Janken

Även fockar kostar pengar men om man vill offra några spänn så kan man köpa en högt skuren fock med lattor i. Det gjorde jag till min mastheadriggade J17 och då gick den kanonfint med fock ända ner till 4 m/s

I ditt fall så skaffar du bara två stålrör som du ryms i plåtkonsollen på spridarfästet. Borrar hål i stålröret och drar den bult/mutter jag ser på bilden genom stålröret. Då sitter det bra i masten. Sen ser du till att vantet är väl fäst i andra ändan och inte kan glida. Den genomgående bulten du har är sannolikt just denna funktion vi skriver om. Så enkelt så i ditt fall! Glöm, för guds skull inte att tejpa eller på annat sätt skydda vanstpridaren i ytteränden. Minsta vassa kant därute kommer att straffa dig med skadad genua och/eller spinnaker annars.

Jag brukar hävda att en nybörjarbåt ska ha partialrigg, mycket köl och djupt förskepp! Varför? Jo! Partialrigg för att slippa att harva över en gigantisk genua i slagen. Kan låta löjligt men det är en faktor när man ligger på semesterkryss. Dessa är i allmänhet behändigare att segla på enbart storsegel också. Mycket köl för att inte vara så "Vild" i krängningen. Nybörjaren upplever det som otäckt när en båt är för begynnelsevek. Det spelar ingen roll hur mycket man försöker övertyga om att den kommer att stabilisera sig vid 20 grader. Känslan kan vara obehaglig nog. Dessutom är det en praktisk sak att slippa anpassa segelytan exakt efter varje variation av vinden. Djupt förskepp av den anledningen att flata båtar är obekvämare i sjögång. Somliga tycker även att det är obehagligt och skrämmande när Maxin smaskar ner sitt flata förskepp i nästa våg med en fet smäll! Det spelar ingen roll att du förklarar att den tål det. Att det är normalt. Att Pelle P har dimensionerat den för att klara vilken våg som helst rätt upp i botten! Det kan upplevas som otäckt ändå! Sen sammanfattningsvis så tycker jag att den som börjar segla ska ha en båt som seglar väl. Chansen att bli frälst är större i en IF eller 77:a än i en Havsfidra eller Marieholm S20. Känslan när man plötsligt fått den perfekta balansen, skuter genom vågorna 35 grader mot vinden och styr med rorkulten mellan tummen och pekfingret. Det här är ju högst personliga åsikter och inget facit! Men jag skulle säga... Köp en IF eller en H-båt! Lite spartanska invändigt men mycket goda läromästare!

I ditt fall är det bara att köpa stålrör. Borra hål och fäst dessa med skruven.

Risken här kvarstår ju att du kan klämma ihop maströret om inte brickan, som ligger emot masten, är fast i muttern. Visserlgen brickstor area som tar upp trycket men ändå. Borra större hål. Sätt i ett hårt rör med längdmått samma som yttermått på mastbredden. Det röret, distansen, tar upp klämkraft mot mast. Alternativt. Om det går. Peta upp ett ämne, förslagsvis aluminium, med innermastmått som fungerar som distans. Då gör du hålet igenom detta och använder ritningen... Aldeles korrekt! Jag har modifierat min skiss och vill påpeka att brickan måste vara av syrafast stål och absolut inte en vanlig plåtbricka eftersom spridaren vilar mot den. På min gamla julle var gängstången av järn när jag köpte båten. Den var helt upprostad varför jag bytte den mot en av rostfritt. Där var det även så att hela baletten gick rakt genom fästet för undervanten vilket gjorde konstruktionen ännu starkare.

Risken här kvarstår ju att du kan klämma ihop maströret om inte brickan, som ligger emot masten, är fast i muttern. Visserlgen brickstor area som tar upp trycket men ändå. Borra större hål. Sätt i ett hårt rör med längdmått samma som yttermått på mastbredden. Det röret, distansen, tar upp klämkraft mot mast. Alternativt. Om det går. Peta upp ett ämne, förslagsvis aluminium, med innermastmått som fungerar som distans. Då gör du hålet igenom detta och använder ritningen...

Titta vad jag hittade i min dator! Ritad till en stortrissägare jag känner som hade vantspridarproblem!

Den inre stagningen löser mn, om man gör spridare av stålrör, med en genomgående gängad stång av rostfritt. På var sida drar man, utanpå en båtbricka, en mutter som ryms inuti spridarröret så att änden på spridaren vilar mot brickan men kan röra sig litegrann kring muttern. Risken finns då, i o f s, att spridaren ramlar bort i lä om du har spänt riggen för löst. Då har du problem. För att undvika det kan man göra gängstången lite längre och dra en kupolmutter längst ut. Men inte ända in till den första muttern. Då får du några mm med naken stång mellan muttrarna. Borra ett hål genom spridaren och låsa den med en saxpinne. Lävantet ska inte slacka, men om du spänt för löst så vill du inte märka det första gången du kryssar i hundväder.

