Zwen

Så fick man ju njuta av Kaj Björkhagen igen......😁

Inte jag heller, men ringar kan ju ha väldigt olika form. Spionringar kan t.ex. vara väldigt diffusa och ibland kan det ta flera år innan man överhuvudtaget märker att de finns. Ringormen kan ha lite oregelbundna former. Mänskliga bilringar kan vara lite mer säckiga liksom. Vår ringklocka är hemma är faktiskt fyrkantig när jag tänker efter...🤔 Dansade ringdans en gång på ett kalas men det blev aldrig någon ring alls av den, mest krokig bortöver på något sätt. Nej... nu är det minsann hög tid att gå ut i pensionärspråmen och jobba vidare..... Ha dä👍

Jo det hade varit fint, men det steget vore kanske för stort idag🙂 Jag kan inte förstå att tillverkare i branschen så envist håller fast vid 12V idag när båtarna ofta utrustas med så mycket energikrävande tillbehör och utrustning. Kablage o annat installationsmateriel blir både onödigt tungt o dyrt. Tycker 24V huvudspänning borde vara minimum. För de småförbrukare som av en eller anledning behöver vara 12V finns ju jättesmidiga små dc/dc omvandlare med galvanisk isolering att köpa för 1500,-. När jag var riktigt liten var 6V standard i de flesta bilar. Sedan upptäckte man att det på många sätt var mer effektivt med 12V. I tyngre fordon som lastbilar o bussar har det ju varit 24V länge nu. Min motor, TMD40, monterades i många Volvo lastbilar som TD40. Då var det ofta 24V på dessa. Inte ens om man köper en sprillans ny Storebro för 5 mille med 2 st Penta D6:or får man 12V som standard. Rena Hedenhös enl min mening. Om jag byter motor frampå blir det absolut 24V. När jag köpte denna båt behövde en hel del fixas med motorn och jag hade den urlyft. Bl.a. bytte jag startmotorn eftersom den var helkass. Av ren stress/lathet satte jag dit en ny standard 12V. Hade jag lugnat mig lite o tänkt efter skulle jag istället satt dit en 24V och bytt generatorn likadant, även den är ju till åren. De fåtal reläer och instrumentering som finns hade varit enkelt att fixa och glödstiften kunde jag ha matat på annat sätt om jag inte velat byta dom.

Jo det funkade på samma sätt för mig när jag testade den induktions enkelplatta vi har i husvagnen. Provade ju ett potatiskok här hemma med den för att få en uppfattning om energiförbrukningen. Startade på läge 12, 1800 W, tills det kokade upp. Drog sedan ner och då pulsade den med ca 900 W i 3-4 s och slog av något längre period. Jag tror också det kan vara en fördel med det. Den 2-plattehäll jag tänkt köpa till båten är IKEA "Tillreda portabel induktionshäll", den enda jag hittat som passar fysiskt där primusspisen står. Hur den beter sig vet jag dock inte. Jag kommer dock testa med den enkelplatta jag redan har först för att se att det överhuvudtaget går innan jag investerar något mer i detta. Om det visar sig att jag inte kan laga mat har jag i alla fall byggt mig en rejäl 230V anläggning som nog klarar kaffebryggare, micro, elverktyg, hårblåsar o lite annat av varje. Kanske t.o.m kan dra igång en normal hemmadammsugare? Det där med att batterierna återhämtar sig bra efter kortare stort strömuttag är också en sak jag sätter stor förhoppning till🙂 Min största oro är som sagt att spänningen ska hinna sjunka under utlösningsnivån innan min process är slutförd.

Du har ju 4 batterier i båda fallen så energimässigt blir det ju det samma. Nu vill ju jag bygga för 2500 W, 230 V. Då skulle krävas ca 240 A ur 12 V batteri. För egen del tycker jag en sådan installation är onödigt klumpig och dyr. Man ska ha kablage, batterifrånskiljare och bra säkring som klarar detta. Jag tycker inte om spänningsfall och grova kablar är dyrt. Redan när jag satte in bogproppen förra året började jag planera för 24V. Om jag byter motor frampå (den är gammal) väljer jag 24 V på den. Jag tror också en såpass stor inverter mår bättre i 24 V utförande. Eftersom jag hört att dessa MOSFET HF invertrar ofta inte håller den kontinuerliga effekt som uppges ville jag ha en som är märkt 4000/8000 W. Då tror jag att den iaf duger till 2500 W i 24 V utförande🙂

