Thomas-1

Välkommen till forumet! Finns fyra elscheman sist i denna pdf. Någon av dessa scheman är nog relevant för din motormodell?

Hej, finns en verkstadshandbok på boatinfo.no (kräver PC). Någon skiss på turordning vid åtdragning av topplock hittar jag inte men bläddra gärna själv. För BF35A & BF45A föreskrivs 38 Nm (sid 103/434), men i supplementet (sid 285/434) föreskrivs 39 Nm för BF40A & BF50A. (Dessutom skall man tydligen märka bultskallarna och senare vridare ytterligare 90-120 grader.)

Tack för dina tydliga svar på mina frågor ovan, antar härmed att du har en rätt klassisk tvåtakts Tohatsu enligt din bild ovan. På såpass gamla motormodeller var detta med "tändstifts-gnista" ingen självklarhet för god startvillighet, kan jag tycka. Följande är en av mina äldsta käpphästar angående magnet-tändsystem... Detta med äldre motorers usla startgnist-energi - vid långsam vevning/crankspeed - berodde ofta på den dåliga snurrhastigheten! (Tänk på att magnetsystem i grunden är beroende av snurrhastighet för att generera, detta på generatorers vis likt en gammaldags cykeldynamo roterande mot cykelhjulets däckssida.) Långsam snurr= usel genererad energi= usel belysning = eller för just tändsystem usel tändstiftsgnista = naturlag, typ så!?? Så häringa... du är ägare av en åldrig motor vars tändsystem energiförsörjs av kanske rätt usla magneter. (Magnetiska metaller har utvecklats under 1900-talet, men men.) Men i ditt fall hade jag själv tveklöst gjort mitt gamla käpphäst-test, nämligen "maxgnisttestet". Tips: Googla exempelvis "maxgnisttest thomas-1 site:maringuiden.se" så fattar du nog vad jag menar med käpphäst!? Fråga: hur många objektiva millimeter gnista får du i ett sådant maxgnisttest, givet normalt startrycks-varvtal!?

Hej och välkommen! Bra fel- och åtgärdsbeskrivning! Ta inte illa upp men som du förstår är nykomlingar ibland ungdomar - med mer internetvana än motorkunskap. (Detta då jämfört med gamla `forumrävar´ som kanske var "tvåtakts-moppeslynglar" i Vjeans och träskor då det begav sig. 😎) Så bara för att dubbelkolla ... Frågor som du gärna får svara på: 1. Har du kört motorn förra sommarsäsongen utan problem? 2. Använder du "shokespjället" vid startförsök nu? (Är ju kallt så här i mars månad.) 3. Är du helt spiksäker på att du faktiskt har en `tvåtaktare´? (Sådana verkar ha utfasats ur Tohatsus svenska modellprogram ganska tidigt till förmån för fyrtaktare, förmodligen före millenieskiftet?) Bensinpump-problem borde inte ge startproblem, den inbyggda pumpen börjar ju sitt jobb först efter att motorn snurrat igång. Däremot så kan ju startblåsans inbyggda ventiler läcka, går din alls att hårdpumpa? Bild på "startblåsa"...

Supersnyggt överlämnande av din bildgåta till näste vinnare kan jag tycka! Ditt facit ovan innehåller inte bara bildvinklarna* presenterat i Eniros användarvänliga program. Dessutom inför du förhoppningsvis härmed kutymen att presentera ursprunget hos dina ledtrådar i ett facit, tack för det! TVÅ STILPOÄNG utdelar jag härmed till Speljakt! Angående dina fotos kompassorienteringar, detta med "diabasgångars" eventuellt sammanfallande väderstreck är nog numera mest en slump? Var ju för tusan hundratals miljoner år sedan de bildades, många geologiska processer har hunnit ske sedan dess!? Istället för `diabasgångar´ (typisk så klurar jag på bergarten`porfyr´som också är mörk till färgen? Nå, i bilderna nedan syns en teori angående "västsveriges våldsamma geologiska historia" då det begav sig. (Området "sverige" fanns givetvis ännu inte på kartan för 1800 miljoner år sedan, tektoniska landmassor flyter sakta sakta runt ovanpå jordklotets glödande magma, men bilderna nedan visar ändå en vision av det blivande Sverige. (Obs f.ö. min ursprungskälla, Naturhistoriska Riksmuseet är ju inte kattskit vad gäller vetenskaplig tyngd!?) Och som du säger, roligt/rogivande med geologi! (Kanske för att stenar är så beständiga jämfört med en människas livslängd, något att i längden lita på??) *) Säger här `bildvinklarna´ hellre än `singularis bildvinkeln´, detta eftersom två olika foton tidigare har ingått i din bildgåta. Bildkälla 😇

