Thomas-1

Hej, ett hyls-vred med tänder likt den hemmagjorda i bilden nedan borde göra susen? Kan inte se reservdelsnumren i din skiss ovan men förmodar att muttern har detta reservdelsnummer? (Passar 30D enligt texten och förnämligt nog har den off/on-pilar som visar gängans riktning.) Under muttern finns en låsande tandbricka (55 i din skiss) enligt denna boats.net-länk? (Om du scrollar ner litet ser du en lång klickbar lista med alla motormodeller där denna reservdel använts och kan få upp reservdelskisserna direkt.) Du skriver citat: Om jag förstått rätt så kan man behöva borra sönder dessa för att få upp dem. Knappast, troligen räcker det att vika undan tandbrickans klor för att frigöra och återanvända muttern. (Själva tandbrickan blir då förstörd och måste ovillkorligen bytas.)

Greenstar Marine har nyligen ordnat ett "showroom". Kanske kan vara intressant om du inte har annat för dig? Givetvis anländer du mäkta ståndsmässigt med elbil! :-)

Halloj! Båttypen tillhör inte de vanligaste så att nån i forumtråden skulle presentera en färdig ritning nedan är nog inte så troligt. Hittade en sajt med litet bilder på skrovets insida avskalat, är det en sådan havsrocka som du äger och vill förse med bensintank under durkarna? http://havsrockan.frannostillsvans.com/utveckling.html Vilket material har du tänkt tillverka tanken i? Försäkringsbolag har stor erfarenhet av olyckor och brister hos säkerhetsdetaljer och deras önskemål är därför mycket läsvärda! [Väljer ordet "önskemål" därför att ordet "krav" blir för starkt. Nästan alla äldre båtar har sina brister vad gäller nyare tiders typgodkännande-kravspecar typ CE etc, men sådana gäller liksom inte för oss glada amatörer som har gamla båtar. (Du får nog efter en brand ut viss ersättning från försäkringen även om din egenkonstruerade bensintank skulle visa sig dumt konstruerad/hopsatt.) Men penga-ersättningar efter olyckor typ en brand/explosion återupplivar ju inte eventuella dödsoffer. Än mindre friar den klantiga amatören - om denne överlevt -från skuldkänslor om andra dött. Så åter igen... om du låter tillverka en bensintank så försök hålla eller rent av överträffa högsta säkerhetsklass!] Exempel på försäkringsbolags önskemål, sidan 18 av 28... http://docplayer.se/31395967-Atlantica-sakerhetsguide-1-sakerhetsguide.html Tja... efter denna min "safety-disclamer" så kan vi nog komma framåt i forumtråden? ;-) Knappast särskilt svårt att tillverka en egenformad säker bensintank som passar och utnyttjar utrymmet under durkarna till fullo när man förstått säkerhetsaspekten - kan jag fundera.

Har länge misstänkt att brygg-gubbar på olika hamnars ljugarebänk kanske "för bok" över grundstötningar och andra smärre malörer? Nu har jag äntligen funnit fotografisk bevisning på att sådant faktiskt sker i verkligheten. Eller inte. Är avräkningstavlan (förmodligen vägg-placerad nära ljugarebänken?) autentisk, eller kanske bara ett skojfriskt foto-falsarium från försäkringsbolaget? Årtalen 2006-2007 tycks ha varit "tråkiga" för bryggubbarna, klar dipp vad gäller grundstötningar? Efterlyser sanna berättelser och gärna fotobevis från er forummedlemmar. Vad är sant och vad är skrönor? (Haha, att linfärje-kaptener stolt klistrar små segelbåts-siluetter på styrhytten - detta för varje segelbåt som fastnat i färjans plötsligt uppsträckta vajrar - är givetvis en myt!) Var går egentligen gränsen mellan myt och verklighet?

