Janken

Jag råder dig absolut att segla hem båten! Men….. Inte i april! Försök fixa en tillfällig bryggplats i Nkp. Stick upp några helger och testa båten inomskärs. Känn på den. Fixa småfix och sånt du kommer på. 68:an är en riktigt bra liten segelbåt. Sen avsätter du några veckor i juni till att segla hem båten då det är fler båtar ute på sjön. Det finns gott om hamnar hela vägen. Kläder för alla väder är viktigt. Sen är det väl generella tips om säkerhetstänk. Kommunikation. D v s mobiltelefon med en operatör som har bra täckning, vattentät ficka till den. Ev en VHF. Alltid flytväst, aldrig alkohol under segling. Lättlagad mat gör att man kan dra långa etapper om vädret är gynnsamt och man vill brassa käk under gång. El är på sätt och vis överskattat i en liten segelbåt. Man bör ju kunna ladda telefoner, tända lanternor när mörkret faller. Skaffa ett batteri, en solpanel på 50-60 w och en enkel laddregulator och börja med ett ladduttag och lanternor. Eller…lanterna eftersom båten är under sju meter och det räcker det med runtomlysande vitt även om regeln säger att du BÖR föra sb/bb/akter. (Plus framåtlysande på främre masten vid motorgång) Men ledlanternor drar väldigt lite ström. En 50w panel räcker bra så länge du inte har en massa elprylar och vädret inte är dynggrått i flera dagar. Du ska också ha en magnetkompass, deviationstabell för den, papperskort, kurslinjal och en passare samt kunskap om hur man använder sådana. Lita inte 100% på tekniken. Det händer att elektronik sviker emellanåt. Men jag tycker absolut att du ska segla hem båten. En kortlek, en bra bok brukar jag rekommendera. Man kan bli inblåst någon/några dagar i en skittråkig hamn. Blir man fastblåst så är det ofta på ett dötrist ställe. Vet inte varför? Men det är väl lagen om alltings djävlighet. Sen kan världens mysigaste lilla ö kan vara en pina, tre dygn i oväder. Om något falerar! Var inte rädd att fråga om hjälp eller råd bland annat båtfolk. De flesta är oerhört hjälpsamma.

Ja! Alltså… Jag körde inte heller något stoppur för att få någon snitttid på det. Men…vafan! Om det är viktigt för dig veta vem som är snabbast? Du eller jag? Så får du väl komma till Sundsvall till våren så lånar jag en IF så jämför vi. Jag bryr mig inte. Men om du kommer så lånar jag en båt utan rulle. 😉 Jag gjorde helt enkelt en uppskattning att det går ganska snabbt. Inte fanken vet jag om det tog 30 sek ibland och tre minuter någon annan gång. Jag ville mest framhålla att det är ganska lätt att hantera försglet på en IF.

Jag lät halshornet sitta kvar och på säcken satt två karbinhakar som höll den kvar på däck när jag hade IF:en. På den båt jag kappar med rullar vi inte. Där viker vi genuan, drar säcken under seglet och drar igen dragkedjan över det.

Ja…. Eftersom TS uttryckligen inte vill ha rulle…… Då är det väl långsäck som gäller. Vi har långsäck på den båten jag kappseglar. Lite meckigare men funkar bra.

Jag gissar att egenskaperna du är ute efter är Olle Enderlein-egenskaperna och då kan du ju kolla efter båtar ritade av honom. Ska du beställa en ny båt så bygger dom väl inredningen i det material du vill ha det…gissar jag? Såg en superläcker IW31 med inredningen av kösbärsträ en gång. Första ägaren var inedningssnickare och köpte tydligen ett tomt skrov. Superläckert😀

