotor för att prova oktantalet. Motorn har variabel kompression och är riggad med mikrofoner. (Haha, gillar den direkta provmetoden utan krångligt kemiskt analyserande. Typ... fan, soppan saknar fortfarande oktan (motstånd mot förtida antändning), häll i litet mer av den dyra lätta oljefraktionen. Men ta för tusan inte mer än nödvändigt! Testmotor-metoden är mer än lokalt skvaller, den kallas t.ex. RON enligt wikipedia (se avsnitt provmetoder). [Fasen vet f.ö. hur man varierar kompressionen på en sådan testmotor på ett kontrollerat sätt, pysventiler i cylindern eller flyttbar vevaxel??] Nå, jag tänker... 1. Onödigt hög oktantal i en given motor förbättrar INTE dess prestanda. Alltså bortslängda pengar för högt oktantal blir ju raskt dyrare. (Däremot kan den ta skada av de spik-/knackningar som uppstår vid för lågt värde.) 2. Detta med alkylatbensin är ett lyxbränsle utvunnet ur raffets dyrbara gasfraktioner. (Underst vid fraktioneringen hamnar tunga kolväten som asfalt, sedan lättare som exempelvis rå-/bränn-/diesel-oljor. Sedan kanske fotogen följt av bensin? Överst de lätta gaserna. Alkylatbensinens sammansättning av olika kolväten blir mer likvärdigt för ett givet oktantal (95), den består nästan helt igenom av samma "tyngd" hos kolvätena. Klart bättre lagringsegenskaper, vid avdunstning förändras inte sammansättningen lika mycket eftersom alla kolväten är lika lättflyktiga. 3. Alkylat är miljövänligt och nästan luktfritt (ingen cancerogen bensen?). Men tillgången blir begränsad så användning främst hos gamla tvåtaktare är prioriterad. Sådana släpper ut bortåt 30% av bränslet oförbränt i sjön. Har man en fyrtaktare, eller en modern tvåtaktare utan förgasare så blir nog inte miljövinsten särskilt hög.

Hej, tyvärr så finns det inte mycket dokumentation om såpass gamla Suzuki-utbordare. Åtminstone inte fritt länkbara manualer - användbara i foruminlägg. Din beskrivning av motormodell "Suzuki DT 28 hk -81:a" tror jag nog istället gäller DT30? (Exempelvis brownspoint.com har dock reservdelsskisser från 1983 och framåt för DT30.) Liten brasklapp: Tja, att renovera en gammal utbordare kan vara lärorikt om du vill få god motorkännedom, men rent ekonomiskt kan nog utbyte till nån modernare snurra vara klokare? (Man kan annars lätt slänga goda pengar efter dåliga, hamna i situationen att redan köpta reservdelar liksom höjer insatsen alltefter. Alltså på ett sådant sätt att man till slut efterklokt inser att man faktiskt redan från början borde ha skrotat motorn och kommit billigare undan? Typ tågtunneln under hallandsåsen om man så vill. Vi är nog alla professorer i efterklokhetens universitet.) Nå, du frågade: Stod bakom snurran skruvade drivaxlen medurs när jag monterade impellern så den ska väl sitta rätt? Vilket håll den vertikala motoraxeln normalt snurrar vid framåtdrift kan lätt säkerställas genom att titta/känna på propellern med framåtväxeln ilagd. Här en videosnutt med tre metoder. (Finns nog i och för sig andra tänkbara pumpfel men men.)