Hittade ett par länkar. Vet inte inte hurpass relevanta de är men... Freshwater cooling reduces cylinder wall condensation and adds 24kg to the dry engine/drive weight of 393kg, not bad considering the cylinder heads and block are cast iron – none of that newfangled alloy here! Gäller 4,3L MPI. Källa: tradeboats.com.au Här en tabell med vikten hos några motorer inklusive drev. [Vad händer egentligen med en motors vikt om den förlängs från V6 till V8, allt annat lika? Givetvis tillkommer nya kilon i motorblock, kolvar etc. Även vevaxeln måste kanske få kraftigare dimension med tanke på att effekt-uttaget ökar 25%, åtminstone nära utgående axeln. (För att inte tala om viktökningen hos övriga propeller/drev-installationens detaljer för att möta det ökade effektuttaget med bibehållen slitagestyrka. Tänker att varje motortillverkare frestas att nagga slitstyrkan i kanten för att öka försäljningen på kort sikt. Nå, du TS Castwebb har nog koll på detta och ekonomiska muskler nog att slanta upp ifall något i drivlinan oväntat - om något år eller så - pajar.)] Bildkälla: sterndrives.com. Översättning pounds till kilogram: convertworld.com.

Tack för källhänvisningen sent omsider. Min egna källbedömning... Tror både jag och TS hittat och har undersökt den. Alla är fria att bedömma annorlunda men för mig är det "kategori 3 diverse reklamspecifikationer" enligt mitt förra inlägg. Tyvärr omfattar hela den sajten bara nutida motorer, tror både jag och TS undersökt och läst tillräckligt på den!? Vill påminna om att TS Castwebbs frågeinlägg gäller motorer från runt 1990. Ford eller annan underleverantör, visst borde motorns egenvikt vara jäkligt lätt att mäta/väga samt ärligt redovisa!!?

Försökte just påpeka att vid internetsök så påträffas diverse svar av olika trovärdighet. För att understödja ett visst foruminlägg så bör man alltid ange källan, alltså ge en "källhänvisning"

Håller med, vikten på inombordare verkar vara "hysch hysch", åtminstone när man googlar Mercruiser. (Anar av ovanstående svarsinlägg att du menar just motorfabrikatet Mercruiser även om du råkade glömma att påpeka detta. Shit happens. ;-) För att få bra trovärdighet på en länkad internetkälla så är väl fabrikantens egen databas bäst. (I andra hand kan man nog ofta tröska många olika källor och "medelvärdesbilda" sig en hyfsad uppfattning.) Löjligt egentligen, varför "hymlar" välkända globala motorfabrikanter med motorns egenvikt? Vete katten, har hittills googlat Mercruisers gratismanualer nån timme utan vettigt svar. Finns pdf-manualer och sajter för olika ändamål... 1. Bruksanvisningar (owners manual). 2. Verkstadsmanualer (workshop manual) 3. Diverse reklam-specifikationer (Enbart i försäljningssyfte, självklart är vissa egenheter hos motorn utelämnade - typ vikten - om konkurrenterna har bättre värden.) 4. Specifikationer (specs). Här finns ofta jämförelsetabeller med grundläggande motoregenskaper. Men nej, inte ens här finns motorns vikt/massa redovisad. 4a. Har även hunnit googla en smula på "power-to-weight ratio" utan resultat. [En mycket intressant kvot annars vid motorval hos båtar, skrovets flytkraft tål knappast hur tunga motorer som helst. För vet man en motors hästkraftsantal (power) samt denna kvot så är det bara att baklängesräkna fram motorns egenvikt/massa torr.]

Har för mig att rekommendationen är att först tvätta bort gammalt vax med nåt lösningsmedel. Först därefter slipa och eventuellt spackla. Kolla gärna... Internationals Metodbok (web.pdf)

