Thomas-1

Intressant forumtråd med många bra synpunkter. (Erkänner direkt, har bara slarvläst alla inlägg ovan.) Men själv har jag kommit till slutsatsen att detta med varm/kall-förråd inte spelar så stor roll bara tempen hålls hyfsat konstant. Min tes får bli att det viktiga är att TEMPERATUREN HÅLLS KONSTANT, detta oavsett temperaturen i grader räknat!? [Så här, båten bör helst förvaras i relativt konstant temperatur. Detta eftersom temp-växlingar påverkar olika material i båtens beståndsdelar olika. Vissa material som exempelvis metaller kan annars periodvis ansamla rinnande kondensvatten och rosta. Utomhus-förvaring innebär normalt växlande temp, dels dag/natt och dels sommar/vinter. Ifrågasätter alltså detta med begreppet "varmförvaring" och tänker mig istället ett bättre begrepp typ"konstanttemp"förvaring.] Tja, bara en fundering.

Hejsan, Detta med värme, tork och luftcirkulation ombord har ältats förr i forumet. Förstår din trådfråga som att du vill skapa ett sorts torkskåp ombord, alltså ett avskiljt utrymme för snabbtork av blöta kläder? Tror att du med orden "kupefläkt" respektive "kanalvärmare" tänker dig nåt i stil med bilden? Allt 240V, alltså elen hämtad från bryggkontakt i gästhamn. Elektricitet finns det i överflöd i gästhamnars elkontakter så visst slöseri med elvärmen kan nog accepteras. (Just elektrisk uppvärmning orsakar ju heller ingen risk för kolos-kvävning vid förbrännarfel likt andra värmare.) Vet inte riktigt hur du tänker dig din super-klädtork, kanske kan du förklara din idé bättre? Och bekräfta att min bildtolkning av "kupefläkt" & "kanalfläkt" är på rätt spår?? Själv har jag tre funderingar så här långt... 1. Luftflödet "uteluft till uteluft" bör hållas lågt. Kort sagt skitdyrt att värma mer luftmassa än som behövs för normal komfort. (Och normal komfort-ventilation i ett sovrum brukar anges till nånstans 2-3 totala luftväxlingar per timme, ganska få kubikmeter luft i en fritidsbåt.) 2. Vill man bli av med luftens fuktighet så räcker det inte enbart med värme i ett slutet cirkulerande luftsystem. Ett knep är då att låta luften passera kalla ytor där fuktigheten kondenserar till droppande vatten. Vattnet från en sådan fuktfälla kan sedan droppa ner och samlas i kölsvinet. Kallas f.ö. ibland "kalla väggens princip". 3. Hur mycket blöta kläder gäller det, själv kan jag tycka att det inte behövs nån supertork. (En natt i gästhamn med kupefläkt brukar göra susen? Givet att det inte gäller salt havsvatten för då krävs ursköljning med sötvatten innan torkning. I praktiken helst körning i hamnens tvättmaskin.)

Ja då gäller hela skalans mitt! Har i alla fall svårt att tänka mig nåt annat. Gammaldags tankmätare hade vridspoleinstrument/galvanometer som var linjära* hela skalan så varför skulle moderna digitala vara annorlunda då de presenterar med visarpekare? Litet OT men angående pejlpinne nerstucken i bränsletank... Flög för länge sedan med en bekant i sportflygplan. Var skrajsen och när han stack ner en träpinne i vingtankarnas öppningar inför start blev jag inte direkt lugnad. Numera är jag förhoppningsvis klokare och inser att detta var säkerhetsmässig ultimat rutin, soppatorsk i båtar är illa nog men i flygplan!? Googlade därför hur flygare ser på detta med bränslemätare kontra träpinnen, och jovisst är träpinnen fortfarande aktuell. *) Med linjär menas alltså att pekarutslagets skala är sådan att varje skalstreck ligger lika långt ifrån varje annat skalstreck, jämnt utspritt om man så vill.

Arrebarre skrev: Se gärna video. Är det normalt? För att äntligen återgå till trådens ämne; det verkar helt normalt i din videosnutt! Tror alltså som Lawea att du oroar dig i onödan! Ditt foto från inlägget 6:e september visar bara själva el-motorn i din hand. [Normalt brukar bara solenoider säljas som separat reservdel till startmotor-paket. Men på eftermarknaden kan tydligen numera även själva el-motorn köpas separat. (Bra kan jag tycka, för varför byta ut saker som fungerar ifall de kan funka många år till.)] Eftersom detta med utbyte av enbart elmotorn är relativt nytt så kan det nog finnas vissa smärre anpassningsproblem för passning. (Exempelvis kan det nog behövas filas litet för att anpassa hålstorlekar eller liknande, knappast något att oroa sig för om det inte görs alldeles fel hållfastighets-mässigt. Kan jag tycka.) Tror din mek har fixat detta på bästa sätt. Alltså bytt enbart själva elmotorn för att spara dina pengar då detta numera tycks möjligt. Bilden f.ö. snodd ur denna klassiska och super-pedagogiska filmsnutt angående startmotorers funktion. (Kolla gärna många gånger, fokusera på olika detaljer, finns alltså många saker att kontemplera innan man begriper startmotorfunktionen som helhet. ENJOY!)

