Lasse_G

Ska ni utomskärs med båten är nog inte Ryds 520s helt optimal, en lite spetsigare V-botten är inte fel och har ni budget för en aluminiumbåt kan jag inte annat än rekommendera detta. Det blir ju en klart grövre känsla i hela båten vilket är perfekt till tunga dykgrejor, inte fel heller att trycka upp plattnosen mot klipporna. Med en Big Buster kommer man långt och de är lätta att bygga dykstege till som greppar runt relingen och med stödfötter på den lutande sidan. Har ni slantarna till en Buster funkar de riktigt bra till dykning. Lycka till!

Hejsan! Jag håller inte riktigt med om att Sjötrafikföreskrifterna är svenska tillägg till Sjölagen, Sjölagen är till att börja med en genomsvensk allmogelag men det är riktigt att det finns tillägg till den i form av en förordning och en kungörelse. I Sjöfartsverkets regelsamling Sjötrafikföreskrifter m.m. finns utdrag ur Sjölagen med kompletterande förordning och kungörelse, men större delen i boken innehåller Sjövägsreglerna som är internationella (International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972). Sjövägreglerna är en konvention som alla sjöfartsnationer har ratificerat i IMO. I IS finns väjningsregler, lanternor och signaler, bilagor med tekniska uppgifter om lanternmontering, ljudsignaleringsutrustning, nödsignaler mm. Sjölagen är stiftad av riksdagen och innehåller övergripande nationella bestämmelser som registreringsbestämmelser, befälhavarens skyldigheter vid sjönöd, roderfylleri, gott sjömanskap mm. Dessutom lanternor för fritidsbåtar, listor över rekommenderad säkerhetsutrustning för fritidsbåtar och kunskapskrav för förarintyg och kustskepparintyg. Sjötrafikförordningen är utgiven av regeringen och innehåller övergripande bestämmelser om sjösäkerheten och vissa bestämmelser för krigsförhållanden. Sjötrafikkungörelsen är utgiven av Sjöfartsverket och innehåller tillägg till och undantag från sjövägsreglerna för trafik på svenskt sjöterritorium (till 12 M utanför de yttersta skären) och svenskt inre vatten (innanför de yttersta skären). Här finns också föreskrifter för sjötrafiken i vissa områden. Begreppet Fartyg finns definierat och återgivet ovan, din båt, grannens vindsurfingbräda och lillkusinens vattenskoter är alla fartyg i formell mening och reglerna gäller er alla. Huruvida du måste tuta när det står att fartyg skall tuta är därmed formellt utklarat, men måste du det i praktiken? - Det tror jag bedöms som i andra sammanhang, t.ex. om en situation skulle uppstå där färjan hamnar i problem, det blir rättsak och färjeskepparen bevisar att det berodde på att du inte tutade så kan du få ett ansvar för detta. Men så länge du tar vederbörlig hänsyn och släpper fram färjan trots att du har rätt till väg så har jag svårt att se att du skulle hamna i problem för att du inte tutar. Men någon form av signaleringsapparat kan ju vara bra att ha ändå, t.ex. i en nödsituation eller för att påkalla uppmärksamhet i andra sammanhang. Simma lugnt!

Mors! Ryds 520S tror jag passar er fint, rymligt skrov med bra stabilitet när den ligger still. Lättplanad även med tunga grejor. Tål inte så mycket sjö men för inomskärsdykning ska den funka hyggligt. Just den på Blocket har ju genomgått skrovöversyn och har en extra motor, Den lilla motorn blir en försäkring om den stora krånglar men sparar också sköna soppaslantar i dykområdet. Priset är ju en bra bit under budget så med denna kan ju klubben fondera resten i ett båtkonto och försöka få lite tillväxt till att byta upp er om något/några år. Tycker den verkar intressant för er. Lycka till!