Jag har egentligen bara erfarenhet av roterande förstag från den Flying Duchman jag hade på 80-talet och från Neptunkryssare på senare år. Nackdelen är ju att det är en vajer som ska rotera. Inte en profil som ligger runt en vajer. En vajer är inte så väldigt vridstyv. Okej om man har rod i förstaget men…jag minns inte om det heller är tillåtet på en IF. På Nepparna funkar det helt ok eftersom förstaget är jättekort och släpper du på backstagen så är det ingen belastning på vare sig vajern eller svirvlarna i ändarna på förstaget. En IF med svepta spridare har ganska hög belastning på förstaget hela tiden. Förstaget är dessutom bra mycket längre. Nepparna har ofta inga hakar alls utan en lång ficka med dragkedja runt förstaget. Inne i fickan sitter även fallet. Den enda vinst jag upplever är att det är behändigt att rulla in förseglet på undanvinden och mellan racen. TS har ju konstaterat att de rullsystem med roterande vajer som finns från bl a Harken är ”underdimensionerade” sannolikt för att man konstaterat att det är ganska lökigt på större båtar med större försegel. Men poppis på Små båtar som ofta kappseglar bana. Typ Neppare. Jag seglade IF i många år och upplevde det som ganska okej att hantera genuan som den var. Tre steg så var man framme, samlade ihop den och säkrade den. Tre steg tillbaks. Gjort på 90 sekunder. IF:en tål dessutom att seglas på genua högt upp i vindregistret. Bätte att ta ett rev i storseglet. Nu har jag just inköpt en jättefin 130% genua till Omegan. Med bukkompensator. Det ska få bli mitt nya cruisingsegel. Men den sitter i en profil på förstaget.

Korrekt reflektion rättar mig själv: En IF får inte ha förstagsprofil. Vad jag vet så tillverkar inte Furlex rullar med roterande förstag typ…CU-rulle. Har du profil så är det mätbrev och SRS-segling som gäller. Så en IF med Furlex är ingen IF. En IF med roterande förstag är en kass IF eftersom roterande förstag är en urkass konstruktion. Förstör seglet också. Dom som har CU-rulle på Neppare tar ner seglet efter avslutad segling använder bara rullen för att rulla in genuan vid spinnesegling.

Sen är en IF med rulle per definition inte en IF enligt klassregeln heller😉

Det finns absolut ett värde i grejorna. Bara en beg Furlex med profiler lär du kunna få 1500 -2 000 för om det är skick på grejorna. Bekymret är att grejorna blir att betrakta som begagnade råvaror för en rigg så länge du inte hittar en köpare med en Finnflyer. Alla stag och vant måste anpassas. Spridarnas längd och vinkel, Maströrets längd höjden på beslag och sånt. Men eftersom en ny rigg är så osannolikt dyr så kan du säkert få 4 -5 tusingar för grejorna. Annonsera ut allt som delar i stället. Bomen, Furlexsystemet, maströret och seglen. Beslagen, block mm kan du lägga ut på Tradera. Mer jobb men mer pengar.

Om skicket är likvärdigt på båtarna: Maxin! Alla dagar i veckan! Magnifik midget är en helt ok båt men Maxin är….liksom…en annan generation! Modernare i alla avseenden. En bekant hade en Magnifik midget. Trång och låg invändigt. Fler än två i sittbrunnen så kommer vatten in bakvägen i självlänsen. Mastheadrigg som ger dig bra fart men bökigare hantering av försegel. 68:an seglar bra för sin storlek och funkar i krabb sjö. Inte 77:ans flata förskepp utan skarp undervattenskropp. Men men… allt är en smaksak plus att skicket är avgörande. Hellre en hyfsat fräsch Mm än en risig 68:a.

