Pierina

Toppen! Jag som hade tänk rekomendera den till dig! Lyssna på Vetenskapsradion Histora nu inatt så kanske du förstår varför. COOL!

Jotack Labbibia! Sommaren har varit alldeles utmärkt. Hoppas din sommar också varit bra! Det är ju resonemanget om riskanalys i DN debatt artiekln om är intressant och relevant (inte nödvändigtvis eventuella fel i fakta). Tycker du att det fel att syssla med riskanalys i en osäker värld? Jag sysslar medvetet och omedvetet med riskkalkyler dagligen - t.ex. så saktar jag in innan ett vägkrön även om ett inte är helt säkert att det står en älg skymd bakom det. Jag tycker att det räcker med att det kan stå en älg bakom krönet för att jag ska sakta in. Detta trots att jag både förlorar tid och pengar och att det inte är lika kul att köra långsamt. Hur brukar du göra? Hälsningar Mats Senast ändrad av Pierina | 24 augusti 2009 | 19:06

Tja! Intressant DN-debatt idag. http://www.dn.se/opinion/debatt/sa-blir-du-saker-i-den-osakra-klimatdebatten-1.935964 Några reaktioner på detta från klimatskeptikerna? MVH Mats

Hej Ser ut att vara en trevlig båt. Om ni nu inte kan sjösätta så flytta henne till en skuggig och lite fuktig plats, gärna i lä, så att hon inte torkar ur så mycket. Jag skulle nog inte vågat mig på att fylla båten med vatten p.g.a. risk för mögel och för stor last på skrovet inifrån. Jag hade nog satsat på hus av mörka pressar som skyddar mot ljus, regn och torka och att att blöta marken under båten i stället så att luften kring båten är fuktig. Vattenånga tränger lättare in i trä än flytande vatten. Senast ändrad av Pierina | 25 juni 2009 | 14:49

Hej igen Det efterfrågades lösningar: 1) Bajsa i de torrdass som står på land kring naturhamnar. Funkar nästan i hela Stockholms skärgård (jag vet att det inte är så bra i andra delar av Sverige - men Stockholm är ju bäst). Eller på toa i de gästhamnar man hamnar i. 2) Om nöden blir för stor där det inte finns någon toa eller dass. Bajsa på land bakom en buske. (Gräv först en grop, tryck på, torka, släng papper i en plastpåse, gräv igen gropen, ta med påsen och släng i sopmajan.) 3) Om nöden blir för stor på sjön. Bajsa i en hink (typ torrdass ombord) med torv eller kol i, och lock. Vi kommer att byta ut vår porta mot en sådan, eftersom det blir mindre äckligt än det slabb med vätska som någon tidigar skrev om. Töm hinken när ni kommer till någon lämplig toa på land. En hink räcker ganska länge om man ger fan i att pinka iden. 4) Använd en porta och töm innehållet i en vattentoa på land. Dessa saker (1-4) gör vi redan på våra fyra veckors semestrar i skärgården (3an använder vi bara när vi pinkar för närvarande, och 4an bara i yttersta nödfall någon gång vart annat år). 5) skaffa en större tank och töm toan vid en tömningsstation (kommer vi inte att göra) Kan någon berätta om svagheterna med den skitmetod vi använder?? Hälsningar Mats

Jag tycker inte att man måste vara helt perfekt och inte göra några fel för att få kritisera eller framföra sina åsikter. Det skulle bli så jävla tråkigt och framförallt så skulle det inte hända ett skit. Så fram för yttrandefrihet och åsiktsfrihet - även för mänskliga människor! Mer debatt och diskussion! :-)

Problemet är väl inte tollar som ligger och flyter? Vem har sagt det? Men visst det finns större problem än att älta om det är nödvändigt att sätta i en pump och några slangar och en däcksgenomföring för några tusenlappar om man nu måste skita i båten. Vi har en porta-p som vi använder i nödfall. Sedan är det bara att ta bajsprotföljen och tömma i en vattentoa de fåtal gånger vi måste använda den. Vi klarar oss normalt 4-5 veckor med bajamajor och ett fåtal gånger spade i ett snår. Det var två år sedan portan kom till användnig.