Hej och välkommen till forumet! Uppepå brukar man oftast välja en tvåkomponents-färg för den tål slitage från trampande sandiga fötter bättre. Tänk på att tvåkomponents aldrig kan målas ovanpå på enkomponents, tvärtom går däremot bra. [Kanske på sikt litet bökigare att blanda småskvättar om man vill bättringsmåla småskador efter några år men färgen kan nog å andra sidan lagras längre än motsvarande enkomponents?] Finns ett flertal färgfabrikanter som erbjuder lämpliga produkter jämte metodbeskrivningar. Följer man beskrivningarna så blir nog resultatet bra oavsett, knappast perfekt spegelyta men helt okej. [Har själv bara utomhus pensellackat bordläggningens utsida med enkomponents gelcoatgrå, men resultatet blev bra. Den lacken (Internationals TopLac) är liksom nog de flesta enkomponents tunnflytande så risken för "rinningar" är stor. Knepet är dels det vanliga att undvika färgöverskott i eventuella springor och prång hos skrovet, doppa alltså INTE penseln i burken och stryk över nån hålighet eller springa för då rinner det garanterat om ytan lutar. (Måla istället runt ikring hålet med fylld pensel och stryk sedan ut denna färgmängd allt närmare tills penseln är nästan torr, typ så.) Och dels att först rulla på färgen med lämplig roller och först därefter stryka ut med finhårig - gärna sliten - kvalitetspensel. Man bör för bästa resultat vara två pers, en som rollar och en som raskt därefter penselstryker den bubbliga färgytan. Dessa och fler knep framgår nog i respektive färgfabrikants metodbeskrivning, men men.] Du får säkert fler och bättre tips nedan. Lycka till! /Thomas [PS. Du har råkat starta en kopia av denna forumtråd ungefär samtidigt, ber dig att radera den. Om du inloggad går in i din kopia så finns nog en knapp "dölj", tack på förhand! (Annars blir det bara förvirring i forumet när din ena forumtråd verkar obesvarad och därmed sjunker i "aktualitetslistan" har jag märkt. Och viktigare för dig är nog att lusten att välvilligt besvara dina frågor kan minska. Vi forumrävar hjälper gärna till men avskyr att behöva spendera tid på individanpassade svarsformuleringar som visar sig vara onödiga upprepningar, if you get the message!? ;-)]

Du syftar nog på din forumtråd Byta motorrumsisolering? Länkar den för att den innehåller mycket matnyttig info om materialval etc, samt en Bhemac-ritning på intaglabyrint som sagts ovan. Knepigt detta med ljudisolering för det är ju rent ut sagt ett dj..la buller inuti ett motorutrymme! Man skiljer t.ex. på s.k. "stomljud" (basljud som initialt leds via motortassarna/båtskrovet snarare än luften) och annat mer luftburet oljud med högre frekvens/ton. Som sagt knepigt men jag tror också att en "bullerfälla/labyrint" på motorutrymmets intag är en bra lösning jämfört med att hänga på typ nån snorkel på själva motorns luftintag. [I alla fall om du inte hör tydliga nästan visslande väsljud från insugsluft!? Eller alternativt basiga stomljud - via motortassarna - som i sin tur kan orsaka mer högfrekvent oljud sekundärt i stommen (om dåligt fastsatta saker i stommen s.a.s. tillåts börja skramla).] Haha, inte överdrivet relevant men har ni tänkt på en sak? :-) Visst är det märkligt att ljuddämpare till pistoler kan vara så effektiva, åtminstone i filmens värld? Kulan kan ju uppenbarligen inte gå genom nån labyrint utan raka rör måste gäller. (Vågar inte googla närmare för då får jag väl FBI, FSB, CIA m.fl. i hasorna men gissar att det handlar om en mekanisk/pneumatisk variant av "motfas-ljud", ett sorts motfasljud likt det som moderna hörlurar kan generera elektroniskt som trolleri-ljuddämpning??)

Hittade två varianter enligt bilden nedan. Har inte testat att googla vidare m.h.a. endera produktnumret men kanske kan en svensk återförsäljare hittas lättare med hjälp av numret? rigrite.com

Välkommen till forumet! För mig är en stickkoj en vanlig koj/sängplats men med den skillnaden att man måste krypa in/ut från endera kortsidan. Sådana kan kännas läbbiga att sova i, för man kan känna sig instängd ifall man snabbt måste upp på däck. Tror att namnet kommer sig av att man måste "sticka" in antingen ben (eller huvud) först för att alls kunna lägga sig på den.

