Janken

En sån här har jag. Kostar några tusenlappar. Ruggigt stark och med justerbart pressarfotstryck som är viktigt för att inte nålen ska lyfta tyget på vägen upp. den enda bristen är att den är standardstor. Friarmen är inte längre än på en vanlig hushållsmaskin vilket gör att det blir trångt under friarmen när man syr större stycken.

Segling är en materialsport och det finns väldigt många prylar att klä på sin båt för den som vill. Går jag tillbaks 25 år så klarade jag mig med papperskort och magnetkompass och ändå dröjde det till 2020 innan jag small rejält på ett grund för första gången. Med autopiloten igång och aktiv plotter 🙂 Och visst! Har man väldigt gott ställt så kan man klä på båten allt upptänkligt men man kan också, precis som TS, först reflektera över vad man egentligen verkligen behöver. Problemet med att se en surfplatta i solsken är väl känt. Dock har jag inga problem med det eftersom jag har den i ruffluckan om solen ligger på. Den är så stor att jag egentligen inte vinner på att använda min lilla plotter i stället. Jag ser faktiskt paddan bättre innanför ruffluckan än plottern ovanför ruffluckan. Att Pekskärmen är svår om den blir blöt är också känt. Samma där. Inne under ruffluckan. Har jag sprayhooden uppe så sätter jag den där under. Sjökort kostar 95kr/år i Seapilot och 139kr/år på Eniro. 1 300-1 500 kr till en Garminplotter. Skärmen är gigantisk på en surfplatta. Överlägsen upplösning och precisionen har jag som sagt inte märkt någon skillnad på under de år jag kört dubbla system. Men ska man ändå installera ett ekolod, koppla navigatorn till autopiloten eller annan NMEA-pryl så kan man ju lika väl kosta på sig en kombinerad plotter och ekolod. Sen drar en surfplatta mer ström än en plotter. Det är sant. Men har man hyfsad strömförsörjning så är det verkligen marginellt. Det finns så många dyra prylar installerade i diverse båtar som egentligen aldrig används. Hörde en kille från Furno som menade att hälften av alla fritidsskeppare som har radar inte kan läsa den utan har den mest för att… det är fräsigt att ha en. Så jag tycker att man verkligen ska tänka igenom vad man behöver innan man handlar. Det finns massor med snillrika, fina, exklusiva hjälpmedel för den som behöver dem. Men vad behöver jag? För mig personligen är faktiskt iPad, autopilot och den lilla digitala kompassen de hjälpmedel jag använder allra, allra mest när jag semesterseglar. Edit: På den båt jag kappseglar finns alla hjälpmedel utom radar. T o m en mätare som mäter förstagsspänningen. Trots det så tar skepparn nästan alltid fram iPaden någon gång varje race. Lättanvänd, tydlig, stor skärm, portabel, enkel att hålla i handen mm.

Ett vanligt fenomen i mindre båtar. Bara att ta av sig barfota eller på med stövlar🙂 hade en J17 en gång i tiden. Den tog in vatten i självlänsen med en person i sittbrunnen. En rejäl trall blev lösningen.

På min förra båt saknade jag generator. Jag hade en 45W solpanel på en Noastolpe i aktern. Fördelen är att man kan rikta den mot solen när man seglar, rikta den österut när men går och lägger sig för natten. Jag körde en 18 l kylbox, laddning av telefon/ipad och autopilot på det med ett 45Ah batteri som bunkring. Klarade tre dagars mulet väder innan kylen gick in i energisparläge. Så tycker jag att ekolodet är lite överskattat vid semestersegling. Personligen så håller jag marginal till tremeterskurvan under semestersegling. Ekolodet används mest när vi kappseglar och vill slicka en strandlinje, pina oss förbi någon grynna eller gå nära land innan vi slår. Man hinner ju inte reagera på ekolodet utan man kollar lodet mot djupkurvorna på plottern. Nu har väl de flesta plottrar kombo med ekolod eller? Så… då har man ju sitt ekolod ändå så att säga. Sen har jag under ett antal år kört iPad med Seapilot parallelt med Garminplotter och kan konstatera att en modern iPad har samma exakthet som plottern. Nackdelen är framförallt att iPad är svår att se i solljus. Annars är en surfplatta stor, tydlig och har en överlägsen användarvänlighet med sin effektiva pekskärm och smarta gränssnitt. Nuförtiden är det iPad som gäller 90% av tiden. Garmin tas till när det är stark sol eller tokblött. Pekskärmen blir knepig när den blir alltför blöt trots att jag har vattetnätt case till paddan.