Hur då ett villospår, visst är det väl en äkta s.k. "diabasgång" i din ursprungsbild (fig 1 nedan)? (Klippor i Bohuslän är tyvärr ofta svarta av råolja nära strandkanterna. Men knappast oljeskadat i ett så pass rakt och välavgränsat avsnitt tvärs ön?) Figur 2 visar liknande diabasgångar vid Ursholmen. [Man kan klura på olika knep för att begripa fotografiers väderstreck, skulle gissa att fig 2:s diabasgångar löper ungefär N/S? (Gubbens skugga är kort så han har nog söder i ryggen.)] Hmm... Speljakt skrev tidigare: En ledtråd till: Ön med västkustens mest poetiska namn syns i fonden. Aktuell poet; Evert Taube? Bildkälla fig 2

Hej, Du verkar ha en Penta bensinare aq130 enligt en tidigare forumtråd? Originalfilter har tydligen utgått enligt marinepartseurope.com!? Men de har en vattenavskiljare 833971 som påminner om det i dina bilder. Finns tydligen även vissa reservdelar att beställa. (Eller att m.h.a. sajtens reservdelsnummer söka hos svenska återförsäljare.)

Hej Elin, välkommen till forumet! Tyvärr översvämmas forumet av förhoppningsfulla student-enkäter, detta förmodligen till den grad att ingen längre gitter svara. För vi som häckar på detta forum har goda kunskaper om båtlivet, ofta till skillnad mot unga studenter. Så för oss båtintresserade är student-enkäter tyvärr ofta orealistiska och därmed slöseri med tid. Mitt tips för att locka svarande är att bums låta ana syftet genom att lägga in ditt "följdfråge-träd". Alltså undvika att lägga in obligatoriskt svarstvång typ fråga 1 nedan för att alls kunna se nästa fråga! Suck, dessa förhoppningsfulla studenter. Visst kan man tänka sig att svara, ambitiösa ungdomar bör väl uppmuntras. Men i mitt fall bara ifall enkäten är öppet utformad där tänkbara följdfrågor syns bums.

Tillfälligt avbrott för litet nördmässig historik... Fartygspositioner sänds i AIS (Automatic Identification System) ut på en enda och särskild kanal på vhf. [Alla fartyg inom vhf-räckviddsområdet måste kunna `höra´ datasignalerna från alla fartyg för att ständigt kunna visa fullt uppdaterad skärminfo. Vår svenske uppfinnare Håkan Lans tänkte ut ett listigt sätt att skapa `extrem radiodisciplin´. (Datorerna fick ca 25 millisekunder vardera för att rapportera in (radiosända ut sina positioner, till övriga vhf-närliggande mottagare, detta i en sk "time-slot" i bilden nedan.)] Den tidsficka (time-slot) på ynka 25 tusendels sekund som varje fartyg tilldelats för att undvika att pladdra/sända `i mun på varandra´ är ju överjäkligt kort. (Men eftersom GPS bygger på att varje fartyg (baklängesräknat) har superkoll på UTC-klockan intill mikrosekunder, så blir detta inget problem.) Tja, härmed slut på detta mitt tillfälliga avbrott i forumtråden. Hoppas någon läsare tog till sig detta med att gps:ers super-noggranna tidsuppfattning intill mikrosekunder, faktiskt kan leda till att "utsända synk-signaler" (energi/tidsslöseri) kanske inte längre behövs i framtiden?? [Fundering: För om alla över hela världen ständigt vet utc-klockslaget, alltså såpass noggrant som intill mikrosekundsnivån, varför alls slösa sändningsenergi på att radiera tidsmässiga synksignaler??]] Bildkälla wikipedia.

