westerly

Hej Min tilltro till Epoxybehandling mot osmosis har fått en rejäl knäck! Är det någon av er som sett resultatet in på bara skinnet av en sådan behandling efter ett tiotal år? Jag har det. Efter borttagning av åtskilliga lager bottenfärg för att komma ner till frisk epoxy inför den nya bottenfärgen upptäcker jag på ett antal ställen samma typ av blåsor i epoxyn som man får i gelcoaten vid osmosis. Denna epoxybehandling är utförd för omkring 10 år sedan av fackfolk på ett helt korrekt sätt. Där dessa blåsor uppträder har epoxyn en konsistens som ost och är lätt att skala av. På övriga ytor är epoxyn ok men mjuk och väldigt lätt att gå igenom. I skarven strax under vattenlinjen mellan gelcoat och epoxy kan man jämföra, gelcoaten är betydligt hårdare. Så nu står man där som den berömda åsnan, vad göra? Egentligen skulle man dra på något lättslipat eftersom man tydligen inte blir av med pesten en gång för alla med epoxybehandling. Det blir ju i så fall enklare att slipa ner allt med jämna mellanrum för en koll och en ny behandling. Frågan jag ställer mig är om inte toppcoat vore ett alternativ eftersom den gammla gelcoaten är hårdare (och lättare att slipa) än epoxyn. Mitt förslag till frågeställaren som började tråden blir sålunda: Slipa upp skadan och topcoatera den. Det arbete och den kostnad som en epoxybehandling av ett helt skrov innebär kanske är tid och pengar bokstavligt talat kastade isjön

Hej Jag har köpt delar hos denna firma i England, vad dom inte vet om OM 636 är nog inte värt att veta. Trevliga och hjälpsamma är dom oxå. www.west-4x4.demon.co.uk/om636/om636e.html

Hej Beg eller Ny eftersom det är en väldigt vanlig pump hittar du den på gammelbilsskroten Den som sitter på min motor är en spansk Boschkopia som sitter på motorerna som tillverkades där. KG-Knutsson renoverade den, kolla med dom.

Hej Inte exakt den klädseln men materialet är det samma, PVC. Jag målade alltså om hela inredningen i en bil, inklusive sätena dessa tillika i två kulörer.

Hej Meconomen kör med Multona dom hade ett annat fabrikat tidigare det kan ha varit Dupli Color men jag är inte säker. Micro har Motip, denna har jag provat och den fungerar bra. Multona har jag bara provat färgen ej primern. Eftersom jag inte märker någon skillnad mellan Multona och Motip färg tror jag inte primern skiljer heller. Eftersom burkar och sprejnosslar ser exakt lika ut på de båda skulle det ligga nära till hands att dom kommer från samma fabrik. Jag lade gul färg med samma färgnummer (översättning) från respektive fabrikat över varandra, det är omöjligt att se någon skillnad. Biltemas sprejfärg går inte att jämföra med de två andra, den är förvisso billigare men resultatet är klart sämre. Med tanke på allt förarbete tycker jag inte att den besparingen på några hundralappar är vettig. Senast ändrad av westerly | 08 februari 2009 | 11:25

Hej Jo det finns hos t.ex. Micro och Meconomen. Tyvärr är det på sprayburk så de blir till att maska. Det viktiga är primern sedan kan du ta vilken av lackerna du önskar. Jag har själv målat om både säten och stötfångare, det håller väldigt bra.

Hej Varför inte mejla Bodding och fråga?

Hej Det är ju samma fett som används till ettgreppsblandare inom VVS så dessa små tuber finns att köpa lite varstans. Inom modelljärnvägeriet använder vi något som kallas kuggväxelfett för just små kugghjul av delrin/nylon som sitter på metallaxlar och även drivs via snäckdrev av mässing Detta fett är speciellt framtaget för ändamålet Sök på kuggväxelfett www.eurohobby.se

Hej För rätt länge sedan målade jag om vinylklädseln i en bil, med utmärkt resultat. Det jag använde var sprejfärg från Meconomen Dupli-Color. Man började med en primer och därefter önskad kulör. Den fungerade även utmärkt till plaststötfångare. Eftersom den inte flagade av utan satt som berget är jag säker på att den fungerar även i en båt. Den stötfångaren som jag målade höll åtminstonde de 4 åren jag hade bilen, och en stötfångare fram har väl inte precis någon skyddad tillvaro.