Tillfällig avbrott! Strunta gärna i detta inlägg alla som vill! Men så här... Bhemac och Mackeys utmärkta tips ovan att hissa "solpåsen" i riggen ger litet ökat vattentryck i duschmunstycket. Om den tryckökningen räcker för att spola "underifrån-upp" på så vis att detta räcker för en fullgod tvagning låter jag vara osagt. Vad som kan anses som en acceptabel dusch är nog olika hos oss alla. Men tipset om att ökad höjd (hissa i segelbåtsrigg) ger bättre tryck och därmed hårdare strålar ur snålborrade dushmunstycken är nog inte att förakta!? Har f.ö. inte testat solpåsar själv, men men. Nu blir du tillfälligt "kung Raol" i denna din egna forumtråd liksom alla andra "kung-trådskapare". Mycket bra trådämne, tack för att du tar upp det! Men hurdan skulle den perfekta duschen skulle vara beskaffad för att tillfredställa de flesta även i naturhamnar. Hmm... detta med hur man KÄNNER SIG REN efter mer eller mindre grundlig tvagning är nog personligt, dessutom ganska väsensskilt från EVIDENSBASERAD fakta vad gäller hygien och risk för sjukdomsspridning etc. Vete katzingen, men att KÄNNA sig som rentvagad tycks ha gått litet överstyr hos moderna människor? (Minsta naturlig kroppslukt måste bekämpas med ständiga duschar, rent av kemiska preparat i armhålor o annat?) Som sagt, bra att du tar upp detta med naturhamns-dusch! För vad är felet med gamla tiders vattenbesparande svamp/borste-gnuggande!? Går väl efter själva "tvagningen/gnuggandet" ganska lätt efteråt att - i rengöringens slutfas -skölja bort tvålvattnets smuts, även "under-upp"?? Bara en kringfundering, kul med litet brainstorming i detta känsliga ämne kallat hygien - där döljande parfymer/deodoranter är "big bizznis"?

Frågan besvaras redan i denna forumtråd.

Mycket bra, sluta för all del inte! :-) Du gav bra svar på mina frågor, gör en kort sammanfattning nedan. [Själv är jag f.ö. inte spekulant på nån elbil, möjligen en elcykel om några år. Kul ändå med "inside information" från en kunnig och experiment-lysten elgubbe som du! Passa gärna på ni andra också att fråga om livet med en elbil.] Sammanfattning... Undrade ovan; nominellt skall din elbil Citroen c-zero klara 150 km utan laddning? Forgus svar ovan: Har själv aldrig kommit längre än 95km men det klarar våra resor i stan med omnejd Undrade vidare (1A); några problem som inte framgår i reklamens glassiga värld, typ brända proppar etcetera? Forgus svar: Jag har kabeln inställd på 10A och har inte förstört några proppar men bra tips att lägga några 6A och en 10A propp i handskfacket. Det kan ju ligga en värmekamin på samma säkring som i vårt garage där kaminen vintertid termostatar på och släcker både värme och bilenergi. En av pinnarna i laddkontakten kan meddela laddosan på elkabeln att begära ett av tre strömlägen på ombordladdaren. Ett motstånd av viss resistans sätter den i 6A 10A eller 15A. finns på batterifirman i Prags hemsida vilken pinne och motståndsvärde. EW nånting som säljer LiFePo4-batterierna Undrade också (1B); i båtsammanhang finns inte alltid elurtag, särskilt inte i naturhamnar. Hur gör man då? Forgus svar: Vill man åka omkring i segelbåt med handbromsen åtdragen fixar man laddning antingen via en hjälpgrupp lithiumbatterier med inverter och vanliga 230V-laddaren eller bäst med stepupmodul lågspänt till rätt polspänning. Osäker på om de finns men bäst vore ju att ha en växelströmmssläpare och transformator+ likriktare och släppa in strömmen via lämplig batteriingång. De gamla diodseparatorerna kommer till heders igen. Finns i de flesta båtar. men funktionen bör kollas om man ska ha så hög spänning i båten. Bäst lägga sig runt 50V Undrade smått skämtsamt även (2); hörs du i trafiken eller smyger du fram och skräms? Forgus svar: Jag kör kanske tillräckligt försiktigt. Vet inte om jag skrämt nån men det syns kanske inte från förarplats. Swisha förbi nån nära gör jag inte gärna. Folkvett fixar det. Lungn och ro råder i elbilen, det ger längre körsträckor om inte annat. Nya undringar och synpunkter... Tydligen så sitter det en dosa på laddsladden där man själv ställer in max-laddström 6, 10 eller 15 ampere från laddurtaget för att inte riskera att blåsa nån propp. Blev dock nyfiken på detta med automatisk inställning, d.v.s. att "citat: en av pinnarna i laddkontakten kan meddela laddosan på elkabeln att begära ett av tre strömlägen på ombordladdaren. Ett motstånd av viss resistans sätter den i 6A 10A eller 15A. finns på batterifirman i Prags hemsida vilken pinne och motståndsvärde. EW nånting som säljer LiFePo4-batterierna". Fråga 3: "Prag i tjeckien och EW nånting" är svårgooglat, menar du kanske brittiska GWL POWER LTD och EV-power (med centrallager i Tjeckien)? Angående smygande elbilar blir det tydligen eu-krav på ljud under 30 km/h år 2019, hittade en länk till vetenskapsradion om detta. Har fler undringar men detta får räcka för nu. Här f.ö. en klickbar länk till c-zero-sajten där jag stal bilden tidigare