Ingen exprätt här heller, inte på långa vägar, men som jag förstått det ska man i stort sett inte förlora energi. Nåt kanske det försvinner, jag vet inte. Värme blir det ju förstås när man laddar ur, vet inte om det skiljer om man tar ut låg ström, lite värme, under lång tid eller hög ström, mycket värme, under kort tid. Vad gäller just värmeförlusten alltså. Nu kommer jag låta bogisen vara helt ensam med sin egen 24V, precis som idag. De startbatterier jag har där, och som passar väldigt bra till det, visade sig vara direkt olämpliga för min inverterapplikation. Den nya 24V bank jag bygger upp nu kommer alltså enbart vara för invertern. Men vi får väl se hur det går... Jag är inte så prestigefylld nuförtiden så jag lovar att rapportera oavsett resultat.....😁

Det är detta som Peukert försöker beskriva i sin lag. Finns formler för det men jag är för dålig på att hantera tangentbord för att det ska se vettigt ut... I grova drag går det ut på att den aktuella kapaciteteten minskar ju högre ström du tar ut med en Peukertkonstant i kvadrat. Vad denna konstant är varierar kraftigt med batterityp och ålder, även temperatur påverkar. Dessutom har ju många batterityper utvecklats positivt på senare år. För ett vanligt blött bly/syra batteri (som är sämsta typen) kan man t.ex. se på wikipedia 😁 att det kan ligga mellan 1,2-1,6, det ger ju en jättestor spridning om man börjar räkna på det. Jag vet inte vad mina helt nya Varta LFS75 ligger på men vill tro att de hör till de bättre, säg 1,2-1.4. Jag lämnade dock bort tanken på att räkna på detta då det är osäkra variabler. Sedan är det också så att Peukerts uträkningar baseras på att man tar ut en konstant ström och det gör man ju inte vid matlagning, för då skulle det ju koka över..... Det får bli trial&error här. Jag ser det utsiktslöst att ens försöka räkna på detta En annan sak är att den kapacitet som försvinner pga Peukert (vad ska han med den till förresten🤔) inte förloras som många tror. Den kommer tillbaka igen när batteriet fått vila sig. Ytterligare en annan sak är att eftersom den inte förlorats behöver den inte laddas tillbaka. Om man t.ex. laddar ur ett 75 Ah med så stor ström att det bara gör tjänst som ett 30 Ah batteri innan det blir tomt behöver det bara laddas upp med 30 Ah för att bli ett fullt 75 Ah batteri igen. Jag tror att om jag bara lyckas hålla liv i växelriktaren så länge jag behöver vid de enskilda tillfällena kan det gå bra eftersom det blir bra återhämtningstider och laddning däremellan. Allt annat i båten ligger ju på sina egna batterisystem. Gasolflaskan kommer dock få stå på badbryggan eftersom jag vill köpa en gasolgrill och den gamla Primusspisen får väl ligga i nått stuvfack nånstans...😁

Jag håller också med🙂. Det blir en helt annan påfrestning på batterierna jämför med C/20. Det jag baserar testet på är att dessa batterier inte kommer att användas till något annat alls än de sekvenser jag nämnt. Tiden däremellan är enbart återhämtning och laddning. Men det där med spänningsdroppet oroar mig så klart. Nu vet jag att iofs att batterierna dippar väldigt lätt i början men det är ju inte linjärt. Vid exemplet med 0,3V spfall när värmaren startar skulle man ju isf få runt 7,5V spfall för bogproppen och så blir det ju inte. Att det händer andra saker i batteriet och att man kan glömma den påstämplade Ah-kapaciteten är ju dock helt klart. Har också försökt kolla vid vilka nivåer de löser för underspänning men det är inte helt lätt. Olika uppgifter förekommer och dessutom är det toleranser på det. Manualen för min inverter anger t.ex. 20 +/- 1V resp 9,5 +/- 0,5 V för 12V-varianten. Vet inte om detta är beroende av komponentindivider, tidsaspekt, temperatur eller vad? Det är ju stor skillnad för hur detta lyckas om den löser vid 19 eller 21 V. Denna spridning var en eventuell aspekt jag inte hade räknat med😒 Jag vill dock optimera kablaget så gott det går, det drar ju iaf sitt lilla strå till stacken. Tror också att det är viktigt att vara noga med serikopplingskablaget. Den lilla kabelstump som seriekopplar två batterier måste väl läggas till batteriets inre resistans kan jag tycka. Jag får ju tre sådana och det måste ju vara en fördel om de är elektriskt lika för lastfördelningen mellan de tre 24V-enheterna.

