Thomas-1

Den verkar "fyrtakta" !? I så fall är det nästan ett klassiskt "sound" för en tvåtaktare med för fet bensingas. [Gasblandningen antänds vid fyrtaktning då bara vartannat motorvarv så motorn blir svag och motvillig att varva upp ordentligt. Den goda nyheten är i.s.f. att det nog blir billigt att åtgärda, kort sagt nåt enklare förgasarfel. Att hitta felorsaken kanske kan vara litet knepigt, men men. ] Farbrorn i denna filmsnutt demonstrerar fenomenet "fourstroking" utmärkt, lägg märke till de litet slumpmässiga extra ljudpuffarna då han släpper gaspådraget. Visst verkar de extra efterpuffarna bli fler och värre då fyrtaktning/fetblandning avsiktligt demonstreras?

Hmm... vilket fabrikat på ditt reglage har du egentligen? [Det är inte så att ett visst motorfabrikat (här Yanmar 3GM30) är självklart kopplat till ett visst reglage-fabrikat. (Motorfabrikanten kunde rekommendera nåt visst reglage men installatörer gjorde nog sen som de ville.)] Finns ett flertal fabrikanter av reglage (exempelvis Teleflex, Morse m.fl.) och vilket av dessa som du råkar ha är inte lätt att veta? (Ett foto skulle underlätta identifiering av fabrikat/modell.) Angående detta med "inte vajer utan enkeldragen tråd" så blir jag osäker på vad du menar? Tolkar detta som att gasreglaget inte är tvångsstyrt utan bara har en enkel returfjäder? [Exempelvis motorcyklar har - av säkerhetsskäl - ofta "tvångsstyrning" där returfjädern ersatts med returvajer. Tanken är där att även om pågas-vajern skulle brista så skall man alltid bergsäkert kunna sänka gaspådraget med returvajern.]

Hej! Ditt foto är inte så jättetydligt men jag antar att det faktiskt ser ut som i bilden nedan? I så fall... Kapellet fästs i den (normalt) påklämda profilen så nån särskild tätningsmassa eller packning behövs väl knappast? [Fast regnvatten tycks ha en olyckssalig förmåga att trotsa tyngdlagen och ta sig in på de mest obegripliga ställen, så osvuret är bäst. Men förtöjd i hamn med fastsatt regnkapell så finns väl åtminstone ingen fartvind som kan hjälpa sådant lagtrots. :-)] Kan spontant tycka tre saker, att... 1. Nej, absolut ingen värme på listprofilen! (Alldeles för varmt innan metaller mjuknar, riskerar att ge diverse dyra brännskador.) 2. Eftersom profilen de facto halkat av glasrutans kant utan att skada delarna så borde det gå att på nåt sätt "klämma dit delarna helt oskadade igen"? Tydligen inte med handkraft men ändå. 3. Träbåtsfundering, vid basning (böjning) av trä används många tvingar på rad som succesivt kan anspännas utan att överbelasta nån särskild punkt. Nåt liknande här, men två mjuka händer "som försiktigt tvingar" räcker uppenbarligen inte till riktigt?? 3a. TS Alexander vill knappast behöva köpa en massa dyra kraftiga skruvtvingar "á la basning" bara för detta enda tillfälle. (Behövs nog inte heller, klen profil/list så hans nävakraft var nog inte särskilt långt ifrån att lyckas? 3b.Nån som har nåt fiffigt lågbudget mek-tips vad gäller att ersätta tving-nävakrafter i detta fall. Förutom en extra medhjälpare som ger fyra händer??) 3c. Du tycks ha en stadig rundstångs-greppbåge strax för om vindrutans kant i samma höjd? (I så fall finns nåt stadigt att utgå ifrån vad gäller "skonsamt men tvångsstyrt" intvingande av den förbaskade rutjäkelns/profiljäkelns långa kant!?) Bara funderingar. Bildkälla

