Fogel70

1943 -1974 var det räddningsstation på Huvudskär, och troligtvis är det räddningskryssaren Helge Ax:son Johnson (byggår 1944) som syns i bakgrunden på andra bilden, då den var stationerad på Huvudskär. http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0136030059/ http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Marketstore/Foto/?msobjid=6445

För att kunna tillämpa högerregeln på sjön så skulle man troligen även behöva införas hastighetsbegränsningar, så att alla båtar ligget på ett led. Det är när det samlas många båtar med olika fart dom det upplevs upplevs som trångt, eftersom alla vill ha en egen fil för att inte behöva sänka farten. Dock blir det förr eller senare för trångt för att alla ska få plats på bredd, speciellt om det är en avsmalnande farled.

Det är troligtvis som GW Bush sa. It isn't pollution that's harming the environment. It's the impurities in our air and water that are doing it.

Ett annat sätt för en lugnare färd för alla kan vara att dra ner farten på de snabbaste båtarna. Att tvinga andra förare till längre färd eller att behöva korsa farlederna för att hamna på rätt sida kan leda till ännu fler väjningssituationer. Det fungerar liksom inte att applicera regler från land på sjötrafiken, eftersom förutsättningarna är så olika.

De kanske bedömmer att avståndet till dig är så stort att inte väjningsregler behöver träda i kraft. Det är trots allt bara vid kollitionskurs och i trånga farleder som högertregeln gäller. Senast ändrad av Fogel70 | 01 augusti 2012 | 09:49

Jag tycker din kalkyl har ganska många brister. Dels så tror jag inte medelfarten på en kryssande segelbåt i en trång passage är så hög som du beräknat. Varje gång segelbåten slår så förlorar den fart och det tar en viss sträccka innan den uppnår maxfart igen. Ju trängre passage desto lägre snittfart får segelbåten. Detta varierar dock mycket beroende på besättning och båt. Dels så kryssar inte en segelbåt tvärts över passagen (åtminstone inte på varje slag), för då skulle den inte komma någon vart, så den totala sträckan som passeras är i regel mer än passagens bredd. Ytterligare så måste segelbåten kryssa över passagen två gånger innan den åter kan vara i vägen för dig igen. (Så vida du inte ligger mitt i pasagen). Jag skulle nog uppskatta tiden det tar för en segelbåt att kryssa fram och tillbaka över en 100m passage till minst 1 minut, och det är lågt räknat. Möter du en segelbåt som kryssar genom en trång passage så bör du ha vinden in från aktern eller fören. För om du har vinden in från sidan så kommer en mötande seglbåt också ha det, och då finns det ingen anledning för den att kryssa. Senast ändrad av Fogel70 | 01 augusti 2012 | 02:30

Så vitt jag vet så ska flaggan representera ägarens nationallitet.

Det kan nog hända spännande saker med ring om man får upp farten och girar för kraftigt med gummibåten. En liten gummibåt har nog rakt motsatta egenskaper mot en bra dragbåt.

Ett alternativ är en liten plastsnipa, tex Saga 20, Mellanbleka mfl. Mellanblekan finns både ruffad, eller bara med vindruta, vilket det senare förmodligen är lämpligare om man ska ha den som fiske/badbåt. Inombordarna i dessa brukar dra 1 -1.5 liter bensin i timmen i marchfart (5-6 knop), eller något mindre om de har dieselmotor. Senast ändrad av Fogel70 | 10 juli 2012 | 14:36

Dessutom brukar det krävas fler sjökort för att täcka in samma område som ett båtsportkort, så det är inte säkert att sjökorten blir billigare om man vill täcka in samma område.

Finns det risk för att skäp hamnar i båten, och att skäpet kan nå fram till givaren så kommer den hänga sig förr eller senare. Dock brukar pumpen inte tåla att gå torrt, så den går oftast sönder innan batteriet tömts.

