Thomas-1

Tror jag hittat reservdelsnummer (nr 30 här) och en bild på insexskruven enligt fig 1. Tyvärr saknas uppgift om gängtyp men du kan väl mäta upp själv som sagt. (Brukar mäta stigningen med skjutmått över typ 10 gängor och sen då dividera resultatet med 10 för bra precision.) Ur verkstadshandbok* sidan 56 & 58... Åtdragningsmoment och lite andra montagetips finns i fig 2. Läckagetest bör tydligen utföras enligt fig 3. VHB sid 56. Obs att bibliotekssajten inte längre är säkert krypterad men rimligen ändå är ofarlig om man bara kikar runt litet. Endast PC, ej padda eller smartphone. Bläddra gärna runt litet själv, finns en hel del matnyttigt! :-)

Bra att du inte räds att grotta ner dej litet i fler synpunkter. :-) Först trasslar man väl till saker i onödan när man försöker begripa men sen klarnar det förhoppningsvis så att man kan börja förenkla - på rätt sätt. Och på kuppen har vi alla lärt oss nånting nytt av trasslandet. Slänger in ytterligare en synpunkt, detta med laminärt vs turbulent flöde inuti värmeväxlarn. Här en sajt angående detta. Har ingen koll på hur relevant detta är i ditt fall men viss turbulens tycks öka värmeöverföringen för man undviker det laminära flödets tendens att undvika "mellanväggen"? (Väggen mellan glykol- och sjövattendelen som ju skall leda värmeenergin.) Turbulens orsakar å andra sidan extra flödesmotstånd så pumparna får det jobbigare. Glykolvattenpump kan du själv välja en lämplig, men för sjövattensidan gäller väl volvos original impellerpump. Den kanske inte trivs om du lägger till ytterligare flödesmotstånd utöver oljekyl och vad övrigt den kan ha att kämpa emot? Kollade ditt senaste och obetydligt dyrare fynd och jämför... För 3,3% större slant så får du 15,8% högre nominellt värme-wattal. Vidare 12,5% större väggarea. Också hela 85% större nominell flödeskapacitet som du redan noterat. Ser ju ut som ett bättre alternativ! Tills man jämför totala flödesmotståndet (se mina hopklippta diagram nedan), kraftigt ökat flödesmotstånd vad det verkar? Tänker liksom Bhemac att stora vattenflöden inuti värmeväxlaren alltid i princip är positivt, men även att det kan räcka med ett flöde på neråt 2,6 m3/tim vid fullgas. Säg för säkerhets skull 4 m3/tim, men även så ligger du långt från maxgränsen. Så... nä, din större variant ser plötsligt ut som ett sämre alternativ!? (Förmodligen har den ett högre flödesmotstånd för att vattnet parallellpressas mellan bara 30 plattor istället för 50?)

Håller ändå inte riktigt med om att flödet alltid skulle vara viktigare än tempskillnaden dT. Viktigt, men temperaturskillnaden är desto viktigare! (Men i givna motorfall som detta är dT givet, men men.) För betänk ifall detta med "upp till 285 kW" bara är sant ifall värmeväxlarn pressas till maxdata vad gäller tryck (30 bar) och flöde (12m3). Som sagt stor skillnad i kyleffekt om så skulle vara fallet för högt tryck ger höjd koktemp. Eftersom motorer normalt bara förväntas klara 1 bar i sina kylkanaler så kan "standard plattvärmeväxlare" mycket väl ha data baserade på högt tryck/temp som bättre överensstämmer med fjärrvärme etc!? Litar kort sagt inte på sajtens bristfälliga uppgifter, någonting fattas för båtmotorapplikationer. Har pusslat ihop en bild nedan som beskriver bristerna i TS föreslagna plattvärmeväxlar-datablad enligt mitt tycke. Kanske målar jag f-n på väggen men dess "tekniska data" saknar exempelvis uppgift om villkoren kring firmans nominellt uppmätta maxvärde 285 kW. Även detta att värmegenomgångstalet har utelämnats känns skumt!? Haha, rocket sience är ingenting mot termodynamik?

