davidi

Här får någon mer insatt gärna rätt mig om jag är ute och cyklar, jag är bara halvt insatt i ämnet. Det handlar inte bara om att plocka ström från generatorn, utan även att reglera hur mycket ström den genererar för att man inte ska få en massa överskott som inte går att använda. Det görs genom att reglera strömmen genom generatorns statorlindning, och det hittar jag ingen ctek-produkt som klarar. Riktigt enkla regulatorer leder bort överflödig effekt genom en zenerdiod och gör värme av den. Jag förutsätter att min är aningen smartare än så med tanke på att Yamaha vill ha 4600 kr för en ny. Generatorer ska enligt produktbladet till Smartpass normalt leverera 14V, men det krävs 14,4 V för att få ordentlig toppladdning av batteriet, och det fixar den genom att pulsa upp de 14V den får från generatorn. Vad jag inte riktigt kan greppa är varför en vanlig laddningsregulator inte kan klippa vid 14,4 V istället, finns det någon nackdel med det?

Nu har jag grävt lite mer. Ingen av dem är någon regulator, och D250S är inte en Smartpass plus lite till som jag först trodde. Snarare rekommenderar man att köra dem tillsammans med varandra. D250S fördelar laddning till två batterier från den laddningsskälla, generator eller solpanel, som för stunden ger mest effekt. Dessutom innehåller den ett skiljerelä. Smartpass fördelar så vitt jag har förstått laddström till att ladda batterierna, eller distribuerar strömmen direkt till förbrukarna om det är mer effektivt. Utöver detta pulsar den upp laddspänningen ytterligare en smula jämfört med det som kommer från generatorn (efter den ordinarie regulatorn) för att toppladda batterierna med 14.4 V. Alltså är det inget som löser mitt mest angelägna problem, men de är säkert jättebra till det de är till för.

Någon som har erfarenhet av dessa? Ersätter de generatorns ordinarie regulator? Kan de användas tillsammans med en utombordare genom att koppla förbi laddningsregulatorn? Anledningen till frågan är att jag har en regulator som är ur funktion och laddar med på tok för hög spänning. Istället för att byta ut den till en ny kanske det finns andra bättre alternativ.

1/4-tonnaretråden missade jag när jag letade förut, den var ju faktiskt rätt informativ. Tack för den!

Har försökt söka runt på nätet, men hittar inte så mycket om saken, så jag försöker mig på en novisfråga här istället. Entonnare, halvtonnare, kvartstonnare... Jag har förstått att det är tävlingsklasser som för konstruktörerna går ut på att trixa med alla möjliga parametrar såsom längd, bredd, segelyta, mm för att hitta en en bra kompromiss som totalt ger ett godkänt antal poäng för aktuell klass. Men vad betyder egentligen ordet ton i sammanhanget?

Detta under förutsättning att det är just dessa två uppdateringar som står allra högst på önskelistan. Vill man ha allting tiptop är inte en 35 år gammal båt riktigt något alternativ. De gamla seglen kanske man kan leva med ett år eller två, och sedan får man själv välja exakt vad man vill ha när det är dags för nytt. Jag är nog lite mer optimistisk vad gäller motorn också. Visst, worst case är ett motorbyte, men det är även worst case för den nya motorn också så fort garantitiden har gått ut. Chanserna är goda att det t ex räcker med en ny topp för runt 10' någon gång framöver. Men vad borde jag egentligen hålla utkik efter? Ett fräscht skrov utan stora grundstötningsskador är en grundförutsättning. Köl- och roderreparationer är inte heller vad jag har lust med att ta itu med det första jag gör. Motor har redan nämnts. Segel är visserligen kostsamma, men involverar inga stora arbeten. Riggen, är det något som man anser bara håller, eller går ett sådant haveri att förutse? Vilka kostnader är en ny rigg förenad med? Tio års avskrivningstid på det mesta låger annars som ett bra utgångsläge för värdering av olika exemplar. Då är det väl bara att börja justera ekvationen för just mina önskemål och jämföra utbudet på marknaden...

1.5 år senare, och jag tittar efter samma typ av båt. De har rasat en hel del i pris, men alla verkar inte har förstått det. Det finns Scampi på Blocket för neråt 100' som har legat ute sedan juni utan att ha blivit sålda, men det är heller inte ovanligt med exemplar för 200' och uppåt. Är 100'-båtarna bara skräp, eller är det de andra som är för högt prissatta? En normalsliten båt från mitten av 70-talet med original-motor och 15-20 år gamla segel, kan den någonsin hitta en köpare för över 150'?