Smått "off topic"... men äldre motormodeller hos stora tillverkare (som t.ex. Volvo Penta) kan vara knepiga att särskilja. Jag har till den ändan grottat ner mej litet i gamla VP-säljbrochyrer hos boatinfo.no/lib. [Visst, säljbrochyrer är oftast flashigt opålitliga då de delas ut, de har ju till främsta uppgift att sälja. Men "säljargumenten" - från tid till annan - bildar också en egen motorhistoria att berätta, typ att en gång i tiden var `vi motortillverkare´ särskilt stolta över nya innovationer som exempelvis dubbla kamaxlar, whatever.] Nå, dessa två urgamla säljbrochyrer - som jag hittat slumpmässigt bara genom att `botanisera´ i boatinfos bibliotek - berör MD40:ns historia på ett här intressant sätt!? Säljbrochyr 1 (kräver PC) Säljbrochyr 2 (kräver också PC) Som sagt knepigt att särskilja större motortillverkares många motormodeller, men min tanke här är att just `säljbrochyrer då det begav sig´ är en utmärkt infokälla?? Ps. Håller med TS ursprungsinlägg, detta handlar väl faktiskt i grunden om tändningsinställning/tändningsögonblick!? Naturligtvis inte via elektriskt utlöst explosion som hos bensinares tändstift, utan på dieselvis då tillräcklig kompression/bränslegas självantänder? Ds.

Tror att volvos egen indikatorklocka benämns "specialverktyg 884151" enligt bilden nedan. Det specialverktyget verkar enligt bilden ha ett passande fäste (884612) för ändamålet, men visst går det väl att innovativt rigga vilken standardklocka* som helst. Verkar trångt dock, du har fotat via spegel? *) För tillfälliga läsare: En sådan "klocka" visar alltså inte tid utan avstånd med mycket hög precision. En ändring av dess indikatorarms läge på bara nån bråkdels millimeter flyttar den roterande visaren rejält. Visaren kan efter stadig montering nollställas för att sedan visa önskade avvikelser på ett korrekt sätt. Bildkälla: boatinfo.no

Knepig fråga att besvara, men som i alla forumtrådar behöver någon ge nåt sorts svar - för att det alls skall kunna bli en "diskussionstråd". Vågar mig härmed på att vara denna första tveksamma svarande. 😇 Du ger en bra beskrivning av din motormodell, alltså som sagt Suzuki 150 4T från 2009. Reservdelssajten boats.net har tre modeller som uppfyller det kriteriet (i USA), väljer smått slumpmässigt att länka "DF 150TLK9 Beginning VIN# 15001F-980001". (I den länken så ser du många alternativa och bekvämt klickbara "reservdelsskiss-rubriker", själv har jag här klickat på rubriken OPT:REMOTE CONTROL.) Detta med motorers fjärrstyrreglage har av tradition aldrig införlivats i motorfabrikanters ansvar, de nöjer sig normalt med att specificera själva motorns `närstyrreglage´ och överlåter alltså detta med fjärrstyrning åt andra firmor. (OPT ilänken ovan betyder `option´, alltså föga överraskande `köptillval´.) Så... För att kunna klura vidare på problemet "stålvisp-ljud" i gasreglaget vore nog en precisering bra!? Gärna en video- eller ljudinspelning, en sådan kan nog i såna här fall säga mer än tusen ord? Eller om detta önskemål är ogörligt så presentera gärna mer textinfo, besvara gärna dessa två frågor... 1.Vad menar du mer exakt med ordvalet "konsekvent", gissar oavbrutet oljud då motorn jobbar? (Naturlig följdfråga; låter oljudet annorlunda beroende på motorvarvtal?) 2.Vad menar du med din tolkning "skapas i motorn av någon vibration/rörelse och sedan via kablarna förs till reglaget" (Naturlig följdfråga; gissar att oljudet hörs mest i fjärrgasreglaget, men hörs nåt oljud från själva utbordarn om du kliver akteröver och lyssnar??)