Ok. Smitto och äckelargumentet är bara intressant om man är nära stränderna där det kan vara andra som vill bada eller diska. Någon skrev att det var ok att tömma tanken på öppet hav tre timmars resa från kusten (=strand?) men inte vid badviken. Kan hålla med om det. Men jag undrar hur många båtägare håller sig på öppet hav i Stockholms skärgård? Då är man nog inte kvar i Stockholms skärgård. Snarare på väg till Gottland, Estland eller Åland, särskilt efter några timmars färd utanför Sandhamn eller Utö. De jag känner tömmer sin toa på öppet vatten på väg mellan Bullandö (Stavsnäs) och Sandhamn, eller Vaxholm och trakterna kring Grinda eller Möja. Plocka fram sjökortet eller titta på eniros karta så ser ni hur öppet hav det är där. Väldigt lite öppet vatten tycker jag, men jag kanske har fel perspektiv på vad som är öppet hav och vad som är kustnära.

Nu har jag lärt mig lite mer om sjukdommar hos djur som kan smitta människor. Dessa kallas tydligen Zoonoser. Så det kan ni googla på. Här ett avsnitt om just zoonoser hos fiskar http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Fisk/Zoonoser-hos-fisk/. Det ser inte så läbbigt ut för badare, om man nu inte badar i en fiskodling.

Jag trodde att jag skrev När det gäller belägg så kan jag i allafall försöka. Jag saxar lite från Smittskyddsinstitutets sida om influensavirus (http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/den-nya-influensan-ah1n1/) Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera de över luftvägarna hos människor. Det rör sig huvudsakligen om influensa från svin men möjligen också från fåglar (se fågelinfluensa). Om ett virus har ett nytt hölje (utsidan av viruset) kommer i stort sett alla människor i hela världen att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Om ett sådant nytt virus dessutom kan smitta effektivt mellan människor kan en pandemi uppstå. Det betyder att virus som djur har normalt inte kan föras över till människor. Däremot smittar virus som människor har lättare till andra människor. Men du kanske har några heta referenser som visar att Gäddvirus är det farligaste för människor?

Det var en skojig variant. Eller menar du allvar? Om du mot förmodan menar allvar: Skarvar, fiskar och många andra djur i/vid havet skiter ut just det som de åt några timmar tidigare och som de hittade i havet. Det gör att det inte blir mer näringsämnen i havet p.g.a. dem. Det till skillnad från oss som inte äter så mycket som är från havet. Det är ju mest öl och grillkorv för vår del och det är förhoppningsvis inte gjort av fiskrens, däreför blir det mer näringsämnen till östersjön om jag skiter där.. Men det är ju mest av allt äckligt och läbbigt att folk skiter i vattnet nära kusten. Det innehåller ju en massa snubbiga bakterier virus och annat, och människors virus och basiller är ofta farligare för människor än de som kommer från fiskar och fåglar. Så det är inte jämförbart...

