Karamba

Hej igen. Tack för bra svar. Det är sant som ni säger, en båtmotor utsätts för mycket hårdare belastning och används på ett annat sätt och i andra miljöer än en bilmotor. Men så här i miljötider är frågan rätt intressant, eller hur? Jag tänkte att man kanske, om inte för miljön skull så kanske för min plånboks skull, kunde dra ner intervallet till varannat eller var tredje år, om jag bara använder motorn in och ut ur hamnen och liknande. Nu medför förstås inte motorkonservering det största miljöproblemet vi har att brottas med, men radioprogrammet fick mig att tänka på hur lite båtmotorerna används sett i relation till exempelvis bilmotorer, medan servicetänket nästan står i omvänd proportion till användningen. Ja, hur som helst. Tack för bra svar. Jag skall ta era kloka påpekanden under beaktning när jag får min första inombordare! P.S - Peter_K. Oljan måste jag byta varje år för hur jag än gör ser den ut som vispat ägg på hösten (vattenblandad anar jag). Det är en gammal maskin, så snart får den gå till de sälla jaktmarkerna.

Hej. Jag undrar vad som egentligen är anledningen till att man konserverar en båtmotor så ofta som varje säsong? Kan tyckas som en konstig fråga för många av er, men jag har varken motorbåt eller en segelbåt med inombordare, så jag har ganska lite erfarenhet av marinmotorer. Däremot har jag ganska mycket erfarenhet av bilmotorer, varför jag ibland funderar över skillnaden i folk syn på servicebehovet av en bil- respektive båtmotor. Jag står till att byta upp mig till en segelbåt med inombordare, därför undrar jag. Igår handlade Vetenskapsradion Tekno om motorbåtar och båtmotorer. Där nämndes en siffra på genomsnittlig användning av motorbåtar i Sverige som låg på ca 35 h om året. Det lät lite tyckte jag, men även om vi dubblar, och kanske även tredubblar den här siffran så är det forfarande en väldigt liten siffra. Om jag bytte olja, kylvatten, tändstift (om jag har en bensinare), filter och liknade på min bil, skulle jag fortfarande efter ca 100 timmars användning anse den ganska nyservad. Olja bytar jag på bilen efter kanske 1500 mil. Kylvätskan kanske var femte år - om ens det. Och om det gäller tiden stillastående brukar jag tänka på min kompis sommarbil, en amazon, ställs in i garaget i Augusti, och startar felfritt igen i maj-juni utan att ha konserverats. Varför byter man - så här i miljötider - egentligen olja så ofta på båtmotorer, varför talas det om kylvattenbyte på sötvattenkylda inombordare som om det måste/bör göras varje höstsäsong? Jag kan ju ha missuppfattat detta, men det är därför jag också ställer frågan. Varför räcker det inte att tömma bränslefilter, vattenavskiljare och se till att det inte står vatten i slangar och liknande? Inte börjar en välanvänd gammal dieselpanna rosta efter bara sex-sju månader på land? Jag har då aldrig sett exempel på detta. Jag har själv en utombordare på min segelbåt. Den har jag efter sju år blott bytt drevolja på. Jag tömmer förgasaren endast till den grad att när jag tagit ur bränsleslangen får motorn gå tills den stannar. Sedan byter jag drevolja och sätter in den i garaget. Åtta - nio månader senare startar den på första rycket. Har gjort så i alla tider. Finns ingen gegga i förgasaren, vilket skulle vara det folk varnat mig för, inte heller verkar andra problem uppstå.

Hmm, jag igen. Nu tror jag att jag kom på något. Visst har det något med denstitet att göra? Det är detta jag missuppfattat va? Deplacementet ÄR lika med båtens massa, men båtens denstitet är lägre än vattnet - därför flyter den? Visst? Aha. Ja, men då funkar ju smutsrandmetoden alldels utmärkt!

Ni som talar om den där smutsrandmetoden, kan ni förklara igen hur ni menar. Jag förstår inte. Arkimedes lag säger att en kropp som är helt eller delvis är nedsänkt i vatten påverkas av en uppåtriktad kraft som till sitt belopp är lika med den undanträngda vätskans tyngd. Om den nedsänkta kroppens massa är lika med den undanträngda vätskans massa, då är alltså föremålet helt neutralt. Däremot, om föremålet, i detta fallet båtens, massa är lägre än tyngden på det undanträngda vattnet då flyter båten. Är det tvärtom så sjunker den. Därför undrar jag om det inte är så att det man mäter med ovan föreslagna smutsrandmetod är deplacementet? För om båten skulle väga lika mycket som vattnet den trängde undan skulle jag ju inte ens kunna lasta båten med DN:s söndagsbilaga utan att den sjönk. Alltså. För att väga båten i grannens bassäng måste man väl sänka båten helt, och sedan se hur mycket vattenytan stiger? Eller vad är det som jag inte förstår. Hoppas ni ursäkta min kanske dumma fråga, men jag är ingen fysiker.