Angående materialet i vanten så gissar jag att det är Dyneema och där använder man samma dimension som motsvarande rostfri wire. Jag har svårt att tänka mig att man tillverkat vant av annat material än Dyneema. Sen kan du med gott samvete tillverka spridare till en MM själv. Spridarens huvudsakliga funktion är att öka vinkeln mot masten och stabilisera masten på mitten. så belastningen är till största delen i längsled på spridaren. En spridare som är rörlig mot masten utsätts för ganska liten böjning. Stålrör funkar. Jag hade hemgjorda spridare på min julle gjorda av stålrör. Vår klubbs Stortrissar har spridare av aluminiumrör. Grejen är den att med spridare av stålrör så kommer dessa bara att "följa med" när du trimmar riggen men jag tolkar dig som att du inte tänker sätta igång med avancerad segel/riggtrim i nuläget. När man börjar ägna sig åt mer avancerad segel- och riggtrimnng har spridarna fler funktioner vad gäller mastens form och böjning. I min klass, IF, är det en hel vetenskap om hur man ska begränsa spridarnas rörelse medan klassregeln säger att man inte får ha fasta spridare. VI experimenterar med gummiklossar, sönderskurna traktordäck och träskor för att reglera spridarvinklar. Men ska man semestersegla så vill jag hävda att spridarnas huvudfunktion är att öka vinkeln mellan vant och mast samt förhindra att masten böjer sig i sidled på mitten

Jag tycker det är lite tragiskt att tråden (trådarna) lever så länge. Men å andra sidan så finns det ett antal människor som ser alkohol som den enda, stora, sanna kääääärleken!

Du undrar om det är "stökig sjö" här uppe hos oss? Ja Gävlebukten har redan nämnts men jag skulle säga att alla bukterna är lite buckliga. Åvikebukten norr om Sundsvall är känd för att vara bucklig också! Jag vet inte vad det beror på men jag gissar att det har med kombination pålandsvind/stor vik/grunt vatten att göra!!?! Åvikebukten är helt sjuk eftersom det ibland kommer vågor från tre håll! Det är ingen fara men ganska jobbigt. Därför brukar jag gå ganska lång ute till havs när jag passerar. Det finns rövarhistorier om såväl Gävlebukten som Åvikebukten men sanningen är den att med en sjövärdig båt så är det mest en fråga om bekvämlighet. De som har råkat illa ut är framförallt små motorbåtar som riskerar att sköljas över när vågorna bryter på ologiskt sätt.

Jag köper mina segel från N-sails som har en kanontrevlig agent i sverige. Segelmakeriet som heter Narwal hållser till i Gdansk. Bra service och lätt at ha kontakt med. Ville ha ändringar i storseglet vilket dom fixade gratis. Tar stort ansvar för de segel dom levererar. Kan jag varmt rekommendera!

