Pierina

Jag tycker att det är det roligaste inlägget hittills! ' Men jag håller inte med om att det har med klass,kön och utbildning att göra. Du kan hitta samma gubbar och tanter mella 30 och 70 med samma argument - fast med ett annat uttal och lite finar spåk - på Östermalm eller i Djursholm för att inte tala om Sandhamn. Det är de som glatt hävdar att de gör sitt genom att köra en s.k. miljöbil på 3,5 ton på stadsgatorna som skulle kunna gå på ett biobränsle - om de nu skulle tanka det. Eller att de är miljövänliga när de köper KRAV och sorterar alla förpackningar men flyger till Nice, Paris, London och NewYork för att det är så bra shoping och restauranger där. Senast ändrad av Pierina | 29 november 2008 | 10:40

Angående försat artikeln; Jag ifrågasätter inte inehållet , eftersom jag inte läst det. Det enda jag ifrågasatte var om man kan kalla det ett vetenskaplig artikel. Det räcker inte med att man har en titel som Sir, Lord, Prof eller PhD för att det ska vara trovärdigt som vetenskap. Då krävs granskning av andra vetenskapsmän. Här är det några politiska rådgivare tillsammans med några PhD som driver ett oberonde institut som har för avsikt att bevisa att det är fel med växthuseffekten. Jag väntar tills det blivit publicerat av en erkänd vetenskaplig tidskrift innan jag kallar det ett vetenskapligt arbete. (Att alla inte är överens inom forskningen behöver jag inte läsa en opinionsartikel för att förstå) Gällande den andra länken så klarar jag också att läsa sammanfattningen. Men det hjälper ju inte mig. Jag klarar ju inte av att bedöma om det är rätt eller fel i alla fall. Klarar du det? Eller är detta den Dr som har förstått allt och har den perfekta teorin utan osäkerheter, till skillnad från (100-tals, 1000-tals, 10000-tals ???) andra forskare på klimatet? Kan du bedöma det? Jag klarar det inte!

Nej du måst inte bevisa något och jag kan inte bevisa något. Men jag tror att det är så att vetenskapen bevisat så mycket att världens ledare tror på det. De som påstår att vi måste lägga om vår livsföringtotlat för att inte drabbas av den stora katastrofen har alltså redan bevisat tillräckligt bra. Angående citatet av prof Källén: Det skulle vara förvånande om det inte fanns osäkerheter i en modell. Men om jag förstått det rätt så innebär osäkerheterna att vi kan få såväl mindre som större förändringar i temperaturen än vad IPCC räknat fram. De har räknat med vad man slarvigt skulle kunna kalla medianvärdet av förväntad temperaturhöjning. Osäkerheterna beror bl.a. på att partiklarna ger stor osäkerhet i modellerna. Jag läste för ett tag sedan om en konferens som var i stockholm där man sa att om man underskattat partiklarnas kylande effekt så kommer vi i stället för en 2 gradig höjning få en 9 gradig höjning i framtiden. (Och vad har antalet forskare som jobbar med osäkerheter i en modell att göra med det antal forskare som jobbar med frågan om klimatet?) [Tagit bort några överflödiga ord ;-)] Senast ändrad av Pierina | 29 november 2008 | 10:15

Du har stora förväntningar på och tilltro till dina kombatanters förmågor! Att dom ska kunna lägga fram bevis på några få rader som det krävs stora grupper av forskare att komma fram till. Men du kanske inte har så stora krav på bevisen? Jag tror inte att jag kan bevisa någonting. Kan du det? Senast ändrad av Pierina | 28 november 2008 | 17:45

Jag ifrågasatte att man kunde se artikeln som en vetenskaplig artikel. Inte innehållet (eftersom jag inte läst det eller har tillräcklig kunskap om atmosfärsfysik, -kemi och allt annat som är viktigt för att kunna bedöma vad som är riktigt bra vetenskap på klimatområdet). Har du det? Jag bedömde källan d.v.s. den uttalade viljan från institutet att ifrågasätta att det kommer något klimathot av för stora CO2-utsläpp. Det hade varit lite trovärdigare om de publicerat artiklar från alla sidor. Här var det en sida som skulle lyftas fram av detta vetenskapliga institut. Det käns inte så vetenskapligt. Angående den nya länken: Begrep du formlerna?? Det gör inte jag! Kan du inte förklara med några rader? Snälla!!! Senast ändrad av Pierina | 28 november 2008 | 17:40

SUCK!! Och svenskarna är många fler än du och jag är tillsammans. Så de andra svenskarna borde ha sämre samvete och deffintitivt göra mer än vi innan vi gör någonting. Men du skojar väl? Senast ändrad av Pierina | 28 november 2008 | 13:42

Oj! Det var inte meningen att förstöra nattsömnen och dagslullandet. Jag tänkte bara uppmärksamma er på att det kanske inte är relevant att peka på Kineserna . Varför läser ni denna sida om ni får så ont i magen?

