Janken

Jag trodde att Albin 78 i första hand var en segelbåt.??? Jag har haft flera olika segelåtar genom åren och aldrig någonsin haft en tanke på att prioritera...backegenskaper!?!?!

Det som talar emot resonemanget är att om man kan producera denna rokultspilot eller plotter och sedan sälja den billigt med bibehållen kvalitet borde den globala marknaden leda till att någon gjorde det i så fall. Det sker ju med nästan alla grejor. Även på marknader som är smalare än marina marknaden.

Marin plotter.. . Är i allmänhet större Har fler funktioner, ruttplanering, ankarlarm, MOB, intelligenta waypoints, mm, mm Är stöttåligare Är skyddade mot väta, väder och vind Är ofta kompatibla med NMEA Det är bara vad jag spontant kommer på. Men en marin plotter är en mycket mer sofistikerad apparat än en Tomtom du sätter i bilrutan. Själv har jag en liten garminplotter för några tusingar i sittbrunnen men använder mest Seapilot på padda.

Jajamen! Pelle P vurmade för rorkulten och hade rorkult på sin tolva. För två säsonger sedan valde skippern i vårt kappseglingsgäng att byta båt till en Sunwind 33 RC som hade försetts med en superflott racingratt och avancerat styrsystem.. Thord Sundén hade dock designat den för rorkult. Ratten fick chansen en säsong sedan rök den. Nackdelar: Inte lika exakt styrning i den livliga båten, rorsman vinglade helt enkelt mer. Sämre känsla av rodertryck på kryssen. Sämre känsla för broachvarning på undanvinden. Rorsman låst bakom ratten. Hade svårt att erbjuda en "ledig hand" när det behövdes. Ett helsike att komma åt backstagswincharna som satt bakom ratten. Alltså... en till besättningsman bakom ratten. Vid segling ensam eller shorthanded eller underbemannade transportseglingar kunde rorsman inte göra så mycket mer än... just...styra. Kommer man från många år med rorkult till en rattstyrd båt så inser man hur ofta man använder knät, foten, röven eller annat för att styra båten Eller reser sig upp och sätter rorkulten mellan knäna. Plötsligt går inte det längre. Ingen i vår besättning gillade ratten så efter en säsong satt rorkulten där och ratten var väck. Ingen av oss saknar den. Det enda egentliga problemet är att plottern inte längre sitter mitt framför rorsman. Sen måste jag erkänna att autopiloten man slog på och av med en knapp var bekväm. Frikoppade gjorde man med en spak på pidestalen. Jag är absolut inte imponerad av rattstyrda segelbåtar.

Jag har köpt flera segel från Narwal både till min IF och senare till min nuvarande Omega 28. Beställde ett förstklassigt förrsegelkapell till Omegan 20% billigare än den lägsta offerten från ett mer prestigeladdat loft.. Dessutom bättre och mer välsytt än båtgrannens svindyra försegelkapell med en "fräckare" etikett där öljetter lossnade efter en säsong och tyget fransade in sig i dragkedjan första hösten. Mitt är fortfarande som nytt. Storseglet till IF:en. Välsytt med, bra form, väl etablerat dukfabrikat, skinnklädda horn, rekorderliga förstärkningar. Det var dock ett fel jag såg direkt. Jag beställde en revrad och fick det men den satt alldeles för högt upp. Reklamerade och det åtgärdades på en vecka. Upptäckte framåt sensommaren att travaren till den genomgående lattan inte funkade. Nötte mot seglet på undanvind och bottnade inte i likrännan. Ett samtal med Niklas , den svenska agenten, och Narwal var beredd att flyga upp en gubbe till Norrland för att kolla travaren på ett IF-segel. Då båten var på land så stoppade jag dem. Då skiclade dom fem olika travare med post. Jag testade vilken som passade bäst, knöt ett rött snöre i den, skickade seglet och travare med DHL en tisdag med orden "inte bråttom, båten ligger på land" Ungefär en vecka senare hämtade jag det åtgärdat hos DHL-ombudet. En söm gick upp på lattfickan på en fock jag köpte. Svaret var -lämna till lokal segelmakare! Vi betalar! Nu tog segelmakar bara 200 spänn för att sy sömmmen med orden "sånt händer! Jag får fixa öppna sömmar på nya segel av alla möjliga märken då och då" jag tog kostnaden själv. Senaste affären var en G2 i laminat på rulle. Med bukkompensator och UV- skydd. Först ett antal frågor jag fick svara på. Mått dom ville ha. Pedagogiskt presenterade med bilder på de mått de ville ha. Sedan dök tre offerter upp med tre olika dukalernativ. Samtliga kända dukar. Samtliga radialskurna. Jag valde mittemellanalternativet.. 20% Lägre pris än andra lofts billigaste alternativ. Hittills har jag bara kommunicerat med den svenska representanten men så dök ett mail upp på engelska från loftet där dom undrade om jag kunde tänka mig en lite finare duk? Samma pris såklart men lite finare duk? Googlade duken och konstaterade att det var en finare och dyrare duk. Tackade ja och hade seglet efter tre veckor. Varför i hela friden skulle ett polskt segel vara sämre än ett med etikett från Gran, Edman, Boding eller North? Vad är skillnaden med att ha segelmakaren i Gdansk eller Stockholm? Ska segelmakaren komma måste hen lik förbannat resa. Niklas (N-sails) finns ju i Sverige om inte annat. Samma dukar, samma tråd, samma beslag, samma yrke. Polackerna har inget problem att kommunicera på engelska. Niklas förefaller kunnig och han pratar inte helt oväntat förstklassig svenska om det är det som är det viktiga. Korta leveranstider, bra kommunikation, bra och blixtsnabb service. Glidern jag köpte från Gransegel började fransa upp sig efter en säsong. Reklamerade en dåligt fäst söm i akterliket sfter tre veckor och fick svaret att det nog var en UV-skada eller att jag låtit seglet slå i vinden. Fick känslan av att en glider till en Omega 28, ett typiskt semestersegel, inte var fint nog att ta på allvar. Jämförde det med att en segelmakare var beredd att komma från Gdansk halvvägs till polcirkeln för en travare till ett IF-segel. Nog fan kan polackerna sy segel nog... och servicen kan man absolut inte klaga på. Jag lär bli trogen Narwal även i framtiden