Hej! Vet inte varför du misstänker just tändkablarna men här ett gammalt knep hur dessa kan kollas avseende isolation på ett enkelt sätt... Kör motorn med öppen kåpa i mörker och spana efter små överslags-gnistor. Provocera eventuellt fram fel genom att vatten-duscha kablarna litet med en blomspruta. [Kabelisoleringen runt tändkabelns tunna ledare är i sig rätt tjock. Men trots allt är tändkablars tjocklek bara typ 7 millimeter i diameter. Isolationsskiktet från ledare till omgivande luft blir alltså bara ynka 3 millimeter. Såpass tunn isolering är möjlig endast för att isolationsmaterialet har mycket god isolationsförmåga jämfört med luft. Moderna högeffektiva tändsystem kan nå >20 kV vilket innebär att uppåt två centimeter* långa gnistor till motorblocket blir möjliga - i luft. Luft är alltså ett uselt isolationsmaterial i jämförelse, vilket gör att sprickor i tändkablars plastisolering lätt kan orsaka gnistor/överslag där kabeln ligger nära motorgods/minusjord.] *) En gammal grov tumregel för elektriker säger 1000V (1 kV) per millimeter gnista för luft. (Varierar nog mellan 2,2 kV för helt torr luft, runt 0,5 kV för extremt fuktig?) Kolla denna Youtube-länk

Stort tack för den länken! [Love nerds, we nerds really insist on focus in and try to clarify - at least for some corner in our common media relality chaos!?] Fundering... Tack vare din länkade "nörds" noggranna undersökningar så stärks min åsikt att aluminium är mer svårmålat än motorfabrikanter eller färgtillverkare vill tillstå - i försäljningsintressets namn. Rent av "jävligt svårmålat" vilket knappast någon drevfabrikant hittills vågat erkänna? Tack vare din länkade nörds strävan efter att beskriva detaljerna så börjar jag sakta sakta att omvärdera detta med bristande korrosionskydd från grunden. (Kan återkomma med fler funderingar ifall nån skulle vara nyfiken.)!? Bildkälla (tipstack)

Kane hann visst före men... Tja, ena burken är också något högre och smalare än den andra? Skämt åsido, forumtråden kanske lämpligen kan börja med några lättgooglade fakta om produkterna... Internationals produktinfo (pdf) Biltemas säkerhetsdatablad (pdf) Fundering... Aluminium oxiderar rejält snabbt i luft, nästan ögonblickligen efter att man slipat. Oxiden utgör sen i sig självt ett skydd mot vidare oxidering. Vid målning vill man naturtligtvis få bra fäste för färgen och detta med "prajmer" ska rimligen kunna hantera detta med att oxid under färglagret är närmast oundvikligt och kan släppa. Möjligen är det ändå klokt att vara snabb, att inte dröja mellan slipning och primer-spray? Enligt denna PDF är oxidtjocklekens tillväxttakt jättehög i början men avtar snabbt. Fritt citerat: 1,5 till 2 nanometer "nästan omedelbart", 2 till 4,5 nanometer efter månader. Själv svartsprejade jag för längesedan en liten elektroniklåda av aluminium. Blev tjusigt och utan minsta rinn. Vart stolt och glad tills jag råkade nudda med nageln, färgen lossade bums. Nå, sedan den dagen har jag stor respekt för svårigheterna med målning av aluminium.

Förstår nog ändå inte ditt syfte fullt ut? Anar att du månne tänker dig att ligga i en stabil passadvind vid atlantpassage från canarieöarna eller så, detta då med två försegel utspjärnade åt var sitt håll (saxade) för att fånga medvinden utan storsegel? (Alls ingen dum idé med saxade försegel - eller ens ovanlig - i så fall. Roderverkan/styrbarhet gynnas rimligen alltid ju mer förligt placerad segelmassa just vid undanvind. Att ta ner storseglet och hissa motsvarande segelmassa i fören tar bort "lovgirigheten", kanske särskilt viktigt om man har ett vindroder i undanvind.) Men... I denna min gissade tolkning av ditt syfte - alltså saxade passadförsegel för långvarig plattläns - blir jag ändå konfunderad? För två saxade försegel i ett sådant scenario har ju sina däckskotblock på ömse sidor båten (BB/SB)? Så det kan knappast bli aktuellt att exempelvis BaBord-skotskenan dubbelblock-belastas av två försegel samtidigt?? Vete katzingen

