excel319

Ungefär som jag misstänkte

Ja, till en viss personlig gräns. Större båt har ett bättre driv och man blir inte så väderberoende. Men den får inte vara större än att jag klarar. Att hantera den själv. Tror det är väldigt individuellt vilken storlek som är optimal. Kolla på Yrvind bara, men det är lite extremt.

130-motorn är ju i grunden en vanlig amazonmotor och de har trimmats i alla tider. Jag har för mig att R-kam och dubbla Weber 45:or var populärt. Om det är enkonfiguration som är gångbar i en båt vet jag inte och amazontrimmare är ett utdöende släkte, tror jag.

Kaliumperklorat vet jag inte om det smäller, men du kanske tänker på jodkväve? Det smäller fint när det torkat. Kaliumperklorat fungerar fint till drivsatser men det kanske smäller också. Det var ett antal år sedan experimentlustan var som störst och man glömmer detaljer fort.

Det är inget märkvärdigt med att det finns en djupvattensten utmärkt i sjökortet. Det finns det på många platser och den gäller i första hand yrkessjöfarten med ett större djupgående och för dig är det bara att segla över. Det samma gäller när det på samma sätt finns vrak på större djup utmärkta.

De undre tror jag är för att dels fintrimma mastböjen och förhindra mastpumpning i grövre sjö på kryssen.

Grattis.

En bra bild. Den kan man använda till att göra vektordiagram och se var kraftresultanterna tar vägen. Alla krafter har en lika stor motverkande kraft annars är det något som rör sig. Avsätter du en kraft i akterstaget på en partialrigg så får du en ökad kraft i förstaget och så tillförs ett böjande moment genom att masttoppen och förstaget inte sitter mitt för varandra. När masten böjer sig minskar krafterna i toppvanten. Backstagen sträcker förstaget bättre eftersom det inte tillförs något böjande moment och man därför kan ansätta större krafter.

Fungerar på min båt att sträcka förstaget med akterstaget men backstagen ger bättre effekt. Har båda delarna.

Jag har vid flera tillfällen kört med, som jag vill kalla det, spänningssättningen av instrumentpanelen avslagen då jag kommit åt nyckeln utan att ha märkt det. Det förstör inte generatorn men man missar om det kommer larm för oljetryck och /eller temperatur. Det är viktigt att skilja på spänningssättning av instrumentpanel som sker med tryckknapp eller nyckel och huvudbrytarna till batterierna. Det verkar på en del inlägg att det finns ett visst missförstånd/sammanblandning av vad som avses. Bryter man huvudbrytarna blir det dyrt väldigt fort.

Kan man sätta varvmätare på denna gamla motor? Hur går jag annars tillväga för att veta att jag ligger under 2000 varv? Och efter att ha läst "md5 for dummies" så fick jag ett svar på denna fråga := "Om man lyssnar på motorns dunkande på tomgång så kan man räkna antalet ”dunk” och sen multiplicera med 2 för att få tomgångsvarvtalet för samma tidsperiod. " Ett sätt att få en billig varvräknare är att köpa en cykeldator på ex.vis B-tema. Limma fast magneten på svänghjulet och sätt fast läsaren på motorn. Ställ in datorn på rpm och din varvräknare är klar :-)

Kolla impeller och sjövattenfilter. Kan även vara så att små delar av sjögräs passerat sjövattenfiltret och satt sig i värmeväxlaren. Pratade med en man i Långedrag förra året som då hade haft liknande problem som dina. Där hade man efter mycket letande hittat en boll med sjögräs i motorn. Det såg ut som en liten spyboll.

Jag har skotskenan på rufftaket men tyvärr inte tysk skotning utan skotet sitter fast i avlastaren på sidan av nedgångsluckan. Fungerar eftersom båten i stort set aldrig lovar upp okontrollerat i vindbyar. Skotningen har en stor fördel och det är att jag kan segla med sittbrunnstältet uppe när vädret så kräver. Vid ett regnigt 40M långt slag över Vänern är det skönt att ha den möjligheten. Fungerar sämre när det blir mycket trafik runt och uppmärksamheten går i första rummet.

Jag har haft två MD5b, båda med köldstartsfunktion. Iofs var det inte inkopplat men armen sitter i bakkant insprutningspumpen, har jag för mig.