Stämmer bra! En ren skröna enligt plastexperterna. Om laminatet är rätt gjort utan luftfickor så finns det ingen kapilärkraft i glasfiberarmerad plast. För att det spontant ska sprida sig krävs kapillärkraft. Plastpest beror inte på inträngning via skador utan på att vatten tränger igenom gelcoat och plast. Inte genom att det "suger åt sig" utan p g a långvarig kontakt. Sedan sker en kemisk reaktion inne i plasten som orsakar osmos/plastpest. Sen kan man såklart få osmos i eller kring en skada men fukt sprider sig inte i glasfiberlaminat som det gör i porösa material. Ex trä, isoleringsmaterial, distansmaterial mm. https://www.lovelyhome.se/batprodukter/plastpestosmos/om-plastpest-och-osmos

Tre varv runt winschen och ett rejält handtag så borde någon kunna hissa upp dig.... om du är någorlunda normalviktig....vil säga.

Det ser ut som att Reimers ritade den med raka spridare men läser man klassreglerna så står det att den ska ha dubbla undervant och att backstag är.... valfritt??? Alltså... det betyder att det enligt klassregeln är lite olika! Konstigt! Men ritningen nedan, signerad Knut H Reimers är det raka spridare på.

Trio 80 är mastheadriggad. Mastheadriggar har nästan alltid raka spridare. Det finns inget skäl att ha svepta spridare på en mh-rigg. Det är inte helt ovanligt att tillverkare ändrar på riggen mellan årsmodellerna och beroende på riggleverantör. Jag har en Omega 28 och där bytte man rigg från Skarven till Isomat. Skiljer litegrann mellan dem. Scampin finns med dubbla eller enkla spridare. Tidiga Accenter finns med 7/8-rigg och backstag.. Sen kan även båtägare ändra på riggen. Säg att man har en båt med enkla undervant och babystag men blir skogstokig på babystaget som kan vara rätt frustrerande trots att det fyller sin funktion. Så pratar man med en riggverkstad spm föreslår att man ska skippa babystaget, plasta in två kraftiga röstjärn och sätta dit två framåtriktade undervant i stället. Vips...har du en rigg som inte liknar grannbåtens.

Om du har mastheadrigg, raka spridare och endast undervant bakåt på masten skulle mitten på masten tendera att böja sig bakåt när det börjar bralla i i förseglet (Belastar förstaget) och storseglet börjar belasta masten i sidled. Mastheadriggade båtar har (nästan) alltid dubbla undervant eftersom masten också skulle böja sig om du vill minska slacket i förstaget genom att sträcka akterstaget. Många har även ett babystag för att ytterligare begränsa möjligheten till bakåtböjning och undvika att masten börjar bumpa i grov sjö.. Rita upp det på ett papper och tänk hur masten skulle böjas vid olika belastning så ser du. Med dubbla undervant får du en fixerad punkt för maströret i höjd med spridarna. En partialriggad båt med svepta spridare slipper problemet eftersom maströret under förtaget böjs framåt när du sträcker häckstaget.. partiakrigg med raka spridare har backstag som justerar mastens form. Långa och mjuka master har ofta två backstag. Infästa vid övre och nedre spridare. De bakåtsvepta undervanten på en partialrigg har framförallt funktionen att begränsa mastböjen framåt. Både förböj och den böj som uppstår vid belastning. Om du kollar runt på ollika riggar kommer du att se att mastheadriggade båtar generellt har grövre maströr. Mastheadriggen har inte behovet av ett mjukt maströr eftersom möjligheten att trimma riggen är ytterst begränsad. Där ska masten vara rätt grundtrimmad men efter det... stadig och stabil och inte så rörlig.