F´låt Mikael, var naturligtvis inte meningen att låta nedlåtande! Uttryckte mig klantigt men meningen var att påpeka att konventionella konverteringssatser visserligen är svindyra men för den summan får man ju mer än själva växlaren. Så räknar du in allt du behöver för konvertering med plattvärmeväxlarn så kanske skillnaden hamnar på acceptabel nivå? Är bl.a. lite misstänksam mot detta med "upp till 285 kW" och att man inte specifikt nämner vatten utan pratar om kylmedier. Man kan ju misstänka att max-effekten 285 kW kanske gäller vatten/vatten men vid 30 bars tryck? Högt tryck möjliggör hög temperatur, och hög tempskillnad mellan medierna ger hög avkylningeffekt. Kanske menas inte ens vatten? Normalt har man i motorcirkulationen bara 1 bars övertryck vilket ger kokpunkt 113 grader. Tempskillnaden till havsvattnets 20 blir alltså 93 grader. Motsvarande skillnad vid 30 bar blir 210 grader. Tror att kyleffekten är proportionell mot tempskillnaden så har de räknat 285 kW vid 30 bar så får du i praktiken bara 126 kW kyleffekt för motorn.

Bra med friska nya idéer på forumet, men plattvärmeväxlarn länkad av TS? Nä, skulle inte tro det! [Att uppmana TS att testa drabbar ju bara hans plånbok om det misslyckas, själv är jag också nyfiken men väljer ändå att avråda!] Plattvärmeväxlare må vara bra på många sätt, inte minst billiga i inköp per kilowatt kyleffekt räknat. Men man får inte glömma att marinmotorer har speciella villkor, typ skitigt saltvatten och biologisk tillväxt av blockerande bäbb vad gäller havsvattendelen i växlaren. Även annat. Vänder litet på frågeställningen.... Finns många pirat/ eftermarknadssystem, system som innefattar även nödvändiga pumpar och glykolbaljor med mera, vilket TS inte tycks ha budgeterat för. 1. Visserligen högt inköpspris hos dessa kompletta och erkänt fungerande system men de är beprövade så båtens andrahandsvärde besväras inte av nån okänd självfixar-installation. (Som måhända kan fungera superbra, rent av bättre än etablerade kylsystem men saknar garant i form av varumärke. Andrahandsvärdet hos en båt med egna små innovationer tenderar att nominellt nedvärderas, ingen handlare eller köpare orkar lyssna på aldrig så goda argument om inte etablerat varumärke finns.) 2. Om det till äventyrs vore så att "konceptet plattvärmeväxlare" är en bra idé... Ja, då frågar jag mig varför inte någon av de etablerade eftermarknads-leverantörererna redan upptäckt denna genväg. I konkurrensens namn?? Med detta sagt så lycka till med din tänkta installatation! Rapportera gärna hur det går framgent i denna forumtråd.

Vinkeln V i skissen nedan är ofta liten i moderna mastheadriggar. Det gör att masttoppen förflyttas mycket akterut när förstaget förlängs litet. Risk finns att övriga stags justermån hos vantskruvar överskrids? Hittade nyss ett geometriprogram och testade mastlängd 12 meter på skoj. Enkelt att rita in punkter, cirkelradier m.m. Skulle i ditt läge gjort detta mer noggrant, dumt om du ser att det inte funkar först vid mastkran. Masttoppen har en egen cirkel (R=12m) med mittpunkt i A. Förstaget har en egen cirkel med mittpunkt i C. Avståndet B-C (förstagslängden) är från början 12,84 men förlängd bara 5 cm (till 12,89m) så flyttas punkten D där cirklarna tangerar varandra bortåt 15 centimeter akterut! [Tyvärr behärskar jag geometriprogramet dålig, går nog att zooma in för exaktare mått där cirklarna korsas (intercept point D) men jag har ju ändå bara hittepå-mått än så länge.] Ser för övrigt i manualen (sid 10) att Furlex säljer egna förlängningslänkar för just bogankar-höjning. Hur är det förresten i masttoppen, kan förstagets infästning månne justeras/höjas och därmed kompensera? Ps. Får inte din skidbladner-länk att funka.

Mitt råd; leta upp och kolla i din egna modells furlexmanual. Du behöver knappast ändra mastlutningen om du är nöjd med trimmet, korta förstaget istället! [Går att lätt göra eftersom Furlex från början brukar medleverera ett eget förstag av rätt vajer-dimension. Den vajern är jättelång för att passa alla båtar och vid montaget klipps den till rätt längd. Deras speciella ändlås kan sedan enkelt fästas av köparen själv utan riggverkstäders pressverktyg, se bilden nedan.] Finns även furlex-varianter med inbyggda vantskruvsfunktioner, men hela 3-5 centimeters höjning av rullens position över däcket kräver nog kortning av förstaget likväl? I manualen för 200s/300s beskrivs ändlås och vajeravkortning på sidan 49. (Notera att minimimåttet för vajerkapning och säker återmontering av ändlåset är 5 millimeter men inget hindrar ju att du kapar dina önskade 3-5 centimeter.)