Min synpunkt hittills i forumtråden får bli...

Finns en forummedlem "alubatar" som är proffs på tillverkning av aluminiumbåtar (senast inloggad i somras). Tyvärr - för din del - inte hallandsbo utan snarare verksam i Kalmar, men men. I ditt läge skulle jag nog googlat "alubatar site:maringuiden" och läst i hans inlägg för att s.a.s. begripa mig på alubåtars tillverkning och reparation bättre? Vore bra ifall du preciserar vilka svetsjobb som behövs, gärna med foton nedan i denna forumtråd. Så skulle jag nog själv gjort i ditt läge, alltid bra med alla fakta på bordet - online* - i aktuella forumtrådar kan jag tycka. Först därefter vågat mig på att pm:a alubatar privat internt inom forumet, och då bara med ett artigt formulerat mejl om råd hänvisande till just denna forumtråd. (Givetvis också i pm:et lämnat en aktiv länk till denna forumtråd topic/91220.) *) Online är viktigt kan jag tycka, finns väl en trygghet i att svara eller få svar i `offentlighetens ljus´. [Så här; själv svarar jag sällan på pm med ickeoffentliga bilder/fakta - annat än att eventuelllt uppmana "lägg in detta i forumtråden" så att jag kan svara med ett eget granskningsbart inlägg. Orsaken är nog uppenbar, vill inte `fiffla under bordet´ och eventuellt svara galet utan koll från övriga kloka forummedlemmar. (Bra strategi har jag märkt med åren, vet inte hur många gånger ni kloka på forumet har rättat mina värsta tankekäpphästar.) :)]

Förutom att ditt svar var helt rätt så gillar jag även skarpt idén att använda Eniros kartor! [Alltså idén att lägga in bildvinklarna på Eniros karta, den är ju interaktiv eller vad det heter. Går att zooma in&ut, byta från satellitbild till sjökort m.m. och alltid bekvämt ha den markerade positionen i kartcentrum.] Perfekt verktyg för att ultratydligt presentera både gissningar och facit - bortom varje tvivel och osäkerhet - i såna häringa geografiska bildgåtor kan jag tycka! (Varje läsare i denna tråd, oavsett bakgrund eller hemmafarvatten kan med enkla knapptryck begripa vad som syns i bilden, åtminstone bakgrund nära horisonten.) Så, här är din tidigare Eniro-länk återigen. Tar som exempel på Eniro-kartans förträfflighet speljakts tidigare bild; har klippt ihop en egen exempelbild nedan... I övre högra hörnet (fig1) skymtas en uppstickande pinne på ett berg, vad kan detta vara? Zoomar ut, byter från satellitbild till sjökort (fig 2) i olika skalor och svaret uppenbaras. Utdelar härmed 1000 ärorika men värdelösa stilpoäng till Raol! Haha, fusk att googla kanske någon tycker? Men minns då att bildgåtan är en tävling på liv och död! Ps. Vi tjötiga västkustbor har dessbättre fått en östlig bildgåte-konkurrent här. (Jag smygkollar dess fina bilder, men fattar sällan ´facit´. Namn som Arholma, Svenska Högarna kan jag till nöds placera. Men skulle gilla facit à la´ eniro i den forumtåden! Liksom förmodligen östborna i denna tråd? Ds.

Är det den HÄR (pdf) bruksanvisningen som gäller? Står under rubriken felsökning (avsnitt 2.3) att citat "Om bandtrumman inte frikopplar, kontrollera batterispänningen". Om du inte har nån multimeter så kanske du kan börja med att toppladda batteriet samt lossa och avsyna kabelanslutningar m.a.p. korrosion/ärg.