Papelione skrev: Testade "start solenoidet" (rektifier?) Nja, "rektifier" är inte samma som startsolenoiden! [Rectifier betyder likriktare, en anordning bestående av 4 st dioder i en sk diodbrygga vars syfte är att helvågslikrikta generatorns ladd-växelström till batteriets likström.] Nu lurer jag på om der kommer något ström ner til de små pinner, eller ska det tränas en plus slad från stor plus pol til liten plus pol på solenoidet? Nej, de små sladdarna i din bild ovan styr startsolenoiden/startreläet. [Där skall det bara finnas spänning och ström vid de korta tillfällen då startmotorn aktiveras. (Den klena svarta skall rimligen vara "jordad", d.v.s. "permanent" vara kopplad till batteriminus. Eller troligare till motorns chassie-gjutgods.) Den andra klena sladden "liten +" är den som styr startmotorns inkopplande. Den skall bara ha plusmatning då du trycker på startknappen, men detta endast ifall alla andra villkor är uppfyllda samtidigt. Villkoren för komplett strömkrets kan nog vara typ dödmansspärr, neutralväxelspärr eller rent av nåt extra stöldskydd?] Tydligen kan du nu köra runt startmotorn via nån tjuvledning? Har du gnista på tändstiften när motorn vevas runt? (Skruva ut ett tändstift och kolla.) [Tändsystemet är separat på utbordare, inget batteri brukar behövas för gnistorna. (Bra för då kan man rycka i startsnöret om batteriet urladdats, motorn startar förhoppningsvis så man kan ta sig hem.)] Frågar om tändstiftsgnista redan nu för dyra CDI:n verkar vara extra känslig på din motormodell enligt denna 4-sidiga "hull truth" forumdiskussion??

Har tyvärr sett ut så ett tag. Men nu möts man istället av "error 502" enligt bilden. Jag trodde först att guldsajten blivit avstängd av strikt tillämpade upphovsrättsskäl men kanske är det faktiskt bara nåt trivialt tekniskt problem? Typ nån opålitlig server i Norge eller så? Enligt den pedagogiska skissen i bilden nedan verkar ju "molnet" ivrigt att suga upp infon om bara nån "gateway" hos boatinfo lyckas funka ordentligt? Vad tror ni datorkunniga på forumet? Kanske @Forsberg_se har nåt tips igen? Kanske har rent av MG:s skicklige teknik-admin @stavhammar nånting att säga?

Hmm...problemet med en fritt hängade tjock koaxkabel inuti mastens lodräta rör blir som sagt oljud/skrammel, men egentligen har nog dessa ljudeffekter betydelse endast när man ligger och försöker somna? (Båten vaggar litet sidledes och kabeljäkeln dunkar irriterande ljudligt emot mastens insidor i takt med vaggandet.) Mina råd får bli: Strunta i mastkranen/lodrät vid inmatning av tjocka vhf-kablar, dra istället in kabeln i lugn och ro då den ligger ner. Du måste då ta hjälp av nåt befintligt fall, tejpa exempelvis nån liten draglina på storfallet i maximalt utdraget läge. När denna tunna draglina förhoppningsvis tittar ut mastens bägge ändar är det dags att fästa vhf-kabelns ände i den. Och dra i draglinan tills kabeln också tittar ut, ja alla fattar nog principen med draglinor. [Din tanke trådhuvudet är nog att kabeländan skall falla fritt ner av tyngdkraften inuti maströret? Säger glöm det, för även om du matar ner den uppifrån helt lodrätt - uppklättrad i mastkran - så kommer kabeländen att fastna! (Sådant misslyckande och timslångt fipplande kommer också att orsaka stressiga reaktioner i kön av alla som vill använda kranen? Åtminstone på vår&höst??)] Strunta även i detta med att "sträcka upp" kabeln eller för den delen att sträcka upp rörhöljen typ vp-rör eller liknande inuti masten. Detta ämne har utretts förr på forumet, det smått geniala svaret var då att fästa oavklippta buntband runt kabeln. Att de många buntbanden längs kabeln inte klipps av är själva poängen, de utgör då en sorts mjuk borst som hindrar den tunga kabeln att slamrande slå i väggen. Själv fick jag detta tips för längesedan här på forumet, återigen tipstack! Hade då provat diverse olika sträck/rör-metoder utan framgång. Kan intyga; en frihängande tjock vhf-kabel inuti masten blir tyst med sådana "borst-buntband"! Kunde i.o.f.s. fortfarande höra kabelns försök att klappra men bara som svaga viskningar då buntbandsändarna släpade emot maströrets insida. 🙂 [Typ knippen med tre näraliggande buntbant med 120 graders ändspretning sinsemellan på varje meter kabel gör nog borstjobbet!? Lägg gärna ut kabeln längs med masten innan indragningen, placera knippena med buntbant lämpligt. Alltså undvik placering vid höjdnivåerna nära fallskivor där buntbandsändarna riskerar att dras in. (F.ö. kommer nog buntbanden att hålla länge för solens uv-strålning inuti master är låg? Själv har jag inte märkt nån tilltagande skammel-ljudnivå efter minst 5+ år. Så åtminstone mina buntband är tydligen fräscha nog att göra sitt viskande borstjobb.)]