Hej Jag har renoverat min OM 636 och hos denna firma i England http://www.west-4x4.demon.co.uk/om636/om636e.html kan man köpa reservdelar och även nya motorer: Jag tror inte att denna motor slutade tillverkas 1970. min båt är från 1977 och då var motorn ny. Enligt uppgifter sålde Mercedes rättigheterna till ett företag i Spanien. Min spridarpump är en Spansk Boschkopia och Prinz på West-4x4 säger att reservdelarna kommer därifrån. Senast ändrad av westerly | 25 oktober 2008 | 03:48

Hej Det är inte ovanligt att man petar in saker i masten för att inte fallen ska slå mot densamma och föra väsen (ganska enerverande när man ska sova) Så det är troligen detta du råkat ut för. Även om Dynemafall är dyrare blir det billigare i längden och framför allt bekvämare

Hej Inom elektronikbranchen säger vi lite skämtsamt om 5/56: Svär du i kyrkan också? Det är väl inte något större fel på 5/56 i lite grövre prylar och visst den driver ut fukt. Problemet som vi ser det är att det efter en tid finns restprodukter av 5/56 kvar som inte är så trevliga, bl.a fastnar små rörliga saker i geggan Vindgivaren är en typisk sådan som inte mår bra av denna broms Använd i stället s.k kontaktsprej för elektronik. Jag vill inte göra otillbörlig reklam för något speciellt märke men kolla hos Elfa de som dom säljer är de mest använda inom elektroniken

Hej Denär inte speciellt dyr så du har råd att misslyckas. Ett bågfilsblad är lättare att använda när man formar till delarna men det smular mycket mer än kniv. Skär man ut formen innan man limmar ihop delarna blir det inte så tjockt att gå igenom och så behöver inte hela biten kasseras om det blir fel. Gör man sedan en provisorisk ihopmontering med hjälp av några bitar dubbelhäftande tejp innan man limmar för att kolla så det stämmer så är det inte så mycket som kan bli fel

Hej Vi gjorde nya flytelement till en jolle av blå markisolering (från byggmarknaden) Limma med vattenbaserat kontaktlim, skär ut till rätt form. Eftersom våra satt utsatta för nyfikna fingrar limades kapellväv (med kontaktlim) runtom. Det går utmärkt att slipa isoleringen med bandslip, enda nackdelen är att slipdammet som blir elektriskt och fastnar på allt och alla.

Hej Det är detsamma som vakumventil. Ja, jag har en till kylvattenintaget och en till toans spolvattenintag. Finns i de flesta båttilbehörsbutiker. Bör sitta åtminstonde 20 cm över vattenlinjen. Några skisser finns i Hjertmans katalog (sid 101) Martec hålls allmänt för att vara bland de bästa.

Så här kan man göra t.ex

Hej Det beror ju även på hur långa kablar, både och - du har. Man kan även summera förbrukarnas totala effekt och lägga till lite marginal. Eventuellt kommer man på att det är för klena kablar (eller för många förbrukare) Det går att räkna ut detta matematiskt, men det är enklare att gå in på www.delabmarin.se och använda den lathund som finns där. Det finns fler sidor som är användbara www.skyllermarks.se t.ex. och www.odelko.se

Utan att se kopplingen är det svårt att ge ett klart besked, men på din beskrivning låter det som att du ska skifta förbrukarens plus och minus. Alltså prova med att koppla förbrukarens plus till till den lösa svarta tåten i stället. Senast ändrad av westerly | 06 juli 2008 | 13:48

Hej Eftersom jag håller på med en helrenovering har jag möjlighet att testa lite olika ideer. Vidare prov med och utan bricka visar på att den även fungerar som låsbricka Utan bricka släpper muttern direkt när man lossar den men med så tar det emot ett tag till. En kompis till mig (han som är yrkesfogare) påpekade att man får en krage med tjockare gods som ger bättre stöd mot brytning och framför allt, inte helt ovidkommande i detta samanhang, plats för en hel del mer tätningsmedel.