Hejsan! Jag tycker att de råd som du fått av säljarna är en stor besvikelse. Du har tydligt redogjort för dina behov och önskemål, vattenlekar/utflykt, ingen slökörning och låga servicekostnader. Dessa önskemål borde varje säljare med det minsta proffessionalism i kroppen omsätta till en diskussion om en modern tvåtaktsmotor kanske är rätt för dig. Prioriteraingarna träffar perfekt på tvåtaktarens styrkor och att ändå råda dig till att köpa en motor som både blir dyrare och dessutom blir sämre på det du prioriterar, torde inte höra till god sed i båtbranchen. I Vi Båtägares septembernummer 2007 testas de motorer du är intresserad av; Evinrude 60 E-Tec och Selva Grey Shark LPDFI, båda tvåtaktare och en radda fyrtaktare; Mercury F60, Selva 60 Dorado EFI, Suzuki DF60 och Yamaha F60. Tvåtaktarna klarar sig utmärkt i en allmän jämförelse och dina prioriteringar är paradgrenar. Sorgligt att båtbranchen inte kan rycka upp sig och ge seriösa råd till båt/motorköparen, alla kunder kanske inte har koll själva eller använder nätet först, många litar nog på vad säljaren säger och kanske köper en helt ny båt och motor som inte är bäst för just dem. Min båt används nästan uteslutande till sportfiske och utflykter, drar nästan aldrig vattensportare så för mig var fyrtaktaren given. Hade det varit vattenlek på tapeten hade köpt en E-Tec utan att blinka.

Jag tror faktiskt att ett mer strukturerat system för båtutbildning är bra och tycker att ett obligatoriskt båtförarbevis är bra för båtlivet. Båtskatt och andra regleringar är jag dock klart emot, bevara båtlivets friheter...

Om modellerna på båt och motor är likvärdiga mellan 06 och 08 så tror jag du gör en bättre ekonomisk affär i att köpa tvååringen som trots allt bara gått 150 h. Om en ny modell är i antågande stärks begbåtsalternativet ytterligare. Jag uppfattar dig som en sportfiskare som i första hand är ute efter en bruksbåt och det stöder att köpa bättre beg båt. 100 000 Kr med trailer, lås, dynor låter nyckelfärdigt och största värdeminskningen har nuvarande ägaren tagit så värdeminsningstakten planar ut nu. Du kan sannolikt se fram emot en fördelaktig kalkyl på ett ägande två-tre säsonger. Jag är normalt mer inne på nya båtar då prisskillnaden hittills varit liten mellan nya och två/tre-åriga båtar och du slipper problem. I detta fall tycker jag att begbåten låter mera fördelaktig för dig. Lycka till!

I båtsvängen finns ju en försvarlig flora olika märken med större snittomsättning på modeller än i t.ex. bilbranchen, så man gör klokt i att vara noggrann och kritisk vid undersökningen, och att använda en besiktningsman är att rekommendera om man är osäker eller det rör sig om stora pengar. Om båtägaren är medlem i en båtklubb, fråga om båten säkerhetsbesiktigats och be att få se protokollet i så fall. Jag håller med om att ett båtköp slutligt ska avgöras med hjärtat...men först efter en rejäl genomgång med inkopplad hjärna. Konsumentköplagen ger ett bättre skydd än köplagen varför det ger större säkerhet att köpa av en handlare, stå i så fall på dig när det gäller provkörningen som inte alla handlare erbjuder utan vidare. Provkörningen ska verkligen inte hoppas över och slarva inte, ta din tid och prova i alla farter, olika sjötillstånd, kraftiga manövrar etc. Motorn representerar mer än 1/3 av värdet på små båtar, var noggrann med servicebok och kör motorn utan kåpa/med öppen lucka och lyssna/titta noga. Låna gärna gamla tidskrifter som t.ex. Vi Båtägare på biblioteket och läs tester och Ronald Rybbes sidor om besiktning, man får en hel del uppslag för de egna båtaffärerna. I undersökningen ingår såväl att inspektera men också att fråga säljaren, fråga om allt möjligt, gärna generella frågor om upplevda problem med båten/motorn, de flesta säljare kan tänka sig att underlåta att upplysa om ditt och datt men på en direkt fråga är det bara de kallhamrade som ljuger dig rakt upp i ansiktet. Lycka till med ditt båtköp! Senast ändrad av Lasse_G | 15 april 2008 | 18:29