Jo, jag tycker också att du kan och bör klaga på produkten. Men i mina ögon borde inte strömsnåla* lanternor kunna störa VHF:en om inte antennen sitter väldigt nära lanternan. Fast hög position över havet bör ju både vitlysande "motortopp-lanternor" och vhf-antenner alltid ha. Min fråga till TS "K_Haddock" får bli denna... Hur sitter din vhf-antenn relativt lanternan mer exakt, inte på sidan väl? MItt tips: Lanternan bör sitta rakt under - eller eventuellt rakt över den lodräta antennpinnen - för där är antennpinnens sk strålningslob som mest okänslig. Bara en teknisk fundering, men men. *) Den relativt låga strömstyrkan i LED-lanternor borde inte ge upphov till särskilt starka "radiovågor" kan jag tycka? [Alla likströms-sladdar, egentligen alla elledare med rumslig utsträckning sänder ut radiovågor ifall strömmen bryts plötsligt. Men alltså i proportion till strömstyrkan som här måste betecknas som rätt fjuttig? (Moderna strömsnåla produkter har nån supersnabb transistor som bryter elströmmen tusentals gånger per sekund, detta för att undvika elslöseriet i äldre tiders effektbrännande förkopplingsmotstånd, men sådant "hackande" ger lätt radiostörningar. (Lanternor är väl knappast "dimbara" men jag kan tänka mig att deras låga operativspänning på typ 2-4 volt ändå frestar tillverkare att bygga in superbillig "hack-teknik" istället för förkopplingsmotstånd?)]

Finns en ny sorts "arkeologiska fynd" som jag personligen kan finna intressanta. Tänker här på våra kvarlämnor från de senaste hundra åren, alltså den blott hundraåriga epoken med accelererande industri, handel. Om någon annan i forumet än jag har den "böjelsen" så finns utmärkta tillfällen att studera nutida rost/skrot på Tanum Sommarland. Själv har jag hittat dit vattenvägen* två gånger, hur man hittar dit landvägen kanske min kartbild nedan kan svara på? (Gamla E6:an är röd i skiss 1 och löper helt nära så nån större omväg blir det knappast.) Mitt tips bland andra får bli... Tanum Sommarland! Alltså bara som ett sorts industri/ekonomi-minne. (Den som har barn med på resan bör nog undvika platsen, alternativt nogsamt förklara att det som ser ut som lekredskap numera är farliga?) *) Har glömt årtalen men första gången fanns inte "brygga x" enligt min kartbild nedan. Vid det senare tillfället fanns den och verkade då nybyggd. Tror jag vid bägge gångerna kom dit i september och förtöjde som ensam båt, men vid bägge tillfällena så lade jag märke till två saker. Dels "förfallet" på området, rost/skräp antydde redan första gången att området övergetts i hast? Dels det klara vattnet invid kobben (kosterfjordens friska vatten inbillar jag mig) och särskilt en bottenväxande art som jag som göteborgare inte alls kände igen. (Såg litet ut som "död mans hand" men fingrarna var blekröda och slappt böljande rör med diameter runt 1-2 centimeter. Vet månne nån på forumet artnamnet?) Tja, kanske kan man likt kvällsblaskan GT rubricera detta tips som en av de "spöklika platser längs gamla E6"?