Där har du din mentor! Peter_K är inne på exakt samma spår som jag men formulerar det bättre. Lägg noga märke till ,Peters skiss. Att inredningen är en bit "nere" i båten och inte uppe i däckslinjen. Att förpiken sträcker sig fram till en punkt där det fortfarande är sitthöjd i kojen mm. Jättelätt att tänka fel där. Guy-Christers båtar visar verkligen på att båtinredning är kompromisser. Om man tittar på t ex Guy 22 så saknar den förpik men har i gengäld en akterruff som kan avskiljas fast med genomgång. Där får man hångla i akterruffen i s f i förpiken. Jag gluttade lite på Maxi 95 i morse och la märke till att det verkar saknas en fast navigationsplats. Jag vet inte om det finns någon fällbar plats i originalinredningen men på 70-80-talet var det ju mer eller mindre obligatoriskt med navplats på allt över 26 fot. Själv har jag aldrig haft några problem med att bre ut papperskort på en koj. Jag förvarar dem dessutom under dynorna på babordssidan. Dessutom använder man ju papperskorten mer som referens nuförtiden när man navigerar mer och mer elektroniskt. Om elektroniken lägger av så löser man det med ena soffan som navigationsbord. I alla fall i min IF-båt. Nu till lite uppmuntran till dig BonusVita: Med din entusiasm och egenskapen att inte ge vika för krångliga lösningar så skulle jag tycka det vore jättespännande att se vad du skulle kunna åstadkomma av en Trisskryssare anpassad för två personer + en gäst. Jag gissar att du skulle hitta på en hel drös med kluriga lösningar. Fastna inte i att ha många kojer utan tänk färre i besättningen i stället. Då jäklar tror jag att du kommer att få till en jätterolig Trisskryssare där två pers lever kungligt och även kan bjuda med en gäst emellanåt. En liten båt är en liten båt. Vi brukar vara två i vår IF-båt och då har vi, enligt oss, oerhört komfortabelt i några veckor. Är vi tre så blir det rörigt och ett evigt flyttande av saker när det ska bäddas, dukas, bytas om mm. Men när vi är två har vi förpiken ständigt bäddad, segelstuv i ena stickkojen, Ombyten i väskor i andra sticket och pentryt utfällt hela tiden (Vi har originalpentry enligt Tord Sundéns design kvar) Det gör att vi har var sin soffa ledig att husera i TV har vi inte men om det spöregnar en hel kväll kan vi se på en film på iPaden som vi ställer på bordet mellan oss. Paddan är också vårt huvudsakliga navigations och planeringsverktyg tillsammans med en hand-GPS. Paddan tjänstgör också som musikanläggning tillsammans med en bluetoothhögtalare av god kvalité. Diskar gör vi i en vanlig plastbalja. Jag hade tidigare en J17 som mäter blygsamma 5,95 m som jag hade anpassat för att husera en person. Min dåvarande livskamrat var inte så entusiastisk över segling. Under det arbetet kom jag fram till att talesättet "En bra lösning är ofta en enkel lösning" inte är så dumt. Kör hårt BonusVita. Jag är ganska säker på att du om något år har en mycket fin och finurlig Trisskryssare i sjön!

Okej! Nu har jag scrollat hela tråden och ser att du fått jättebra svar av Peter_K. Vad jag vill tillägga är att jag håller med honom när han säger att du borde tänka ner ambitionen. En smula. Om alla dessa grejor hade gått att klämma in i en 24-fotare så hade någon konstruktör redan gjort det! Tro mig! Den i särklass rymligaste småbåt jag sett är havsfidran. Den är rund som en skånsk bonde, djup i botten och har höga fribord. Ändå har den inte ens hälften av de grejor du vill få in i din båt. Det finns ett skäl till varför små båtar saknar navigationsbord. Det finns ett skäl till varför små båtar har längsgående soffor. Det finns ett skäl till att småbåtar har toaletten mellan förpiken och salongen eller under förpikskojerna. Skälet är sannolikt utrymmesskäl. Tord Sunden prisades när han ritade folkbåten. Den var revolutionerande på sin tid. En sjumeters båt med fyra kojer och matlagningsmöjlighet. Han behöll filosofin när han uppdaterade samma båt till IF som också den är ganska spartansk. Peter_K har redan nämnt att Pelle P var en av sveriges ledande designers. Han blev legendarisk genom att klämma in så mycket boendekomfort i små båtar som det bara gick. Maxi 77 talar sitt eget språk och 95:an är nästan som en sommarstuga. Men t o m sveriges ledande konstruktör av familjebåtar tvingades upp i 9,5 meter för att närma sig den standard du eftersträvar i din Trisskryssare. Jag tror att Pelle har utnyttjat Trisskryssarens innerutrymme maximalt redan från början. Så mitt råd är återigen.... Färre grejor, färre kojer eller större båt! Det finns inget annat råd att ge. Tyvärr.

Såg att petr_K hann före! Jag hade inte scrollat ända ner helt enkelt!

Dinette är precis den lösning av soffgrupp du har valt att göra med två soffor mot varandra rakt ut från skrovsidan, med ett bord emellan. Den lösningen är trevlig och ger en fin dubbelkoj om man sätter ner bordet men eftersom båten smalnar av ju djupare du kommer ner i den så finns det risk att di inte får någon plats för fötterna under bordet. Du har ju ritat in din dinette inkl sofforna i den övre skrovlinjen. Där är båten bred men du ska ju inte ha bord och soffor aldeles under däcket? Eller hur. Under bordet, vid fötterna är båten mycket smalare! Tänk på det. Det är därför inte ser dinettelösning på så många små båtar. Med längsgående soffor får du ju durken mitt i båten där den är som djupast, Den minsta båtarna jag kan komma på på rak arm som har dinette är shipman 28 och den är 29 fot och ganska mycket bredare än din båt. Fenix erbjöds med dinette men den har å andra sidan ganska höga och väldigt raka fribord och ganska flat botten. Tänk på det bara så att du inte fastnar vid en ide som visar sig vara omöjlig.