Jo! Vi är oerhört bortskämda i Sundsvall båtsällskap som har Hjertmans utanför grinden, Yamaha Center på baksidan av Hjertmans och Batterilagret inom gångavstånd. Vi har ingen officiell gästhamn i klubben men dock en gästbrygga och varje sommar kommer båtar som ska till Hjertmans eller lånar en skrinda och tar en promenad till Batterilagret. Handlar man övergrova popnitar på Hjertmans får man frågan "Har du tång eller vill du låna?" så får man låna en överdjävlig popnittång! Ett taluritpressat vant som gått sönder fixas samma dag på riggverkstan. Eftersom dom har postorderverksamhet så har dom ofta det mesta i lager. Servicedelar till Yanmar, VP och andra motorer. Reservdelar till fotpumpar, handpumpar, toaletter, värmare och annat. Bara en sån sak att man kan köpa rostfri maskinskruv längre än 50 mm är guld värt. Järnaffärerna säljer inte dimensioner på skruv som vi använder. Vi som ska genom både ett beslag och ett sandwichdäck med skruven. Så åtminstone jag försöker vara lojal och handla där även om det kostar några kronor mer än hos en internationell nätbutik.

Så sant så sant! Men det är inte unikt för båttillbehörsbranschen. Saken är ju den att priserna på dyrare grejor är försvinnande lika. När jag köpte kylbox så låg Seasea, Hjertmans och Erlansdssons +-100 kr i pris på samma box. Handlar man fysiskt i butik så har man ju också förmånen att ta på, klämma på, titta på grejen för at ta med sig den därifrån. Personligen har jag aktivt fattat beslutet många gånger att gå in på Hjertmans och köpa något för ett lite högre pris bara för att jag är mån om att få behålla den fysiska butiken 150 meter från vår hamn. Om vi köper allt dyrt av tyskar, kineser och diverse suspekta nätbutiker så kommer Hjertmans att stänga med tiden. Då är det inte bara att "springa upp till Hjertmans" när man behöver en påse syrafast skruv, en mässingsbussning eller NMEA-kontakt. Jag skulle vilja berömma butikerna i stället. Det är mest Hjertmans eftersom jag är Sundsvallsbo men när jag köpte båt i Gävle så rustade jag den under tre helger där och sprang på deras, utåt sett, blygsamma Seaseabutik. Dom hade reservdelar till toaletten, beslag till Noastolpen, genomföringar av olika dimensioner och... ja, jag minns inte allt, i lager. Beundransvärt tycker jag av en ganska liten nischbutik som ligger i en medelstor stad i mellansverige. Sen att saker är dyra. Ja det kan man tycka men glöm inte att den där lilla mojängen du köper kan ha legat i deras butik i ett år eller mer i väntan på att bli såld. Jo! Jag har också en del kritik att framföra mot tillbehörskedjorna emellanåt men tycker att man måste vara lite nyanserad. Jag bryr mig inte ett smack om det står REA eller PRISSÄNKT i en annons. Det intressanta är vad jag betalar för saken när jag köper den. Lockrubriker använder alla branscher. Klädaffärer har ju alltid stora skyltar i fönstren "SALE! SALE! SALE!" så man ser dom ju inte ens. Mataffären lockar med "KÖP TRE FÖR 25 kr (ord pris 8,90/st)" Wow! Jag vinner 1,70 om jag köper tre!!! Orkar man känna sig kränkt över att butiker kör med luringar i marknadsföringen måste man nog flytta till Kuba.

Vad är egentligen problemet? Förutom att man misstänker att handlarna söker kryphål i konsumentlagarna? Men att det skulle innebära något jätteproblem för mig har jag svårt att se. Ska jag köpa något dyrt, ett engångsköp. En autopilot, plotter, vindinstrument eller liknande så gör jag en prisjämförelse i vilket fall. Jag tycker att vi har ganska bra utbud av tillbehörsbutiker med hög kvalité. Tre-fyra stora och ett antal mindre! Man kan bojkotta och köpvägra för att man känner sig kränkt av deras marknadsföring. Fine! Om vi lyckas väl så lägger dom ner. Då får vi handla av de superseriösa tyska, brittiska och holländska firmorna i stället. Dom är väl alltid ärliga i sina kampanjer och tänker alltid på oss konsumenten i första hand. Rena välgörenhetsorganisationerna. 🙂