Det som kommer att påverkas är framförallt seglingsegenskaperna. Du kan med gott samvete trycka ner många hundra kilo i en Triss Magnum utan att den blir farlig så länge du håller tyngdpunkten låg. Dock kommer båten att bli seg att segla. Framförallt i lättvind. En minst sagt originell herre i mina hemtrakter hade en 8,5 meters båt som vägde3,5 ton enligt konstruktören. Kranföraren vägde in den på 5,2 ton sista gången han sjösatte. Då hade han massvis med verktyg, bänkslipmaskin, hydraldomkraft mm i båten. En dävert av rostfritt stål med jolle och utombordare i aktern och ett bastuaggregat surrat på däck samt en trecylindrig motor nerklämd med skohorn i båten. Den seglade som en kratta men han saknade aldrig något när han var ute på tur.

Teflonspray är ett torrt smörjmedel. Kletar inte, rinner inte och binder inte smuts. Man smörjer ofta elektronik med teflonspray. Jag har använt det länge och aldrig sett en enda fläck på varken laminatsegel eller dacron. Jag smörjer sprayhoodskenan med teflonspray. Jag sprayar rejält på kapellväven när jag syr för att nålen ska löpa bättre utan att det lämnar ett spår efter sig. det enda jag hört är att man inte ska använda det till gummi eftersom det sägs ha en benägenhet att torka ut gummi. Där är det visst silikonspray man använder. Silikonspray har jag fått känslan att den binder smuts och kan bli grå.

Vadå "sälja ned"??? Jag har använt WD40 antifriction i förstagsprofilen de senaste 5 åren. Före det teflonspray och mina segel har inte "sålt ner" några framkanter. Hade liklina i storseglet tidigare och där var det ett flitigt användande av teflonspray utan nedsålda framkanter. Jag använder WD40 Antifriction när jag syr kapellväv också och inte sett några skador på vare sig sprayhood eller kapell. Jag tror att det finns många myter kring det där. Teflonspray innehåller ingen olja utan skapar en beläggning på ytan man vill ska glida. Jag fortsätter med WD40. Om det orsakar skador så verkar det som att det tar så lång tid att seglen är slut av andra skäl innan jag har märkt det i så fall.

Okej! Fakta på bordet👍🏼 Då borde alltså TS kunna känna sig ganska trygg med sin 50-100cm marginal! Om en 400 kv ledning kan skyddas från överslag till en stålstolpe med någon meters isolator. jag har som sagt lärt mig tumregeln att överslag av växelspänning kan ske med ca 1 cm/ 1 000v i normal luftfuktighet. något kortare vid högre fuktighet. Med tanke på höjden på ledningen så tror jag att det är max 1 kv i ledningen. Knappast högspänning. Det sex meter understeg säkerhetsmarginalen för högspänningsledning redan på den tiden jag jobbade på linje… och det var 1982 🙂

För att förtydliga mitt tidigare inlägg så krävs det en spänning på 100 000V för ett överslag på en meter vid normal luftfuktighet. Den högsta spänningen vi använder i Sverige är, vad jag förstår, 50 KV i stamnätet men dom ledningarna går genom skogarna på 40 meter höga master och är 3x3 lårttjocka ledare i stolpar som är 12-15 meter breda (se bild)Det är INTE en sådan som hänger 6 meter över vattnet! Om det är en ensam kabel som hänger där så är spänningen högst 1000 volt och du kan segla under den med några dm marginal även om det spöregnar ute. Är det en ensam kabel så är det förmodligen en isolerad treledare och då är den helt ofarlig att segla på. (Förutom eventuell skada på själva kabel alltså)