Precis vad jag tänkte. Nu är ju Trisskryssaren väldigt rak i skrovsidorna men lite beroende på skrovets rundning så kan det ju hända att sofforna i dinetten blir jättesmå. Bäst att måtta på plats. Jag tror att det finns ett skäl till varför de flesta småbåtar har längsgående soffor. Detta kan vara ett av skälen.

Saken är ju den att den gelcoat som suttit under siffrorna är originalfärgen som varit skyddad från UV-ljus. Om du ska polera bort det så måste du polera all övrig yta för att få den lika vit som den som varit under siffrorna. Om det ens är möjligt, då jag misstänker att pigmentförändringen tränger ganska djupt ner. Du kan ju aldrig polera den fräscha gelcoaten du just blottat till att åldras. Du får nog leva med siffrorna. Min båt har sitt gamla namn i skuggskrift på sidan. Jag har satt över det med det nya namnet och det är absolut inget man tänker på.

Att ha självlänsar som mynnar i botten av båten är ingen ovanlig lösning alls. (Pelle P har satt dem där av någon anledning och då brukar det vara bäst att lita på honom) Risken med att flytta upp dem högre är att du får in vatten igenom dessa istället för att det rinner ur sittbrunnen med ständigt blöta fötter som följd. Att det står vatten i dem är inget problem. Det gör det ju i alla skrovgenomföringar som är under vattenytan. Naturligtvis gäller samma för dessa som för alla skrovgenomföringar. Att du inte får fuska med materialet. Det ska vara fäscha genomföringar av rätt material och slang, slangklämmor samt packningar ska vara av god kvalitet. Inga galvade slanklämmor! Avstängningskranar så nära genomföringen som möjligt är också bra.

Här är ett klipp med en av de svenskaste av segelbåtar!

Jovisst är det så! Det är ju helt självklart att det är så och det kan aldrig bli på något annat sätt heller! Om vi, som du gör, jämför med vägtrafik så är det förhållandet mellan, t ex, en fotgängare och en bilist. Den som kör bil förutsätts ha genomgått en utbildning och godkänts av en myndighetsperson som konstaterat att den här personen har utbildning, vett och omdöme nog att köra bil. Man kan rimligtvis inte ställa samma krav på en fotgängare. Då skulle det krävas promenadkörkort. I båtfallet är det mer frivilligt men personligen så tycker jag att den som skaffat sig en båt eller en vattenskoter bör se till att man har omdöme och kunskap om riskerna med framförandet. Jag tycker det är helt rätt att man kräver större ansvar av en båtförare än av en simmare. Simmaren har investerat i ett par badbrallor/baddräkt och spontant och utan riskanalys hoppat i plurret. Båtföraren har investerat i en båt som hen, i och med att man startar den, anser sig kunna ansvara för. Själv har jag under nästan hela mitt yrkesliv kört stora fordon. Från distributionsbilar till långtradare. Jag är fullt medveten om att vårdbiträdet Elsa som ligger innanför mig i rondellen inte har en aning om att släpet kommer att skära in i hennes fil. Hon har aldrig kört tradare och har ingen ambition att göra det heller. Det är mitt ansvar att se till att inte klämma ihop stackar Elsas bil.

Det område jag är hemtam i sträcker sig från Gävlebukten och till Skags udde och där är det mestadels sydliga som vrider mot sydost under eftermiddagarna! Man brukar få kryssa neröver kusten men jag slår rakt ut på bottenhavet några Nm och brukar sedan ta duktigt med distans på nästa bog. Tidigt på morgnarna kan det emellanåt vara landbris från väst men om solen skiner så brukar det följas av en timmas stiltje och en god sjöbris framåt eftermiddan. Sen blåser det sällan efter sju på kvällen häruppe!

Skulle flyga hem från Budapest med Norwegian under strejken! Det kom ett anat flygbolag och hämtade oss. Smart Lynx hette det. Enligt internationell praxis rådde rökförbud i cabinen och enligt deras bolagspolicy var även alkoholintag förbjudet! Tänk vilka hemska flygbolag det finns!

Ja då får man nog gå upp till 4,1 m som Tinkerbelle! Jo precis! Han låg ju i o f s och sov på säckar inne i ruffen! Läste den boken för mååånga år sedan! Jag tror jag måste läsa om den! Jag minns speciellt den passagen när han hallucinerade och hade fått för sig att han hade fripassagerare ombord!

Jag menar att jag rekommenderar teak om han vill ha ett solitt material i rorkulten. Själv ska jag laminera björk på en ekkärna. Har hittat superplankor till ändamålet.