Pagge.... jo, själva det faktum att din laddregulator benämnd TWC har överlevt och funkat hela åtta år sen sist, just detta faktum är nog bästa beviset på att den funkar bra!? Din laddningsreglering har uppenbarligen gjort sitt jobb bra under många år, vad mer kan man begära? [Tänker att eftersom har du tydligen inte under dessa åtta år märkt av problem typ batterigasning eller annat - så funkar nog twc:n ypperligt?] Mitt råd får bli... Var glad att det hitills funkat så bra, sluta oroa dig! Laddningsregulatorer av din typ är elektroniska och utsätts därför inte för mekaniskt kontaktslitage. Och just eftersom den visat sig fungera såpass länge i just din båt så... Glöm TWC:n som felkälla! (Hmm... glöm däremot aldrig "egen-initierade" tidigare forumtrådar här på MG-forumet. (Tror att du och alla andra läsare kan ana hur mycket extrajobb/inläggstjafs detta eventuellt kunde ha orsakat i denna din nya och helt onödiga forumtråd - om jag inte av ren tur råkat snubbla över din äldre forumtråd!?

Hej, du fick en del bra råd redan 2010 enligt denna mg-tråd. Har du glömt det? ;-)

Tack igen Forsberg. :-) Hmm... angående legalitet och copyright så vill jag naturligtvis alltid följa gällande lagstiftning i mina forumlänkningar, även undvika skumma osäkra sajter ! [Men gärna tänja gränserna litet, åtminstone vad gäller fritt nedladdbara manualer. Har alltså full förståelse för att "fildelnings-sajter" är extremt no-no, men ändå? Boatinfo.no säger sig följa norsk lagstiftning och därtill nån "millenium act" enligt min popup-skärmdump nedan. Har inte lika stor förståelse för att pdf-manualer inte släpps fria efter några år, exempelvis garanti-tiden. Tryckta papp-exemplar kostar naturligtvis multum att framställa/distribuera men knappast pdf-kopior på internet? (Så min tanke går tyvärr osökt till giriga rättighets-innehavare som kanske ärvt rätten till automatiska inkomster från farfar eller så. Hurpass bra är sådant kotteri/korruption för teknikutvecklingen globalt? Vi forumsvarare försöker gratis hjälpa varje enskild frågeställare efter bästa förmåga och behöver därvid tillgång till bra manual-källhänvisningar. Är det enbart rättighetsägarens lata nollor till "brats-söner" som skyddas av lagstiftningen, kan jag måhända orättvist men surt fundera?)] Förhoppningsvis kan någon av forumets många juridiskt kunniga bidra med synpunkter angående legalitet relativt framtida behov av mer öppenhet till allas bästa!? Popuppen nedan har några länkhänvisningar, får själv huvudvärk av juridik men gör dessa klickbara... Digital Millemium Act (pdf,hela) Fair Use Act Åndverksloven

Men kanske är detta med packningens värmetålighet INTE särskilt kritiskt när allt kommer omkring, känns mer som att i marinmotorer måste man undvika heta ytor extra noga p.g.a. risk för brand. [I landfordon kan man typ stanna vid vägkanten och hoppa ur om det skulle börja brinna. Hos marina inombordare däremot så hålls motordetaljerna av tradition extra kalla?] Nå, TS zeustor har valt ett hetare alternativ än originalet. Har nog koll på brandrisken. Men vilken maximal yt-temperatur i celsiusgrader kan egentligen förväntas i den torrlagda mellandelen? Kan metallen eventuellt börja glöda (ca 800 grader) som Pentax tänkte sig tidigare? [Allra hetast i en fyrtaktsmotor är nog normalt avgasventilernas tallrikskanter där de ligger mitt i avgasernas strömning, de kyls därtill av naturliga skäl ganska dåligt eftersom de inte ständigt pressas mot ventilsätets svalare metall under sitt otacksamma jobb. (Men ventiltallrikar får inte börja glöda p.g.a. risk för misständning och gör därför sällan så.)] Vilken temperatur kan då ett avgassystem uppnå maximalt? Tja, egentligen finns nog ingen särskild begränsning trots att förbränningsrummets metalldels-temperatur alltid ligger i häraden 400 - 800 grader. [Angående motorer så nämns ofta "drygt 400" som en eftersträvansvärd mini-temperatur inuti själva cylindern/förbränningsrummets metallväggar. (Annars sägs sot avsättas snabbare än det bränns bort, så metalltemperatur 400 - 800 grader är rimligt.)] Men värmeenergi (mäts ofta i Joule eller kilowattimmar) ackumuleras om den inte avleds, och temperaturen (celsiusgrader etc) stiger alltid ohämmat om inte en balans råder mellan tillförd och avförd energi! Med detta sagt, tror och hoppas att du ganska lätt kan hitta en lämplig packning! (Lägger in en matnyttig länk apropå Pentax uttryck "klingerpackning", där förklaras vad man skall tänka på vid val av packning. [Anger nedan även några andra länkar jag snubblat över för att begripa detta med packningars egenskaper. Gryningsrad föreslog ovan grafitpackning och därtill smörjprodukten Copaslip. (Den senare är nog en kopparbaserad pasta, snarlik exempelvis Biltemas koppar- eller alupasta?) Själv skulle jag inte i första vändan bestryka en tunn packnings yta med sådan pasta, däremot gängorna?]

