Janken

Nästan alla sakförsäkringar är s k fullvärdesförsäkringar. D v s att försäkringsvärdet är vad saken är värd i det ögonblick skadan inträffar. Premien är beräknad utifrån samma princip. När du anger värdet på båten så kan du frestas att "salta", men det värdet är mest för att beräkna premien. Det faktiska värdet på saken beräknas i händelse av skada. Just för en båt är det ju så att dina segel kan vara splitter nya men båten gammal vilket är intressant när du får en skada på seglen. Däremot är det inte vad likadana båtar säljs för på "blocket" som avgör utan vad det skulle kosta dig att återanskaffa en likvärdig båt med likvärdig utrustning vid en totalskada. Du ska därför ange ett sammanlagt värde på din båt + utrustning som försäkringsvärde till bolaget. Ändra det om grejorna börjar bli gamla och/eller om du nyinvesterar. Jag har en Omega 28 från -82 som man kan få, sämre utrustad i halvbra skick, för 50 tkr. Men jag har en YGM 10 från -95 i stället för den gamla YSB 8 som var original, ett splitter nytt laminatstorsegel, ny autopilot, ny spis, sprillans solpanel på Noaställning mm. Vid en totalförlust ska jag alltså kunna återanskaffa en likvärdig båt i hyfsat skick med motsvarande utrustning i motsvarande skick. Om jag råkar ut för en totalskada så räcker det inte att säga att jag hade nya fina grejor på båten. Jag ska kunna styrka det med kvitto eller annan handling. Fotografier brukar funka. Om jag inte kan styrka att jag har dom kommer försäkringsbolaget att utgå från att jag hade en Omega 28 från 1982 i ordinärt skick. Oavsett vad jag har uppgett för värde. (Betalat premie för) och någon premie får jag inte tillbaks. Det är nämligen mitt ansvar att se till att det angivna värdet motsvarar objektet. Betänk att de flesta, jag tror alla, försäkringsbolag INTE ersätter tillbehör som tillhör objekt som kan och bör ha egen försäkring genom hemförsäkringen. En båt ingår ju inte i din hemförsäkring (Om du inte har en separat tilläggsförsäkring) vilket innebär att dina segel, din utombordare, din plotter mm inte ersätts från hemförsäkringen om de stjäls ur ditt garage eller förråd. Oj vad många diskussioner jag hade när jag jobbade som skadehandläggare med folk som blivit av med båttillbehör, biltillbehör, husvagnsgrejor o s v. Framförallt biltillbehör där det är vanligt att ha bara trafikförsäkring. Så hade dom inbrott i förrådet, blev av med vinterdäcken, så hävdade dom att dom inte hade någon bil. Men då vi hade tillgång till bilregistret så såg vi att hen visst hade en bil med endast trafikförsäkring. Sen kommer vi till ansvarsdelen! Den är väldigt viktig! Om du har en båt, utan ansvarsförsäkring, som är värd 5 000 spänn men väger tre ton och genom ouppmärksamhet eller oaktsamhet kvaddar en Najad för 4,5 mille så är det DU som blir skadeståndsskyldig 4,5 mille! Din ansvarsförsäkring i hemförsäkringen har nämligen ganska omfattande undantag när du orsakar skada i egenskap av förare av en båt. Det är... liksom... inte det en hemförsäkring är till för! På förekommen anledning vill jag redan här påpeka att det här är inget jag TYCKER utan det är skadeståndsrätt, försäkringsjuridik och försäkringsvillkor. Sist jag skrev i en tråd om försäkringar blev somliga jättearga på MIG! En annan grej jag vill påpeka till dig som tänker skriva "Nähä! Fel, fel, fel!!! När jag råkade ut för....o s v" är att det finns massor med undantag och tolkningsmöjligheter. Visst kan det bli lite olika i olika skador men grundprinciperna är såsom jag angett ovan. Försäkringsbolagen är ganska strikta vad gäller att följa villkoren men om det finns tolkningsmöjligheter så tolkas det till försäkringstagarens fördel (Tro det eller ej!) Det är nämligen så.... att om det inte går att fastslå vad som är rätt och fel tolkning i domstol kommer domstolen att tolka villkoret till förmån för den svagare parten. En privatperson är i dessa fall en svagare part. Svaret på TS fråga om man behöver försäkring är alltså: JA!.