Hej Ja jag reagerade på liknande sätt (Usch) men bitarna var efter 30 år helt intakta. Eftersom dessa distanser sitter på ganska många båtar är det kanske läge för frågan: Varför sitter de där och vilken uppgift fyller de? Jag var inne på att ta bort mina, men har (efter att ha läst frågan ovan) börjat fundera på varför de sitter där. Efter lite provdragningar lutar det starkt åt att det går åtskilligt bättre att spänna åt genomföringens mutter med plywoodbrickan än utan. Förklaringen torde vara den elasticitet som trä har, det formar sig efter ojämnheterna i laminatet. Tänkbart är också att ev. fukt får träet att svälla lite vilket spänner åt ytterligare. Med tanke på att mina brickor inte var det minsta angripna utan överlevde genomföringarna så kan jag inte se detta som skäl för att inte använda dessa. Alltså för min del har åsikten svängt 180 grader, det blir nya distanser. Provdragningen fick mig till detta. Ber härmed att få framföra mitt tack till frågeställaren.

Hej Nej jag håller inte med dig. Du måste beakta att vi har att göra med elektroniskt konstruerad växelström där fas och nolla inte är definierad som i ett system med genarator producerad växelström. I ett hushållssystem kommer det vanligtvis in tre faser och jord. Jorden separeras i centralen till nolla och skyddsjord. Sen måste vi även sklija på inverter och omformare, invertern gör oren växelström på elektronisk väg, omformaren är vanligtvis en likströmsmotor som driver en växelströmsgenerator med ren växelspänning som resultat. I vårt konstruerade 230 V system i båten finns inte någon specifik nolla utan 230 V mellan två trådar. För att skydda folk, fä och elektronik gör vi då ett internt jordplan. Märk väl att det sitter jordade uttag på invertern där denna jordning är ansluten till höljet. Har man inget internt jordplan kan någon av faserna ställa till oreda om dom skulle vara på rymmen, det finns ju som sagt ingen nolla på samma vis som hemma.

Hej Nja! blev det verkligen riktigt? Om nu fasen i skruvdragaren kortsluter mot mot höljet så är ju vitsen med skyddsjord just att skydda och bryta strömen via säkringen. Precis som hemma (och på landströmmen) kan du sätta en jordfelsbrytare på inverterutgångens 230 V så är du säkrad även om du slickar på både fas och nolla. Fas ut på båtjord där inte säkringen bryter kan vara riktigt otäck mot din elektronik ombord, och det är kanske dyra prylar det är frågan om. Behöver jag nämna att garantin inte tar sådana fel Senast ändrad av westerly | 11 juni 2008 | 01:10

Hej Om vi blandar in landströmmen i frågan är vi inne på en mer komplicerad fråga än den som ställdes från början. Det är frågan om två separata 230 volts instalationer. Att lägga ut landströmsjorden i båten kan vara förenat med problem med läckströmmar som formligen äter metall. Om detta kan man läsa på SXK hemsida i ett par bra artiklar. Själv har jag valt att endast ha 230 volt via invertern och bara låta landströmmen gå till laddaren (40 A) som inte är jordad i båten.

Hej Det finns faktiskt en båtjord i den bemärkelsen att en platta på utsidan av skrovet (vanligtvis Zinkanod modell större) är förbunden med tank, motor, propelleraxelhylsa och ev. andra större metallföremål. Via motorn är allt detta anslutet till batteriminus. Jordskruven på 230V invertern är inte ansluten till minus inuti apparaten. Vitsen med att ansluta inverterhöljet till båtjord ligger i jordningen på 230 sidan, detta för att skapa en skyddsjord gentemot fasen ut från invertern.

Hej Om det fanns olja i motorn förefaller det långsökt att fodren skulle vara slut. Jag håller med om att det troligaste är att topplockspackningen är bränd, detta är betydligt vanligare vid en sådan här malör. Att byta motor bara så här rätt upp och ner utan att kolla lite noggrannare tycker jag inte låter så klokt. Det är som bekant alltid lättare att göra av med andras pengar, ett motorbyte för alltid med sig stora kringkostnader (ny motorbädd, propeller, m.m.) Praktiskt Båtägande har precis haft en serie om detta, läs denna. Jag är övertygad om att du slipper undan betydligt billigare med en renovering av motorn, men se till att få gjort ett kompressionsprov av någon välrenomerad serviceverkstad. Ett lite råare sätt att prova själv är att skruva ur glödstiften och koppla trädgårdsslangen till kylningen. Med lite tryck kommer det så småning om vatten ur något av hålen om topplockspackningen är kass. Om så är fallet har du ju konstaterat vad som väntar, om reparationen ska företas där motorn sitter eller om den ska ur båten är väl i och för sig bara en bekvämlighetsfråga.