davidi

http://lmgtfy.com/?q=240+F+in+C

Sea-Bee 575. Se min sjöbod för bild på en likadan. Min har två till rutor fram, annorlunda tak, och utombordare.

Med färska erfarenheter av finska sjökort kunde jag konstatera att vissa symboler skiljer sig från de svenska. Även vissa elektroniska sjökort har väl andra symboler? I så fall skulle det där betyda ett alltid synligt skär eller sten, vad som skulle vara en lite svart punkt i ett svenskt kort från Sjöfartsverket. Vänd upp och ned på den så är det en undervattenssten, och ett plus i samma kontext betyder en bränning.

Det var ju en lite intressant koppling som jag gärna får några extra åsikter om. Båtens instruktionsbok skrev om en omkopplare av typen 1, 2, 1+2, men verkligheten såg helt annorlunda ut. Där sitter två brytare, en för förbrukarna (service) och en för startmotorn. Det satt tjocka kablar på bägge anslutningarna endast på servicebrytaren. På startbrytaren satt bara ett skljerelä. Alltså har både förbrukare och startmotor kört från förbrukarbatteriet, medan startbatteriet bara har varit väldigt väl laddat hela tiden utan att användas för något strömuttag. Vad vi har gjort är att flytta motoranslutningen från anslutning A till anslutning B i diagrammet. Hur vanligt är det att det ser ut på det här sättet? Det innebär ju att man aldrig egentligen kan välja batteri. Om startbatteriet är tomt så finns det inget sätt att starta från förbrukarbatteriet annat än att kasta om kablarna. Men det kanske egentligen inte är något problem?

Du har inte bara dålig kontakt i batteripolerna då? I så fall kan allt verka ok tills man belastar batteriet. Börja att mäta direkt på batteripolerna när allt borde fungera. Flytta sedan mätpunkterna till batteriskorna. Får du olika resultat har du hittat felet. Jag jobbar en kort promenad därifrån, så jag skulle kunna komma förbi en eftermiddag/kväll och se vad mina ringa kunskaper kan bidra med.

Jag tänkte skaffa en solpanel, men jag vet inte riktigt vilken jag ska ha. Är 50W lämpligt för mina två förbrukningsbatterier på 80 Ah styck? Paneler finns i massa prisklasser, vad vinner jag på att köpa de lite dyrare? Är det dumt och snålt att köpa de billigaste? Är en regulator en självklarhet? Vilka egenskaper är viktigt hos en regulator?

Jag har en segelbåtsvagga i Helsingfors som jag skulle vilja få hem till Stockholm. Jag kan naturligtvis åka över med en släpvagn och ta hem den själv, men kanske finns det andra smidigare alternativ? Var hittar jag t ex en åkare som för en inte alltför dyr peng kan ta med sig en vagga när de ändå kör en annan transport ungefär samma väg? Det är absolut ingen brådska.

Sådär, nu har jag facit. 350 NM avverkades på 7 dagar, och om vädret kan jag säga... Fint, kallt, mestadels relativt lugnt, och motvind nästan hela vägen. En oförglömlig seglingsvecka genom en nästan totalt öde finsk skärgård. Måste man verkligen gå till jobbet på måndag? Jag vill fortsätta segla några veckor till!

Tack för svaret. Med en adapter fixar jag alltså båda typerna, och skjuter upp problemet tills bägge är slut och utbytta mot svenska flaskor.

Jag har egentligen inget bra svar på frågan, mer än att jag kan stämma in i teorierina om hemmabygge. Överbyggnaden ser lite ut som främre delen av en större överbyggnad, så att det från början har funnits en ruta bakom/ovanför. Båten ser däremot för kort ut för att det skulle få plats med en del bakom, men överbyggnaden kan ju ha kommit från en annan båt. Men på frågan om försäkring så hade inte jag några som helst problem med att fösäkra en okänd noname-båt. Plastbåt 4.5 m tror jag det stod i försäkringsbrevet. Försäkringsbolaget kan vilja ha en bild på båten.

Har Sverige och Finland samma typer av gasflaskor? Kan en tom finsk flaska bytas mot en full på en svensk sjömack?

Det gör man inte. Det är alltid den skenbara vinden som är det avgörande för hur högt man kan gå, dvs summan av den sanna vinden och den motvind som beror av båtens hastighet.

