bhemac

Och andra kemikalier, det finns folk som ska ha lyckats förvandla ett nytt teakdäck till en grå/brun gegga på 5 år. Vill man ha ett brunt däck så olja men oljan måste oftast tvättas bort/ersättas ett par gång per säsong.

Eller så går du en kurs "Manöverintyg för högfartsbåt". Där lär man sig både praktiskt och teoretiskt saker som tilläggning, undanmanöver, gångläge mm. Kursen brukar betala sig eftersom man lär sig att hitta ett mer ekonomiskt gångläge. Man ser många som åker onödigt dyrt på sjön. Här finns lite om kursens innehåll. https://www.batlivsutbildning.se/manoverintyg-for-hogfartsbat/

Framåtseende ekolod ser 20-30m framåt. få kastar klarar det. I synnerhet om de dessutom ska kunna laga mat och svabba däck. Det framåtseende ekolodet är ett oslagbart hjälpmedel.

Ett framåtseende ekolod är en väldigt god hjälp när man ska hitta egna vikar.

Mycket av den plywood som existerar idag är rent skräp. Men billig. "Riktig" plywood har skikt som är kanske 0,5 - 0,7 mm medan den dåliga har minst 1,5 mms tjocklek. I riktig playwood är det troligen mer lim än trä och limmet har trängt in ordentligt i trät. Hos modern, "kosmetisk", plywood är dessutom det "invändiga" av tveksam kvalitet. Men det är lätt, billigt och lättbearbetat. Begränsad livslängd troigen. Färsk ek ska torka utomhus under en linnepressening och med målad ändar i minst ett år. Då blir den ganska bra. Ska det var fullgod möbelkvalitet så ska den sen torka i 30 år... Men med epoxi så blir den säkert fullgod och klart mycket trevligare än laminerad plywood. -- Snygg hållare till plottern. I min förra båt satte jag ett tv-stativ i aluminium. Lite mindre jobb.... Men väldigt praktiskt, sväng in plottern när man ska laga mat eller kanske "luta sig" lite på soffan. Om plottern har ingång för kamera så kan man ansluta en sådan, kostar några hundra. Så har man lite mer koll när man är nere.

I min finskbyggda båt har man använt finsk björkplywood. Den har man sedan teakfanerat. Jag tror björkplywood utan teakfaner skulle fungera perfekt, kanske betsad/lackad eller rent av målad. En annan variant skulle vara att klä med tunn, skummad PVC. Limmar man med rätt lim så är den lätt att byta ut. Björkplywooden är lätt att jobba med, fanerarken är tunna och vannfast limmade. Det är en plywood som är mycket mera styrktålig jämför med tex teak.

En seglares synpunkter: Om jag skulle köpa en mindre motorbåt, gud förbjude, så skulle jag tveklöst köpa en hyttbåt, eller som det heter i min värld, båt med pissekur. De flesta av oss seglare tillbringar långt mycket mera tid ute på vattnet än vad de allra flesta motorbåtägare gör. Vi vet att vädret inte alltid är perfekt under den svenska sommaren. Vi har båtar som klarar detta, vi har oftast en förmögenhet investerade i lämpliga kläder. Dessutom har vi oftast en torrt och trevligt "innandöme" dit vi kan fly ibland. De flesta motorbåtsägare verkar åka i någon timma per gång, hur stort problem är det då att sitta instängd? Med tanke på hur farlig solen är så kan det nog vara nyttigt med lite skugga. Skulle jag köpa en riktigt fet motorbåt så skulle jag också ha en bowrider - som jolle.

Tvärtom. Billigt dessutom. Många lägger ner ganska stora pengar helt i onödan på sin landströmsanläggning.

En springande punkt när det gäller bordet är ju om det ska var ute eller inne. Om taken ute ska var grå eller brun är bara en fråga om arbete. Obehandlad teak är inte underhållsfri men oljad kräver lite mer arbete.

Kan ju bero på att polariteten växlar så där en 50 gånger i sekunden. Och inomhus är det ofta värmeelement typ varmvattenberedare. Mäter man isolationsmotståndet i dessa så brukar man se att det successivt minskar tills läckströmmen blir tillräckligt stor för att JFBn ska lösa ut.

En liten förklaring: Megger är egentligen inget annat än en ohmmeter men medan en vanlig ohmmeter/universalinstrument mäter med några volt så mäter meggern med 500V. Därför kan kan upptäcka överslag och dålig isolation som ohmmetern missar. Därför är meggern ovärderlig när man letar jordfel. Man hittar ofta den typen av jordfel som bara gör att JF'n löser ut ibland. Meggern är en över hundra år gammal konstruktion, de gamla hade en liten vevdriven generator. På äldre fartyg med tex 220V likströmssystem var det det viktigaste intrumentet. Modernare fartyg med växelströmssystem har man inga JFB, istället har man kontinuerlig jordfelsövervakning för att tidigt upptäcka jordfel.