Har som de flesta här på MG följt Kustbevakarna & SSRS och tycker att det som visas är ett synnerligen smalt utsnitt ur sjöfart/båtliv som inte stöder generella slutsatser om hur reglerna skall vara på sjön. Jag tycker att det är viktigt att bevara friheterna i båtlivet i rimlig utsträckning, men utvecklingen i förtätade områden som Stockholms skärgård i kombination med ökningen av båtbeståndet, gör att lite struktur är på sin plats. Ett båtförarbevis är rimligt och jag tycker Lars Högdahl har hittat rätt i det olika klasserna på körkortet. Där han är fel ute är frikortet för de som är 55 , liksom för boende på öar utan väg/färja, helt tokigt att inte reglerna ska omfatta alla. Jag anser också att lagstiftningen för sjöfylleri bör spetsas till, av respekt för båtlivets friheter och möjligheterna till laglig omförtöjning, tycker jag att 0.5 promille är rimligt. I detta sammanhang bör kustbevakaren få polismans befogenhet avseende kroppsbesiktning (alkoholtest) för att öka effektiviteten i myndighetsutövningen till sjöss. Där vi bör strida med näbbar och klor är i frågan om båtskatt, som möjigen hänger ihop med ett eventuellt båtregister. En sakbeskattning på båtar blir en helt unik beskattning som inte har sin motsvarighet när det gäller andra saker som bilar, skotrar etc. Nej, en båtskatt är bara utryck för politisk klåfingrighet och girighet. Simma lugnt!

4100 riksdaler låter helt och hållet inom budget, skickas den i gammalt emballage så torde den slinka igenom om inte fraktsedeln drar uppmärksamhet till sig... Köpte du den ny och från en etablerad butik? Lycka till! L

Hejsan! Utredningen är ju levererad till näringsdepartementet men har ännu inte offentliggjorts och heller inte remmitterats så i nuläget handlar det mest om spekulationer... Det som läckt ut i din fråga är: - Innehavare av förarintyg med dokumenterad praktisk erfarenhet skall kunna ansöka om en likvärdighetsbedömning till båtkörkort klass 1 (båtförarbevis). - Innehavare av kustskepparintyg med dokumenterad praktisk erfarenhet skall kunna ansöka om bedömning till båtkörkort klass 2 (båtförarbevis för fritidsskepp). - Innehavare av lägst förarintyg med särskilt högfartsintyg eller högre yrkesmässiga intyg skall få detta bedömt till båtkörkort klass 3 (båtförarbevis för högfartbåt). Såvitt jag förstår skall endast administrativa kostnader utgå om dina intyg passerar nålsögat. Simma lugnt Lasse

Hejsan Robbe! Jag som du har trålat på nätet efter nätbutiker i USA som vill leverera Lowrance produkter till Sverige. Jag har fastnat för kombinationsapparaten LMS-522c iGPS som jag gärna vill beställa till amerikanskt normalpris och spara en slant. Det synes som du är ovillig att annonsera med vilken nätbutik du använt så jag hoppas du kan maila mig tips på en bra nätbutik för privatimport av Lowrance från USA. Simma lugnt! Lasse

Nämnden för båtlivsutbildning med Sjöfartsverk och intresseorganisationer, har ju idag uppdraget att administrera dagens intygssystem med förarintyg och kustskepparintg etc... Det som populärt kallats båtkörkort emanerar från en ännu inte slutförd utredning som skall gå på remiss i början av maj och en proposition väntas i höst. Tyvärr hanteras utredningen som en departementspromemoria och inte som Statens Offentliga Utredningar, vi får hoppas att utredningen blir offentlig snart nog ändå. Det som läckt ut från den allmänna beredning som pågår ger dock indikationer om att nuvarande ordning kanske ska förändras. Ett förslag från utredningen är att huvudmannen Sjöfartsverket ensamt skall administrera kravställning och registerhållning av intygen och inte som idag, NFB. Intygen hanteras sannolikt med blå bok precis som idag men båtlivets inflytande minskar. Annars verkar utredaren klar med kategorierna/klasserna i båtkörkortet: - Klass/Kat 1: Båtar längre än 10 m eller 15 Kn - Båtförarbevis (15 år) - Klass/Kat 2: Båtar längre än 12 m och bredare än 4 m - Båtförarbevis Fritidsskepp (15 år) - Klass/Kat 3: Båtar snabbare än 30 Kn - Högfartsintyg (18 år) Utbildarna kan säkerligen fortsätta att utbilda (efter certifiering) men examinatorn blir möjligen utsänd av SjöV och inte NFB. Blå boken ersätts nog...men kanske med en ny Blå bok. Simma lugnt!

