Snoilsky

Lagade min wallas i våras. Funktionsmässigt är den bra och stabil men den låter för mycket. Det låter ungefär som att ett fläktblad slår i en kant. Innan jag bytte batteribank så lät den betydligt mindre. När jag bytte batterier till 2 nya 75Ah så började den låta värre samtidigt som att varvtalet på fläkten blev högre. Någon som har haft liknande problem? /David

Tack Om jag tolkar ritningen rätt så ser man den inte om man endast kan se generatordelen av motorn. Nu måste jag förmodligen åla mig ner i hålet i sittbrunnen med huvudet före:( /David

Var i en liknande situation för några år sedan fast jag hade inga seglingserfarenheter. Jag köpte första bästa båt som passade min budget.Det blev en junker 22 för ca 15 000:-. Den var trångbodd, hade inget elsystem, en utombordare som drog mycket soppa och som lät mycket och den seglade dåligt. Kanske seglade den dåligt mycket beroende på att seglen var väääldigt gamla (men rena o fina vilket jag trodde betydde att seglen var bra ) och att jag var/är dålig seglare. Framförallt kryssade den dåligt. Minns att jag fick slå ca en miljoner gånger mellan hemmahamnen i Stockholm till Vaxholm. Vid något tillfälle lyckades jag inte ta mig förbi en udde där vinden ofta ändrade riktining. Trångboddheten kunde jag stå ut med. Elsystem kan man bygga upp själv. Motorn kan man byta till en nynare mer bränslesnål 4-taktare men det kostar pengar. Det jag inte kunde stå ut med är att den seglade så dåligt. Förra hösten köpte jag en Comfort 30. Av en tillfällighet köptes båten på nästan samma plats som junker 22:an (ca 60 sjömil från hemmahamnen). Med ungefär samma vind tog resan hälften så lång tid som med junker 22. Nu när jag haft tid att jämföra en lite större välseglande båt en en lite mindre sämre seglare skulle jag gjort följande med en budget på mellan 10 och 20k: 1. Köp en så välseglande båt som möjligt 2. Även i en stor båt är det trist att sitta i ruffen. Försök hitta en båt med stor sittbrunn. 3. Försök köpa en båt med sittbrunnskapell. Funktionsdugligt eller ett som kan fungera som mall. Med sittbrunnskapell och stor sittbrunn får man fina sovplatser och mysiga kvällar även om det regnar. (1) Med en välseglande båt (som kryssar bra) behöver man inte använda motor så mycket. (3) Till min första snipa fanns ett gammalt slitet sittbrunnskapell. Jag sprättade upp hela kapellet och sydde en kopia för ca 2000:-. Hade ingen erfarenhet alls men det gick bra. 50 meter kapellväv av högsta kvalitet 1000:- på blocket. Tror att jag använde ca 13 meter. Gav bort kanske 10 meter till en kompis balkonmakeover så om du bor i stockholmstrakten så kan du få köpa billigt (mycket billigt). Blixtlås, ruta, sytråd, jeansnål, öljetter och hålpip ca 1000:- gammal symaskin med kugghjul i metall 500:- (såldes för 500:- efter att kapellet var klart) I dag är begagnatmarknaden nästan död på segelbåtar. Det finns läge att köpa riktigt billigt av de som verkligen vill bli av med sin båt. Jag är inte så kunnig på segelbåtsmodeller men hade satsat på någon av de här båtarna: http://www.sailguide.com/batfakta/index.php?types=advanced&boat_name=&min_lys=0.95&length_from=&length_to=10&boat_type=&width_from=&width_to=&bunk_min=&rig_height=&cabin_height=&depth=&stern_type=&max_price_used=50000&keel_type=&rig_type=&rudder_type=&hull_material=&constructor=&order_by=lys&order_by_desc=true Annars vet jag att mina kollegor ofta talar gott om safir, H-båt, If och RJ85 (välbyggda). De är till vardags båtsnobbar jämfört med mig så det det kanske kan vara värt att titta på dem men jag tror att sittbrunnarna är små. Annars kanske en vega med rätt brister skulle kunna vara intressant. Den är ganska rymlig och sittbrunnen är bra. Jag har sett några ute på blocket de senaste åren för ca 20 000:- och med dagens marknad borde fler av säljarna sänka priset om de är intresserade av att sälja. I Vega har man komfort och stor sittbrunn. Om motorn är havererad kan man köpa en billig utombordare och snickra ihop ett eget motorföste för några hundringar med lite trä och ordentliga bultar och brickor. Finns inget mer kreativt än att ha en liten budget och stora drömmar. Lycka till! /David