Okej! Hade inte en aning om att det fanns fler betydelser. För mig har en levang alltid varit en skurkäpp men man lär så länge man har en lever! Skurkäppen ska väl vara undanstoppad vid gipp i vilket fall😄

Levangen ska man nog ha undanstuvad vid undanvind i frisk vind! Jag vet inte varför så många kallar skotvagnen för skurkäpp? 😁😁😁 https://sv.wikipedia.org/wiki/Levang

Kan tänka mig att fjädrarna är den svaga punkten. Det är de som brukar ge upp efter några år på billiga servocleats. Materialet kan också slitas fortare på billigare lås. Spåren inne i clamcleats slits fortare på en billig clamcleat än på en dyr. Du märker det när linan lossnar en blåsig dag efter bnågra säsonger. Så länge de är hyfsat nya funkar de säker jättebra.

Dom kommer att bli ganska tunga gissar jag.

Alt 1: Minns din barndoms fysiklektioner. Med tre stagpunkter som motverkar varandra kan helt enkelt inte masten falla. Det går inte. I vilken riktning den än försöker falla kommer en av stagpunkterna att hålla emot. Det har inte med nerverna eller annat att göra. Det är geometri årskurs tre. Alt 2: har man så erbarmerligt risiga vant, stag, röstjärn och/eller vantskruvar att tre av dem inte kkarar av att hålla masten på plats utan segel eller annan belastning bör man kanske se över skicket på riggen innan man mastar på.

Å hur i hela friden ska masten kunna falla om den är stagad i tre tiktningar? Då ska nånting gå av i så fall.

Hmmm... nu har jag pluggat lite Rival 22-fakta. Den har dubbla undervant vilket torde stabilisera en smula. Men fortfarande bara under spridarna. "Backstag får fritt anordnas" samma med fiolen enligt klassregeln. Fiolens uppgift är ju mest att hindra kaltoppen att vika mot lä samt att ta diagonalkrafter från storsegeltoppen. Fiolen påverkar inte förstagsspänningen nämnvärt. Jag gissar att samtliga Rival 22 har backstag. Problemet att trimma förstaget kvarstår annars. Problemet med att hålla mastliket på storseglet under kontroll kvarstår också, även med dubbla undervant. Använd backstagen så får du roligare segling är mitt tips. Det ska pirra lite i kroppen när man kryssar en skärgårdskryssare i 10 m/s. När det gör det.... då är den väl trimmad.

Tänk efter nu! Om du har förstaget fäst 7/8 uppe på masten och drar i akterstaget som är fäst i masttoppen. Då påverkas visserigen förstaget. Men bara marginellt eftersom du då böjer du hela masten. Även det som sitter nedanför förstaget. Har du svepta spridare så tar toppvanten det mesta av belastningen från förstaget eftersom de är riktade svagt bakåt. Samma när du belastar förseglet med hårdare vind. Belastningen på förstaget ökar, förstaget saggar och förseglet blir bukigare. Du tappar fart och krängninen ökar. Samtidigt böjs mitten på masten framåt eftersom inget håller emot. Då blir storseglet bukigare och buken flyttas bakåt i storseglet vilket innebär att krängningen ökar. Storseglet är ju lite av ett höjdroder och därför vill du ha buken ganska långt fram och planare närmare akterliket. Tänk flyplansvinge. Om förstaget och backstaget motverkar varandra så blir maströret under förstaget stabilare. Det är helt oundviklkgt att förstaget saggar och blir väldigt runt om du har raka spridare och inte sätter an lovarts backstag. I så fall måste du ha ett oerhört styvt maströr och en Rival 22 har inte ett sånt maströr. Inte en Seldénmast i alla fall. Jag lovar dig dyrt och heligt. Nästa gång det blåser 10 m/s. Använd backstagen. Om du tyckte båten seglade bra utan så kommer nackhåren att resa sig då. Lita på att konstruktören kunde sin sak. Hade inte backstagen behövts så hade dom inte suttit där. 100 tusen kappseglare trimnar inte backstag för skojs skull. Dessutom kan du skada riggen om du inte använder backstagen. Belastningen i höjd med vantinfästning och förstaget kan bli väldigt stor med utmattningsskador som följd. Jag hade en SK22 i min ungdom. Den var sanslöst bra på kryss så fort det blåste lite friskt. Men trimmade jag inte backstagen tappade den. Inte så mycket höjd men den tappade fart. En Rival 22 ska gå både högt och fort på kryss. Känslan i 10 m/s ska vara jämförbart med sex😀