Hmm... nåntans runt 1990-2000 gjordes ett s.k. "teknologiskt språng" vad gäller packningar. Minns inte närmare årtal men därefter blev det problem med rengöring av packningens ytor inför byte. Känner gott igen de blanka ytorna samt även flagorna. [I mitt fall en bensinare Albin 011 och inte gällande topplockspackning utan avgaspackningen (se bild nedan) men men. (Det som förut i alla år varit enkelt att byta blev ett elände där tunna folieflagor spreds hej vilt när man skrapade av packningsytorna inför bytet. (Självklart så insögs och fastnade så småningom i mitt fall en sådan förflugen pytteflaga i förgasarens huvudmunstycke varvid den stannade och sen startvägrande.)] Behöver jag säga mer, detta "teknologiska språng" med packningar täckta av tunn metallfolie är både obehövligt och rent av destruktivt hos äldre hästkraftssvaga motorer. Varför skall man nödvändigtvis fördärva något som har funkat bra i massor av år utan sådant flagande folieskit... kan jag surt undra? Nå, rimligen finns också nånstans vissa fördelar? Troligen att den termiska kontakten (läs värmeledningsförmågan) blir bättre, alltså att packningens silverblanka ytskikt (gissningsvis grafitfolie enligt denna packningstillverkare?) förväntas smälta ner i varje repa och förbättra värmeavledningen. Bra tanke men som sagt, har svårt att se varför sådana eländigt svårhanterade packningar behövs på gamla motorer där ju traditionella packningar funkat helt okej i alla år innan!?

Jasser73 skrev bl.a: Justeringsskruven är den som sitter i hålet i mitten, men den ger som sagd ingen effekt öht. Men är det verkligen en verkningslös justerskruv? Kanske har du misstagit dig och snurrat på den tempsensor som beskrevs i min bildtext ovan? Vete katten men den ser inte ut som vanliga justerskruvar som brukar ha traditionella mejselspår typ rakt/kryss/insex/torx etc?

Ja, "throttle valve sensor" verkar intressant för den tycks kunna påverka förtändningens vinkelgradtal kraftigt. Nr 17 i denna reservdelsskiss*. Väntar med spänning på utlovad rapport. 🙂 Enligt VHB sid 5-12 (och sid 5-13) så tycks din 1992-motor kunna ha en mer avancerad sensor där även motortempen mäts och påverkar förtändningen? Tvetydigt men jag saxade ihop texten från dessa sidor i bilden nedan. *) USA-baserade sajten "boats.net" drabbades för några år sedan av nationellt förbud att skeppa "overseas". (Var populärt att beställa delar direkt hem till våra svenska brevlådor innan dess.) Nå, numera kan man ställa in land (Sweden förinställt i min länk) och direkt se vilka delar som kan skeppas. Explosiva eller otympliga varor skeppas inte, men exempelvis "nr 17 valve sensor" för 127 dollar i min länk ovan är märkt "in stock". Hoppas du slipper köpa ny sensor men ifall du tvingas så kan du bli ny-pionjär vad gäller mg-rapporterade kundreaktioner genom att posta i denna min forumtråd. Vad gäller just varumärket Suzuki så var även sajten "brownspoint" populär tills nån orkan översvämmade firmans jättelokaler. Firman finns fortfarande och tycks ha rikare utbud av suzuki-tillbehör än boats.net, men skeppar inte ännu till Europa? (Men man kan ju alltid glo gratis utan att köpa.)

TS Jazzer73 skrev: Bypasshålen är 4 små hål som sitter över gasspjället, och som ger extra bränsle i mellanläge innen allt går via main jet. Rensade dem med nylonlina. Aha, nu ser även jag hålen i verkstadshandbokens skisser här. (I skiss 3 "starting circuit" står ju uttryckligen ordet "by-pass holes".) Men i skiss 5 "midrange circuit" så anar man att de fyra kanalerna kommer ifrån en närbelägen kammare med bara en enda större ingång? Tro fasen att det blir stopp när du petade med nylonlinan?? Den positionen nära gasspjällets kant (vid nästan stängd tomgång) är klassisk, där sticker ett ställbart munstycke in sin spetsiga nål i ett säte. Kallas "tomgångs-blandning", en sådan fjäderbelastad justerskruv styr normalt tomgång/lågvarvets halt av bensin i insugsgasen. Bilden nedan visar förvisso en sorts sammanslagen bild gällande många av Suzukis motorer så vilka delar i bilden som gäller just DT30 är osäkert. Men "munstycke X" (blandskruven) borde finnas även hos din motor och reglera bensinflödet in i kammaren?? Håller f.ö. med dig i att ytterligare tvättförsök blir allt mindre troligt som effektivt åtgärd för att avhjälpa felet. (Men osvuret är bäst, kul förresten att du har attityden att "lärpengar" ofta visar sig vara välinvesterade.) Finns f.ö. en fattigmans ultraljudstvätt för den som redan äger en oscillerande slipmaskin enligt denna YouTube-video. Verkar effektiv? TS Jazzer skrev också: Nu mätt "Throttle valve sensor". Enligt manual ska den ge 0.45-0.55 volt i tomgångsläge, min ger 0 volt. Justeringsskruven ger ingen effekt alls. Vilken justerskruv? Menar du X i min skiss?