Nej nej! Kosta på dig ett samtal till ditt försäkringsbolag och berätta hur du tänker lösa det. Även om masten är gammal så finns det ett värde i den. Skadehandläggare älskar direktreglering. D v s att göra upp om en rimlig kontantsumma efter avdragen självrisk. Betänk att villkoren har en minimiersättning oavsett ålder. Svenska sjö har max 50% åldersavdrag på mast och rigg. Dock väger man in din båts försäkringsvärde i bedömningen. Alltså... Din mast värderas inte bara utifrån nyvärde och ålder utan också i förhållande till det värde du uppgett på båten (Försäkringsvärdet). Exempel: Om båtens försäkringsvärde är 50k, en ny iordningställd mast från riggtillverkare kostar 60k så värderas inte masten automatiskt till 30k vid skada. Och... Var glad för det. För annars skulle du få betala en jättepremie för att försäkra en gammal båt. Men anmäl skadan! Det kostar bara ett telefonsamtal men du kan säkert få loss några tusenlappar i ersättning. En mast till en Misil II är ganska simpel vad jag förstår. En rak mast utan koning. Masttillverkarna använde ofta samma profiler till masterna så hittar du en profil som är densamma så är det inte raketforskning att kapa den och flytta de beslag du tvingas flytta från din gamla mast. Jag har varit med att bygga en mast till en Fingal och bytte från trä till aluminum på en bekants motorseglare. Det var begagnade maströr båda gångerna: Säg att du kommer över en hyfsad mast för 2 000 spänn. Du kommer att behöva köpa nitar, brickor och beslag för en tusing. Du anlitar inte en riggverkstad utan gör jobbet själv. Om jag skulle reglera den skadan skulle jag värdera det till ca 5 000 kr Har du då 2 500 i självrisk så får du ju 2 500 på kontot. Jag säger inte att just ditt bolag kommer att resonera så. Men jag gjorde det när jag reglerade fordonsskador. Win-win! Folksam gjorde så när mitt nya segel, förstagsprofil och skot gick sönder. En värdering från Gransegel, prisuppgift från Hjertmans på två sektioner förstagsprofil och kvitto på skotet, några fotografier och två telefonsamtal till Folksam så var det klart. Den handläggaren kvittade hela min självrisk mot eget arbete.

Som f d skadehandläggare kan jag säga två saker. 1: För att din båtgrannes ansvarsförsäkring ska ersätta måste din båtgranne ha varit oaktsam d v s att hen visste att det fanns en risk att hens båt kunde skada din mast. Om grannen inte hade anledning att tro att båten skulle falla så föreligger ingen oaktsamhet. Dessutom måste du kunna visa att grannen visste om det men underlåtit att åtgärda det. 2: Om det inte föreligger någon oaktsamhet från båtgrannen så är det din egen objektsförsäkring som gäller. Alltså. Vinden har orsakat skadan. En oförutsägbar olycka. Anmäl skadan till ditt försäkringsbolag. Dom har skyldighet att pröva den. Om du kan styrka att grannen har varit oaktsam exempelvis att du eller någon annan har påpekat att hens båt har varit otillräckligt uppallad och grannen har struntat i det kommer ditt försäkringsbolag att avböja skadan men eftersom du kan styrka oaktsamhet kommer din båtgrannes bolag att ersätta eftersom samma lag, skdeståndslagen, ligger till grund för regleringen och tolkas likadant av alla försäkringsbolag. Alltså…. Vem av er måste betala självrisken? Själva ersättningen blir densamma. Sakens värde i det ögonblick det förstördes eller förlorades. D v s vad en likadan mast i den åldern värderas till. Tyvärr blir det nog inte så många kronor. Av erfarenhet vet jag att mina svar i försäkrings-/skadeståndsfrågor inte brukar falla i god jord på MG. Man kan tycka mycket eller inte gilla svaret men juridik tycker inte och bryr sig inte om vad skadedrabbade ”gillar”. Jag har reglerat otaliga liknande skador. Många som har varit knivigare än denna. men snälla ni som går igång! Skumma skadeståndslagen på Notisum.se innan ni börjar med personangreppen mot mig! Det är den som ligger till grund för försäkringsbolagens bedömning.