Heter tex "polskruv", finns hos Kjell&Co mfl. Kortslutningsblecket vet jg inte var man hittar idag. Mina kan komma från någon fysiklektion.... C-C brukar vara 19 mm.

Landström i båten om man har nödig kännedom. Men anläggningen ska också isolotionsprovas. Detta ska finnas dokumenterat, absolut nödvändigt om det skulle ske en olycka. de flesta som skapat ett eget landströmssystem har nog inte isolationsprovat och då har de heller inte nödig kännedom. Min rekomendation är att koppla själv men ta dit en elektriker som isolationsmäter, denna kommer då även att besiktiga anledning. Han ska helst skapa ett dokument där detta framgår men ett kvitto där det står "isolationsprovning" duger. Det finns en massa råd på forum men det är alltid upp till den som gör jobbet att avgör om vederbörande ha nödig kännedom, det gäller inte bara el. En isolationsmeter kostar ett par hundra kronor och är nästan nödvändigt om man kopplar 230V själv. Det är otroligt skönt att kolla isolationen innan man sjösätter, ska slits och får stryk i en båt.

Ja, glömde skriva att man ska koppla isär kablarna så att man bara mäter en och en. Ett systematiskt och ofta tidsödande arbete där man börjar vid centralen och sen arbetar sig ut mot i princip varje enskild förbrukare. Oftast är det den sista ... Av någon konstig anledning brukar en sådan klara av jobbet mycket fortare. Har man en megger/isolationsprovare så kan man ju leta. Ett sådant instrument har man ju självklart om man kopplat landström själv i båten så att man kan isolationsprova då och då.

Någon gång för länge sedan pratad jag med en kille som hade en riggad 25:a. Han var nöjd,, inte för att det gick att segla speciellt bra men fina kvällar kunde man driva lite kontrollerat. Framförallt fungerad det utmärkt som stagsegel, båten rullade inte alls på samma sätt. Jag har ju för mig att det satt en järngrj i botten. Jo, båten blir lite vekare med mast, rullningsperioden blir längre. Utan mast är båten "överstabil". Det är av den anledningen många sätter en vikt i masten på sin snipa. Lite lägre metacenterhöjd. En "överstabil" båt blir inte trevlig i sjön.

Megger eller isolationsmeter är det ma ska använda. Sen är det bara att öppna dosa efter dosa och mäta mellan fas och jord. Någonstans "läcker" det.

Härligt att det finns de som gör något konkret och inte bara åker runt och babblar.

Det händer varje år, måste bero på att plasten suger upp fut, eller hur? --- Handelsfartyg har alltid ett Plimsoll/lastvattenmärke. Kanske vore något? Mindre nogräknade rederier sägs ha det som skortsensmärke. Samuel Plimsoll är pappa till användningen av detta märke för att förhindra att båtar lastas för mycket, det har haft stor betydelse för sjösäkerheten. Lite taskigt att man kallar överlastad fartyg för "plimsollare".

Gäller nog även stora delar av Post Nords ledning också.

Är du stillastående så är du inte på väg En GPS-kompass som har dubbla mottagare kan visa var norr ligger även stillastående.

Som jag förstår det så är tekniken att trycksätta spriten genom värme. Tekniken används i friluftskök för att få mer effekt i en liten brännare, sprit innehåller ju mycket mindre energi än tex fotogen. Spritkök till båtar kan göras mycket större och har inte behovet att trycksätta. För mig verkar det fullständigt livsfarligt i en båt. Hade det varit säkert och bra så hade lla spritkök i båtarna haft denna variant?

Har jag inte märkt trots att vattenståndet brukar öka en hel del i Vänern under sommaren.

Satsa på det du!

Jag kör Navionics och C-map i mina plotters. Navionics har en bättre kustlinje (de har använt Lantmäteriets data för kustlinjen därför finns det mer detaljer där. C-map känns mer som de gamla hederliga sjökorten och är "renare" därför gillar C-map bäst. Har även en Garminplottter men den använder jag inte. I paddan har jag Navionics och iSailor (Transas kartor). Navinics är enkel att förstå och använda. Väldigt bra med möjligheten till overlay av land med Googlemaps. ISailor är betydligt kunnigare och mer navigationsriktig. Dessutom möjligheter att importera/exportera rutte etc, jag får upp både kompassrikting, vind AIS mm från mitt huvudsystem. Helt avgörande för mig är tillgången till Hydrographicas kort. Fö tycker jag de fungerar likvärdigt. Oftast kör jag med Navionics på den ena plottern och C-map på den andra. Skillnaden är väldigt liten och mest av akademisk karaktär.

Hur ser du det?