Hoppsan, alls inte min mening att "försöka polarisera kappseglare och icke kappseglare". Bägge kategorier behövs och kan nog berika varann! Vad jag tänkte på mer exakt i detta fall är detta att rull-försegel ofta sitter uppe permanent från vår till höst. (Kappseglare däremot byter nog seglet oftare än så, trär i och hissar bättre anpassade segel i rullprofilen efter daglig behov? Segel som då med fördel kan behöva annan skotpunkt i däcket beroende på grad av inrullning??) Tänkte mig slarvigt att rullgenuans skotblock är permanent ockuperad av sin alldeles egna skotlina som en sorts beredskap på alla båtar. Och att detta kan krångla till dragningen av trimlinor. (Stort feltänkt av mig för rimligen används väl samma enda skotlina för olika försegel, man trär om denna skotlina i ett lämpligt placerat skotblock samtidigt som seglet skiftas/hissas. Och man kan ju - som du påpekar - rent av ha två rullblock på samma travare med varsitt iträtt skot samtidigt. Åtminstone om bara det ena skotet används vid varje givet tillfälle?) Nå, förmodligen är det fortfarande bra ifall TS kan återkomma med fler detaljer eller kanske ännu hellre nån egen skiss.

Förlust av justeringsmöjligheter är nog aldrig kul - åtminstone inte för racingfolk? Men vad jag - som slöseglare - begriper av frågeställningen så kommer aldrig eller ytterst sällan två försegel SAMTIDIGT att användas/belasta skenan? Därmed verkar Stan:s förslag ovan (angående liknelsen SJ-tågkoppling) bra och rimligt i mina ögon? Kortast möjliga koppel utan trimbarbar extralängd mellan travare/sliders förefaller optimalt!? [Finessen med en RULLGENUA förutsätter väl att den alltid är hissad och ständigt beredd att rulles in/ut på kort varsel? Och vidare att alla övriga "icke-rullbara" försegel i garderoben är mindre rullgenuan? Och att dessas optimala skotpunkter normalt alltid hamnar förligare än rullgenuans, med påföljd att den akterliga RULLGENUA-travaren/slidern - ständigt skot-ockuperad - bör ligga akterst i sj-tåget?] Förmodligen blir trådfrågan mer klargjord ifall TS beskriver det tänkta målet med kutterstags-modifieringen mer detaljerat? (Gissar att högsjöegenskaper som bekvämlighet/säkerhet snarare än racing-egenskaper är högst prioriterat??)

Välkommen till forumet! Chansar litet och antar att du lyckats ta bort den akterliga propellern - men även vill ta loss den förliga? Samt att denna Youtube-video kan vara mycket relevant för dig? I så fall kan du/vi i forumtråden nedan referera till denna video och exempelvis säga saker som "mitt specialverktyg X används typ 6,3 sekunder in i filmen" eller liknande? Klart lättare att snabbt begripa saker med stödjande bild- eller videosekvenser har jag märkt, men också för att snabbt förmedla synpunkter till övriga forumdeltagare. Allt för att ditt problem ska kunna lösas snabbast möjligt. ;-)

Hmm... en gammal god grundprincip kan nog fortfarande vara att försöka undvika "icke helt nödvändiga" magneter ombord i fritidsbåtar. Såväl traditionella magnetkompasser som moderna autopiloter med s.k. fluxgate påverkas. GPS:er påverkas inte men kan ju krångla så en hyfsat rättvisande magnetkompass kan nog plötsligt bli guld värd?