Ok. Det blir ju stora strömmar med 12 V, så det kan ju vara kabelarean som är problemet. Många 12V invertrar löser för underspänning runt 11 V. Det gäller att optimera alla kabelvägar när man placerar ut batterierna och invertern. Placera ut batterierna så alla kablar blir så korta som möjligt och att parallellkopplingskablarna mellan batterierna blir lika långa. En del menar också att man vid parallellkoppling ska ta ut plus och minus i varsin ände av banken så att säga. Jag tycker att detta borde bli mindre viktigt ju grövre kabel man har för då blir det ju mer o mer samma elektriska punkt. Kabeln mellan batterierna och invertern ska ju också vara så korta som möjligt naturligtvis. Säg att du t.ex. har 1,5 m avstånd till invertern. Det blir 3 m kabel för plus o minus. Om du tar ut 2000 W så blir det ca 185 A om man räknar med 10% förlust i invertern. Om du har t.ex. 50 mm2 kopparkabel får du ca 0,4 V spänningsfall. Sedan försvinner ju lite parallellkopplingskablarna inom banken också, så säg 0,5 V. Om man istället flyttar invertern så det bara är 1 m avstånd och drar 2 parallella 50 mm2 kablar istället blir spänningsfallet ca 0,13 V. Kanske man även kan optimera parallellkopplingskablarna lite så man kanske hamnar på totalt 0,15 V spänningsfall i slutändan. Då kommer du kunna ta ut lite mer effekt. Om du har en voltmeter kan du ju mäta spänningsfallet över alla olika kablar när du belastar med 1500 W och se hur det ser ut. Det är ju viktigt att lasten fördelas så jämnt som möjligt mellan batterierna också. Mät också spänningsfallet mellan batteribanken och invertern. Om du har för klena och kanske onödigt långa kablar kanske du ligger på 12 V på batteriet och invertern bara får 11 V och löser ut, till exempel. Jag bygger med 24 V och 6 st 12V 75 Ah batterier. 2 och 2 i serie och de 3 paren parallellt. Då blir det 225 Ah vid 24 V. Har hållit på hela kvällen med att skissa på hur de 6 batterierna ska placeras och vridas och vändas för att allt kablage ska bli så kort som möjligt. Det blir ju dock inte lika tungt med kablaget när man har 24 V eftersom strömmen blir hälften så stor., men det är alltid viktigt att optimera detta för att få bort onödiga förluster.

Det där med att laddning och instrumenten inte får liv förrän man varvat upp är en vanlig Pentagrej. Jaghade samma på en TAMD42WJ. Enl. Penta "var det vanligt" och inget att bry sig om. Jag brydde mig aldrig. Nyligen läste jag dock i en annan tråd här på forumet om någon som upptäckt att ett motstånd saknades. Tror han satte dit ett sådant och fenomenet försvann. TS kanske kan söka vidare här och se om han hittar det. Tror i alla fall att det inte var i denna tråd

Har du 12 eller 24 V till invertern?

Har funderat vidare på de olika batteribankarna och tror jag funnit den vettigaste lösningen. Kommer lägga tyngdpunkten på 24V inverterbanken istället. Förra sommaren visade att den då nya 140W solcellen med MMPT-reg laddade på väldigt bra, det var alltid fullt i mina ålderstigna 3x75Ah. Med min måttliga 12V förbrukning och denna solcell tror jag ett enda 75 Ah är tillräckligt. Generatorns B+2 går ju till denna bank också. 24V inverterbanken bygger jag upp av 6 st Varta 75Ah förbrukningsbatterier. Jag köpte 3 st i vintras för att ersätta de gamla i 12V banken. Har inte använt dom än så jag kan köpa 3 till. Denna bank laddas av 200 W solcell med MPPT-reg samt 12/24V 20/10A dc/dc omv. från generatorn vid behov. Jag sätter även en 24/12V 10/20A dc/dc för det fall jag skulle behöva flytta över lite till 12V 75Ah. Dc/dc omvandlarna slår jag till/från med enablesignal när o hur jag vill. Förlorar dock drygt 10% varje gång jag flyttar. Bogproppen får behålla sin startbatteribank i förpiken då den är väldigt lagom. Denna kopplar jag helt enkelt ihop med den stora 24V inverterbanken via en batterifrånskiljare. Erfarenhet från i somras visade att den inte behöver laddas speciellt ofta. Bogproppens energiförbrukning blir mycket liten och det räcker säkert att jag ger en liten laddningsdutt nån gång ibland när jag tycker jag har så det räcker i inverterbanken.