Solbädd?? Finns väl bara den klassiska bädden enligt bilden!? Denna sägs för övrigt - av vissa elakt konstkritiska uttolkare - bestå av nån sorts spagetti-rullar, men men? F´låt, kunde bara inte låta bli. ;-) Bildkälla: svt solfilm

@ George Ohm: "No Name" är nog ett gott val! :-) [Fanns/finns andra billigare "NoNamnes" där man slapp undan billigare genom att behålla sin gamla och kanske glappiga strömfördelare, i sådant fall pillar man in detaljer som endast ersätter själva brytarspetarna inuti strömfördelaren. (En billighets-lösning men en bra sådan kan jag tycka, dumt att byta hela strömfördelaren om axelglappet bara är runt 0,2 mm. Med borttagna mekaniska brytare - ersatta med "vinkelkännande" snarare än "axelglapp-kännande" - så kan man gott fortsätta att köra med sin gamla slitna original-strömfördelare!?)] Finns f.ö. bra videor sökbara på nätet för bilder/film kan ibland enligt talesättet säga mer än tusen ord. Sådana uppsökta filmsnuttar är naturligtvis av olika kvalitet, tydlighet och djupgående angående detaljer beroende på "youtube-källan". Nå, MITT FILMTIPS angående skickligt hopkomna(*) serier av "koncentrerad" motorkunskap! Vi forumsvarare får ofta "tjata" om precis samma grejor år efter år, här kan alla liksom se/uppleva varför. (Inte bara elektriska grejor som bensinares tändgnista, även förgasares funktioner inre funktioner visas.) Liksom mycket annat, allt helt gratis!! I det länkade filmklippet ovan startas klippet strax innan rubriken "dwell angle", den är viktig för motorns funktion men även för tändspolens "trivsel o hälsa". Kan lätt överhettas ifall detta med "dwell angle" (läs: att typ bristande frekvens av bladmåtts-justeringar mellan de slitbenäga brytarspetsarna med tiden ändrar tändspolens "livs/trivelmiljö", att den kort sagt kan överhettas!? [ *) Ständigt ytterst skickligt utformade animationer kombinerade med filmbilder, vad mer kan man egentligen begära av en internetsajt? Sajten innehåller alltså många filmsnuttar av samma pedagogiska toppkvalitet, djupdyks i många av motorers funktioner. Haha, säger rent av ... Just enjoy! A masterpiece filmseries in the field off making boatmotors understandable!? Vete fan, nåt ditåt? :-)]

Skulle övervägt byte till "brytarlöst" istället!? Finns nog en del prisvärda alternativ fortfarande? [Strömfördelarens lager på gamla motorer börjar oundvikligen glappa med tidens tand, kan lätt omöjliggöra inställning av korrekt brytaravstånd. Detta med brytaravstånd (vanligen 0,4 mm) är mycket känsligt för glapp hos utslitna strömfördelare (eng "distributor").] Kompletta strömfördelare är dyra, förmodligen omöjliga att ens hitta "original" i nyskick längre? Bland annat därför finns "brytarlösa" tändsystem som eftermarknad. (Finns nog många exempel på bra fabrikat om du googlar?) För även slitna strömfördelare kan bli som nya ifall brytarna ersätts med modernare vinkel-avkännande detektorer. Funkar nog sedan alldeles utmärkt i rejält många år framåt, detta utan den gamla onda tidens klassiska "ställ in tändningen". Försöker i bilden nedan visa varför axialglapp påverkar gamla mekaniska brytarspetsar (men knappast moderna vinkelavkännande detektorer)... Bildkälla: denna UTMÄRKTA YOUTUBE-FILM.

Kul att det funkar! :-) I riktigt gamla utbordar-tändsystem kunde man koppla polariteten fel. Tändstiftsgnistan slog då felaktigt från mittstiftet till sidostiftet (eller om det var tvärtom?). Följden av sådan fel-polarisering var att tändstiftets mittelektrod (eller tvärtom sidoelektrod?) blev utslitet i förtid, kort sagt dålig tändstifts-ekonomi. (Detta med tändstiftets polaritet kunde man f.ö. testa med en blyertspenna som hölls mitt i gnistgapet enligt bilden nedan.) Vete katten, men om vi tänker oss förväxlad gul respektive gulsvart så uppkommer nog detta slitageproblem? CDI:n skickar måhända strömpulsen från svänghjuls-generatorn vidare utan bry sig om polaritet?? I så fall kan nog tändstiftens onormala slitage spökat för dig tidigare, men nu med rätt polaritet så slipper du förhoppningsvis problemet i framtiden. Bara en lös fundering, googla gärna själv detta med felpolariserad tändstiftsgnista. Exemplets bildkälla; här smått slumpvis utvalt för samma blyerts-trix förekommer i många verkstadsmanualer: boatinfo.no vänsterupplagets sid 5-4.