Ringhede, De flesta svaren på dina frågor/funderingar finns ju i svaret du fick från KEMI om du tänker till ett varv till. Ringhedes; Funderingar om ämnet. Varför växer det enormt mycket havstulpaner på båtens drev trotts att hela båtbottnen är målad med kopphaltig färg? Borde inte hela vattnet vara förgiftat??? Svar: Problemet är kanske inte direkt just för havstulpaner. Det finns andra djur och organismer som kan drabbas. Som KEMI skriver: Koppar bedöms vara bioaccumulerande, d.v.s den anrikas i organismer och kan därmed spridas i näringsväven. Det är dock lite olika hur organismtyper fungerar. Djur som t.ex. däggdjur och fisk kan reglera kopparhalten i kroppen med utsöndring till t.ex. levern. Filterande organismer och växter och alger accumulerar koppar i högre grad. Risk för att koppar frigör sig då PH ändras. Är inte PH halten mycket stabil i vatten på Västkusten? Svar: Tja, vad ska jag säga. (Var det inte på ostkusten färgen är förbjuden?)? pH varierar kraftigt om syrehalten i vatten och sediment förändras. Det brukar hända just kring botten när det blir nedbrytning av organiskt material som ligger på/i botten. Du vet algblomning och annat som muddring. Eller som KEMI skrev: ...men vid förändrat pH eller t.ex. muddring kan det frigöras stora mängder koppar på en gång som skulle kunna utgöra ett potentiellt hot mot havsmiljön. Våra vattenrör i bostäderna är av koppar, hade detta varit ett starkt farligt gift hade de varit förbjudna tidigare. Svar: Här var ju KEMI väldigt tydliga; Djur som t.ex. däggdjur och fisk kan reglera kopparhalten i kroppen med utsöndring till t.ex. levern. Den koppar som kommer ut i vattnet bildar snabbt bya föreningar (så kallade salter) och sjunker till botten. Varför skulle dessa kemiska bindningar brytas om man vid muddring rör runt på botten? Svar: Det är väl helt enkelt så att om kopparföreningarna som ligger i sedimenten rörs upp så händer det saker med dessa föreningar. Det är ju andra kemiska förhållanden och andra organismer i vattnet än i sedimentet. Det är bl.a. annat pH och annan syrehalt och biologisk aktivitet i sediment än i det fira vattnet som gör att kopparens kemi och tillgänglighet kan förändras.

Nä hörrni! Hur jävla svårt är det att samla upp fem-tio liter glykolvatten och köra tippa ut någon annastans än i sjön, t.ex. lämna vid närmsta mack? Det är lite onödigt att pissa i Nilen när det finns en toa stax intill som går till ett reningsverk? Och hur svårt är det att använda den variant av glykol som bara är en bråkdel så giftig och kostar en chokladkaka mer??

Ja, du kan lungt konstatera att allt du kommer göra under hela ditt liv bara är en piss i Nilen. Det gäller för 99,99 % av alla som lever just nu eller har levt och kommer att leva. Alltså kan vi konstatera att ca 99,99% av utsläppen och annat elände inte är ett elände eftersom det bara är en piss i Nilen. ;-)

Hej på er igen. Mejlade frågan om dubbdäck ger kortare bromssträcka än dubbfria vinterdäck till Michelin, och fick följande svar ”Generellt har man sagt att dubbdäck bromsar bättre på torr och våt väg då normalt dessa däck har haft ett hårdare slitbanegummi för att kunna stödja dubbarna i däcket, men jag tror att detta är också beroende på fabrikat och vilken typ av dubbfritt däck (nordiskt eller europeiskt) vi pratar om eftersom många dubbdäck idag tack vare ny teknik att förankra dubben använder samma gummiblandningar som de nordiska dubbfria, Sen om vi pratar om kalla temperaturer, under 7 grader så börjar gummiblandningen i sommardäcken att bli så hårt att vinterdäckens grepp även på torra och våta vägar ökar i förhållande till sommardäcken. ” (D.v.s. det Fjollberg redan skrivit) Jag ställde därefter denna följdfråga: Det är alltså i första hand gummiblandningens mjukhet som har störst betydelse för bromssträckan vid dessa förhållanden (givet att alla andra egenskaper är likartade) - d.v.s. dubbarna i sig har ingen positiv effekt på bromsförmågan? Och fick svaret: ”Nej, dubbarna har ingen positiv inverkan på bromsegenskaperna på torr väg, snarare tvärtom då de glider på hårt underlag. ” Skönt! Då behöver jag inte byta världsbild. ;-)

Jaha! Det förklarar varför Ferari alltid har dubbdäck på sina bilar! Har alltid funderat på varför de är så oroliga för ishalka på Monza. ;-) Nä... Menar du allvar? Tror att det behövs någon trovärdig referens för att min världsbild ska ändras. D.v.s. dubbar på is eller annan halka - och dubbfritt på asfalt.

Oj oj oj. Är detta din replik på mitt inlägg? Jag har läst om det flera gånger och kan inte förstå hur ditt svar kan vara en replik på mitt inlägg. Du måste ha missförstått det jag skrev fullständigt. Har vi så btotalt olika uppfattning av hur det svenska språket fungerar?