...Förstås, och detta bara i den mån jag tänkte nåt alls. :-) Tack för svar, gäller Bhemac också. Så du far alltså runt i en elbil av märket c-zero, blir ju nyfiken på dina intryck! (Smått Off Topic i ett båtforum men det är ju alltid trådskaparen själv som avgör vad som är OT.) Funkar din c-zero till full belåtenhet? Har du månne upptäckt några konstigheter som är värda att nämna vad gäller eldriften utöver reklambladens givna idealvärld? Kan tänka mig litet olika praktiska saker... 1a. Laddning. Bilen går nominellt upp till 150 km innan laddning behövs från allmänna elnätet. Alternativen för laddning är vanlig 220V eller snabbladdning (har kollat "enfas 400V") enligt bilden nedan. Fråga: har du skämmigt råkat blåsa några proppar när du besökt vänner ute på vischan? (Räcker typ lägsta propp-alternativet 6A till (för den kan ju "bara" leverera 1400 W)? Effektbehovet hos ett totalurladdat batteri kan nog bli stort. Laddningen slukar väl redigt med effekt och en 6A-propp blåses lätt ifall andra förbrukare råkar ligga på samma propp samtidigt.) 1b. I båtsammanhang finns sällan elurtag och ännu mindre snabbladd-stationer i naturhamnar. Solpaneler eller släpgeneratorer kan göra jobbet, detta med volt vs ampere är väl närmast en teknikalitet. Men finns det idag sådana sol/släp-laddare där utspänningen ligger på hundratals volt? (Både du och Bhemac har bra koll på det senaste så jag är nyfiken.) 2. Haha, nu till det viktigaste vad gäller elbilen c-zero. Hur hörs din bil i trafiken, eller snarare hur uppmärksammar du övriga trafikanter? (Blev omkörd av elbil för några år sedan då jag cyklade vägen fram i godan ro. Plötsligt hörde jag motorljudet från en formel1-monster bakom mig, tro fasen att jag snabbt väjde undan. Elbil med högtalare i grillen, kunde nog låtit mindre farligt typ nån V8 eller kanske ännu hellre en tryggt dunkande diesel - svor jag då.) Snabba elfordons tysta framfart i urban vägtrafik kan synas som ett perifert yttepytte-problem men knappast för oskyddade cyklister och fotgängare. Så - Forgus - jag undrar litet över hur din czero har det med ljud-varningssignaler?