Hej! Finns en lämplig manual för EVC hos boatinfo.no. (Länkar direkt till sid 98 angående kalibrering fast det nog inte är problemet.) En smått hejdlös gissning kan vara att D6-motorn har s.k. 1,5-pols jordning av motorkroppen? Detta med olika "polkopplingar" är ett extra skydd emot korrosion. Det innebär att motorn samt propellern helst är bortkopplade från batteriminus som extra skydd. Vitsen är att även om du ovetandes skulle få en pluskabel ner i vattnet så uppstår ändå ingen snabbt korroderande krets med propellern tillbaka till minus. De olika benämningarna är... 1-pol = motorn alltid minusjordad 1,5-pol = motorn inte minusjordad förutom när motorn används 2-pol = motorn inte minusjordad alls Tja, bara en lös fundering men men. Vid just 1,5-pol kopplar nåt relä ihop motorblock med minusjord då det behövs. Alla givare och även generatorn skall ha separat jordning som då bara kopplas ihop med motorblocket när det behövs. Möjligen har du nåt fel i en sådan gissad 1,5- eller 2-polskoppling??

Välkommen till forumet! Vore nog bra ifall du anger ungefärlig ålder på motorn! (Exempelvis DT30 före 1988 hade Mikuni B32-28 förgasare enligt denna sajt. Men även efter 1988 har utförandet ändrats, därför vore det bra med närmare uppgifter angående årsmodell.) En bra sajt med reservdelsskisser är boats.net. (jämför gärna motornummer/skisser om du är osäker på årsmodell.) En annan bra sajt med verkstadshandböcker är boatinfo.no. Där finns bl.a. en VHB gällande alla Suzuki utbordare gällande 2-225 hästkrafter och årsmodellerna 1988-2003. Innehållsförteckning kap4 fuel system Sid 4-7 troubleshooting Sid 4-17 (dt28 - dt85 samt dt115&140) förgasarpresentation [Du har nog själv en bättre bok men denna har fördelen att alla med riktig dator kan se och länka enskilda sidor.] Erkänner direkt att jag inte vet vad förgasarnas "bypass" är för något. Möjligen har Suzuki en en egen term jämfört med andra motortillverkare, eller så har jag missat det uttrycket. Kanske kan du själv förtydliga vad du avser med foton eller så? Klart är dock att detta med "bypass" är ett steg* i förgasarens olika varvtals/trottellägen enligt diagrammet nedan från sid 4-17. (Som synes mest verksam i trottellägen 1/8:del till 1/4:del av fullt öppet WOT.) *) Ett steg av fyra om chokeläget borträknas. För det mesta brukar det väl bara vara max tre förgasarsteg så "bypassen" är kanske mest ett sorts extra hjälpsteg. Din beskrivning att motorn varvar upp ifall du höjer gaspådraget snabbt kan som du skriver nog tyda på att det "extrasteget" inte är jätteviktigt utan mer en hjälp??

Tack för din kommentar! Inte så lätt detta med reläer som man kan inbilla sig. TS Oyster har ju nu bytt till ett spänningsavkännande relä som visat sig fungera bra. Så den aktuella forumfrågan är löst, nu till smått nördiga men kanske lärorika diskussioner angående reläers- eller andra kontakters livslängd . (Fast forumtråden kan nog med fördel återupplivas först i december eller så när forumaktiviteten lugnat ner sig.) Lägger in en PDF-länk angående kontaktspetsars livslängd, kanske mest för att jag själv behöver "läsa på" och vill hitta den lätt igen. Har hittat följande kunskapsluckor hos mig själv, fy på mig... Trodde specens silver/nickel-kontakter innebar att de inbördes var av olika metall som ett led i att begränsa metallvandring i gnistans hetta. (Då kontakter släpper så slår det lätt gnistor där metall förgasas och översförs från ena kontakten till den andra. Särskilt vid induktiva laster med lindade spolar som sagt.) Tänkte felaktigt att plustecknet i min tidigare bild (vid 30+) indikerade sådant val av olika kontaktmetaller på respektive kontakter. Enligt pdf:en är det dock samma metallegering silver/nickel i bägge kontakterna. Tydligen är detta med plustecknet bara en "efterhängsen konvention" utan praktisk betydelse som MartinX påpekat. (Blev f.ö. själv lurad av "en gamla stammens" fordonselektriker med dynastarters som specialitet, han förklarade tydlig men felaktigt att "ditt 100amp Bosch-extraljusrelä med silverkontakter måste ha plus på 30 annars slits det onödigt fort". Tänkte att gnistor är det som främst sliter kontaktytorna och genom metallvandring skapar gropar/toppar som i sin tur med tiden skapar problem. (Rätt slumpmässiga problem, för så länge de skrovliga kontakternas gropar och toppar hittar varandra perfekt så förblir resistansen låg.) Låg resistans ger som bekant låg och acceptabel värmeutveckling, men missar kontakternas skrovliga grop/toppar det minsta lilla så kan metallen snabbt smälta ihop. (Har hänt mig flera gånger, när jag då släppte startknappen för dynastartern så fortsatte den ohjälpligt att mala på tills jag rusat ner och slagit av huvudbrytaren.) Men enligt pdf:en är små gnistor bra för kontaktspetsar, de slår igenom oxidlager och skapar kontakt. För liten strömstyrka kan f.ö. också vara ett tänkbart problem, inte för livslängden utan för kontaktresistansen. [Kan ev orsaka problem ifall man byter ut strömslukande glödlampor mot moderna strömsnåla led-ljus? Dess relä eller brytare kan då inte nå upp till den kritiska "wetting current" som sägs rensa kontaktytorna. Förmodligen mest teori, har inte sett nåt praktiskt fall ännu?] Tänkte också helt fel med temperaturberoende motstånd typ PTC eller NTC eftersom motståndet uppenbart kopplats parallellt med reläspolen. (Ifall det inbyggda motståndet hade suttit i serie med spolen så kunde det eventuellt funkat så, men men.) Alltid lär man sig nåt nytt här på MG!