Tycker det ser ut som Ryds Hajen Sport. http://arkiv.ryds.se/Historik/1970/1012_Hajen_Sport/1012_HAJEN_SPORT.pdf

Jag tror inte den nya lagen skulle förhindra några drunkingsolyckor av ensamma män som ramlar överbord från sina små båtar. KBV/polis bevakar sällan de områden där dessa olyckor sker. Tror inte heller att en tvingande lag om att bära flytväst skulle förhindra dessa olyckor. KBV/Polis befinner sig i regel vid större farleder där sällan mindre roddbåtar med eller utan motor befinner sig. Men jag har absolut ingen emot att de skulle inkluderas i den nya lagen, men jag tror som sagt att lagen skulle vara rätt verkningslös not den typen av olyckor. Däremot skulle det finns fler båtförare som KBV/Polis skulle kunna bötfälla för onykterhet. Men det är två olika saker. Senast ändrad av Fogel70 | 14 augusti 2010 | 13:49

Småbåtarna är inte undantagna från lagen, det är bara att det gäller en annan promillegräns för de. Troligtvis gör de även sig skyldiga till grovt sjöfylleri då ofta har mer än 1.0 promille. Problemet med dessa olyckor är de i regel sker i vikar och små sjöar kvällstid vilket det inte finns resurser för att bevaka. Visst kan jag tycka att det varit bättre med gräns om 0.2 promille för alla båttyper, men det hade knappast gjort att drunkningsolyckor från små roddbåtar minskats. Det jag tror är tanken med den nya lagen är främst att förhindra berusade människor framföra snabba båtar i vältrafikerade farleder och hamnar där det finns risk att andra än båtföraren drabbas om något händer. Senast ändrad av Fogel70 | 14 augusti 2010 | 13:11

Två småbåtar kan mötas utan större problem, gissningsvis är kanalen 7-8 m bred. Det är lite värre för segelbåtar då trädgrenar hänger över kananlen kan ställa till det om man inte håller mitten. Senast ändrad av Fogel70 | 24 juli 2010 | 15:51

7 knop med Nidelv 24 är snarare maxfart är marchfart, men hur som helst så drar nog en snipa i den storleken 2-3 liter bränsle per timme i marchfart. Tror inte en båt som Flipper 700 behöver dra så mycket mer bränsle i samma fart, bara man drar ner farten så mycket att båten inte gör några stora svall. Däremot kan båten få konstiga köregenskaper (tex slingrande gång). Tror inte heller det är så nyttigt för motorn att gå längre sträckor på så låg fart.

En så liten båt lämpar sig nog bättre med arkterspegel än med spetsig snip-akter. Med spetsig akter så förlorar man ganska mycket utrymme i båten, men det blir också mer komplicerat arrangemang om man vill använda motor. Snipor är i regel bästa lämpade för inombordmotorer men det krävs lite storlek på båten för det ska fungera optimalt. Det kan också bli problem med att båten blir ganska rank, men med atkterspegel så kan man bygga båten lite fylligare som gör den stadigare.

Av vad som syns på bilden så ser de ut att hålla en rätt stort avstånd till segelbåtarna, och det är inte ovanligt att inte bära flytväst när man har våtdräkt på sig. Våtdräkten i sig ger ju extra flytkraft.

Det är trots allt enorma ytor som mätts upp och jag tycker snarare man bör vara tacksam över att hela vår skärgård är uppmätt (trots bristerna). Men vill man vara på säkra sidan och vara garanterad att uppmätningarna är någorlunda moderna så får man hålla sig till farlederna. Ritfelen på sjökorten är upp till 25m, och gamla mätningar kan ha större mätfelen än så, och när det gäller gamla djupmätningar är de långt ifrån så fullständiga som nyare mätningar Så om man färdas på okänt vatten så bör man ha ordentlig marginal, specillt för grynnor och annat man inte kan se. Sen tillkommer även fel som GPS och farten kan ge. En lämplig maginal att hålla i under dessa förhållanden tycker jag är minst 100m, speciellt vid högre farter. http://www.sjofartsverket.se/sv/Infrastruktur-amp-Sjotrafik/Sjogeografisk-information/Sjokortets-tillforlitlighet/

Kör man omkring i 25 knop visar inte GPS:en var man är, den visar snarare var man var för en liten stund sen. GPS:erna har sällan tillräckligt hög uppdateringsfrekvens för att kunna ge en exakt positionsangivelse vid högre farter. Om plottern uppdaterar positionen en gång per sekund och man håller en fart av 25 knop så kommer farten leda till en felposition på ca 13 meter.