Hej ocke1! I ditt trådhuvud så anger du bara "dålig kompression" som orsak till hela denna forumtråds frågeställning. (Det är en efterhands-diagnos snarare än en problembeskrivning kan jag tycka?) Får mig att fundera på förhistorien i ditt fall, någonting måste i förstone orsakat ditt beslut att skruva isär maskinen och att alls mäta kompression? (Var den måhända svårstartad, saknade kraft, whatever??) I denna forumtråd vore det nog bra med mer detaljerad info angående FÖRHISTORIEN? [Foton, fakta och andra bevekelsegrunder underlättar ofta forumtrådars snara lösande har jag märkt genom åren. (Många kloka personer "hänger" på detta forum och svarar överraskande detaljkunnigt så snart frågan definierats tydligt nog, detta är min egen erfarenhet.)) Så, mitt tips till dig som forumtrådskapare får bli: Hmm... vässa frågeställningen, beskriv mer detaljerat FÖRHISTORIEN hos din motor och skicka framför allt MER FOTON på de aktulla tätningsytorna.

Fordonsindustrin satsar på en något lägre spänning p.g.a. risken för elshock enligt wikipedia. 50 V anses vara en övre gräns och den överskrids väl vid laddning av 48V-batterier. Tja, några volt hit eller dit är nog inte så avgörande men men.

Hade nog världens största samling av fritt nedladdbara verkstadshandböcker (workshop manuals) men tycks tyvärr ha gått hädan? Sajten var en guldgruva med hundratusentals sidor fritt bläddrings- och länkbara verkstadshandböcker! (I min mening helt nödvändigt med bra länkar till verkstadshandböcker för att svara optimalt begripligt på allehanda forumfrågor, men men?) Den var visserligen litet ålderdomlig tekniskt sett och kunde inte hantera smartphones/ paddor. [En from förhoppning vore att den återkommer med modern plattform, men så är det knappast. Sajten har legat nere enligt bilden sedan augusti eller så. Trist, nu plötsligt blir i ett slag hundratals forumtrådar här på MG - de med länkar till boatinfo.no - mestadels obegriplig rappakalja?] Tja1, möjligheten att fritt ladda ner och presentera länkar/bilder ur verkstadshandböcker har väl i hög grad underlättat att besvara motortekniska frågor här i forumet. (Men man får samtidigt ha respekt för att detta med "gratis" är undantag, kostar nog några kronor även att underhålla/ teknikuppdatera en fungerande bibliotekssajt.) Tja2, hur vore det ifall MarinGuiden försöker köpa databasen från boatinfo.no och gör den till sin egen interna? (Kanske därmed stärker MG:s position som ledande forum för svenska båtägare för en hyfsat billig slant?? Inte låter hundratals forumtrådar bli rappakalja utan faktiskt bemödar sig för att hålla gamla forumtrådar begripliga. Nåt sånt, bara en flyktig förhoppning?) Nedan kan vi forumläsare kanske hjälpas åt att hitta och sammanställa ett nytt primitivt bibliotek, motor för motor, i denna forumtråd? Har du hittat en gratis nedladdbar VERKSTADSMANUAL/WORKSHOP MANUAL för något motorfabrikat så lägg in en länk nedan! (Obs alltså helst inte sajter med reservdelsskisser eller vanliga bruksanvisningar/owners manuals, sådana finns redan hyfsat många av!) Börjar själv... för nyare utbordare finns ofta gratis nedladdbara verkstadsmanualer hos den ryska sajten "mdmotors.ru". (Man googlar lämpligen typ "yamaha f80 manual :site mdmotors.ru" direkt i googles sökruta för att hitta denna exempel-pdf.) Men mdmotors bibliotek innehåller bara nyare motorer, främst utbordare, och ersätter på intet vis den gamla rika guldgruvan boatinfo.no.