Med all respekt för upplevda obehag hos TS så kan jag inte låta bli att fascineras av spindlars ingenjörskonst! [Haha, vi båtägare har ju våra problem med förtöjningslinor. Vi kan på olika smarta sätt lägga ut långa förtöjningslinor (typ; ro ut i dinge, rent av skjuta raketlinor etc). Men till skillnad mot spindeln har vi fördelen av att i efterhand kunna sträcka upp linan. Men spindeln kan väl knappast "dra in" sin klibbiga lina i spinnkörteln igen?] Går nästan dagligen genom en grind enligt skissen innan nån annan. Ofta sitter där i ottan en osynlig spindeltråd som jag självklart får rätt i ansiktet, förbannar mig själv för att ha glömt att hålla upp armen som ansiktsskydd. Men beundrar så klart spindelns flit och förmåga att få ut och spänna upp "linan". Inte kan den väl hoppa direkt mellan stenkloten, förmodligen mellanlandar den på grindens överkant med spänd nyspunnen lina ur sin turbo-spinnkörtel?? Problemet med "mellanlandningar" borde bli slak hängande lina under ansiktshöjd kan jag tycka? Kanske går spindeln ut en gång till på sin egen slaka lina spinnandes en ny kortare??)

Enligt dagens Göteborgs-Pesten sid 8 så kan man läsa följande... Citat "POLISEN HAR NÄMLIGEN upprättat en anmälan om allmänfarlig vårdslöshet och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor... slut citat. Tja, först och främst är jag glad att vederbörande båtägare överlevt! Visserligen dumt att skicka upp en nödraket kan man med facit i hand tycka. Men alltid lätt att vara efterklok, eller hur? Tog dessvärre dagar för journalistdrevets sommarvikarier att inse att två ovanliga nödsitutationer faktiskt kan ha skett nästan samtidigt. (Jag menar: Hur många gånger kan en nödsignal från en nödställd av slump/slarv orsaka en ny större katastrof/brand? Rimligen väldigt väldigt sällan kan jag tycka? Men mediedrevet måste alltid få sina syndabockar, hur skall de annars kunna sälja sina lösnummer?) Om jag vore redaktionschef på nån tidning eller tv-kanal så skulle jag rikta sökarlyktan på det smått unika faktum att nödsituation 1 (upplevd sjönöd, och beslutet att skicka upp nödraket) kan leda till nödsitutation 2 (branden på Björkö i dagens extrema torka). Säga till lata journalister "ge er ut och gräv upp sanningen" bakom hela olycksförloppet. Förmodligen är jag naiv men jag börjar faktiskt bli smått förbannad när jag märker hur illa media hanterat detta helt unikt sammanträffande ärende med två skilda nödsituationer från början! Polisens pliktskyldiga "upprättande av anmälan om allmänfarlig vårdslöshet" är nog också ett led i mediedrevets anda där någon skyldig måste hittas för dramaturgins skull? Hmm... vem tänker på den stackars båtägare som oklokt nog i hastigheten råkade välja att skicka upp en nödraket, hur mår denne idag? Kanske är du en alldeles vanlig medlem här på MG, men efter ditt förhastade beslut med nödraketen och särkilt efter följande mediadrev/polisanmälan så är du nog numera förhindrad att uttala dig? Kanske är du kanske rent av häktad/inlåst som en del av nån begynnande häxprocess? [Polismyndigheten själva har förhoppningsvis förståelse för detta att hastiga beslut i akuta situationer kan ge oönskade resultat? Tänker å polisens vägnar här särskilt på fallet nyligen med den låtsasbeväpnade pojken med downs syndrom som tragiskt dödades av poliskulor.] Så tänker jag så här långt, mer synpunkter!?