I somras korsade jag och min stackars son Gävlebukten i kuling från SO. Han kräktes oavbrutet tills den mysiga hamnen på Storjungfrun räddade honom. Det värsta var nog att vi hade myst till det kvällen innan med.... surströmming! Han sa att det var de snuskigaste kräkor han upplevt i sitt 23-åriga liv!

Svaret på frågan är ju egentligen helt beroende på hur stor traktor du har tillgång till, antal axlar och hjul på vagnen och hur mycket vägen du ska dra den på pallar. Om du ska dra på en dålig grusväg så bör man kanske kolla att den håller för ekipaget. Dom som har tillgång till traktorer bruka kunna sånt där. Dock kan det bli dyrt om man råkar köra sönder en väg.

Nu är inte jag någon rutinerad långseglare men upplever att storlek mest är en fråga om vilkenm komfort man föredrar. Det finns de som har seglat jorden runt med segelkanot och Sven Yrvind byggde sin första Bris efter måtten på sin mammas källardörr. Dock skulle jag nog välja en ganska tung och något underriggad båt. Visst kan du segla en lätt och överriggad båt till Canarias men det blir säkert mycket jobbigare. Albin Vega är ju ett klassiskt val bland de som vill segla långt på lägre budget. En Laurinkoster eller Allegro tror jag är OK och kan hamna inom din budget. Storfidran verkar sjövärdig och bekväm. Vill du ha en något snabbare båt så vimlar det av äldre halvtonare i bra skick. Ballad, Comfort, Scampi m fl.

Som prenumerant kunde jag läsa intervjun med flickan i Sundsvalls Tidning. Tjejen är sexton år. Tydligen Blev flytvästen ett problem. Hon sögs in i ruffen av vattensuget, var nära att drunkna men hittade luftfickan. Sen tordes hon inte agera men fick kontakt med pappan genom centerbordstrumman Hon berättar att hon stod på en lucka och kom ingenstans. Hon höll sig lugn genom att fylla en toarulle med vatten och krama ur den.... för att fokusera på nånting annat.. Som jag fattar det så kom hon inte förbi bordet i ruffen utan dykaren skar loss henne, lyste med ficklampan genom förpiksluckan och ledsagade henne ut genom den. Vilket dyngflyt att SRS dykare från Hudiksvall var på semester i Köpmanholmen, ett stenkast från olyckan. Och att han hade dykutrustning med sig! och det är mycket riktigt en Mc gregor 26. Det finns ett skäl till att vattenballast är förbjudet i flera oceanklassade båtar. Ex Minitransat.... av säkerhetsskäl. Farligt om det hanteras fel. Hugaligen..... stackars jänta! sicken panik hon ska ha haft!

http://www.st.nu/vasternorrland/ornskoldsvik/satt-fast-i-kapsejsad-segelbat-i-tva-timmar-tonarsflicka-raddad-efter-stort-padrag Riktigt ruggigt men med lyckligt slut! vad jag blir nyfiken på är vad det kan vara för båt? 7-8 meter med centerbord? Det har inte varit hårt väder och olyckan har skett inomskärs. Om det är en serietillverkad båt kommer någon tillverkare att få det hett om öronen när haverikommissionen är klar.... tror jag. att en segelbåt kan kapsejsa och bli liggande upp och ner? En centerbordsbåt i den storleken torde väl ha ballast som rätar båten? Eller har jag fel?

Det låter optimistiskt med fem-sex dagar mellan Gävle och Umeå i en Havsfidra om du inte tar extremt långa seglingar (i timmar allstå) visserligen är vindarna i allmänhet sydliga men Fidran är inte så rask och du får räkna med stiltje någon/några timmar varje dag. Havsfidran är väl inte så rask för motor heller med sin korta vattenlinje. vi snackar om 200 M och då ska du göra 40 M/dag. Visst går det men det blir extremt långa pass. Bättre att vara pessimistisk i beräkningen. Har du flyt med vinden kan du ta en mysdag extra när du börjar närma dig målet. Kanske ta en superkort distans den dagen det regnar småspik och vinden är nordvästlig (NV i norrland är ofta extremt byigt) Jag ska själv segla hem en Omega 28 från Gävle till S-vall och tänker avsätta fyra dagar. Just för att kunna njuta, mysa och även ha tid för eventuella problem som kan dyka upp. Då snackar vi om en avsevärt snabbare båt. Havsfidran är ju en liten båt och hur mycket man än älskar att segla så blir det påfrestande att segla 10-12 tim flera dagar i sträck. Då är det skönt att ta en mysdag med sovmorgon, kasta loss frampå dagen och planera en kortare dagsetapp. Efter det brukar man vara redo för en maratonetapp igen. Det är mer fysikt påfrestande att segla än man kan tro. Speciellt om man är ovan. från Norra Hälsingland till Mjältön känner jag till varje hamn, brygga och skrymsle du kan lägga till vid? Jag delar gärna med mig av dessa om du vill.

