PeltO

Jag är inte på nått sätt expert i ämnet lack men är det inte väldigt individuellt hur en lackad yta uppfattas? Det som är vackert för den ena behöver inte vara lika vackert för en annan, så frågan hur en redan fin yta kan bli jätte-super-mega-snygg genom att grunda med fler lager blank är högst individuell, iaf enligt mig. Men en blank lack är ju oftast tåligare än en matt eller sidenmatt, tåligare både mekaniskt och kemiskt. För varje lager matt eller sidenmatt lack man lägger på blir ytan lite grumligare, det är enkelt att testa genom att lacka en provbit med X antal lager men där den lackade ytan görs mindre för varje lager. Då kan man tydligt se hur dom olika lagrena med lack påverkar utseendet och slutresultatet. Och som nämnts tidigare så bygger man vanligtvis upp ett djup med en blank lack, d.v.s. träts struktur fylls igen ju fler lager lack man lägger på. Men för att få ett riktigt spegelblankt resultat krävs att topparna slipas ner mellan varje lager, det kan liknas ett spackelarbete. Jag skulle vilja slå ett slag för sickeln, ett mycket bra redskap som efter lite övning ger ett riktigt fint resultat. Men det krävs lite know how i hur den skall användas men även hur man lägger upp en sickel, d.v.s. slipar den. Personligen föredrar jag att bygga ett djup med ungefär 3-6 lager blank fernissa, beroende på vilken detalj det är. Jag sicklar mellan varje lager. Det mesta av lacken försvinner vid sickingen men det är bara topparna som försvinner och varje nytt lager lack spacklar igen dalarna. Tillslut är det en helt slät yta. Sickeln hyvlar mer medans ett sandpapper nöter bort materialet. Som avslutning lägger jag på ett lager sidenmatt, nu senast har jag använt just Goldspar satin och jag håller med, den lacken flyter ut riktigt fint om man använder rätt sorts pensel. Förra vintern lackade jag en vägg i båten och den 200 kronorspenseln jag använde till slutstryckningen var allt annat än lämplig, den var hopplös! Trotts att penseln var rikligt fylld med lack krävdes det ett tjockt lager för att det skulle flyta ut. Och självklart blev det rinningar av stora mått mätt. Återigen fick sickeln visa vilket bra verktyg det är, jag bytte sedan till en skumgummipensel och resultatet blev enligt mig mycket bra. Och eftersom det är min båt så räcker det med att jag är nöjd . Att sen andra komenterar hur fint det blev är ju bara en bonus.

Om en båt är längre än 7 m eller kan köras snabbare än 7 knop räcker det inte med enbart en vit runtomlysande lanterna. Men i ditt fall kan du vara lugn, på din båt sitter det nämligen en tvåfärgad kombinationslanterna på pulpit, en liten cromad sak framför det som ser ut som ett sökljus. Hoppas du blir nöjd med din nya båt, den ser riktigt fin ut! //Pelto

Jag vet inte hur jämförbara mina siffror är, men då när jag åkte bensin V8 (7,4 liters Volvo Penta) blev det inte lika mycket åkt som nu då jag har en diesel (AQAD41). Att köra upp 400 liter bensin va inte speciellt svårt medans jag nu får ligga i om jag skall elda upp samma mängd diesel. Min 200hk diesel som jag har nu förbrukar ungefär 1,1 liter/distans vid en marshfart mellan 22-25 knop. Om bensinaren drog under 2 liter/distans va jag glad, visserligen i 25-30 knops marshfart. Båtarnas skrov är ganska så olika, den ena en amerikansk DC och den andra en finsk allvädersbåt, men viktmässigt är dom lika båda strax under 3 ton. Det kanske ger en fingervisning av skillnaden i förbrukning mellan diesel och bensin. Lycka till med båtköpet, oavsett vilket bränsle det blir.

Jag kan berätta hur man gör på fordonssidan, speciellt lastbilar. I södertälje använder man flerledare på chassiet medans västkusten och tyskland använder enkelledare i flexibla rör/slangar. Jag vet att södertäljeföretaget har bra kött på benen vad gäller tillförlitligheten av flerledare jämfört med enkelledare. Men samtidigt vet jag att flerledaren kostar betydligt mer och jag är övertygad om att västkusten och tyskland kan motivera sitt val. (Om inte annat kan man jämföra vad dom olika bilarna kostar.) Men att ha lösa ledare i ett gemensamt rör/slang och sen tillföra vibrationer är ingen superlyckad kombination. Och visst en lastbils driftsmiljö är i många fall betydligt värre än för en båt och kravet på livslängd är även det högre. Därmed inte sagt att VP-rör i en båt är fel, jag ville bara tillföra en annan syn på valet av kabel. Vill man fördjupa sig ännu mer kan jag rekomendera två ISO-standarder ISO6722 och ISO14572.