Välkommen till forumet! Det där med att citat "det small till i motorn som att jag körde på en sten å motorn dog" verkar allvarligt. Som att hela motorn plötsligt tvärstoppat av oklar anledning? Det där med att citat "när jag drar igång den går den som en kasse nötter å svarar inte på gaspådrag propeller snurrar runt så det känns inte som att det är brytpinnen som gått heller" har jag en fundering kring. Nämligen sålunda... kanske har vevaxeln tvärstoppats såpass våldsamt tvärt att det tunga svänghjulets kil* till axeln pajat? Skulle i så fall förklara "kassen med nötter" då tändsystemets gnistor till tändstift är helt beroende av exakt tajming. [Inte tajming i betydelsen av klockslag utan snarare vinkelavvikelse relativt kolvens toppläge. (Man brukar därför hellre tala om vevaxelgrader - t.ex. X grader FÖD (Före Övre Dödpunkt)vid vissa specificerade varvtal/RPM.)] Vete katten, själv hade jag nog i ditt fall börjat med att dra loss svänghjulet m.h.a. av avdragare för att kolla kilens skick. Konstaterat ifall svänghjulet lyckats rotera på vevaxelns ände eller inte. Vad som kunnat orsaka sådant eventuellt våldsamt tvärstopp** begriper jag inte, men man måste ju börja alla felsökningar nånstans. (Någon klassisk propeller-brytpinne finns nog inte, istället den modernare och bättre gummigrunkan i propellernavet kallad "propeller hub"?) *) Kilen är nr 17 i denna skiss. Kilen säkrar positionen för det tunga svänghjulet rotationsmässigt, brister den så stämmer inte tajmingen för tändstiftsgnistorna längre. Vrider sig svänghjulet relativt sin kilade vevaxel så kan motorn alltså gå alltifrån en kasse nötter till inte alls. **) Är du helt hundra säker på att du inte "blivit påkörd" av nån lömsk undervattenssten?

Hmm... som sagt; ingenstans i nyhetsrapporterna syns den självklara slutsatsen att det kan ha rört sig om en äkta nödrakets-uppskjutning med fara för livet. Någon stackare som faktiskt kan ha drunknat under tiden då medias stressade sökarlykta riktas mot brandrisk? Saknar alltså en ärlig beskrivning bortanför medias förhastade slutsatser. För tänk om nödraketen faktiskt sändes upp i en verklig nödsituation, alltså inte i terroristiskt brandskapande syfte som många journalister hysteriskt nog kan tänka?? Saknar alltså mer specifika detaljer i mediarapporteringen kring räddningstjänstens slutsatser. Har de ens utfört sin vanliga rutin angående "sök" då nödraketer uppsänds?? I mina ögon är detta med nödraketer en sista resurs innan man drunknar, förhoppningsvis också så i sjöräddningens ögon? Men i journalisters stressade ögon tycks detta helt basala faktum helt ha ramlat mellan stolarna? (De utgår måhända nånstans inifrån sina egna "hjärnvindlingarnas inre" från att en nödraket i sommarhettan bara måste vara brandskapande sabotage?) Vet inte hur stressade sommarvikarier till journalister tänker men det vore nog klargörande ifall de låter räddningstjänsten uttala sig angående hur de avsökt området i enlighet med rutinen vid varje nödbloss? Någon olycklig båtägare kan ju för fasen ha drunknat därute, vill alltså veta hur räddningstjänsten avsökt området?? (Det ni, sommarvikarierande jornaliststudenter, det vore väl en värdig uppgift att tydliggöra?) 😉

Var väl runt 5 år sedan som den populära direktförsäljningen "overseas" till Europa från USA upphörde p.g.a. myndighetsbeslut? Priserna då var låga och leveransen snabb, vet inte hur det blir nu. Men visst måste det väl återigen funka att beställa en reservdel med ett musklick? Vem blir först att prova och eventuellt återrapportera krångel eller annan besvikelse till oss övriga nyfikna båtägare? Övre delen av min saxade bild är från en reservdelssida, den nedre hämtad från "finstilta villkor".