Är det någon som vet var tempgivaren sitter på en MD5? /David

Sorry, 13,8 i laddspänning.

Jag förstår inte riktigt vad som händer i min nya båt: *Spänning över förbrukningsbatterierna (2st 75Ah, nya) när jag kör motor: ca 13,3 V *Spänning över startbatteri (väl begagnat 75Ah av samma märke som förb.batt.: 12,4 V *När jag stänger av motorn så stiger spänningen över startbatteriet en aning till ca 12,45 Jag har inte kunnat se hur elen är kopplad men ska undersöka vid passande tillfälle men mätningarna bör tyda på att startbatteriet inte laddar när motorn går. Om det inte laddar så kan jag inte förstå hur det fortfarande kan fungera och ge tillräcklig startström då jag använt det flitigt. Om ett skiljerelä är kopplat i kretsen så kanske kabeln från relät till startbatteriet är dålig (kontakterna) vilket skulle kunna förklara varför laddningen inte fungerar. Men då förstår jag inte hur batteriet kan överleva så länge. Kan det vara så att det finns en diod i kretsen som gör att startbatteriet laddas av förbrukningsbatterierna? Några idéer som kan förklara mätningarna? Återkommer om jag lyckas dokumentera alla kopplingar.

Ok, ska göra det om det inte löser sig innan. Det är tyvärr ingen synvilla. När man tittar på kylvattnet så ser det bra ut när man kör i marsfart. Ökar man varvtalet succesivt så ser man att det startar vid ett visst varvtal. Sänker man varvtalet så blir kylvattnet rent igen. Strålen som kommer ut är skarp. Alltså ett svart streck i det för övrigt klara kylvattnet...

Jag har en segelbåt med en MD5B. När man kör den på högt varvtal syns ett svart streck i kylvattnet. Antar att det är oförbränd diesel (sotig). Motorn går bra och är pålitlig men jag skulle vilja förstå vad det är som händer. Har frågat runt lite och det som låter mest logiskt är att spridarna inte lyckas spruta ut fin dieseldimma utan istället så rinner det dieseln. Tror inte att det är olja men..? Är det någon som har någon annan ide?

Jag har samma problem. När jag skrapade av bottenfärgen under vintern upptäckte jag att gelcoaten framkom fläckvis (pga förhöjningar). Förhöjningarna var inte höga. Gissar på någon/några tiondelar. Vissa förhöjningar fick en liten spricka i sig när jag skrapade och dessa förhöjningar mörkfärgades pga att det fanns fukt i dem. Då stack jag hål på alla som jag upplevde något större. I kanske 50% av alla (100-200) som jag stack hål på fanns det fukt i. Det rann inte men man kunde se att det fanns lite fukt i dem. Började googla som en galning och bedömde efter kontakt med experter (som alla tänkte olika) att det bästa var att epoxibehandla nästa år. epoxibehandling kräver torrt skrov varför jag beslutade mig för följande: 1. Slipa upp alla blåsor för att avbryta den kemiska process som pågår.-klar 2. Låt torka under vintern.-klar 3. Spackla igen under våren (gelcoatspackel ej epoxispackel).-klar 4. Bottenmålar ej då jag då skulle vara tvungen att skrapa av all färg igen nästa höst innan slipning och epoxinehandling.-klar ÅTERSTÅR: 5. Slipa ner gelcoaten nästa höst (rugga upp) för att skrovet enklare ska hinna torka under vintern 6. Fuktmäta både vid upptagning och 2 ggr på våren. (Vill se att torkprocessen avstannat) 7. Spackla upp skrovet där det behövs för att få en fin yta. 8. Epoxibehandla. Det kan låta lite omständigt men jag bedömde att mitt skrov inte skulle hinna torka för att jag började lite sent med skrapning och slipning förra hösten/vintern. Anledningen till att jag spacklade med gelcoatspackel var att jag inte ville blanda in epoxispackel innan slipning av hela undervattenkroppen nästa hösa. Tror att jag valt ett sätt som gör att jag minimerar arbetsinsatsen. Hitintills har det bara tagit några timmar med slipning och spackling. Blir nog jobbigare nästa år men jag kan slipa direkt efter upptagning istället för att först vara tvungen att skrapa bort all bottenfärg. (För mig är det inte ett alternativ att slipa bottenfärg. Det är en för smutsig historia och jag tror inte att båtgrannarna skulle vara så nöjda)