Hmm Är detta verkligen en vetenskaplig artikel? Sidan man hittar den på tillhör ju någon slags opinionsinstitut som sysslar med att sprida sina uppfattningn på denna sida (vad jag förstår). Läs om syftet m.m. Jag kan inte se att artikeln är publicerad av någon välrenomerad vetenskaplig tidskrift efter oberoende granskning av andra vetenskapsmän. Är den det? Jag tycker i vart fall att det ser ut som en debattinlägg i form av en rapport med en avsikt att ge en vetenskaplig ton. Därmed inte sagt att den med säkerhet innehåller felaktigheter. Bara att man måste läsa den extra kritiskt. Jag skulle inte hänga upp min världsbild bara på rapporter från denna källa.

Vi förorsakar utsläpp på motsvarande 10-12 ton koldioxid per person och år i Sverige. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=856685 Genomsnittet i världen är någonstans kring 4 ton per person (om jag räknat rätt). http://www.globalis.se/Statistik/Klimat-och-miljoe/

Visst. Vi kan lista massor med dåliga argument och felaktiga påståenden från amatörer och tidningar - som t.ex. att stormarna i sverige beror på växthuseffekten. Men det kan vi ju inte använda som grund för att påstå att växthuseffekten inte kan komma att skapa stora problem med extremare vädersituationer (mer regn, mindre regn, mer vind, mer stiltje, beronde på var och när). (Det är ju ingen seriös forskare eller miljömupp heller för den delen som påstår att de senaster stormarna beror på växthuseffekten. )

Jag har också undrat. Kanske är det några (2-3) som faktiskt har dåligt samvete och känner sig lite pressade och behöver hitta argument för att må lite bättre. Eller också är det bara så att de är debattglada och tycker om att skriva att de flesta är får (d.v.s. korkade?) till skillnad från från dem. (Ungefär som jag alltså )

Jag skrev att de sämsta kolkraftverkverken läggs ned när efterfrågan på icke förnyelsebar el minskar - inte att de bästa eller alla läggs ned. Jag kunde också ha skrivit att antalet Wh såld/producerad el från kol- och oljekraftverk minskar. Senast ändrad av Pierina | 24 november 2008 | 07:15

Det du skriver skulle vara helt riktigt om det inte vore för gröna certifikat och liknande. Därför är det Roland Ringhede skriver helt rätt på längre sikt. Om jag, min bostadsrättsförening och ringhedes företag köper 100% vindkraft från en vindkraftsleverantör så kan de andra el-bolagen inte köpa den utan måste skaffa el från förnyelsebart från annat håll. Anledningen till det är att alla elbolag måste kunna visa att de sälja en viss del förnyelsebart el enligt någon bestämmelse (vet inte om det är inom EU eller bara nationellt). Om det blir fler som köper endast förnyelsebart blir det stor efterfrågan på förnyelsebar eloch låg efterfrågan på icke förnyelsebar el. Alltså slår man igen de sämsta kolkraftverken och bygger nya vindkraftverk eller biobränsleeldade kraftvärmeverk.

Hur ska vi påverka kineserna?

Jag kan inte förstå hur du kommer fram till att klimatlarmet är falskt, baserat på denna studie/artikel. Hur gjorde du? Det är ju inte så att man från klimatforskarsidan påstått att antalet stormar hittills har ökat i Sverige (eller världen för den delen) p.g.a. uppvärmning av jorden? Möjligen har man ibland i media hävdat att det finns en antydan till trend som visar att de tropiska stormarna blivit lite fler kring Florida och Kuba. Men jag tror inte att jag hört någon forskare som påstått sig kunna visat det skulle vara fallet. ”Larmen” om växthuseffekten och dess konsekvenser handlar ju om vad som kan komma att hända i framtiden och inte så särskilt mycket om vad som händer i år eller nästa år. Mats

Det beror på, skulle jag säga. Det beror dels på vilken lack det är och dels på om man tillsatt halkanix eller motsvarande sand i lacken. Jag hade LeTonk:s fernissa på ett litet däck och skarndäck. Det var fantastiskt bra grepp för gummisulorna även när det regnat. Men fernissan fick inte härda flera år utan behövde ett nytt lager varje år för att hålla greppet. Å andra sidan är leTonk inte så slitstarkt. Med lite sand i fernissan så har man lika bra grepp som ett som målats med halkanix i färgen, d.v.s. ganska bra. Men det blir ju ingen spegel av det... Men täta med ny nåt istället för att fernissa. Jag tror att ett rent teakdäck ger utmärkt grepp. Mats

Snyggt däck!! Som sagt. Lackning förslår inte för detta. Men inte måste du nåta om hela däcket? Eller är det så illa?? Försök lista ut var nåten är dålig/har släppt mot teaken. Fixa den delen. Det finns nog inga andra genvägar. Lycka till! Mats

Det beror nog på vad masten ska vara till. Furu funkar också. I vart fall om det ska vara en mindre mast som inte kommer att utsättas för stor böjning. Kärnvirke av furu är dessutom rötbeständigt värre. Kvistfri gran är spänstigt, segt, lätt och bra. Så rötbenäget är väl inte gran?? En mast ska väl inte stå så blöt att den suger upp vatten. Då får man fixa till mastfoten så att den dräneras. Olja inte för mycket med linolja i de sektioner som ska var flexibla. Det kan göra trät lite för stelt. Någon som vet hur lärkträ kan vara? Det är vad jag förstår också rötbeständigt, lätt, flexibelt och segt med raka fibrer. Lycka till! Mats