Har nu mejlat Maringuiden och i förlängningen admin Stavhammar! Artigt frågat om hjälp* att återupprätta den gamla invanda och ofta länkade externlänken. Får avvakta och se vad det kan leda till. Aha, tack Forsberg_se för ovanstående inlägg. (Tja, bara en lös fundering men kanske kan välbesöka sajter som exempelvis MG och andra bidra en smula till dennes ekonomi?) *) Naturligtvis är det inte MarinGuidens ansvar att hålla diverse externlänkar under armarna! (Men just boatinfo:s rika manual-bibliotek är ju inte en externlänk vilken som helst, massvis av äldre forumtrådar blir smått rappakalja om inte den länken hålls klickbar.)

YYYES! Sajten finns ju. Men webbadressen är annorlunda och det finns nån sorts säkerhetsproblem. Ni datorkunniga kanske kan förklara närmare vad det innebär, vågar man länka den utan medskickad varning? Nya webbadressen

Hej! Hittade en sajt med många olika RF-utföranden för avgaserna på Perkins. Kolla själv vad som kan vara relevant för dig. Kylvatten-injektionen tycks ske ganska långt "nerströms" i vissa av dem, så visst blir röret hett i den torra mellandelen. Men inte värre än att packningar tål detta vad det verkar. Har ett par funderingar i ämnet... 1. Ni med förgasar-bensinmotorer, labba inte lika lättvindligt med avgaskylningen. (Sådana motorer är - till skillnad från dieselmotorer - beroende av värmen från avgaserna i grenrör/limpa för att förgasa bränslet på bästa sätt). 2. Ni med gjutjärns-avgaskrökar, tänk på att gjutjärn spricker lätt om kallt vatten sprutas på riktigt heta ytor. [RostFritt är betydligt starkare och tål shock-kylning/ metallkrympning betydligt bättre (dessutom så behåller RF:en sin styrka medans gjutjärn rostar till allt tunnare dimension/styrka.)]

Startmotorspecialisten har nya eftermarknads-startmotorer samt vissa reservdelar. Ej oljetätad 700015 för 2295:- Oljetätad 700117 för 4395:- Tror knappast att det behövs nån ny, snarare lite renovering efter alla år. Sandpappersslipning (eller möjligen svarvning) av kolbanan samt byte av kolborstar borde räcka vad gäller själva startmotorn. Som BerntRobert påpekat blir strömstyrkan genom tändnyckelns kontakter stor utan relä. [Det blir induktiv gnistbildning i dessa kontakter varje gång strömmen bryts och med tiden sår i kontaktytorna. Vilket ger högre resistans och svagare styrström och sämre magnetfält i solenoiden som i sin tur kan skada solenoidens kontaktytor som leder den verkligt höga strömstyrkan till rotorn.] Skulle provat att helt kortvarigt "tjuvkoppla" solenoiden med en kabel direkt från batteriplus. Skulle startmotorn snurra påtagligt mycket bättre så antyder det att tändningslåsets kontakter är i dåligt skick (måste då bytas eller avlastas med relä eller startknapp). Här är två favo-animationer angående startmotorers detaljer, kolla gärna många gånger så du fattar finesserna. Youtube, mycket nöje! :-) Solenoidens drag- respektive hållspole. Hela startkretsen inklusive mekanik.

