HenrikKarin

Hej! Nej, jag har tyvärr ingen mall... Lycka till! /Karin

Sedan sittbrunnstältet blev klart inför förra årets seglingssemster har vi använt det varje gång vi varit ute. Bild utifrån på tältet.

Vårt hemmasydda sittbrunnstält innifrån. Alla sidor går att öppna. Tältet används som både sol- och regnskydd.

Hej! Vår Arietta-mast är ca 10 meter lång/hög. Sedan står masten ovanpå rufftaket, vilket gör att vi grovt räknar med att vi är ca 12 meter höga när vi ska under broar. Har du både rullgenua och självslående fock? Det låter bra! Hur ser de lösningarna ut? I dagsläget har vi rullgenua med skotskenor ute på relingslisten. Vi skulle vilja ha självslående försegel så att en person själv kan hantera båten under kryss (med pedistal i sittbrunnen och stor genua så är det inte helt lätt när vinden friskar i. Dessutom fastnar genuaskotets infästning i halshornet gärna i mantåget, och då behöver en gast upp på däck och åtgärda detta.) mvh Karin C (familjeseglare med tre småbarn)

Tack för mått och tips! Jag ska titta på dina foton igen. Med tre småbarn ombord skulle det kännas bra om rorsman kunde slå själv ibland. Med pedistal (med storskotsskenan) i sittbrunnen, stor genua och mantåg är det svårt (särskilt om det blåser lite mer) för en person att ensam sköta både skot och rorkult i slagen (vilket vi enkelt kunde på IF-båten). Förra ägaren var inne på att skaffa peterbom, men det blev inte klart. Roderlås kanske är en första relativt enkel grej att ordna... Ni som har skena på rufftaket, har ni monterat den själva? Mått och placering? Vad ska man tänka på? Vi har rullgenua idag, och skotskenor ute på relingslisten... Med barnen ombord har vi seglat kortare distanser och så gott vi kunnat valt undanvindar istället för kryss. På undanvinden känns det bra att ha stor genua (och eventuellt köra bara på genuan för att helt slippa gipprisken när barnen är med i sittbrunnen). Tappar man mycket balans/effekt om man har mindre försegel på Ariettan? Hur är ert genua/fockskot infäst i halshornet? Vi har en slags stor kabinhake i metall, som dels gärna fastnar vid mantåget, dels utgör en fara om man har någon på fördäck under seglingen. På IF-båten tog vi bort kabinhaken, trädde skotet dubbelvikt genom halshornet och trädde sedan skotändarna genom den skotögla som bildades. Nackdelen var att när vinden dragit åt skotet ordentligt, så fick vi aldrig loss det (vilket man kan vilja t.ex. för rengöring hemma efter sommaren). Vilka egna förbättringar ombord är ni mest nöjda med? Karin C

Hej! Jag köpte kapellväv och plastrutor i båtaffären (Erlandssons Brygga). Likaså sprayhoodbågar och fästen för dessa. Det viktiga med symaskinen är att ha en stark nål (jeansnål) och rätt (lång?) steglängd. Använd helst kapelltråd (jag tror att skillnaden mot vanlig sytråd är att kapelltråd sväller när den blir blöt och fyller ut hålen efter nålen). Jag har haft sönder många symaskinsnålar... Sprayhood kan vara svårt att sy, den är eventuellt välvd helt utan räta vinklar... Det bästa är om du har en mall (egen gammal sprayhood eller om t.ex. båtförbundet har pappersmallar) eller t.ex. kan sy upp en mall av ett gammalt lakan för att få till formen när du ska sy i kapellväv. Plastrutorna sög fast i min maskin, som då bara tuggade i protest på samma ställe utan att mata framåt. Efter tips lade jag tunnt papper (det som plastrutorna var inslagna i) mellan maskinen och plastrutorna medan jag sydde; då matade maskin fram som vanligt. Det kan vara knepigt att sy i alltför många lager tyg, maskinen kan protestera eller behöva matas fram för hand med vredet. Det gäller också att planera arbetet, så att man hela tiden syr så nära kanter som möjligt och kan ha det mesta av det ihopsydda tyget på utsidan av symaskinsnålen - det kan vara omöjligt att ha halva sittbrunnstältet inne i symaskinen Om du har en båtmodell som kapellfirmorna redan har mallar till, så blir det billigare än om du som jag har en ovanligare båt som de vill malla på plats. I vårt fall gjorde vi bedömningen att det blev tillräckligt bra om vi sydde själva och alldeles för dyrt (också i förhållande till båtens värde) att beställa det av kapellmakare. Karin

Hej! Jag har sytt ett ganska fyrkantigt tält i kapellväv, med stora fönsterrutor och öppningsbara sidor. Trodde först lite naivt att det skulle räcka att hänga upp detta sittbrunnstält i storfallet (som supstugan på gamla träbåtar?) och ge taket lite stadga med lattor... Eller möjligen ha lite lätta stödben instuckna som stolpar i tälthusets hörn... Men efter att ha provat lite, så inser jag att jag behöver stadga upp konstruktionen med riktiga kapellbågar... Hur långa är Tintomaras bågar? Hur ser infästningen till sittbrunnssargen ut? Upplever ni att fästena är i vägen under segling eller i hamn? Hur böjer man kapellbågar till rätt form? Karin

Hej! Swecomposite norr om Stockholm gjorde en ny sittbrunnslucka åt mig för några år sedan. Mvh Karin

Någon som har ett bra sittbrunnskapell till Ariettan? Finns det mallar? Karin

Har ni jolle till er Arietta? Vilken typ och storlek? Transporterar ni den på släp eller tar ni ombord den? Tips och erfarenheter? Vi funderar på att skaffa en smidig jolle att i första hand ro. Den bör ta 2 vuxna och 1-2 barn. /Karin

Funderar på att skaffa en smidig liten jolle som tar 2 vuxna. Har idag bara en liten som vi pumpar upp varje gång den ska användas... Tips på lämplig jolle (roddbåt)? /Karin

En förteckning/översikt av vanliga segelmärken finns i slutet av Curt Gelins 500 segelbåtar i test. De är sorterade under rubriker som bokstavsmärken, cirkelmärken, symbolmärken mm för att bli sökbara utifrån utseendet. Intill presentationen av varje båt i boken finns också dess segelmärke (A för Arietta). Jag har för mig att jag för länge sedan såg ett gammalt pockethäfte med just segelmärken, men jag har inte hittat det igen ute i handeln. Karin (KR1364)

Vi har KR och segelnummer i vårt storsegel. Från förra ägarens fick vi med en Arietta-broschyr från Fiskebäcks Båtvarv AB (vår Arietta är tillverkad av Albro Plastindustri i Arvika). På broschyrens framsida står det KR i Arietta-seglet. Enligt Curt Gelins 500 segelbåtar i test har Arietta bara ett enkelt A i seglet. När dyker A som segelbeteckning upp för första gången? Vad gäller? Karin

Vacker båt!

Enligt Curt Gelins 500 segelbåtar i test tog Fiskebäcks Båtvarv över tillverkningen ca 1974 och då piffades exteriören upp med rökfärgade rutor, grå halkskyddsytor och med lyxbeige gelcoat på skrov och ruff. Han skriver också att På Fiskebäcksbyggena ökade standarden med inredning i teak, takmatta och klädda skrovsidor.. /Karin (vår Arietta är från -68)