Utmärkta tips från Tomas99 ovan, hans länkar ovan innehåller ju både exakta mått och dessutom snygga foton på roderkonstruktionen. Tror originalets lagring - som ju hållit i många år - var enbart nylon- eller deldrinbussningar? Om du inte är tävlingsseglare med fet plånbok så kanske vanliga bussningar duger gott de närmaste tjugo åren eller så? Detta med rullager "för bästa tävlings-roderkänsla" är möjligen litet överlopps jämfört med originalet?? Som sagt så innehåller Tomas99:s länkar ovan bra måttuppgifter, tack för det. Klickade exempelvis på hans övre länk - och fann efter litet vidare googlande ännu exaktare PDF-skisser. Övre lagret, Top roller bearing JEFA 42050 Nedre lagret, Bottom bearing JEFA 41050 Tja, gissar att du rätt nöjd med originalets glidbussningar och vill inte slanta upp till rull-lager? Sådana enkla glidbussningar får du nog tyvärr "låta tillverka/bearbeta" hos nån lokal mekanisk firma som Peter-K påpekade. [Finns nog ungefär 320 miljarder mått- och materialkombinationer hos alla världens glidbussningar, alltså ingen universellt tillgänglig "lagervara" - om ordvitsen ursäktas?] Skulle själv i ditt läge försökt googla fram och köpt in bästa variant av överdimension i rätt plastmaterial, därefter låtit lokala mek-firman svarva ner det sista till perfekt passform!? Nåt sånt??

Kanske har du redan ett fästhål i mastfoten typ som i bilden? I så fall behövs bara nån lämplig schackel i hålet. Blir förmodligen bättre dragvinkel om infästningen är lågt placerad nära däcket, ett fäste i själva maströret blir onödigt högt? För bomfästet skulle jag också satsat på monel-popnit, RF-skruv korroderar aluminiumet och sitter nog bara stadigt första säsongen. [När jag handlade ett fäste plus monelnitar (Viking Yacht) så fick jag låna med mig en rejäl popnittång några timmar mot en slant i deposition. Eller om du bara behöver nita i bomen så kanske den kan tas med till butik/ riggverkstad? Kanske värt att ha i åtanke?]

Ibland önskar man - alltför sent - att förtöjning/ankar-placering i naturhamn kunde gjorts bättre från början. ( "Fasen också, men att baxa ut båten igen och göra om hela tilläggnings-proceduren från början känns klart tveksamt, typ så?) Framtidsspaning produktutveckling?... Varför finns ännu inga simmande överkomligt billiga ankardrönare, alltså en sorts flytande liten farkost som kan propellra sig ut till den position där man efterklokt önskar ha placerat sin akterförtöjning inför natten? (Ni seglare med gummijollar kan ro ut med extra-förtöjning/ankare och slipper därmed förnyad "tilläggnings-procedur" - med allt vad det innebära ifall det brallar i.) Små plastiga luftburna drönare (foto-ändamål) säljs nu för "leksakspriser". Sådana klarar att manövrera hyfsat gott i 3D-luftrummet, men vattenytan har ju bara två dimensioner. Så min tänkta "ankardrönare" skulle få det rejält lättare rent navigatoriskt? Last-kapacitet för fjärrstyrda drönare? (Pizzaleverans med luftburna drönare är påtänkt...?) MEN HÄR SNACKAR JAG FLYTANDE FÖREMÅL och icke luftburna. (Stor skillnad, ett tungt föremål typ ett ankare är nåt annat än en flygande pizza. Men kan mycket väl uppbäras av flytförmågan hos nån simblåsa/skrov, eller hur.) Och en sorts simblåsa - kan nog fjärrkontrollerat punkteras vid exakt rätt - så att den tunga lasten (här ankaret) sjunker precis där man vill? Är en sådan tänkt "sim-drönare" - med fjärrutlöst lastsläpp en bra produkt-idé - för oss fritidsbåtare? (Vete katten, är ju bara en nyss påkommen slarvig framtidsspaning angående detta med flygande respektive flytande i drönar-branschen?). Tacksam för kommentarer, ibland svävar jag väl själv ut litet funderingsmässigt likt en herrelös drönare!?? Gott nytt år!