Reparerade pumpen i min wallasvärmare igår. Förra ägaren har inte använt värmaren på flera år. Efter att jag slipat alla kontaktytor i pumpen så började den fungera. Var också tvungen att böja en fjäderkontakt eller vad man ska kalla det för för att den skulle fungera kontinuerligt. Är det någon som vet hur pumpen fungerar? Det verkar som att plussidan går in i en diod (tror jag) för att sedan gå vidare till fjäderkontakten som har kontakt med 2 stift i pumpen. När man slår på strömmen så verkar det som att de 2 stiften repellelerar från plussidans vilket gör att den börja pumpa. Sen studsar den tillbaka till plussidan igen. Kan det vara så att de 2 stiften är permanentmagneter samtidigt som fjäderkontanten blir en magnet när man slår på strömmen? Det där med el är inte riktigt min grej och jag har säkert använt fel ord i min beskrivning men är det endå någon som förstår vad jag menar och vet hur den fungerar?

Hej Lite sent svar men... Min kompis gjorde en långtur från sthlm till ryska gränsen och tillbaka i en Targa 31. Jag följde med delsträckan ryska gränsen till Alta. Det var ganska kallt under hela turen (runt v30). Enda värmekällan var en pan2000 och det fungerade ganska bra tycker jag. Värmen kom omgående.

Är det någon som vet om MEU025R (Stockholm-Mälaren) och MEU049R (Stockholm-Åland) är överlappande? Jag har tittat på garmins hemsida men tycker att gränserna är otydliga.

Angående skrapning: först använde jag en billig skrapa där jag kunde vända bladet efter att det blivit slitet. Mest effektiva vinklingen av skrapan var när skaftet nästan tog i skrovet. Bladet slets så snabbt att jag hade varit tvungen att byta kanske 10 blad innan jag skulle ha blivit klar med skrapningen. Sen fick jag låna en sandvikskrapa med trekantigt blad (dvs. 3 skäreggar). Den var av hårdmetall och hade relativt korta skär (ca 15mm). Angående epoxibehandlingen: Jag vill vara säker på att skrovet är tillräckligt torrt. Ska hyra en fuktmätare om några veckor men i.o.m att jag inte skrapade bort bottenfärgen och att jag inte slipade i höstas, så misstänker jag att skrovet är för fuktigt för att epoxibehandlas. Senast ändrad av Snoilsky | 21 februari 2009 | 16:36

En begagnad rasslig Ansö 31 kanske?

Tacktack! Jag skippar färgen så får vi se hur det går. Sparar förmodligen 2-3 dagars jobb nästa år.