Tyvärr inte! Gissar att du är ute efter en detaljerad "verkstadshandbok/workshop manual" skriven på svenska!? [Men uttryckligen så föredrar du en "onlineversion" vilket förbryllar mig. Kanske menar du härmed en snabbt nedladdbar PDF skriven på svenska?] Själv är jag jäkligt gammaldags vad gäller egna båtens manualer och bruksanvisningar, de skall liksom alltid finnas tillgängliga "offline" ombord, och då helst för säkerhets skull på tryckt papper! [Nedladdbara alternativ typ PDF känns dock acceptabelt för mindre viktiga funktioner än motorn. (Vet då åtminstone att jag alltid är oberoende av "onlinekontakt" i en potentiell nödsituation. Och därmed kan lita på att nånstans ombord finns en bläddringsbar pärm för viktiga manualer, alternativt nån mobil/padda vars minne innehåller adekvat info.)] Man kan - som det verkar numera - hos olika internetsajter prenumerera på molntjänster, typ "X månader rik manualflora för Y kostnad" (bara att logga in för att läsa, men haken är då "bara givet antagandet att ständig pålitlig internetkontakt alltid finns där ute till sjöss".) Detta med pålitliga manualer har sina sidor. Ps. Verkstadsmanualer/workshop manuals finns nog inte på svenska längre. För svenska verkstäders mekaniker förväntas på goda grunder begripa engelska sedan åratal? Ds.

Gratis: boatinfo.no Pröjsa: emanualonline.com

Uttryckte mig tyvärr slarvigt. Hade främst det helt oskyddade rodret i åtanke. Går ju rasande fort också med racing-inspirerade strykjärn, bli större kraftpåkänning vid eventuellt krock med diverse lömska undervattensobjekt. Haha, min nedanstående båtmodell är tvärtom, har rodret mycket skyddat... (...och seglar så förtvivlat sakta att man oftast hinner kolla sjökort/omgivning flera gånger om vid minsta osäkerhet. :)) Jag är fortfarande skeptisk till att den aktuella plastmojängen skulle ha monterats original för att minska vattenmotståndet*? Lutar istället åt att den är eftermonterad av nån tidigare fartglad ägare, mer glad än kunnig?? (Men osvuret är bäst, kolla som sagt gärna med varvet!) Troligen smått "off topic" här - men angående offeranoder på rostfria propelleraxlar. Kryssarklubben har en intressant PDF HÄR. Döm själv. (Går i korthet ut på att förkopprad propeller, elektriskt isolerad från propelleraxeln, är en bättre korrosionsminskande metod med tanke på snäckpåväxt jämfört med zinkanoder.) *) Skitsvårt detta med hydrodynamik men jag noterar ändå att vattenmotståndet ökar med kvadraten på farten genom vattnet enligt ekvationernas underbara värld. (När exempelvis jag kajkar fram i 4 knop så fräser du nog förbi i 8, dubbelt så snabbt? Lika med "faktor 2 i kvadrat", alltså har du enligt formeln hela 4 ggr så högt vattenmotstånd - detta alltså bara av fartskillnad - allt annat lika.) Dock inga svindlande farter för segelbåtar, är trots faktorn 4ggr högre vattenmotstånd fortfarande skeptisk till att din plastmojäng skulle vara original-monterad? Men förvisso, killgissar bara! Wikipedia artikel 1 resp 2 angående vattenmotstånd/drag.

Bra inlägg ovan kan jag tycka! Själv tror jag dock inte på de framkastade förklaringarna enligt... Nej, en offeranod är knappast gjord av plast. Nej, en linskärare brukar ha vass egg och därtill sitta strax framför propellern (läs här: alltså inte strax framför första stödlagerfenan utan strax framför den potentiellt lininsnurrande propellern.) Nej, knappast för att det är snyggt. ; ) Nå, TS Stephan_D, har i en äldre forumtråd från i höstas angett nyinköpets fabrikat som citat: "Jeanneau Sun Fast 32i". Efter diverse googlande på det temat så har jag fastnat för ett foto enligt nedan. Min fundering får bli att båtmodellen är extremt anpassad för snabbhet/racing? (Ett sk "strykjärn" men då givetvis på bekostnad av säkerhetskrav som vi normala fritidsseglare kan ställa, men men??) Bildkälla