Jag har sytt mycket. Både kläder, kapell, sprayhood och annat men segel!?! Nä! Det ger jag mig inte på! Det är knappast ekonomiskt försvarbart att investera i en begagnad industrimaskin för att sy en revrad i ett segel. Betänka att det inte räcker med en stark maskin. Den måste vara ganska stor (Bred) också. Hur du än planerar så är det mycket... nä, väldigt mycket, duk som ska få plats i maskinen. Stel och ohanterlig duk! Segelmakarna har ofta maskiner där över och underdelen är helt separerade.

Akterhytt, absolut. Löser många familjekonflikter. Självslående fock, visst. Men man får oftast ett större storsegel som är mer svårhanterligt. En stor genua på rulle är mer praktiskt, lite jobbigare att kryssa med men vem gör det? Annars är det bra motion för besättningen att kryssa med stor genua. Jag gillar också toalett vid nedgången. Men att det skulle vara någon avgörande skillnad i sjögång vet jag inte, det beror mycket mer på båten. På min förra, långkölade båt hade jag toa föröver. Men den båten rörde sig mycket lugnare i sjön så det var inget problem. En bra utgångspunkt är något liknande Maxi 95. Dock inte Maxi95 som är ganska idiotiskt konstruerad. Det måste vara den allra första jag har hört som hävdar att en stor genua är att föredra i syfte att förenkla seglingen? De stora förseglen på MH-båtar har nog sina finesser.... men att de skulle vara lätthanterliga har jag aldrig hört någon lägga fram som argument. Partialriggad båt med rulle på förstaget torde väl vara det som är behändigast? Eller?

Visst går det att sälja om båten är användbar och priset är rätt. Jag är själv en sån som "porrsurfar" på blocket varje dag. Egentligen är jag inte spekulant men tycker att det är spännande och skulle nog... eventuellt... kunna tänka mig att byta upp mig ett snäpp... om den "rätta båten" dyker upp. Jag kommer nog inte att få så mycket för min båt vid en försäljning, men å andra sidan har jag chans att göra en bra affär på den jag köper i så fall. Men visst förefaller det som att många säljare tror att priset är något man bestämmer själv. Inte marknaden. En som har hängt med länge på blocket, över ett år, är en Litorina som... om jag inte minns fel... började på ett pris runt 200 k. Nu är den nere i 109. Alltså!?!?! Det är säkert en bra båt men det är en erbarmerligt ful skapelse och måste betraktas som extremt udda! EXTREMT udda båt! Ska man sälja en sån så måste man nog ner i extremt låga priser. Sen kan man undra om en del ens undersöker marknaden? Om det finns snarlika eller exakt likadana båtar ute i hyfsat skick, varför lägegr man ut en annons där man är dubbelt så dyr själv? Det är för mig en gåta? Med risk för att bli tjatig så har jag skrivit en liten krönika även i detta ämne: http://sittbrunnen.se/havsbiblioteket/janken-seglar/1595-blocket

http://sittbrunnen.se/havsbiblioteket/janken-seglar/1638-liv-efter-ranteavdraget

Självklart att skoten slackas för att få mer driv. Sen brukar jag komplettera med att flytta skotpunkten (focken) från bidevindsläge och ut till relingen när jag faller av från bidevind. Det ger en markant fartökning. Ja! Annars kommer ju båten mest att kränga.

Det stämmer att Mk1 saknade akterstag. Jag seglade en sån under en av min ungdoms somrar. Min förra båtklubb hade två st Mk II som skolbåtar och dom hade akterstag. Huruvida dessa var eftermonterade eller inte vet jag ej men akterstaget är bra att ha för att styra böjningen på masten. Speciellt på en Stortriss som har mycket storsegel men väldigt lite försegel. När det börjar blåsa upp vill man ju plana ut seglet med häckstaget. Dirken är ju sinnrik eftersom man även kan använda den som nödfall. Köp ett svirvlande block och sätt i masttoppen och en lina av hyfsad kvalitet så har du en dirk. Jag tillbringade en sommar i tonåren i en Stortriss Mk1! En riktigt kul liten båt som seglar bättre än sitt rykte. Dess enda stora brist är att den inte gillar kort och hög motsjö. Den är ju både rund i bogarna och platt i botten. Men i platt vatten och god vind är det en förbaskat lättseglad och rolig båt. Helt okej campingstandard också. Stor och härlig sittbrunn för att vara en så liten båt. Luckkonstruktionen är idiotisk på Stortrissen och där måste du ha en sprayhood för att undvika att det regnar in. Annars får du helt enkelt täcka med en liten pressenning när du seglat klart.