Nej! Men om jag ska gissa så menar du att man behöver inte upphöra med saker som man importerar mycket av samtidigt som man kan exporterar mycket av det. Dessvärre helt utan poäng när det gäller slitagepartiklar från dubbdäck (och mycket annat i världen) Så din poäng var kanske någon annan. ??? Mats Senast ändrad av Pierina | 07 oktober 2008 | 08:10

Ja så fel det kan bli ibland Jag är rädd att det denna gång är du som blandar ihop två olika saker Ringhede. Det är ju grova partiklar som är slitagepartiklar från bromsar, däck och sand som man vill minska med förbud mit dubbdäck. De skadliga består till stora delar av PM10 (vilket betyder att dom är upp till 10 µm). Barn som växer upp längds gator med mycket PM10 har mindre lungor än barn på landet. De små ofta långväga partiklar som SMHI skirver om är PM2,5 (dvs upp till 2,5 µm). Det är dessa som bildas av bl.a. utsläpp av kolväten, kväveoxider och svavel som till mycket stor del kommer från andra länder. (Våra utsläpp som bildar PM2,5 hamnar som tur är till största delen i andra länder) Det är alltså olika typer av prartiklar som är olika stora och ger olika skador. Hälsningar Mats P.s. Stockholmarna som vill minska dubbdäcksanvändningen pratar väl om att minska användningen i just Stockholm och andra större tätorter som sällan har snö och is och inte i Edsbyn och Överkalix?? d.s. Senast ändrad av Pierina | 06 oktober 2008 | 07:15 Senast ändrad av Pierina | 06 oktober 2008 | 07:17

Kalman Du menar väl inte allvar när du drar slutsatser om hur dåligt tvättarna fungerar av att ingen seglbåtsägre som provat tvätten både råkat läsa din fråga och orkat svara? Jag tror att anledningen till att du inte fått några svar på din fråga här är att så få läser och av dem är det mycket få som svarar. Vi är ju bara ett litet gäng debattglada typer som gruffas här under MiljöSnack. Har du ställt frågan under SeglarSnack och till seglarfolk på Lidingö eller i Nynäshamn? Men visst vore det kul att höra hur det fungerar på segelbåtar från fler än chefredaktören (se tidigare inlägg av mig). Jag skulle vilja veta hur det fungerar på en träbåt... På planande motorbåtar av plast och metall verkar det fungera bra om man får tro bilderna på nätet. Senast ändrad av Pierina | 26 september 2008 | 15:13

Ett citat från http://www.lidingobf.se/ Tvätten passar alla båtar med max bredd i vattenlinjen 3m och största djupgående 2 m. På bilden syns en motorbåt på 6,5 ton som får botten rengjord. Speciella borstar tar hand om kölen på segelbåtar. Chefredaktören för båtnytt, Elias Johansson, skriver så här på http://www.batnytt.se/Rena_botten_BlogEntry-1065458_Tab-Blog_DXNI-98864_User-489342_.aspx För båtar som håller sig på ostkusten räcker det med en eller max två tvättar per år för att hålla beväxningen stången. Jag vet eftersom jag slutade bottenmåla båten för fem år sedan och har förlitat mig på båtbottentvättar sedan dess. Oavsett det har gällt segel- eller motorbåtar. Två stycken segelbåtar - om nu inte det är chefredaktörens båt som syns i Nynäshamn.

Hej Här en stulen blid från Nynäshamns kommun. Bilden visar en segelbåt. D.v.s. det finns bildbevis på att minst en segelbåt har körts genom en båttvätt med masten på... (De tar 350 kr för segelbåt upp till 7m och 400 kr för segelbåt över 7m. Båtens bredd i vattenlinjen max 3 m.) Hälsningar Mats

Hej Visst är det ek? Ser ut så ut på bilden. I så fall kan det vara järnskruv som ställt till det tillsammans med fukt. Kolla vad det är för skruv och byt till brons, mässing eller syrafast. Byt ut skadat trä (om det går). Som nödlösning kan du använda uppstagning med Lignu om du inte klarar att fixa nytt trä nu. Lignu är ett slags epoxi som funkar tillsammans med ek och kan sugas in i och stadga upp ruttet trä. Men det är nog ingen ersättning för friskt trä på längre sikt... Lycka till!!

Hej Håller med om att det är ett elände med drev som ser ut som ryamattor m.m. Men jag ser inte riktigt problemet här på östra sidan av sverige. Använder man båten så är det inte så illa. Vi har en liten smutsrand vid vattenlinjen (där det bara är lackfärg). I övrigt ingen större påväxt efter några timmars körande. Jag skulle gärna ha hård färg under hela båten och köra in i en tvätt ibland - om det funkar. Det är ju ett jvl elände och svindyrt att måla båtbotten varje år. För mig går ca 2000 kronor på det. Senast ändrad av Pierina | 23 september 2008 | 16:55