Hur vore det med litet fler ledtrådar i denna gissningsgåta! En svart box med två kablar plus lysdiod, boxens fysiska* storlek dessutom svårbedömd. Kul med gissningsgåtor men detta är ju onödigt svårtolkat. ;-) Tips: Skruva på ratten i föremålets mitt, du lär upptäcka ifall det är nån sorts kontrollratt eller bara en snabbskruv** för att öppna höljet. Tag sedan - om möjligt - ett nytt foto med avtagen kåpa! Lägg sen upp det fotot här i tråden så du nog får bättre svar än gissningar. *) En inslängd linjal eller annat välkänt föremål i foton kan ofta underlätta. (Lysdiodens framskymtande eller typisk storlek hos jordslags-mögels svarta fläckar hör inte till kategorin välkända föremål.) **) Tror som Bhemac att ratten kan vara en skruv för att kunna snabböppna höljet. Känner igen utförandet. (Men varför alls kunna snabb-öppna en antennförstärkare kan man undra?) Diverse länkar: Här firman WDS har myriader av "smårattar". Tydligen specialiserad på just rattar/vred vilket ju kan vara bra ibland. (Direktlänk till en skruv/mutter-modell som påminner mycket om din ratt.) Här en bildgoogling "vhf antenna power injector". (Med litet tur kanske man hittar en bild på just ditt föremål? Men nej, inte jag i.a.f.)

Som Caribic410 säger så är det klokt att kolla fabrikantens egna kravspec. Original krävs enligt Honda batterikapacitet nåt i stil med min hopsaxade bild nedan. (Presenterar härmed stolt ett googlefynd där olika fabrikat/årsmodeller av kända utbordares batterikrav har sammanställts för jämförelse, alltså en sajt där respektive MOTORFABRIKANTS MINIMIKRAV samlats i en vertikal spalt.) Alla batterier har flera smått divergerande speckrav som synes i tabellen nedan. [Konsten att välja rätt batteri för sin egna båt/applikation är inte helt lätt, och dessutom utvecklas väl ständigt nya bättre batterier. Motorcyklar liksom ribbåtar används dock mestadels sommartid så t.ex. CCA (Cold Cranking Ampere) är nog av litet underordnad betydelse för din frågeställning (Måttet CCA beskriver förmågan att leverera hög strömstyrka till startmotorn i svinkyla, motsvarande litet högre sommarampere kallas MCA.)] För att säkert kunna starta en en explosionsmotor (bensin/diesel, två- eller fyrtakt) gäller alltid att få god snurr på startvev/startmotor. God snurr på en startmotor är i sin tur liktydigt med hög effekt (arbetshastighet) men ställer därmed krav på hög strömstyrka slukat ur ett batteri av en startmotor. Enligt mig en naturlag som måste gälla oavsett vinter eller sommar, i evighet amen! [Hmm, alla som försökt handveva/snör-rycka igång en trilskande motor fattar nog vikten av detta med "god snurrhastiget" för lyckad motorstart och sambandet att man snabbt blir trött i armen? Man kan sakta och slött veva runt en motor i evighet utan att motorns förgasare/tändsystem/kompression uppnår villkoren för motorstart, snurrhastiget. Eller annorlunda uttryckt "effekt/arbetshastighet"??] Saxad pdf:bildkälla från dekabatteries.com

Finns hos albinmotor.com/service en lista med olika serviceställen. (Är kass på geografi men de i bilden verkar hyfsat stockholmsnära? Kolla listan själv.)

Precis, hur menar du egentligen? För att ens ha en chans att få bra svar här i MG-forumet så krävs nog mer detaljuppgifter från dig. (Vi forumtjötare är måhända skickliga emellanåt men knappast några tankeläsare. ;-) Förslag till detaljuppgifter... 1. Vad menar du alltså med "går blött"? [Vi segelbåtsfolk tänker nog mest på havsvattens-stänk i fejset när man befinner sig i sittbrunnen? Motorbåtsfolk med planande båtar menar kanske nåt helt annat med orden "går blött", vad vet jag. Kanske att trimläget vid planande framfart är ohjälpligt kass, kanske att båten har rätt vinkel men ligger för djupt i vattnet??] 2. Ser i en tidigare forumtråd att du tycks ha en "Cheva383" som du avser att skrämma upp till högre effekt inför sommarsäsongen? [Då ändras väl samtidigt villkoren, åtminstone en smula?] 3. Hur har du funderat för att komma till slutsatsen att ditt drev är onormalt lågt placerat? 4. Vilken modell av searay, vilken modell av inu-drev, vilken propeller-stigning etc har du i dagsläget? Bara några tips hur du kan precisera din fråga så den blir mer begriplig. (Knappast för mig men kanske för någon annan här på forumet?)