God fortsättning Labbababiba Då tror jag inte att du förtstår. Jag är mycket seriös. Jag tycker att man kan kritisera vindkraften för mycket. Man kan tycka att de är fula. Man kan tycka att de bullrar för mycket. Man kan tycka att de är för dyra eller skapar för mycket störningar på elnätet. Helt ok. Men att ta upp hur lite av energin i vinden som man får ut i generatorn (eller % av märkeffekten för generatorn) som ett argument mot vidkraft är verkligen inte seriöst. Eller kanske snarare insiktslöst? Det är som att avfärda blåbärs och svampplockning som meningslöst och idiotiskt med argumentet att man inte får med sig mer än några kilo av alla miljoner kilo som faktiskt finns i skogen. Eller att påstå att alla bilar som inte nyttjar alla kW i motorn hela tiden är inneffektiva. Bättre än så kan du!

Att få ut 5-10% av något som annars man inte skulle få ut någoting av är ju jätteffektivt! Det är ju skillnad om man köper något bränsle i ett kraftverk. Senast ändrad av Pierina | 09 april 2009 | 22:20

Kärnkraften subventionerades kraftigt på 70-talet av Svenska skattebetalare. Nu är det snart mer eller mindre fritt fram att bygga nya. Men väldigt få verkar vara redo att investera egna pengar i något så dyrt som kärnkraft. Finnarnas kraftverk verkar bli mycket dyrare än vad de tänkt. Blir det inte statliga subventioner som täcker det? Eller kommer man på något sätt att lyckas sälja för dyr osubventionerad kärnkraftsel i finland? Förklara gärna på vilket sätt vindkraft är inneffektivt. Jag förstår inte vad du menar.

... jing-jing-jing. Som sagt, rätt ska vara rätt - särkskilt när man pekar finger. Orkar du verkligen tjatat om detta en gång till?? Har du föresten hört att antarktis smälter?

Cementindustrin skulle klaga kraftigt eftersom de måste köpa utsläppsrätter om de ska öka sin produktion. Jag tycker att du fortfarande blandar ihop formlerna. Eller så har du hittat reaktionsformeln för den nya super-eco-cementen. Se Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Cement#Climate Climate Cement manufacture contributes greenhouse gases both directly through the production of carbon dioxide when calcium carbonate is heated, producing lime and CO2, and also indirectly through the use of energy, particularly if the energy is sourced from fossil fuels. The cement industry produces 5% of global man-made CO2 emissions, of which 50% is from the chemical process, and 40% from burning fuel. The amount of CO2 emitted by the cement industry is nearly 900 kg of CO2 for every 1000 kg of cement produced. Newly developed cement types from Novacem and Eco-cement can absorb CO2 from ambient air during hardening. Senast ändrad av Pierina | 05 april 2009 | 21:38

Japp! Men, det är klart att om man tror att jorden är platt så kanske detta är en skitsak. ;-)

Hej Lämna det inte så länge om det är varmt. Vi hade halv tank en gång - med sanitetsvätska och allt - som blev stående några veckor när det var blagande varmt. Fy fan vad det luktade när jag skulle tömma!! Kväljkänslorna kommer bara jag tänker på det. Det var tur att vi tömde på natten så att det inte var andra som skulle vistas kring klubbens toa. Lika bra att ta bajsportföljen i näven och tömma direkt. Numera används portan bara i nödfall. Regeln är: Den som använder tömmer!

Hej Jag tror att du blandat samman kalkkemin och cementkemin. Jag klandrar dig inte! Jag kan inte rita upp formlerna ur minnet. Det är helt riktigt att det i vissa processer där kalk används blir ett kretslopp för koldioxiden. Men efter att ha frågat runt och googlat så har jag kommit fram till att det är inte samma sak med cement som används. Inte ens cementindustrin framför att koldioxid tas upp när produkten används , vilket de helt säkert skulle gjort på sina miljösidor. Kanske någon annan på forumet är fena på kemin för cement.