Jag har skrapat bort det mesta av bottenfärgen för att undersöka undervattenkroppen inför epoxibehandling nästa år. Nu känns det lite trist att bottenmåla då jag vet att jag måste skrapa bort all färg nästa höst igen. Båten ligger i mälaren men kommer användas både i mälaren och i havet. Tror ni att jag kommer klara mig hyffsat ang. beväxning? Finns det något medel/ vax som skyddar mot vatteninträngning under vattenlinjen tills kommande epoxibehandling? Senast ändrad av Snoilsky | 18 februari 2009 | 12:25

Jag har inte beställt men fått en offert: _________________________ many thanks for your kindness enquiry. today we make an offer to you as following: FOB SHANGHAI PORT L3D18(27HP) [380 diesel engine with TMC260 gearbox ( 2;1)] EUR 1565/UNIT. Sea freight RUR 50.00 TOTAL : CFR EUR 1615/UNIT. pls you consider my suggest ! pls you affirm destination port ( sweden), we will delivery these goods within 25days after we received your payment. i am waiting for your early reply. best regards wang youyin. sales engineer. ___________________________________ Mailade kontakten på www.hd-motor.com och berättade att jag skickat vidare offerten. du kan hitta deras mailadress på hemsidan eller maila till kontakten som mailade offerten: wangyouyin502@163.com Jag har alltså INTE beställt och skulle fundera ett tag på om det verkligen är värt att köpa direkt från fabrik. Håll oss uppdaterade

Ok Köpte du av en svensk importör? Antar att det ät lättare med garantier etc om man har en svensk importör. Hur är det med reservdelar?

Man kan beställa motorn direkt från Kina. 27 hk- 1615 Euro ink. fraktkostnad med 25 dagars frakttid. Min motor är precis totalrenoverad av marinverkstad men om ett motorbyte blir aktuellt så kommer jag överväga alternativet. Senast ändrad av Snoilsky | 24 januari 2009 | 13:27

Varför kommer inte bilderna in trots att jag bifogar?

Antar att gelcoatspackel är i storleksordningen lika tät/ otät som den gamla gelcoaten. Är det inte riskabelt att fläckvis blanda in epoxi innan slipning nästa höst? Mina mer erfarna båtbekanta fnyser åt mina bubblor. De tycker att jag endast ska åtgärda de större i år för att sedan mattslipa gelcoaten nästa höst och låta båten torka över vintern. Problemet är att jag inte kan dela in blåsorna i stora och små. Jag har bara små upphöjningar (knappt skönjbara) som ofta innehåller lite vätska men de är jämnt fördelade över större delen av skrovet. Se bild på den värsta blåsan som är kraschad på bilden. Bifogar en till bild i nästan inlägg för att visa hur det kan se ut när jag skrapar på bottenfärgen.

Jag vill avbryta den negativa processen direkt. Jag tycker inte att det är så betungande att slipa o spackla lite. Sen TROR jag att det underlättar uttorkningen av skrovet. Såren får som sagt stå öppna under vintern och laminatet slipper fuktblåsorna under hela sommarsäsongen.

Har lagt om planen lite: Punktera och slipa de blåsor jag stöter på. Tvättar såren med färskvatten. Fuktmäter inom några veckor. Gelcoatspacklar under vattenlinjen till våren och fuktmäter igen. Renskrapar och gropvslipar skrovet nästa höst och fuktmäter igen. Fuktmäter våren 2010. Om skrovet är torrt så påbörjar jag epoximålningen. Låter det som en bra plan? Tror inte att skrovet hinner torka till våren i år...

Jag ser framför mig: Hundratals (ev tusentals) timmar av renovering. Tiotusentals kronor inredningsmaterial. Blästring av skrov. En gammal bensinmotor som måste bytas inom något/ några år (ny motorbädd, stor kostnad). Jag hade hellre satsat på en plastbåt i bruksskick med dieselmotor. Köpte själv en adec 540 med vp md 7A för några år sedan. Den kostade 20 000:- 5000:- för transport från skåne till stugan på västkusten. Efter ca 100 timmar renovering kändes den okej.

Kommer förmodligen vänta till nästa år... Funderar dock på att punktera blåsorna nu. Låta såren stå öppna till våren för att sedan gelcoatspackla innan bottenmålning och sjösättning. Antar att det avbryter utveckcklingen av plastpest samt att det underlättar uttorkningen av skrovet till kommande epoximålning.