Allstå.... Om man med "kraftledning" menar tre blanka, grova oisolerade ledare med en spänning högre än 1 000 V så hänger förmodligen inte en sådan sex meter över vattnet. Beteckningen för en elkabel som matar ett mindre sommarstugeområde med trefasspänning heter samma sak i sjökortet. Men om spänningen är 1 000 V (vilket är gränsen för lågspänningskabel) i en enkel kabel så är det förmodligen en isolerad kabel och det är ungefär samma som en trefasmatning till en byggcentral. Du kan ta i den utan fara. Det krävs ganska mycket spänning för ett överslag på 0,5-1 meter. En tumregel för överslag är att ett överslag sker med ungefär 1 cm/KV vid normal luftfuktighet så om det är en oisolerad sk lågspänningsledning med 1 000 volt torde du vara väldigt säker så länge du har någon dm tillgodo. Betänk att isolatorerna på en 500 kv (500 000 v) kraftledning är någon meter utan att det slår över till en stålstolpe. Det skulle vara intressant att se vad det är för elkabel? Men jag tvivlar på att den överstiger 1 000V om den är så låg som sex meter. I min ungdom jobbade jag som linjearbetare och vi hade några 2,5KV linjer ut till något ställverk i glesbygd. Men då är det tre stycken och inte en ensam kabel.

Efter upprepade problem med att genomlufta ruffen gick jag över till metod #2 för ett tiotal år sedan. förr tog jag tidigare hem all textil som fanns i båten. Dynor gardiner och varenda liten disktrasa. Nu är konkadet av grejor vår och höst ett minne blott. Metod #2 är oerhört enkel att få till på ett bra sätt. Jag har en 25-kg säck kalciumklorid (sommarsalt) inhandlad för en dryg hundring på granngården och en storpack knähöga damstrumpor från Dollarstore. Jag stänger alla ventiler, ställer dynorna på högkant. Fyller två knästrumpor med kalciumklorid så att jag har två rekordeliga korvar av kalciumklorid. den ena hänger jag i förpiken med en hink under. Den andra hänger jag över diskhon i pentryt. så stänger och tätar jag ruffluckan och det är klart. Någon gång i…typ…december, innan det blivit riktiga minusgrader ute med krispig luft, går jag ner och tömmer hinken och sätter i två nya saltkorvar. På någon månad har korven i förpiken dragit ur 2,5-3 liter vatten ur luften. när vinterkylan kommer med torrare luft så behöver man inte byta. Oerhört effektivt och inte en fuktfläck i båten. Senaste åren har jag förvarat storseglet liggandes i salongen utan en enda mögelprick. torrbollen är klart överskattad. Den innehåller egentligen bara omotiverat dyr kalciumklorid. En säck på 25 kg räcker många år https://www.granngarden.se/kalciumklorid-cc-road-25-kg?gclid=EAIaIQobChMI0_ySueWD9QIVk53VCh3ISQgLEAQYASABEgKx5fD_BwE

Hmmm! Det där ser inte ut att vara konstruerat för att vara lätthanterligt direkt. Då är nog en spinne enklare.

Låter spännande! Hur fixerar man ett svängbart peke om man inte har det riktat rakt fram och en lina ner till stäven som håller ner det? Hur är det infäst? Har du något bildexempel?

Jag fick ganska svår kristallyrsel för några år sedan men tro det eller ej.... Besvären var mindre när jag klev på båten. Det var så pass svårt att jag fick sitta på en pall när jag duschade och kunde inte titta uppåt utan att ramla. Men i båten funkade det. Jag vet inte om hjärnans referenser ändras när man kliver på en båt. En bekant berättade att han åkte karusell på Gröna lund med kristallyrsel. Det kändes som att han inte hade kristallyrsel när han åkte karusell men det kom tillbaks när karusellen stannade.

Fast en express som nyligen kappseglats hårt är sannolikt en välhållen och uppdaterad kanonbåt. Men då är den nog ganska dyr också. Tyvärr så brukar dom förfalla ganska snabbt efter att de pensionerats från kappsegling. Vi har två gamla hedersdamer som kappseglades hårt tidigare i vår hamn. Dessvärre har dom legat oanvända minst fem säsonger. Den ena på land, den andra i vattnet men ingen har uppdaterat dem. Bytt slitna detaljer, fnasiga linor, rengjort ett kärvande block, smort en vantskruv eller sånt på fem-sex år. Trist tycker jag. För tio år sedan var båda i toppskick och fajtades om pallplatser både i SRS och klasseglingar.