Har också sett en del liknande fenomen och har numer bara en enda genomföring under vattenlinjen, sjövattenintaget till motorn. Denna genomföring med slang har jag bra koll på men stänger den ändå ibland beroende på sinnesstämning. I det läget sätter jag en keps på gasreglaget då jag även sett vad som kan hända om man inte öppnar den.

En sådan har jag också haft. "det är vanligt", enl. Penta. Verkade inte vara något att bekymra sig över🙂

Finns det nåt nytt att säga om detta batteriköp? Är i köpartagen igen😓

Nu har jag varit i kontakt med en väletablerad batteriförsäljningskedja ang frågan om startbatteriernas lämplighet för min inverterdrift. Kraftig tumme ned kan man säga... Plattorna är alldeles för tunna för att kunna ta ut den ström per tid som behövs så de skulle förstöras snabbt. Fritidsbatterier alt. AGM är det som gäller. Här får jag alltså tänka om🙂 Hade det dock lite på känn... Däremot blev jag glatt överraskad av dagens solcellsprestanda. Det har tydligen hänt en del där. En modern solcell av bra kvalisort ger sin märkeffekt vid sol och bra vinkel. Vid mulet väder ger den ca hälften och i kombination med en bra MPPT-reg ytterligare 30% boost, så i storleksordningen 65%. Även detta hade jag lite på känn då jag installerade sprillans ny 140 W panel med Victron MPPT till 12V-banken förra året och tycker det laddar på bra oberoende av väder. Nu har i alla fall växelriktaren dykt upp🙂

Vad är detta för genomföringsarrangemang (relativt långt ord)? Liknar inget jag sett tidigare...🤔

Har mätt jord på min nyligen hemkomna växelriktare. EU-uttagens jordbleck har ingen kontakt med DC-sidan. Jordblecken är jordade till chassit och där finns även en jordskruv och medföljande grön/gul kabelstump som skall anslutas till omgivningens jordsystem. Ser dock ingen större användning för denna i min plastikbåt.

I en annan tråd som ursprungligen skulle behandla invertrar med ren eller modifierad sinusvåg har jag börjat skriva om mina försök med 230 V induktionshäll och kaffebryggare ombord. Jag vill fortsätta diskutera detta utan att trasa sönder den andra tråden så startar därför en ny. 12V-delen finns redan. Vad gäller 24V-delen finns 2 x 12V, 60Ah i serie, dvs 24V, 60Ah. Bogprop samt dc/dc omv. från 12V för laddning av 24V finns även. Nu kompletterar jag med inverter 24/230V, 4000/8000W och solceller 24V, 200W (2 x 12V, 100W i serie) Inverter, 200 W solceller med regulator och batterimonitor för 24V-banken är beställt. Jag funderar dock på batterierna. De 2 x 12V 60Ah som finns idag vill jag dubblera så jag får totalt 120 Ah räknat på 24 V och har först tänkt köpa två likadana till då de är i "nyskick". De är vanliga Biltema startbatterier. Startbatterityp och storlek föll sig naturligt när de köptes förra året till 3 kW bogproppen då den drar kring 150-200 A i några s, dvs som en startmotor. Frågan är om det är vettigt att gå vidare med den batteritypen nu när det ska inverteras och lagas mat?? Jag har gjort tester på "vitvarornas" förbrukning och kommit fram till att vår kaffebryggning kommer dra ca 50 A under 4 min 3 ggr/dygn. Matlagning ca 100 A i snitt under 10-15 minuter 1 g/dygn, samt 60 A i 10 min 1 g/dygn. Kaffebryggning tror jag man kan bortse från i sammanhanget men vilken batterityp lämpar sig bäst för att ge 100 A under 15 min vid 14-tiden + 60 A under 10 min vid 20-tiden? Verkar kanske tossigt med dessa minuter och klockslag men något måste man ju basera kalkylerna på. Är det dumt att gå vidare med vanliga startbatterier? De är ju som sagt lämpliga för bogproppen men blir det för lång tid med dessa strömuttag vid matlagningen? De är ju billiga och om livslängden kortas några år kan jag ta om jag slipper kostnad för att byta gasflaskor eller köpa sprit. De behöver ju ha egenskaper att kunna ta emot laddning bra också. AGM skulle väl vara bäst men tycker det är lite dyrt för en testsäsong, vet ju inte riktigt hur detta kommer att funka. Inget annat är bortkastat eftersom jag vill ha invertern i vilket fall och induktionshäll och hälften av de nya solpanelerna kan jag ta till husvagnen. Dessa batterier har jag dock inget annat behov för.