Bara en fundering. Fyll först med gjutsand (salt, socker, annat finkornigt pulver ur köksskåpet?) upp till en nivå typ 10 mm under tätningsytans plan. Försegla därefter med stearin el. liknande - alltså helt enligt din plan till nivån "2-3 mm under tätningsytan". Då du får en stelnad hinna som förhindrar att sanden kan drälla ut vid bearbetning. Om inte annat sparar du stearinljus och sanden/hushållspulvret bör gå lätt att skaka/skölja ur? Lycka till och glöm inte att återrapportera hur det hela förlöper i denna forumtråd. ;-)

Hej! För segelbåtsdrevet 110S finns dels en 4-sidig brochyr och dels en 34-sidig verkstadshandbok på boatinfo.no. [ Obs att denna ofta länkade sajt här i MG kräver riktig dator och alltså inte kan hantera paddor/smartphones. Och att dess internetadress nyligen ändrats från "boatinfo.no" till "162.144..28.33". Den adressändringen gör tydligen sajten okrypterad men så länge man inte själv knackar in hemligheter som t.ex. egna kontokortsnumret så är det rimligen fritt fram att bläddra/läsa. :-)]

Bra fråga - som man brukar säga när man inte har en aning. Är dock skeptisk till att läckaget skulle ha uppstå "pga materialet rör sig av kylan (packning, oring, slangklämma, slang eller gjutgodset" som du säger i trådhuvudet. Vatten utvidgas hela 11% då det fryser till is, kan därmed potentiellt frostspränga! [Metaller och packningsmaterial ändrar i.o.f.s. också volym vid temperaturändringar men bara ytterst pyttelite i jämförelse. Men för all del, även motorblock utan vatten kan spricka/läcka ifall nån oskicklig svetsare skulle flåvärma ett gjutgods-block koncentrerat på ett litet område. För att sammanfatta mina tankar så är det ytterst osannolikt att läckan beror på att "materialet rör sig". Vinterkyla drabbar ju hela motorinstallationen sakta så alla motorns material kan krympa tillsammans, enda jokern i leken är nog kylvattnet.] Så förmodligen behövs mer info och detaljer angående just ditt kylvatten. Uppenbarligen har nån halvliter "glykol" (läs glykol/vatten-blandning god för -35 grader) läckt ut till kölvinet i Stockholmstrakten denna varga-senvinter. Hur vet du mer exakt att läckan innehåller glykol, smakat eller färgbedömt? Menar du förresten läckage från KAD42:ans glykolkrets eller möjligen din egen glykolblandning i sjövattenkretsen - gjord i höstas inför vintern? Bildkälla boatinfo.no

Välkommen till forumet! Uppfattar din fråga som att du är säker på att få hamnplats i antingen Långedrag eller Lilla Bomen? Hmm... vill inte måla f-n på väggen men har du nåt bindande kontrakt på hamnplats eller fantiserar du bara litet allmänt förberedande? [Bostadssituationen i Göteborg för studenter med svag ekonomi är tyvärr kaotisk. Gäller nog också de som har egen båt och egentligen bara söker hamnplats? Här en äldre forumtråd angående problemet att hitta en bra hamnplats med hyfsad kollektivtrafik till centrum och även lämplig service av el, dusch, datauppkoppling, etc.]