Jag har själv väldigt begränsad, för att inte säga obefintlig, erfarenhet av självslående fock . Men eftersom den skotas så långt in så blir det väl ganska intressant var twisten hamnar. Med längre akterlik blir tvisten längre och hanmar högre upp. Som sagt. Jag har inte fördjupat mig i det men har hört det sägas angående moderna 9/10 riggar. Själv harvar jag på med vinscharna.

Hmmm.... Just en Rival 22:a också! Som är så extremt bra kryssbåt. Det är väl själva vitsen med en Rival 22? Att det är en glimmrande kryssbåt! Borde bli väldigt dåligt infall i förseglet utan backstag. Jag har sett att somliga fäster backstagen i sargen någon meter bakom masten och har bägge ansatta vid slösegling. Kanske en kompromiss som TS kan testa. Inte optimalt men bättre än att ha helt ostagat bakåt.

Jag har hört sägas att 9/10 egentligen är masthead där man flyttat ner förstaget i syfte att kunna efektivisera användandet av en självslående fock. Att spilla vind ur toppen på storen med hjälp av akterstaget torde vara ganska effektlöst med 9/10. 7/8 är mer trimbart. 9/10 är nog lite av en kompromiss. Själv har jag nästan 3/4-rigg. Jättemycket kaltopp. Väldigt lätthanterliga försegel och trimbart storsegel.

Jajamän! Bästa sättet att skapa en blixt är mellan en spets och en sfär. Minns fysiklektionen i högstadiet där man hade en spets och ett metallklot. Gnistan vandrade från spetsen och rörde sig över ytan på klotet. Två klot gav nästan ett nät av gnistor. Det är lite så jag tänker när jag menar att omkringliggande berg, träd, hus mm torde löpa större risk. Men men... elektricitet är lurigt så någon garanti finns inte. Dock tror jag att skillnaden i risk mellan en naturhamn och en marina är marginell.

Enligt Silguide har Rival 22 raka spridare och då rekommenderar jag att du använder backstagen. Påfrestningen på masten blir väldigt hög om inget håller emot krafterna framåt. Förstaget kommer att slacka och masten böjas framåt. Om du sträcker akterstaget kommer masten att böjas ännu mer eftersom inget håller emot förstaget. Vissa båtar har både svepta spridare, d v s att toppvantens röstjarn sitter akter om masten, men även backstag. Då kan man välja huruvida man vill använda backstagen för trimning. Då tar de svagt bakåtriktade toppvanten emot kraften som skapas när du belastar förstaget. De hindrar även masten att böja sig när du drar akterstaget. Akterstaget kommer mest att påverka kaltoppen ovanför förstaget då. Så... använd backstagen. När du får lite kläm på det kommer båten att gå fortare, högre och allmänt bättre. Själv ogillar jag backstag. Tycker det är lite väl meckigt för ensamseglaren. Men prestandamässigt är det överlägset med raka spridare och backstag.

Om man ligger i en hamn med lite omgivande berg, träd och annat så blir väl inte båten så oerhört hög i förhållande till omgivningen? Det vore väl attans om åskan ska söka sig till just min mast med hundratals dyblöta tallar uppe på ön! Spetsverkan är visserligen viktig och ute på öppen sjö säkert väldigt avgörande. Men naturhamn eller marina? Det tror jag kvittar... faktiskt. Åskan är ju elektriska laddningar i ett vädersystem som täcker en hyfsat stor yta. Inte en koncentrerad spänning på en punkt exakt ovanför min båt som ligger i hamnen.

För övrigt kan jag säga att... Om det är kö vid mastkranen så sätter man förstaget och toppvanten.... sen flyttar man båten så att nästa båt kan masta. Mastheadriggade båtar sätter förstaget och bakre undervanten... sen flyttar man båten. Har man raka spridare och ej genomgående mast så kan man även få sätta dit akterstaget om man absolut inte törs flytta båten med masten stagad av backstagen. Sååååååå frustrerande att vara på tur vid kranen när folk ska ligga kvar medan varenda jäkla vantskruv ska fästas, justeras, smörjas och f*n och hans moster innan dom törs släppa loss kranöglan!