När jag först läste TS första inlägg tyckte jag att det var det dummaste jag hört! Att båten skulle kränga mer nör man går upp från läns till halvvind. Sen började jag att fundera?!?!? Det stämmer ju faktiskt, att det sker precis i det ögonblick du lovar upp. Jag har helt enkelt inte tänkt på det! Och visst.... är man inte uppvuxen i en optimist- laser- flying dutchman och som ung har seglat med några lugna gamla rävar så är det nog ganska obehagligt. Förklaringen är, som så många redan beskrivit, en kombo av centrifugalkraft och att köl, roder och skrov plötligt ändrar riktning i vattnet. Inte vinden. Men frågar du 100 seglare vad dom tycker är tjusningen med segling så kommer alla förr eller senare att nämna seglarens treenighet. Jag-båten-naturen och då menar man vattnet och vinden när man säger naturen. Här är ett typexempel på där naturlagarna helt enkelt bestämmer. Det enda sätt att undvika det är att göra en mycket större sväng och få båten att skära i en större kurva genom vattnet. Mitt tips är att vänja sig vi det. Efter att ha dryftat ämnet här på MG har du ju fått svart på vitt att det inte är farligt, att det går att kontrollera och att alla råkar ut för det även om alla inte har tänkt på fenomenet. Till slut kommer du att känna båten så väl att du vet exakt i vilken vind det blir en risk att lova upp tvärt. Jag har en långkölad och relativt smal båt som kränger ner någe fruktansvärt i den manöver du beskriver men den har extremt mycket köl i förhållande till sin totala vikt. Jag vet att den reser sig någon sekund efter att kursen återigen är rak. Det är just det som är det härliga med att segla. Man lär sig hela tiden och blir mer och mer överens med sin båt. Till slut tänker du inte på det utan hanterar det som en naturlig del i seglingen. (Tänk vad bra att det finns såna här forum där man kan fråga! Det kan vara jobbigare att fråga öga mot öga på bryggan och kanske få något hånfullt flin som svar)

Men snälla nån! Varför krångla till det? Anmäl båten i cruisingklassen enligt det mätetal din båt har i listan! Med eller utan flygande segel. Segla, ha kul och se var du hamnar i resultatlistan! Om du mot förmodan hamnar på pallen får väl dina konkurrenter begära kontrollmätning av båten! Du kan torska på tidstillägg eller bli diskad! Så länge du inte presterar toppresultat kommer ingen att bry sig om dina kontrollmärken, huruvida du har en toa i båten, måtten på seglen eller nånting annat! Jag har under 35 års kappseglande aldrig att någon har begärt kontroll på en båt som inte har legat i topp av resultatlistan. När man börjar blanda sig med de riktigt tuffa grabbarna och tjejerna, hamna på pallen och ha slagdueller med vinnarna in mot mål. Då kommer också protesterna och begäran om kontrollmätningar.

En klassiker i begreppsdjungeln är ju levangen! Denna skurborste på skaft som sedemera har fått dela namn med skotvagnen till storskotet! Jag gissar att någon kallade den ledade "vagnen" för ledvagn som sedan blev levang. Vän av ordning kan ibland ha svårt för att trimma storseglet med skurborsten! https://sv.wikipedia.org/wiki/Levang

Hanfot kommer troligtvis ifrån dess Y-form och liknelsen med en tuppfot. Alltså hanfot=tuppfot. Har man bara en sträckare så är det ju ingen hanfot utan bara en sträckare. Personligen anser jag att man tillverkar sin egen hanfot av Dyneema och lämpliga block. Wire måste ju pressas med specialverktyg och grejor.

Jag har handlat av N-sails och fått bra segel i bra material och en förstklassig service. Storseglet justerades 2 ggr av segelmakaren. Focken skadades p g a en dåligt fäst tråd och det var bara att lämna till min lokala segelmakare. N-sails erbjöd sig att betala men summan blev så futtig att jag betalade själv (300 spänn)

Så kommer man där i sin Guccikostym med Rolexklockan på armen och är spekulant på en båt för 2-3 mille! Det första man får veta är att båten inte tål skor! Skor som vandrat inomhus på filtmattor! Hmmmm! För det priset borde båten tåla skor....Kan man tycka! Jag bemannade IF-båtförbundets monter sista helgen. Efter en vecka med skobeklädda besökare syntes inte en skråma... inte ens någon smuts på den lilla sjuttiotalaren! På sjuttiotalet kunde dom minsann bygga båtar som tål skor!