Jo men då är vi väl ganska så överens eller? Trodde det var något sådant jag ville försöka beskriva men kanske föll på målsnöret...🙂

Om du menar tekniskt funktionellt så är det en ickefråga 😁 Deras egna resp. It-tekniker vet det redan. Om kompetensnivån där mot förmodan skulle vara så kraftigt mycket lägre än i den privata sektorn finns det gott om välrenommerade dito konsulter att engagera. Skulle kunna nämna ett antal men det skulle te sig opassande här. Att motsvarande utbyten av databasuppgifter redan är fullt fungerande, dock oftast åt andra hållet, vet du redan om du tänker efter. Ställ av din bil hos myndigheten Transportstyrelsen idag så flaggas det hos ditt försäkringsbolag som omedelbart ställer om din försäkring till en garageförsäkring. Köp en hund så får du ganska snart automatiskt propåer om att teckna djurförsäkring, från annat håll erbjudande om att köpa mat till den. Köp en husbil av lagom ålder så dimper det ner färgglada dokument från mäklare som vill sälja den åt dig. Orsaken till att detta fungerar så smidigt är att användarna är konkurrensutsatta aktörer som är beroende av effektivitet för sin överlevnad. De är ju tvingade att generera sin försörjning själva. Om du menar hur man skulle bära sig åt för att få berörda i ansvarig ställning att gå vidare i den riktningen är ju det en fråga på ett helt annat plan. Om den lösningen vore enklare hade nog denna tråd förmodligen inte existerat.

Uppgifter om skrov/motornummer och ägare finns idag redan registrerat hos försäkringsbolagen. Som jag förstår det förutsätter du att polisen inte har direkt tillgång till dessa register? Så kan det mycket väl vara, t.o.m. troligt. Att bygga upp och administrera ett nytt register där dessa uppgifter som redan finns registrerade på annat sätt ska läggas in, och som polisen då ska få koppla upp sig mot, är ju inte vare sig sinnrikt eller effektivt. Dock kanske lite svenskt. Försäkringsbolagens bef. uppgifter om båt och ägare kan på ett enklare och effektivare sätt kopplas till en databas där polisen har insyn. Bättre att köpa fler poliser för pengarna istället. Man ser dem ju inte alltför ofta nuförtiden. Vad gäller "registreringsskyltens" främjande av polisens haffningsarbete så är den nog tyvärr överskattad. Om alternativet är att båten är anmäld stulen lämnas ju en beskrivning av båten, fabrikat, typ, kulör på båt o ev. kapell, dekor, ev. utombordare, båtnamn etc. Om det sitter ett litet registreringsnummer eller inte på båten har nog underordnad betydelse för polisen när de är ute och spanar. Det andra alternativet, dvs. att polisen råkar kontrollera en båts reg.nr när de är ute på patrull och just den båten nyligen skulle vara stulen men ej hunnit stöldanmälas... Ja här skulle kanske ett reg.nr. sitta fint. Men med vilken frekvens kan detta tänkas inträffa? Inte tillräckligt ofta för att motivera uppbyggnad av ett nytt register gissar jag.

Motornummer o skrovnummer har man ju ändå och finns registrerat hos försäkringsbolaget redan idag.

Kan man inte chippa som man gör med hundarna? Förresten kan jag inte förstår hur ett registreringsnummer på en båt skulle minska stöldrisken. Det finns väl ingen vettig skurk som skulle drömma om att låta båtens registreringsnummer sitta kvar ograverat om han vill köra iväg med den.

Tycker denna lösning du redan gjort är gedigen och bra. Varför krångla med att byta den? Om du är orolig för vikten kanske du kan banta ett hekto eller två.....😁