Hmmm🤔 det ska såklart stå ”Det gick det också” ! (Alldeles för tjocka fingrar eller för litet tangentbord)

Haha! Ja! Allt är ju relativt 🙂 min kompis berättade att han och hans bror semestrade med föräldrar i en Neppare när han var liten! Det fick det också!

Sharken är skitskoj! Seglade en hel del på en Shark 24 imin ungdom. Gigantisk klass i Kanada och vissa länder nere på kontinenten. Den tenderar att plana om du pressar den tillräckligt. En frisk Shark24 får du under 20 000 begagnad. Men det är verkligen campingstandard invöndigt. Inte jämförbar med H-båten eller IF om du ska semestra en vecka.

Jodå Både IF och H-båten är stora klasser på insjöarna nere på kontinenten så visst har dom sålt. Tydligen finns det fler traditionalister med fet plånbok i Tyskland, Holland, Schweiz som lägger 35-40 000 Euro på ett klassiskt ”idrottsredskap”. jag var i Litauen för något år sedan och där låg två Seacamper IF i Kaunas hamn. Där finns en gigantisk men grund insjö dom seglar på. Seacampern är ju lätt att känna igen då den har skylight i st f lucka, solbrillor i st för förnster och ett ”S” i st f ett ”M” i snobbranden. Tyvärr är det visst en protektionistisk tvist med svenska IF-förbundet som inte vill godkänna den enligt klassregeln. Den väger lika mycket, är byggd av glasfiberarmerad plast, uppfyller alla vikt- och måttbestämmelser men..... Seacampern har basirede av plast vilket svenska förbundet visst motsätter sig. Så den godkänns inte som IF-båt enligt svenska förbundet. En idiotisk diskussion om du frågar mig. Det tar död på chansen att få klassen att leva vidare. Nepparna lyckades ju gå från trä till plast. Folkbåten likaså. Men IF-båtförbindet tjafsar om basirede i plast. Förmodligen skulle båten bli mycket dyrare att bygga med träinredning. Dessutom är det sämre med trä. Min IF tvingades jag gå ett varv varje vår och efterdra skruvar i inredningen. Inget styvhets- eller säkerhetproblem eftersom båten i sig är så styv men dock irriterande att det knirkar i allt trä när det brallar i. styvhet föreseten... nästa alla IF: ar som kappseglats (d v s de flesta) har i efterhand inplastade knän i garderoberna för att styva upp skrovsidan. Det ör godkänt.. det har inte Seacampern eftersom basinredningen gör jobbet. jag tror att IF:en har en framtid. Det finns en kategori seglare som inte vill ha planande strykjärnsformade båtar. IF, H-båt, Neptunkryssare och Folkbåten bjuder på klassisk segling med lättdrivna deplacementbåtar. Trygga, lättseglade men en jäkla utmaning att krama ur de där sista fem procenten ur.

https://www.seacamper.net/index.php?option=com_content&view=article&id=137&Itemid=864

En hyllning till båda båtarna: https://sittbrunnen.se/havsbiblioteket/janken-seglar/1945-nisses-batval

Jag vaknade en natt och irriterade mig på ett en motorbåt åkte omkring i viken. Jättelänge! Så tystnade den... Men så hörde jag den igen! Men! Vad håller dom på med? undrade jag! Åker dom i cirkel???? Det visade sig att det var mitt akterstag av Dyneema som var ansatt och brummade diskret i vinden.

En annan grej är att man ofta gör det i hemmavattnet. Man tycker att man har koll... så blir man nonchalant...sen smäller det! Jag har gått på rejält tre gånger i min karriär. Samtliga gånger i vatten jag ofta seglar, nära hemmahamnen och i tron att jag hade järnkoll. Okej! Nu i sommar var det ren dumhet! Men nära hemma och ett grund jag så väl känner till.

Autopiloten på kompasskurs, sjögång och avtagande vind i kombination med nonchalant skeppare som käkar leverpastejmacka och lyssnar på podradio! Tre smällar i blykölen, men så heter ju grundet Trillingen också! Ligger i hemmavatten och jag har passerat det minst 100 gånger men nu var det dags☹️ Förvånansvärt liten buckla i blykölen faktiskt!