Kul att du är nöjd! Finns nog inte några realistiska trix eller modifieringar för att påverka just enkom detta med "accet" hos din motor, allt hänger ihop och fokus ligger väl alltid stenhårt på maxeffekt och bränslesnålhet? Möjligen att kolla att gasreglagets länkstyrning av tändplattans vridning verkligen stämmer, men det gör den förmodligen. Din motor från 1979 verkar ha fått CDI-tändsystem (TYPE II i manualen) till skillnad mot 78:orna. (I och med att CDI infördes så försvann de mekaniska "brytarspetsarna" - vars slitage medförde ständiga justeringar av förtändning. Så fabrikens tändförinställning är väl därmed och numera i princip outslitligt permanent, men men.) Möjligen, möjligen kan man också klura på förgasningen. Men med - i ditt fall - alltigenom fasta munstycken så finns inga sådana" klassiska skruvjusteringar" att göra, de är av fabriken känsligt uttestade och optimerade för bra effekt och bränslesnålhet för varje motorvarvtal. BYT ALDRIG FASTA MUNSTYCKEN mot nya med icke-original hålstorlek!! (Justerbara skruvspets-munstycken funkar bäst i motorfall med endast EN förgasare. Då kan man lyssna o justera, men med flera cylindrar o förgasare så vet man snart inte längre vilken cylinder/förgasare som faktiskt påverkar motorgången när man skruvar. Ganska nördigt i min text ovan, men sådan detaljkunskap är väl aldrig fel för det underlättar varje felsökning. Nå, ha det gött i sommarvärmen! :-) Återkom gärna ifall du har nya funderingar.

Haha, eller så reflekterar nummerplåtarna tillräckligt med ljus så att de med orena mjölpåsar fått syn på hundens glänsande vassa tänder? (Ser i din avartar ut som din "schäfer-vovve" just ätit upp sin senaste tjuv med hull o hår, rent av slickar sig om läpparna - efter nån ny tjuv till efterrätt? :-) Nå, tråkig utveckling, båtrelaterade stölder tycks faktiskt ha ökat kraftigt just i år jämfört med föregående år, åtminstone här på västkusten!? Schäferhundar, bevakning, fler bevakningskameror, larmsystem i all ära men... är det inte litet 1940-tals "gestapo" över allt detta? Tänker att vi nu lever i 2010-talet med internets alla möjligheter? Och därför inte nödvändigtvis längre måste göra om sådana "fädrens vålds-misstag" i varje ny generation? Kanske kan ni unga av idag tänka helt nytt - helt utanför boxen?? Bara en fundering och stilla förhoppning.

Problemet att släpa hem en nyköpt båt på ett "lagligt sätt" kan ha sina frestelser. Nu har ju du även 30-kärra ingående i köpet - som skall med i landtransporten - men jag länkar ändå en gammal forumtråd där problemet var än svårare. (Fanns nämligen ingen transportkärra alls. TS där svetsade förtjänstfullt ihop en egen och landade sen tryggt och säkert hemma i ladan - visserligen på kanske misstänkt kort tid sett ur "polisiär synpunkt"? :-) Möjligen en smått OT-länkning, men kanske hittar du själv nån matnyttig teknisk upplysning i den som du inte visste förut? [Och som inloggad forummedlem kan man alltid PM:a vem man vill, exempelvis länkens skicklige kärr-byggare "Calle D". (Kanske kan du rent av förmå honom att ha synpunkter i denna forumtråd, vore antagligen intressant?)]