OK, tack för svar. Jag har två pojkar 3 & 5 år, klättrar överallt, kanske ska undvika fly då? Anledningen till att jag vill ha drev är att jag vill kunna ta mig ut snabbt från Stockholm. Vi åker mycket till Utö t ex. Jag är ingen riktig båtmänniska som jag antar att de flesta här är. Fint väder några dagar åker vi ut, annars inte. Jag gillar Virtessen, men soffan på akterdäck är inte mycket att hurra för. Ang budget så är det lite flytande. Kan tänka mig att betala en hel del för något som redan tappat lite i värde, mest eftersom jag använder båten så lite. Båten ska vara bred också, så man slipper ramla över varandra. har en DC som är 3 meter bred idag, och den känns trång. Många 35-38 fotare är ju inte mer än 3,50 och det ska helst vara uppemot 4 (gärna 3,99...). Jag struntar i åtkomst till badbrygga osv. Hellre då en layout som en Yamarin 79/80. Kanske vänta lite på en beggad Bavaria Sport 360/400 eller en nyare Windy 37 HT då? Ursäkta en fråga. Men går en båt med drev väldigt mycket fortare än en med raka axlar i Stockholms skärgård? Vad har jag missat?

Det är bra att du inte har högre spänningsfall. Då går det att avskriva det som problemet. Kylfläkten är primärt där för att kyla kondensorn, även om luftströmmen även kyler kompressorn en del. På mitt aggregat satte jag en slang på slanganslutningen som var monterad på kondensorn. Sedan gjorde jag ett hål och ledde bort den varma luften från kompressorutrymmet till ruffen. Nu suger fläkten kall kölsvinsluft och blåser ut varm luft. Gjorde faktiskt en del på gångtiden. Nu tror inte jag att detta är lösningen på ditt problem utan bara ett tips.

Jag har alternativ 1 och enda alternativet jag kan tänka mig som bättre är att via en snabbkoppling plocka bort det backstag som inte används. Fungerar på långa bogar men inte vid tillfällen då undanvindsbogarna blir många och korta. Har det systemet också

Erfarenheter från tre oberoende av varandra Vänern-Vättenresenärer i år. Mycket mer båt i Vättern än vid tidigare besök. Fler av vättenbåtarna har stannat i Vättern. Ingen trängsel i kanalen men Bolaget redovisar fler passager än vid samma tidpunkt förra året. Angående trängsel så kan det bero på tur. Förra året när vi var till Vättern såg vi på rapporterna att både Sjötorp, Motala och Men stundtals stängde slussningen p.g.a att det var fullt i gästhamnarna i kanalen. Vi måste ha gått mitt emellan stimmen för vi hade det hur lugnt som helst.

Om boxen är välfylld och väl kyld går den ca 5min och vilar 15. Detta när ASU inte är i drift. Kan det vara så att ni som har problem har spänningsfall fram till kompressorn och den därför stannar för underspänning, batteriskyddet går in och bryter. Kolla vad ni har för spänning vid anslutningsplinten när kompressorn går och vad batterispänningen är samtidigt. Det ska inte skilja mycket.

Korta perioder mellan stopp och start är ett känt problem på enheter med asu-funktion. Värst blir det om man har solcell eller stor batteribank. Problemet beror på att vid spänning något över 13V går ASU in och försöker lagra kyla i magasinet. Spänningen sjunker då under 13V och kompressorn stoppas och spänningen stiger och så håller det på tills spänningen i batterbanken stabiliserat sig under tillslagsspänningen för ASU. Själv har jag en 130W solcell och kör boxen i manuellt. På natten slår jag igen den och använder den ackumulerade kylan.

Sorry, nej helt okontakt bar är den inte. Men det enda den kan ta till sig via NMEA är nästa waypoint eller vindriktning. Den använder fortfarande sin egna billiga kompass för att försöka avgöra om den ligger för högt eller lågt. :-/ Min erfarenhet är att den använder sin egen kompass i autoläge men vid spårnavigering blir det XTE som tar över. GPS och piloten visar aldrig exakt samma kompassriktning.

Ok, slutat att fungera för gott. Går inte på 220V heller längre.

Generellt är det så att apparater med vanlig transformator inte tycker så bra om modifierad sinus, de brinkar bli varma. Eltanborste är ett typiskt problembarn. Transformatorn blir varm men jag tror inte jag har hört att de brunnit upp.Moderna klumpar/apparater bygger på switchteknik och de bryr sig inte. Men det finns idag ingen anledning att köpa något annat än inverter med ren sinus. -- Är man inte helt säker på vad man gör så ska man inte klippa bort "klumpen" utan använda inverter. Jag har i min båtbekantskapskrets fyra exempel på där laddaren till eltandborste slutat att fungera efter användandet av en billig inverter med modifierad sinusvåg. Alla hade köpt en billig, den skulle ju bara användas till tandborsten. Otur att jag inte visste detta innan jag brände min egen.

Man ska vara försiktig när det gäller invertrar. En del elektronik gillar inte de med modifierad sinusvåg utan kräver en ren sådan. I annat fall brinner elektroniken upp.

Efter att ha varit inne på några kommuners hemsidor har jag fått uppfattningen att klorering förekommer på de flesta ställen. En del har det i beredskap och en del klorering direkt. Skillnaden mot förr är väl att ren klorgas inte används utan oftast klordioxid.