Och se för guds skull till att det görs i delrin och absolut inte i nylon! nylon sväller. Inte mycket men efter en vecka kan du inte rubba rodret. Tro mig! Jag har råkat ut för det.

Som några har skrivit redan så finns ett eller två sådana fack i de flesta båtar. Helt öppna. Inga luckor eller någon kapellväv. Bara ett öppet fack. Naturligtvis är det bra att ha någon form av dränering där så det inte står vatten i facket. Sen ska man inte ha vattenkänsliga grejor där. Tyvärr finns inte något sådant fack på min Omega 28 och jag saknar det. Jag tänker därför öppna ett sådant men har aldrig haft en tanke på att täcka det med något eftersom jag har haft öppna fack i alla tidigare båtar. vill du ha ett 12v uttag i facket som tål vatten så köp ett med gummilock för marint bruk. Eller ta bort det, plugga hålet och dra inifrån båten om du behöver el ute i sittbrunn. Klassiska cig-uttaget har en tendens att oxidera och rosta invändigt i fuktiga miljöer. Det finns vattentåliga uttag. Jula säljer IP-65 kapslat uttag med dubbla USB- utgångar för 179 spänn. https://www.jula.se/catalog/fritid/bat/boat-accessories-9067ffd7/elkomponenter/usb-12-v-uttag-650454/

Såna förvaringsfack finns på jättemånga båtar och är riktigt praktiska. Locket av kapellväv är lite överkurs. Men naturligtvis ska facket vara helt tätt. Eventuell dränering ska leda ut vattnet utanför båten eller i sittbrunnen. Spackla eventuella sprickor och måla facket med en bra tvåkomponentsfärg. Om du kränger så att hela sittbrunnssidan hamnar under vatten så har du större problem är eventuella småläckor i sittbrunnsfacket. En rufföppning till exempel.🙂

Det är mycket man kan göra som inte märks så mycket. Man kan snatta på affären utan att bli upptäckt. Man kan köra bil på fyllan utan att bli upptäckt. Det finns folk som till och med har mördat utan att bli upptäckt. Så... Kör på bara! För...reglerna för toatömning har väl inget alls med övergödning i kustnära områden att göra? Om det skulle finnas ett samband...så... får någon annan ta ansvar för det. Inte jag

Men….var är själva kölen då?

Jaaaa! Nu när du säger det! Så är det nog! i så fall lär det vara rost från en järnköl som krupit upp i sprickan. För… det kan väl omöjligt ha suttit rostande kölbultar därinne? Jag vet att en del båtar har en stålplatta inplastad i sulan som förstärkning. Det kan ju vara något sånt som spökar också.

Om Albinhallen som proffessionell aktör anger SRS 1.16 på Daytripern tycker jag att dom ska ange vikterna i skålpund, längden i alnar och priset i riksdaler också🤣

Den enda maskin ( som inte kostar fleratusenfemhunda) där man kan låsa backen som jag stött på är Husqvarna från tiden dom fortfarande var gröna. Men det är också en grymt stark maskin. Alla Husqvarna har väl lågväxel vad jag förstår. Hittar man en grön Husqvarna i gott skick ska man slå till. Den är det inte många plastdelar i.

Bilden ser ut som enskarv mellan trä och järn??? Omöjligt att se vad den föreställer faktiskt. Men det ser ut att vara längst ner på kölen och då kan det inte orsaka svajningar. Dock ser det ju inte bra ut och kan säkert orsaka andra problem. Svajköl är när kölinföstningen är för klen. Antingen, som Peter K skriver, p g a utmattning kring infästningen eller en klen konstruktion. Då börjar kölen att svänga av vattenströmmen med resultatet att hela båten vibrerar samtidigt som den tappar fart.