Identifierar tre frågor i trådhuvudet... 1. Kan man använda analoga instrument till Yamaha? 2. Om man får plats med en oljetrycksgivare på motorn? 3. Funderade på att gjuta av motorkåpan i Kolfiber så frågan är om fler är intresserade? Svar efter eget tycke (vem fasen annars kan tycka exakt som Thomas-1? :-)... Fråga 1: Jo rimligen finns det nästan alltid möjlighet att omvandla digitala ettor&nollor till ett analogt pekarutslag längs en visarskala. (Sådana gammaldags analoga pekarnålar är nog dessutom ofta tydligare visuellt än fladdrande digitalsiffror!?) Om detta även "är förbaskat snyggt" låter jag vara osagt. Fråga 2: Finns olika slags oljetrycksgivare, dels de som bara sluter en larmkontakt, dels de som stöder en analog visning av trycket på en visartavla. (Den senare typen tar större fysisk plats utanpå motorn eftersom den innehåller nån form av variabel resistor. Vet inget närmare om just din motortyp men förmodar att en sådan gott kan få plats under motorkåpan?) Fråga 3: Fattar "nada"? Motorkåpan är väl av plast och utgör bara liten bråkdel av utbordarns totalvikt. Varför dyr kolfiber i ett utombordarskal??

Välkommen till forumet! Funderar på vilka karaktäristiska skrovlinjer som kan avslöja fabrikatet. [Plastbåtar serietillverkas ju m.h.a. minst två "uppläggnings-formar" där delarna sedan hopfogas. (Sådana "formar" är som bekant en sorts avgjutning hos tillverkaren som säkerställer att alla båtar i hela tillverkningsserien får exakt samma 3D-skrov/överbyggnadsform.)] Tja, Mackey har nog rätt, alltså att din båt faktiskt är en "Ali Alholmen 26"!? [Överbyggnadens fönsterrutor har visserligen raka kantiga alu-lister i ditt foto, á la fjordbåtar. (Men rutors rundade eller kantiga form kan väl lätt sågas ut ur varje färdig skrovöverdel ur gjutformen, detta alltefter tidens fason&modetycke.)] Sätter därför min slant på att både skrov- och överdel hos din båt faktiskt kan härstamma från original-formarna för "Ali Alholmen 26". (De modernt kantiga alu-ramade rutorna kan ha sågats ut av vilken amatörfirma som helst, inte nödvändigtvis av FjordBåtar?) Jag lägger - för att underlätta jämförelsen av skrovformer - in en saxad bild från två källor. [Skrovets form har i TS bild en ovanlig och bruten akterspegel, se min inringning i övre delbilden. Hmm... tveksamt om den finns i nedre delbilden, men men?] Ps "Bråvikens varv" enligt röda pilen nedan verkar som en återvändsgränd vid googling? Ds.

Vet inte riktigt vad du menar, märker ingen skillnad? Kanske beror det på nån av mina inställningar, men men. Jag brukar f.ö. klicka på pratbubblorna för att nå sista inlägget direkt.

Vad tycker vi i forum-domstolen om värmeväxlaren LungPlus Sport? Alltså förutom att den ser så chic och elegant ut att den därför borde vara obligatorisk? :-) Kan väl få vara tillåten vid stark kyla kan tyckas, och måhända är den det också? Ger garanterat ingen prestationshöjning som inte mildare väder också skulle gjort. Omöjlig att överdosera, men di jäklarna uppfinner förmodligen snart nåt sätt som vanligt?

Ja gör det, och skriv gärna i tråden ifall du hittar nåt intressant! Tips: Hittade nyss "Nors hembygdsförening" vilket enligt sajtens egen karta ligger jäkligt nära Edsvalla. (Om ingen där - efter förfrågan från dig - känner igen firman "Olssons varv" så är jag rejält ute och cyklar och vi hamnar tillbaka på ruta noll igen !?)