Lästips i vintermörkret!

Fascinerande vad detta "icke-problem" kan engagera!

Nu tror jag att 08-orna åker mindre utförsåkning än vad den som är bosatt nära en skidbacke gör!Jag vet inte hur vanligt det är att åka utförsåkning på en vanlig friluftsdag i Stockholm. Här i Sundsvall har vi tre rejäla skidbackar och det är folk i dom varje dag och varje kväll och inte tror jag att dom är stockholmare! Vi har en timmas bilfärd till Hasselas stora skidanläggning, två timmar så är vi i fjällen! Därför tror jag att, exempelvis, skidåkande Sundsvallsbor har fler timmar i backen än skidåkande stockholmare. Vi kan bryta benet nån kilometer hemifrån på en tisdagskväll efter plugget/jobbet. Jag kommenterade Caribic410 inlägg som du ser här nedan där han hävdar att det finns statistik på att typ ingen utomstående skulle skadas i skidbackarna så länge vi 08:or höll oss där ifrån. Nu verkar inte det stämma med ditt resonemang Janken så jag tycker fortfarande det skulle vara intressant att få en länk till den statistik Caribic410 hänvisar till. Det kan också vara så att Caribic410 försökte skriva något kul, men i sådana falla missade jag poängen. Mackey HAHA! Ja den undersökningen skulle jag vilja se! Jag har svårt att se framför mig hur någon ska kunna "orsaka" skidolyckor i någon större omfattning? Att dessutom säkerställa det statistiskt tror jag är omöjligt! Nä! Det är nog i så fall en massa norrlänningar som kört åt skogen och sen gjort en efterkonstruktion att "det var en j*vla 08:a som körde i vägen för mig" Allt för att slippa erkänna att man vurpat i skidbacken!

Nu tror jag att 08-orna åker mindre utförsåkning än vad den som är bosatt nära en skidbacke gör! Jag vet inte hur vanligt det är att åka utförsåkning på en vanlig friluftsdag i Stockholm. Här i Sundsvall har vi tre rejäla skidbackar och det är folk i dom varje dag och varje kväll och inte tror jag att dom är stockholmare! Vi har en timmas bilfärd till Hasselas stora skidanläggning, två timmar så är vi i fjällen! Därför tror jag att, exempelvis, skidåkande Sundsvallsbor har fler timmar i backen än skidåkande stockholmare. Vi kan bryta benet nån kilometer hemifrån på en tisdagskväll efter plugget/jobbet.

En gammal grundregel är ju att spinnakerbommen ska vara lika lång som avståndet från masten fram till förstagsfästet. Men det är säkert en regel med en massa undantag!?!?! För att spira en genacker kanske annat gäller. Teleskopbommarna är nog bra. Har sett en "självlåsande" modell som sitter som berget tills man vrider den. Finns även en sort som har en tunn skena med hack i som omöjligt kan rubbas ur läge om man inte lossar en spärr.

Jag köpte en säck kalciumklorid på granngården för en hundring för ett antal år sedan. Varje höst tar jag en nylonstrumpa som jag fyller med kalciumklorid och hänger den mitt i ruffen med en hink under. Jag tätar också alla ventiler så att min "avfuktare" inte ska försöka avfukta hela mellannorrland. Den funkar hur bra som helst! Såna vintrar som de senaste, med höga temperaturer, har jag varit och fyllt på salt/tömt hinken strax före jul. Hur i hela friden detta ska kunna orsaka rost är för mig en gåta? Skulle alltså en sänkning av fukthalten öka rostangreppen?!?!? Helt ologiskt! Saltet kan ju aldrig dunsta och komma ut i luften! Det går helt enkelt inte. Salt kan inte dunsta! När jag körde lastbil så ställde de som packade containrar med stålvire in en pyts med kalciumklorid i containern innan dom stängde den. För att minska fukthalten i containern! Men köp inte dyra torrbollar. Köp en 25 kilos säck med kaliumklorid eller magnesiumklorid på en trädgårdsaffär i stället. En 25 kilos säck kostar en spottstyver jämfört med torrbollar.