Är vi alla med på skillnaden mellan den sanna, absoluta vinden och den upplevda, skenbara? Fart ger höjd, främst mot den skenbara vinden. Ju fortare du rör dig mot den sanna vinden desto mer vrider sig den skenbara vinden till att komma ännu mer förifrån, och hur högt som helst kan du inte segla. Vid oförändrad kurs upplever du att du går högre mot vinden ju högre farten är.

Jag bestämde mig för det enklaste och billigaste alternativet, en Simrad TP10. Jag räknar med att den kommer att göra sitt jobb alldeles utmärkt under tiden jag springer ifrån rodret korta stunder. Behöver jag mer än så får det bli en uppgradering senare.

Då har vi kommit fram till att högre fart ger en mindre avdrift, men även att mer vind ger större avdrift. Om det är segelbåtar vi pratar om så ger mer vind även högre fart, upp till en viss gräns. Mer vind = större avdrift Mer vind = högre fart = mindre avdrift Vilken effekt är störst?

Grib-datat med ugrib-visaren var ju riktigt användbart, tack för det tipset! Jag har ju gott om tid på mig att bekanta mig med hur vädret rör sig i området, så förhoppningsvis går det att planera för en så behaglig rutt hem som möjligt. 5-7 m/s i ryggen hade varit ultimat, hoppas på det...

Nya båten ska seglas hem från Helsingfors till Stockholm i maj månad. Naturligtvis reserverar jag tillräckligt med tid för detta, men undrar ändå om här finns någon kunskap om hur vädret brukar vara i de vattnen vid den tiden på året. Tanken är att gå på öppet vatten om det lämpar sig väl, eller inom skärgårdshavet om det brallar på för mycket. Säg bara inte västliga vindar med stormstyrka...

Den vore relevant om fördelningen mellan helnyktra och alkoholpåverkade personer var jämn. Om vi har ett urval på 100 personer där två är alkoholpåverkade och 98 är nyktra. Av dessa förolyckas fem personer, därav den ena som var alkoholpåverkad. Statistiken säger då att en person var alkoholpåverkad och fyra var nyktra. Är det då fyra gånger större risk att vara nykter? Däremot så säger Transportstyrelsens statistik ingenting om hur stor andel av de alkoholpåverkade som berördes av den nya lagen.

När jag kikar runt efter autopiloter för rorkult utmärker sig ST2000+ med ett betydligt lägre pris än konkurrenterna. Finns det någon anledning att välja något dyrare? Hur väl fungerar den helt utan kringutrustning? Vad kan jag tänkas vilja koppla ihop den med? Navigator finns ombord, och den pratar NMEA. Nexus vindinstrument med NX server finns också. Måste jag komplettera med NX2 server för att få autopiloten att styra efter vinden?

En Magnifik Midget ser det ut som i storseglet. Själv ser jag också fram emot att segla hem nya båten till våren och njuta av den första sommaren utan en bullrig tvåtaktare i häcken. Önskar alla en toppensäsong!

Det blev nog bara lite fel när du klistrade in länken, själv fick jag ett mellanslag för mycket. Den här länken borde fungera: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3637382.ece

Upp till fem knop bör vara hyggligt vettig lågfart för den båten. Sex knop funkar möjligen, och sen är det ett i stort sett omöjligt intervall upp till att båten planar ordentligt.

Din GPS drar knappast mer än 10-15 W. Det blir ca 1 A från ett 12 V-batteri, inte på långa vägar lika mycket som en motorcykels startmotor drar. Ett fulladdat batteri skulle då räcka drygt fem timmar om du inte vill dra ur det mer än 50%.

Jag har just köpt en båt. Var det dumt?

Man kan läsa på hur mycket som helst och ändå inte bli särskilt mycket klokare. En forskare hävdar att någon grad inte är så farligt. En annan påstår att det får katastrofala följder. Vad jag däremot själv tror på är att alltför snabba förändringar i odlingsförutsättningarna knappast kan vara gynnsamt för livsmedelsproduktion. Jag har inte påstått att någon ska bort omedelbart. VI försvinner en efter en av naturens gång. Varför är det nödvändigt att det tillkommer fler i högre takt än så?