Är också skeptisk. En tunn hinna av målarfärg har väl ungefär noll värmeisolerande effekt som PeterK säger. Stänger knappast heller ute ljus, i övernattningsbara (enkelskrovs) båtar vill man väl kunna mörklägga kring midsommar? En annan synpunkt kan vara att ytor i råa glasfiberskrov irriterar hud nästan lika illa som "rockwool"? (Sådan kliar som fasicken). Fast dessa problem kan nog i.o.f.s. ett tjockt färglager råda bot på - men då krävs förmodligen många lager av produkten vilket ökar kostnaden. Det traditionella alternativet med klistrad matta framstår som klart bättre!? Att enbart spreja upp ett tillräckligt tjockt lager, ljustätt o "kli-säkert" förefaller dyrt och bökigt. Dessutom innehåller värmeisolerande väggmattor mycket luft eftersom det är den instängda luften i små täta celler som värmeisolerar, jämför luftig rockwool eller yllevantar. Vad har du för väggmatta, hur illa släpper den? Foto vore inte fel! Bara en fundering, kanske kan du istället sticka små hål på släppblåsorna och via hålen åstadkomma ny vidhäftning?? Intressant och även för mig ny produkt detta med PlastiDip. Enligt nån You-tube snutt jag kollade kan man dopp-försegla smärre tampändar ombord på båtar med denna produkt - förefaller praktiskt? Haha, får själv dock vibbar från forntiden, dels sårsprejen som ersatte plåster men sved som katten. Dels "sockiplast" i skolgymnastiken för tjejer på sjuttitalet. [Billiga strumpor doppad i gummi under fotsulan. (Vi gossebarn fick låna riktiga gympadojor av sämsta kvalitet som skulle knytas likt vanliga skor, götebosst öknamn "stiga biafra". :-)] Kolla gärna denna detaljerade fälgmålningsvideo, en sprayburk per fälg. Fem eller sex lager på varje. Hur enkelt eller ekonomiskt blir egentligen detta på en Nimo30:as stora kajutväggar??

Brukar finnas tre synpunkter på detta med avgasrörets placering... 1. Slangen innanför själva utloppet bör ha en svanhals uppåt. (Så vatten inte kan rinna in i motorn bakvägen.) 2. Skrovet kan missfärgas p.g.a. sot. (Ofta använd en liten utstickande pip för att avgasvattnet inte skall rinna utefter skrovet.) 3. På mer eller mindre vertikala akterspeglar kan avgaserna sugas in i sittbrunnen emellanåt. (Ett varierande mönster av luftvirvlar runt häcken i olika situationer tycks göra att vissa positioner blir klart sämre än andra rätt närliggande?) Om din bekanting är nöjd så kan du väl bara kopiera det framgångsreceptet rakt av? Är det i underkanten på den utstickande aktern du tänkt dig? bildkälla: sailboatdata.com

Tror ändå att AndW:s tips är utvecklingsbart!? Möss har tydligen fantastisk förmåga att föröka sig, tränga genom hål av blyertspennas tjocklek, överleva på ljusvax eller tvål m.m. så jag måste nästan beundra de små rackarna. Men de har ju inga vingar likt fladdermöss och kan inte flyga eller ens glidflyga. I "idrottsgrenen höjdhopp" är de tydligen rätt mediokra, nån knapp halvmeter eller så enligt mina googlingar? (Dock alls inte illa hoppat, jämför man kroppslängd borde väl Patrik Sjöberg hoppat närmare tio meter utan stav? :-) Men att hoppa NER är ju enklare än uppåt. Vilket får mig att fundera på hur det ser ut i din ladugård, har det exempelvis klättringsbara balkar strax över båten? (Kanske ett brant vinklat presseningstak över själva båten kunde hjälpa, alltså trots att båten redan står väderskyddad under tak??) I bekämpningsbranchen tycks råd om att inte erbjuda mössen klättermöjlighet - typ ved staplad mot husvägg, småhål etc - vara mycket viktig. Men båtar är ju den naturlagsmässiga fördelen att vara täta nedtill - så kanske neråt-hoppar mössen in via bjälkar i ladugårdens takkonstruktion? Bara en fundering.

