vardshuset

Hej, Sommaren 2011 seglade jag en 2000-kronors Mk2 från Stockholm till Estland. Det tog en lång dag till Sandhamn och nästan 40 timmar att segla de 117 sjömilen från Revengegrund till Lehtma på Ösel. Snittfarten var således inte imponerande. Vindarna varierade mellan 0-13 m/s och sjön var tidvis hög. Jag använde s.k. sheet-to-tiller; ett slags hembygd autopilot. Det gick på det hela taget bra men krävde genua och bottenrevad stor för att båten skulle balansera vettigt. Jag sov några 20-minuterspass med god kurshållning. Jag kan bara hålla med om reflektionerna i texten ovan om Stortrissens lämplighet. Båten seglar hyfsat och nya segel gör underverk; driv och höjd är helt annorlunda. Infästningar för roder och samtliga stag måste ses över. Ytterligare en viktig liten detalj är skarven mellan skrov och däck. Jag tog in cirka 400 liter vatten mitt i natten. När jag började ösa såg jag hur solen sken in i glippan som gapade i varje våg.Som tur var hade jag ett rejält spännband jag drog runt hela förskeppet; med en halv rulle silvertejp var båten tät och jag kunde lugnt segla vidare. Avslutningsvis vill jag säga att den svagaste länken ombord var jag själv; inte båten. Trots att jag är en mycket erfaren havskappseglare så slarvade jag med mat, sömn och omdöme. Sjösjuka och trötthet var nog betydligt farligare än hav och båt.

Som sagt; en synnerligen intressant tråd. Jag har seglat en hel del Stortriss genom mina barns scouter och kan verkligen hålla med om tidigare synpunkter; med några kompletteringar. Stortrissen är just en jolle med ruff och skall seglas som en sådan: Vikten på rätt ställe gör underverk på en så liten båt. Infästningar för vant och roder har redan nämnts men bör understrykas. Seglen tror jag är en nyckelfråga. Många seglar omkring med 30 år gamla originalsegel med alldeles för låg dukvikt. Det är klart båten kränger när det inte går att plana ut seglen. Med ett nytt, hårt ställ tror jag man får annan båt. Vidare vill jag berätta om ett kul experiment vi gjorde på en Maxi 77. Vi skummade och plastade upp en ny stäv. Den nya, utanpåliggande stäven var rak som en modern kappseglingsbåt. På så sätt förlängdes vattenlinjen med 70 cm och vi fick en spetsigare stäv. Borta var stampandet i motsjö och kursstabiliteten ökade markant. En dylikombyggnad av en Stortriss skulle göra underverk.

....och en till. Eventuella upphovsrättsliga klavertramp för bilderna kan jag bara be om ursäkt för.

...och en till...

Jag blev så sugen att jag satte mig och lekte lite med bilder...

Din jämförelse med Campus är utmärkt; konceptet är liknande. Jag har byggt om en hel del båtar och funderar på varför folk är så rädda för att ta fram vinkelslipen och plasta lite. Stortrissen har god bärighet i aktern varför endast fören behöver rätas ut. Vi har bland annat tagit fram en form för ett nytt förskepp till Maxi 77. Den fick 50 cm extra vattenlinje och ett väldigt modernt utseende. Vidare är Stortrissen förhållandevis lätt byggd varför det säkert går att få fart på den. Naturligtvis skulle den må bra av mer segel. Kölen är ett annat problem men också där är det lätt att modifiera p g a de ringa dimensionerna. Stortrissen är osänkbar varför man faktiskt skulle kunna riskera att kappsejsa om man vill minska lite. Ett förslag är att använda kölplattan som bas och låta en smidesverkstad svetsa på en meter av en sk körplåt; ta fram en bra NACA-profil på 40 cm och köra vinkelslip i två timmar. Den skulle väga knappt 100 kg. Slutsatsen är att man kan få till en väldigt trevlig liten båt genom att lägga kSEK 20-30 på en Stortriss. Med ett inköpspris på kSEK 10 blir det väldigt mycket båt för pengarna.