Hej! Ditt relä är nog okej för ändamålet. Men som du själv - och andra - säger måste ju de två oinkopplade reläkontakterna för styrning kopplas nånstans. (Men inte till batteriets plus&minus, vore meningslöst?) Eftersom du vill ha funktionen att bogpropellern skall vara garanterat inaktiv tills huvudmotorn startats så finns det bara en bra inkoppling kan jag tycka. Nämligen... Reläets kontakt 86 till generatorns D+ och reläts kontakt 85 till jord/battminus. D+ kan ha andra beteckningar på generatorn men där kopplas normalt skiljerelä för laddningen. Reläet drar endast då huvudmotorn startat och varvats upp tillräckligt så att generatorn har börjat ladda. Googlade f.ö. litet på ditt relä "0 332 002 168" och fann en segt uppkopplad texas-sajt enligt bilden nedan. (Se min snedställda källhänvisning, strunta däremot i att kolla den själv för det krävs tålamod.) Fann även en annan sajt med produktinfo om just ditt relä. Men i bilden nedan framgår också att reläet är "polariserat", det innebär att el-strömmen bör flyta i rätt riktning. Tänker alltså här närmast på högströms-kontakterna 30 & 87. [Det funkar bra även om du förväxlar dessa men inte så länge, slitaget av gnistor på reläets inre kontakter (här silver/nickel) är kort sagt anpassade för en viss strömriktning. Och gnistor blir det när sk induktiva lasters ström bryts, alltså saker med lindade spolar typ elmotorer. I ditt fall bör du därför säkerställa att 30 är kopplad till plussidan och 87 till bogmotorn och inte tvärtom.] Reläets styrspole har f.ö. en parallellkopplad resistor enligt schemat, gissar att det är nån sorts temp-beroende resistor typ NTC eller PTC? Vete katten, men eftersom reläet är avsett för kontinuelig drift så skyddar resistorn reläspolen mot överhettning??

Välkomna till forumet! De hantverkare som sysslar med sådant kallas "tapetserare" men det visste ni kanske redan? Haha, vill man däremot ha nya tapeter uppklistrade på sin vägg så går man till en ... målare. Självklart eller hur? 🙂 Vet inte var ni bor men testar ett googlesök "tapetserare båtdynor stockholm".

Hej! Det där sista om att nu så finns det plötsligt inga tändstiftsgnistor längre - det lät ju inte alls bra. Men eftersom motorn gick skapligt tidigare så har jag svårt att se varför t.ex. CDI: n skulle ha pajat? Kan jag alltså tycka efter att ha läst igenom din beskrivning, men kanske har du gjort nån tabbe?? Angående felsökning i CDI-tändsystem så krävs god elkunskap och dessutom gärna litet speciella instrument. (Finns dock vissa enkla ohm-mätningar som kan avslöja några av alla tänkbara fel. Kanske har du nån elkunnig vän som kan hjälpa dig?) Lägger för bekvämlighet in några länkar samt en hopsaxad bild. Verkstadsmanual gällande Johnson 1971-1989 och 1-60 hästkrafter... Innehållsförteckning Tändsystem CD TYPE 1 (sidorna 5-41 till nästan hela 5-51) gäller nog din motor Elschema (visserligen årsmodell 1977 men men). Sid A-36 (623 av 632). Som du ser i bilden så "kortsluter" dödarkabeln bara till jord. Hela tändsystemet är oberoende av batteriet på typiskt utbordarmanér. Även med totalurladdad batteri så kan man alltså starta motorn manuellt med startsnöre, en bra säkerhetsfunktion. Förstår inte alls dina påståenden om uppmätt "icke-ström" i dödarkabeln, menar du förresten spänning eller ström? Hur och varför mätte du detta? Först när motorn vevas runt så genereras den spänning som skall driva tändsystemet såpass att tändstiftsgnistor uppstår och motorn förhoppningsvis startar. Anslutning nr 5 på CDI:n jordas via den gulsvarta kabeln när man vill döda motorn. Kontakterna M-M inuti tändnyckelbrytaren kopplas alltså samman i läge "off"enligt schemat. Skulle nog själv som ett enkelt test ha kopplat bort kabeln på anslutning 5, om motorn startar då så vet du att dödaren faktiskt råkar vara felaktigt aktiverad. (Ryck i.s.f. bort tändhattarna för att stänga av.)

Hittar tyvärr bara ett halvt elschema. Är väl säkring nr 2 som brinner? (Endast 1,5 kvmm tjock kabel så 23A säkring är för mycket. Knappast original men å andra sidan skall ju startkretsen bara användas kortvarigt?) Skulle testat att koppla bort fler belastningar för att se när överbelastningen upphör. T.ex. kontakt 50 på startmotorns solenoid så startmotorn inte reagerar, överbelastningen upphör väl om inte felet råkar ligga i tändnyckel, relä etc. Har du tillgång till multimeter?