Kan man byta en blackjack när båten ligger i vattnet? Svar: NEJ - så vitt jag begriper!? Dess gummibälg och O-ringstätningar är väl alla slutna "kringlor" som rimligen kräver att propelleraxeln dras ut ur skrovet för att nya skall kunna påträdda. Fast din idé att sjösätta med denna gamla "blackjack" kan trots detta ändå vara fullt rimlig? Tänker att förre ägaren ärligt har rapporterat läckageproblem (halleluja, vad gäller försäljningar?) och att läckaget därmed är ganska minimalt ur praktisk synpunkt? [Om du bor nära din båt, har pumpmöjlighet närhelst du utnyttar den så borde knappast smärre läckage bli nåt problem denna din första säsong?] Förre ägaren verkar enligt din beskrivning alltså seriös som ens erkänner sitt slarv med "avluftning". Förmodligen är och förblir därför läckaget ganska obetydligt om du sjösätter ännu en gång? Höga temperaturer skadar/bränner visserligen gummi - exempelvis ifall luftbubblor i ditt fall råkar ha ersatt vatten-kylning genom frekvent och ständigt missad "avluftning-procedur" vid båtens tidigare sjösättningar?? [Själv översätter jag ordvalet "vattensmort" främst med begreppet vattenKYLT, men men. (Vatten har oöverträffade egenskaper för att transportera bort överskottsvärme men oljor har å andra sidan förmågan att undvika friktionsvärme över huvud taget kan uppstå - d.v.s SMÖRJA BORT friktion. Vatten är alltså ett bra KYLMEDEL men dessvärre ett ganska uselt SMÖRJMEDEL enligt mitt sätt att se.)]

Frågar mig varför produkten "triboron tvåtaktsolja" skulle vara bättre än exempelvis "aspen two stroke oil"? Faktafundering: Grundämnet bor som ingår i triboron förbränns inte och släpps därmed tyvärr ut i avgasvattnet. (Däremot kan måhända "grundämnet bor" vara ytterst effektivt för att minska friktion och därmed minska motorns bränsleåtgång/fossil-utsläpp?) Att produkten triboron innehåller grundämnet bor är nog så säga dess framhävdade tvåtakts-smörjfiness gentemot andra miljövänliga tvåtakts-oljor? [De försöker dock bortförklara oförbränt bor-utsläpp genom att hävda att detta är biologiskt ofarligt och rent av gynnsamt som växtnäring. (Men växtnäringsämnen ger ju å andra sidan lätt övergödda slajmiga vattendrag, döda bottnar i många farvatten etc?)] Vete fasen men avråder i ditt fall från produkten triboron. En vanlig "miljövänlig 2-taktsolja" vars innehåll förbränns hyfsat fullständigt är nog bättre och billigare? [Även miljövänliga oljor har sina nackdelar, förbränningen kanske råkar osa litet i näsan. Men hellre detta än att förorena med bor-bemängda grundämnen som fungerar som tillväxtnäring, alltså via avgaserna i känsliga naturhamnars bottenvatten??] Har nedan saxat ihop en bild från triborons egna sajt som nog understryker att "bor-utsläpp" sker. Hur bra på en skala, BOR är ju ett kemiskt grundämne som knappast kan förbrännas eller nedbrytas biologiskt? PS har f.ö. själv enbart goda erfarenheter av ren alkylatbensin i en liten fyrtakts-inbordare där ju ingen smörjning utöver oljetrågets rundpumpade olja behövs.

Välkommen till forumet! Som jag förstått ditt forumämne hittills så gäller den INTE olika slags drivankare i traditionell mening? (Många av svaren ovan är nog inriktade på nödsituationer där hela båten i storm driver allt närmare en läkust?) Men tydligen vill du bara drivförankra en lätt kamera-utrustad boj som en sorts "selfie-pinne" för bästa foto? DENNA FORUMTRÅD GÄLLER NOG DÄRFÖR ENBART EN TILLFÄLLIG KAMERA-FÖRTÖJNING? Tja, bra tanke att rådfråga på ett båtforum som detta, men nog finns det andra och mer specialiserade forum vad gäller kamerahantering och bildvinklar. Vete katten? Fy på mig, inget illa ment och bara på skoj men den ultimata selfie-pinnen blir måhända snart en satelit?... (Bildkälla: mitt sparade favo-googlesök "carpe diem seriestrip")