Orden "thinner" och även solotion* hade nog helt andra och mer ödesmättade betydelseladdningar för en tonåring som mig här i Göteborg i början av 80-talet. (Typ sniffning av lösningsmedel, ungdomar i alla tidsåldrar tycks finna sina egna berusningsmedel?) Möjligen framstår jag som smått efterbliven när jag nu - många år senare - försöker återerövra betydelsen av begreppet thinner? Det betyder ju bara "förtunnare" enligt samstämmiga skribenter ovan. Alltså ett kemiskt lösningsmedel som får lacker/färger att flyta lättare så att de kan sprejas eller penselmålas, även erbjuda (dyr) penselrengöring. Är medveten om att detta inlägg är en kraftig utvikning från tråd-ämnets produkt "Internatonal 1" , detta rakt in i mina egna hjärnvindlingars rätt slumpvisa hågkomster. Men tänker samtidigt att "nytillkomna lyssnare" här i MG-forumet, liksom eventuella slumpvisa googlare som råkat hitta detta mitt inlägg, att gamla forumrävars IRL-erfarenheter - magropskänsla- aldrig är kattskit när man försöker begripa dagens båtvärld! Tror likt övriga skribenter ovan att vanlig fotogen, kristallolja , nafta, lysolja, kerosene duger gott! Åtminstone för penselrengöring, troligen även för utspädning av burkens färg så att den blir lagom lättflytande för pensel eller sprutpistol-munstycke? *) Detta med solotion betydde en liten tub med stinkande lim för punkalagning av däcks innerslangar. [Sa man "sålåtion" (solution=lösning) här i min hemstad - på den tiden så menade man nog entydigt "punkalapps-klistret" eller dess sniffbara dofter!? ("Sålåtion" var väl ett lokalt "slanguttryck" om ordvitsen till cykelpunka och däckslangar ursäktas?) Och nä, om någon undrar, så har jag aldrig frivilligt sniffat i berusningssyfte, däremot ofrivilligt tvingats att inandas diverse ångor i yrkeslivet. (Men utan större mental skada som jag hoppas ni i forumet kan samtycka till?)]

Toplac funkar bra enligt min erfarenhet, inte lika stryktåligt som tvåkomponents men lätt att bättra småskador. Men vad tusan innehåller det superdyra lösningsmedlet egentligen? Har i skrivande stund två gamla halvfulla plåtflaskor av den efterfrågade produkten "International 1" att test-lukta på. Diverse orangesvarta varningssymboler. Beskedlig lukt, inte stickande eller ettrig, litegrann åt diesel-hållet men ändå inte? Stinker dock klart mer än lampoljan (fotogenet, naftan, kerosenet) som jag också kan testsniffa på i skrivande stund som jämförelseobjekt. [Bara efter att ha öppnat dessa jäkla gamla överblivna plåtflaskor med "international 1 från anno dazumal" så stinker mina nävar kraftigt. (Detta alltså länge efter att lättflyktiga ångor har förflyktigats i övriga rummet. Vete katten men tyngre kolväten (asfalt, brännolja, diesel etc) fastnar lätt i händers naturliga hudfett??)] Tipstack thallatha... Jag själv, erkänner här och nu, har alltid tänkt på "thinner" som nåt ettrigt stinkande som får ögonen att tåras samtidigt som en berusande huvudvärk uppstår då miljarder hjärnceller samtidigt säger upp sig för gott? Men ordet "thinner" betyder väl egentligen bara "förtunnare", det är ingen kemisk beteckning eller ens ett varunamn. (En vattenlöslig färg skulle med andra ord kunna ha vanligt vatten som thinner?) Men ändå inte... minns att jag hade en glasflaska (plåt duger kanske inte?) med just etiketten thinner för många år sedan. Stank förfärligt starkt, minns inte längre varför jag köpt en sådan glasflaska. Gick troligen att köpa i speciella kemikalie-affärer som det hette förr? Minns i alla fall att jag för kanske 30 år sedan fyllde min "säkerhetsflaska" (avsedd för rödsprit/blåslampe-start) med thinner ur denna. Dumt, säkerhetsflaskan med sin krökta mässingshals var av plast. När jag senare lyfte flaskan nån decimeter så blev det bara sega klibbiga trådar mellan hyllan och det jag hade i näven. Hmm... har kanske själva ordet "thinner" förflyktigats även i språkbruket? Och vart tog förresten alla gamla kemikalie-affärer vägen?