Jag skulle vilja komplettera mitt enda batteri med ett eller två förbrukningsbatteri, men funderar på hur detta bör kopplas. Eftersom jag har utombordare är väl grundförutsättningen att jag har en enda laddningsregulator som sitter i själva motorn. Annars hade det kanske varit önskvärt att ha en regulator per batteribank. Så hur borde detta kopplas ihop? En omkopplare för A, B, A B är kanske mest basic, men då måste man komma ihåg att ställa den i rätt läge varje gång man kör så att alla batterier får laddning. Det andra alternativet är att ha startbatteriet kopplat direkt till motorn, och sätta en diod mellan plus på startbatteriet till plus på förbrukningsbatteriet. Då får förbrukningsbatteriet laddning när startbatteriet är fullt, men det toppladdas aldrig. Dioden ger ett tillräckligt spänningsfall för att batterierna inte ska börja ladda ur varandra. Man skulle kunna ersätta dioden med ett relä som sluter mellan batteriernas pluspoler när laddningsspänningen överstiger ett visst värde. Då får även förbrukningsbatteriet en högre laddningsspänning. Fler förslag? Hur brukar det se ut? Hur borde det se ut?

Norsk triangel kallas de visst. Då blev det lite enklare att leta.

Inte rätt modell, tyvärr. Mina är triangulära och sys fast.

Jag behöver komplettera mitt kapell med några öljetter i plast eller textil, men de verkar inte finns längre. Jag har kollat Hjertmans, Båtaccenten, SeaSea och Erlandssons brygga. Kan jag köpa ett större stycke av lämpligt material och klippa till själv?

De sitter i en glaslist av den här typen: http://www.seasea.se/Article.aspx?ArticleNo=5840 Senast ändrad av davidi | 31 mars 2012 | 16:32

Förra våren rev jag ur samtliga rutor för lite målningsarbete. De var ett helsike att få tillbaka, och efteråt blev det inte särskilt tätt. Jag monterade rutorna i glaslist först, och tätade med sikaflex efteråt, men det var tydligen inte rätt sätt. Hur borde jag göra för att få dem täta?

Riksarkivet har kvar uppgifterna från båtregistret. Ring dem så bör du kunna få ut uppgifter om fabrikat, modell, årsmodell och eventuellt senaste ägare när registret fortfarande var aktivt. De var mycket behjälpliga när jag ringde i samma ärende.

Det finns en enklare mobilanpassad klient för SYC-medlemmar. Länk längst ner till höger på SOL:s förstasida.

I Bromma var det 70% på ett rätt begränsat sortiment. Jag kom ut därifrån med en 40m ankarlina för knappt 300:-.

Gissningsvis något engelskt. Kan det vara en Alacrity?

Jag har också lite trimplansbekymmer. Mitt problem är att jag inte ens har någon kontrollpanel, och att det är minst tio år sedan trimplanen senast användes. Gul och blå syns ju tydligt att de går till motorn, och röd och grön till varsin ventil. Den svarta kabeln på bilden gick till jord, men på höger sida sitter det också en motsvarande anslutning som inte var kopplad till något. Vill den ha 12V på sig möjligtvis, eller ska den inte vara inkopplad? Och sedan ska det bara vara att lägga på 12V på en pinne i taget i den fyrpoliga kontakten och se om det händer något, eller?

Fakturan för årets båtförsäkring ramlade ner i brevlådan idag.

Choke?

Jag har med gott resultat använt Biltemas nylonrondell för att få bort kontaktlim från insidan av skrovet.

Två timmar för kompressionsprov? Det tog mig ungefär tio minuter senast, och då är jag ändå amatör. Lägg på några minuter för att värma upp motorn också, men det kan man ju göra under en fikarast.

Jag har en Mercury 25 från mitten av 80-talet som är hur lätt som helst att dra igång. Startar oftast på första rycket med enhandsfattning. Den var ordentligt genomgången precis innan jag köpte den, så uppenbarligen går det att få gamla snurror lättstartade med rätt behandling.

Svarar på min egen fråga... Nej, det blir lite väl mycket som sticker baktill, det funkar inte utan att flytta bak axeln.

Tanken var att göra så få modifikationer som möjligt. Bort med överbyggnadden, på med en vinch, några rullar och sånt, och korta av baktill om det behövs. Det jag är fundersam är om avståndet från kula till axel är tillräckligt långt för att få någorlunda vettig balans i ekipaget. Förhoppningsvis tillräcklig info om båten: Planande kabinbåt, Sea-Bee 575. 5.75 lång, 2.50 bred, ca 150 kg utombordare på akterspegeln. Den finns dessutom på bild i min sjöbod. Får jag fram båten ända fram till kulan sticker den 1.80 bakom axeln, plus motor. Det känns spontant lite för mycket, men det kanske funkar?