Det du måste tänka på är vad det är som blivit miljövänligare i nya prylar. Det är sällan hela prylen som förbättrats utan det är i regel det som genererar eller förbrukar energi som blivit miljövänligare. Tillverkningen av nya prylar är i regel mycket miljövänligare också, men det förbättrar givetvis inte miljön för redan tillverkade prylar. Bara för att du använt glödlämpor i din gamla taklampa betyder det inte att du måste skrota hela taklampan för att bli miljövänligare. Ett mer miljömedvetet alternativ är att behålla taklampan och byta ut glödlamporna mot ett miljövänligare alternativ. Om du skaffar en ny taklampa så belastar det miljön mer eftersom det går åt energi för att tillverka den nya lampan och för att skrota den gamla. Samma sak med båtar. Det är inte den gamla båten i sig som är ett miljöproblem, det är den gamla motorn som driver båten som möjligtvis är det. Byter man då ut motorn mot en nyare miljövänligare motor så blir båten lika miljövänligt som nya båtar. Att skrota gamla båtar kräver ganska mycket energi och det är inte säkert att så mycket i båten går att återvinna så det är inte ett speciellt bra alterna tiv för miljön. Att använda båtarna så länge de är funktiondugliga är ett bättre för miljön. Eller ska vi börja riva alla gamla hus som är mer än 30-40 år gamla för att nya hus är miljövänligare? Eller kan det vara bättre att tex tilläggsisolera de och sätta in 3-glas fönster?

Att gamla motorer kan behöva bytas av miljöskäl kan jag hålla med om, men de flesta byter också ut äldre motorer eftersom motorernas livslängd i regel är mycket kortare än båtens. Men att skrota gamla fullt fungerade båtar av miljöskäl kan jag inte förstå skälet bakom. Så länge båten är i fungerande skick så finns det miljöskäl att fortsätta använda den. Normalt underhåll av gamla båtar behöver inte vara speciellt kostsamt och många har nog det som en hobby att underhålla och förbättra sin gamla båt. Att det skulle vara en ekonomisk vinst att byta ut äldre båtar mot nya förstår jag inte heller logiken bakom. När de gamla båtarna är så dåliga att de behöver skrotas så kommer nog de flesta ersätta den med en begagnad båt av nyare årsmodell. Skulle det av någon anlendning bli brist på begagnade båtar så ökar försäljningen av nya båtar eftersom priserna på begagnat skjuter i höjden och pga att alla inte kan få tag på en begagnad båt av den typ de vill ha. Visst finns det en del dåliga båtar som mycket väl skulle kunna skrotas, men att det skulle vara en stor del av vårt båtbestånd håller jag inte med om. Men en anledning till att få båtar skrotas är att det idag inte finns något fungerande system för skrotning av båtar. Därför blir många uttjänta båtar liggande på båtklubbar, tomter, lador, mm.

Det är omöjligt att svara på eftersom det finns så många parametrar som styr. Träslag, bordläggningen tjocklek, träets grundskick, väder, temperatur, mm, kommer påverka tiden det tar. Står den i gassande solsken och båten har tunn bordläggning av furu så kan det gå väldigt fort, men står den i hällregn och båten har tjock bordläggning av ek så kommer det ta mycket längre tid. Men å andra sidan kommer den också svälla igen mycket fortare om den är av den första typen. Senast ändrad av Fogel70 | 11 juni 2010 | 20:30

Kolla om inte Kuntze har någon list som passar. Den här typen är rätt vanlig på bätar. http://www.kuntze.se/index.asp?sidid=25&oldSidid=27&ArtGruppnr=505&UnderArtGrupp=A&ProduktOmrade=Gummilister & borstlister&SokOrd=undefined

Tillsätter man 10% vatten i T-Röd så slutar den sota. Det är väl ungefär det man betala extra för i specialbränslen.