Tydligen har Jim sen länge haft koll på Perdas likadana båt - enligt denna äldre mg-tråd. (Perda har inte varit aktiv på forumet sen 2015 och inget jag kan googla antyder heller att han hittade sin båts historia.) Mer än att han i länken ovan kallade sin båttyp "Edsvalla stålsnipa". Har googlat runt och bl.a. upptäckt att Edsvalla är en gammal bruksort nära Karlstad där det tillverkades ganska stora fiske-stålbåtar så sent som på 80-talet av "FA olssons varv" enligt bilden nedan. Tja, ifall "Edsvalla stålsnipa" är korrekt benämning på båttypen så är sannolikt "FA Olssons varv" själva produktionsplatsen!? Alltid kul men svårt att försöka googla olika båttyper bakåt i tiden kan jag tycka, för allt finns ännu inte googlingsbart på internet (tack&lov!?) ... [Skulle i ditt läge försökt närma mig "åldringarna" i Edsvalla via nätet, sådana är erfarna och minns ofta förbaskat väl alla lokala bakgrundshistorier. (Förslag på lämpliga pensionärs- eller hembygds-föreningar kan du nog få genom att kontakta exempelvis turistbyrån i Karlstad?)] Sökbegreppen i nedanstående skärmdump - av mina fyra tillfälligt returnerade svar - framgår genom tjock text (läs; Olssons stålbåtar Edsvalla). Firman har nog utan tvekan existerat och de kan ju fasen ha svetsat ihop både TS ochPerdas båt på 80-talet.

Välkommen till forumet! Finns en pdf-verkstadshandbok för 4LHA -STE. Total oljemängd 5 / 5,29 liter (min/max) enligt sid 21 av 400. Tja, oljekyl och filter m.m. innehåller väl nån liter men filtret byter du väl. Borde gå att få ut tillräckligt genom stickans hål, knappast nödvändigt att byta varenda deciliter. (Tömmer man ett oljesystem fullkomligt så kan man rent av få besvär med att få igång cirkulationen p.g.a. luft i pumpen.) Yanmar säljer f.ö. en vevpump för oljedränage men hur pumpningen skall utföras verkar inte framgå (sid 247). Till den en ganska grov gummislang med 12 mm:s innerdiameter, om den går ner i stickans hål framgår inte. Kanske i din bruksanvisning/owners manual? Kan möjligen finnas en bottenplugg nederst på oljetrågets sida men den är väl ändå oåtkomlig. [Måttskissen på sid 34 visar M22-pluggen men inte skissen på sid 15. Är väl förresten oljestickans långa rör som syns rakt ovanför M22-pluggen?]

Eller GPS visualizer

Tackar! Mycket tydlig och bra youtube-film. :-) Nej, knappast nån eftermarknadspump som jag råkade få för mig. (Även han i filmen nämner kragen ungefär som ett gissel som Yamaha envisats med i alla år.) Men jäklar vad woodruff-kilen fastnat i sitt spår, hemska ultravåld-scener medelst borrmaskin visas. Hoppas TS slipper detta. [Filmskaparen hade nog först testat den normala metoden även om det inte framgår i filmen. Med den normala metoden menar jag här att försiktigt knacka på kilen enligt de röda pilarna i min skiss nedan. Kilen är ju rund undertill och kan rotera så att ett av dess "ändskepp" kommer upp ur axelns djup. Kallas f.ö. "rotations-trixet" i denna forumtråds inlägg 2 & 4. (Håller med inlägg #4, brukar ju funka.)] Nyfiken, vad är det för ulliga ändar av nåt som ser ut som två rader med blottlagda stygn som sticker upp ur TS impeller? Nån sorts ingjuten slitage-indikator?

Han med slaghammare på youtube? Hmm, bra källhänvisningar blir alltmer nödvändiga i en ständigt föränderlig värld?? Tror att detta med "kragen" kan vara en eftermarknads-utbytespump ditsatt många år efter att motorn var ny!? Gummi-impellrar gör ju ett jätteslitsamt o flexibelt jobb och bör därför bytas ofta. [Haha, om jag skulle tvingas återfödas som en motordetalj så ligger nog gummi-impeller bara strax över rena dödsdomen tändstift? (Alltså sett nerifrån listans botten, exempelvis en kolvrings tillvaro är knappast heller avundsvärd - men klart bättre överlevnadsmässigt?) Bara en utvikning/ fundering. :-)] Inte bara gummi-impellern utan även impellerns pumphus har det jobbigt, för att inte tala om pumpaxelns lagring som brukar ingå i alla renoveringssatser. Olika eftermarknads-lösningar för reservdelar brukar med tiden utvecklas för att möta kundkrav alltefter att motorer åldras - ifall det är lönsamt. (Bra så, men att i efterhand utreda historiken krånglas till.) Tja, vete katten. Kan av din bild inte inse varför du tror att "kragen" måste vrängas ut ur gummit, kan du inte bara tvinga hela paketet (gummi+krage) uppåt längs drivaxeln??