Hejsan! Har nu sett de två avsnitt av Båtmagasinet som visats och till största delen håller jag med de flesta i tråden om att formatet blir ytligt då man försöker omfamna ganska mycket på kort tid. 30 min i tablå blir lätt 25 med på-/avannonsering och puffer i början och slutet, 25 blir 20 med reklamavbrott och ytterligare puffers, på 20 min med två avbrott blir det tyvärr ganska korta inslag. För att få ordning på formatet borde de satsa på ett tema i varje program som avslutas med rapporten från långseglarna. Det är tydligt att programmet riktar sig till dem som är nya i båtlivet och kanske inte har haft båt i familjen tidigare. Bra att de i det sammanhanget inte flashar med de senaste och dyraste båtarna, något som kanske avskräcker från att skaffa sin första båt. Personligen tycker jag man siktar för lågt, 30 min är för kort i en reklamkanal, med tre programledare borde TV8 ha resurser att producera ett entimmesprogram, tilltalet är också lite väl enkelt och innehållet är generellt sådant som man kan ha eller mista... men då man är svältfödd på TV-program om båtliv så bänkar jag mig ändå, trots den lite skumma sändningstiden söndagar 1830, lätt att missa... SVT borde vakna och komplettera engångssatsningar som Båtmagasinet och Kasta loss med med ett långsiktigt, seriöst båtprogram om och för båtägaren som inriktar sig på båtlivets vardag. Båtmässor och greklandscharter i all ära men gärna också lite båtrelaterade nyheter, tester av populära båtar och motorer, diskussion om aktuella ämnen som t.ex. båtkörkort och båtregister, miljösnack, gör det själv-tips etc etc. Jag kommer att se varenda avsnitt av Båtmagasinet, men mest som ett uttryck för frånvaron av ett seriöst båtprogram.

Hejsan! Det här med behörighetsbevis för vissa fritidsbåtar har ju vållat en och annan huvudbry, hur ska man bete sig för att komma billigt och smidigt undan när utredningsförslaget kanske blir verklighet nästa år. Jag tror att lagen kommer att hävdas på precis samma sätt som övriga regler i sjötrafikföreskrifter mm, d.v.s. de regler som har bäring på fart utgår från båtens konstruerade nominella maxfart. T.ex. kravet på sidolanternor kommer ju från 7 Kn, om du kör i 6 Kn i en båt som har en möjlig fart om 8 Kn så har du brutit mot regeln. Om du modifierat båten så den går fortare än original och detta uppdagas i en utredning blir den uppmätta farten avgörande för bedömningen. Om den däremot går långsammare kan detta hävdas och mätas i en utredning. Alltså om din båt har en möjlig maxfart om mer än 30 kn så får du nog skaffa dig ett båtkörkort och därutöver ett höghastighetsintyg innan 1 april 2011. Simma lugnt!

Hejsan alla båtlivsälskare! Har ganska länge läst inläggen här på MG regelbundet. En ämne som synes röra upp starka känslor är hur myndighetsutövningen till sjöss skall organiseras och då i synnerhet Kustbevkaningens ingripande gentemont fritidssjöfarten. Jag tillhör dem som har stort förtroende för Sjöpolisens arbete och tyckte det var synd när Rikspolisstyrelsen valde att dra ned på verksamheten utanför våra storstäder. Med lite perspektiv på det hela har jag kommit till slutsatsen att samhället hade mer sjöresurser än vad som egentligen behövdes för uppgifterna, det var alltså rätt att rationalisera bland de maritima myndigheterna och det rimligaste var att dra ned på Sjöpolisen. Om man utan hänsyn till dagens lagstiftning hade organiserat myndighetsutövningen till sjöss så är jag ganska tilltalad av systemet i USA. Polisen har ansvaret inom samma område som Räddningstjänsten, d.v.s. inom hamnar och de flesta insjöarna, Kustbevakningen har ansvaret därutöver. I USA har KBV dessutom ansvar som i Sverige ligger inom Sjöfartsverket, dessa ansvarsområden tycker jag dock kan stanna hos SjöV. Kustbevakningstjänstemannen bör dessutom få polismans befogenhet avseende kroppsbesiktning (alkholtest) och jag håller med om att KBV bör få befogenhet (med tillhörande utbildning) att färdigställa förundersökningsprotokoll i ärenden som t.ex. misstänkt sjöfylleri, hastighetsöverträdelse och vårdslöshet i sjötrafik. Många på forumet verkar synnerligen färgade av vad som visats på Kanal 5 i en dokusåpa som skildrar ett fåtal tjänstemän, i en enskild del av myndigheten, enbart i tättbefolkade områden och enbart sommartid. Man ser inget om miljöskyddet och fiskekontrollen och ganska lite behörighetskontroller. Jag tycker att flera på forumet överför egendomligheter som visats i Kustbevakarna till hela myndigheten som därmed har fått oförtjänt dåligt rykte här på forumet. Hoppas vi alla får en riktig kanonsäsong som kompensation för 2006...