Hej, tror att din batteriguide "X" kan ha rätt i sak men överdriver eventuell fara med ordvalet "våta batterier får aldrig laddas med korkarna upp eller avskruvade"? (Förmodligen är citatet hämtat ifrån nån kortfattad text, typ en tabell eller liknande? Eller så menar du en snabbladdare typ den som finns i bärgningsbilar, eller så menar du nån modern datorstyrd superladdare?) Mina argument för alternativet locken på ... Finns såklart viss liten risk för antingen översvämmad* batterisyra eller gasning** vid batteriladdning. Men hos moderna `våta batterier´ finns ibland inte ens möjlighet att öppna enskilda cellers lock för påfyllning, dessutom har de ofta en anslutning för egen gummislang ner som breddavlopp. Inget riskabelt tryck inuti batteriet kan därmed bildas? Båtens egen generator laddar ju ofta numera mycket bra. Inte fasen åker man omkring med avskruvade batterilock? Mina argument för alternativet locken av ... Egentligen inga. Men kanske vid supersnabb strömrusning, typ laddning med påtvingad spänning långt utöver normala 14,3V? *) Översvämning kan det bli ifall man fyller på för mycket batterivatten i ett urladdad batteri. (Densiteten hos vätskan minskar ju som bekant vid vid laddning, och därmed ökar volymen.) **) Gasning sker främst vid fulladdat batteri då man med hög laddspänning ändå envisas att fortsätta ladda. (Bildas då vätgas - som blandat med omgivningens luft ger explosiv knallgas.)

Varje bottenförhållande kräver nog sitt speciella ankare för att fastna tryggt? Varje båtstorlek kräver nog sin ankarstorlek/tyngd? Varje ankringsförhållande likaså, detta med "på svaj" ställer nog delvis andra krav än vid nos-landförtöjning? Inget ankare är perfekt för alla bottenförhållanden? Inget ankare är perfekt för alla båtstorlekar, måste kunna lyftas även med en fångad jättesten? Inget ankare klarar svajankring perfekt - med dess eventuellt olika dragriktningar/väder under nattsömnen? För Bohusläns gyttjiga bottnar är måhända bruce-ankaret rätt bra, dess breda käftar gräver sig ner i mjukdyngan som efterlämnats av tusentals andra ankare - i populära bohushamnar? [Numera bortgångne forum-medlemmen Gunnar/Eilean kan inte längre svara själv. (Men han var för mig närmast en idol, förklarade tålmodigt min/allas invändningar. Faktiskt vänligt tålmodigt till den grad att jag anade komplexiteten hos olika ankare/ankarförhållanden, anade olika grundprinciper och begrepp för en god ankring.) Man kan exempelvis googla så här "eilean ankare site:maringuiden.se" eller kanske i sökningen ange andra forum där han var aktiv.] Tja, bara en fundering. Den perfekt pålitliga metoden för egen-ankring existerar knappast, särskilt inte vid svajankring? (Men både GPS och ekolod har ju numera ställbara väckarklockor - som trygghet - ifall draggandet börjar gå åt helsicke!?)

Speljakts bildgåta3... Hm... vad har kossorna egentligen för ärende ute i strandkanten? (Äta? Ser magert ut. ...Dricka? Salt behövs, men men? ...Sola sig för att bli snyggt solbrända? Skulle inte tro det.) Fråga @ Raol: Säkert att du med gissning "Bohuslän" inte av svepande misstag samtidigt uteslutit "norra Halland" eller Vänern? Lätt hänt. @ speljakt... Ps. Haha, tack för att du räddade oss ifrån Georgs "hot" angående fler `skitbilder´ på tömningsstationer, detta då ifall inga nya fräscht doftande utmaningar presenteras i forumtråden.

Bildgåta 2 Hoppsan, efter litet pm:ande med Georg så inser jag att min egen gissning var fel. Ber om ursäkt för detta, trodde bergfast att papier-gubben hörde hemma på sjöfartsmuseet i GBG - avdelningen varvshistoria/skrovnitning. (Utfördes bl.a. av sk "nagelapor", barn som sprang med upphettade nitar, därav ledtråden "nagel".) Nå, fick facit och är därmed utom tävlan. Men ni andra kan ju alltid försöka gissa vidare!