Kanske överreagerar jag, men jag upplever att alla TV-program om båtar eller båtliv alltid verkar vara producerade för en målgrupp som aldrig har sett en båt förut. På sin höjd har man sett en båt i en bok någon gång. Nivån är ju så låg. Om man nu i en reklamkanal har 23 minuter och i den fria televisionen 30 minuter programtid, varför väljer man då att visa svepande skärgårdsvyer i 12 minuter? Och de få gånger det visas nått från någon seglingstävling är det allitd svepande, långa, inzoomade bilder men lite bakgrundsmusik och en icke påläst kommentator som snabbt berättar vem som van. Man får ju ingen som helst uppfattning om det var ett jämnt race, vilka problem ställdes de inför och hur löste man dom i så fall. Jag undrar hur tittarreaktionerna skulle se ut om ett F1-lopp, hockey eller fotbollsmatch skulle producerades på samma sätt. Man skulle t.ex. inte visa loppet eller spelet utan bara visa närbilder med lite lugn musik i bakgrunden. Och för att inte ge för mycket insikt i loppet/matchen klipper man då och då in en intervju med någon som t.ex. talar franska. Att intervjun sker på ett annat språk är i sig inget problem däremot att kommentatorn enbart lyckas förmedla 30% av vad personen säger. Och att själv försöka höra vad personen säger är ju inte direkt lätt eftersom man har kommentatorn babbalandes. Eller varför inte ett fiske och jakt program där man börjar med att berätta vad som är fram och bak på bössa respektive spö? När Martin Timell och hans hemmafixarknarkarkollegor piffar till hem i TV-rutan, förväntas tittarna veta vad en hammare, komposthög och avigsidan på ett tyg är för nått. Varför kan man då inte förvänta sig att publiken till ett program om båtar faktiskt har lite kunskap i ämnet Oj, det här blev ett långt , men det är iaf vad jag har reflekterat över när det gäller TV-program om båtar. Eller är det jag som har för höga förväntningar?

Ytterligare en aspekt som man bör ha i åtanke är vart elcentralen för landströmmen är placerad i förhållande till intaget. Jag vet inte om det är reglerat i någon föreskrift, lagtext eller om det bara är en rekomnedation. Men jag ha för mig att den maximala längden på kabeln mellan intag och central är 3m om kabeln är skyddad via ett extra mekaniskt skydd. Om kabeln är oskyddad är motsvarande längd bara 0.5m. Men som sagt, jag vet inte vart jag har läst eller hört detta så jag vill inte på nått sätt påstå att det ovan är korrekt. Men det skulle kunna vara en orsak till att en del båtar har intagen placerade i fören medans andra har dom i aktern. Beroende på vart elcentral och batterier är placerade... //PeltO

Jag har oxå funderat på hur man kan lösa insyn och bländade sol på ett smart sätt i min båt. Framrutan blir som framsidan på ett akvarium när man ligger i hamn. Ett tag funderade jag oxå på att tona rutorna men det är just det som redan nämnts, nämligen sikten vid dåligt väder och mörker som gjort att jag avstått ifrån det. Men jag såg en intresant produkt i en båt på båtmässa förra året. En rullgardin som snabbt fixade både solskydd och insyningsskydd vid behov. Tyvärr har jag inte fått tummen ur och beställt någon ännu. http://www.solar-screen.se/50-page-produkter.aspx Hemsidan är inte den bästa och bilderna är varken många eller tydliga, men produkten verkar intressant. Den gardinen som jag såg mins jag som betydligt mindre än den som syns på hemsidan, d.v.s diametern på själva rullen var inte större än en gammal filmburk.

Hmmm, först behövs nog en litet förtydligande. Med multigivare, antar jag att du menar displayen eller multiinstrumentet. Jag har svårt att tro att det finns en kombinerad givare för bränsleförbrukning, djup, fart mm. Däremot så kan en display eller ett instrument visa information från flera olika givare. Nu är jag inte helt säker på hur just ditt system ser ut, men vanligtvis så brukar djupgivaren vara en egen enhet medans temp och fart kan vara kombinerade. Information om förbrukningen kommer från motorstyrenheten. Eftersom du inte får fram en djupsiffra eller ett felmeddelande skulle jag börja med att lokalisera djupgivaren och kolla att den är korrekt ansluten till huvudenheten. Även säkerställa så att det inte är något kabelbrott på vägen. Har djupvisningen fungerat tidigare, eller är det ett helt nyinstallerat system?

Haha, kul läsning. Men det va attans vad snåla dom va med flaggan, fanns det bara gästflaggor kvar i affären när kom köpte flagga? En sån där liten pappersflagga på tandpetare som man sätter i tårtor mm hade ju fyllt samma funktion men till en bråkdel av priset .

Hälla sand i någons tank? Ja, det finns säkert folk till det med, men vad är sannolikheten att man skall råka ut för det? Och man undrar ju genast vad vederborande häller i ens färskvattentank... Först hade jag tänkte montera en kulventil som bränslelås, men den gula plastkvasten från vetus var betydligt lättare att montera så för mig blev valet ganska så lätt. Annars så tycker jag att en ventil är en smart lösning med den hindrar ju bara ett eventuellt sandsabotage fram till nästa tankning.

Jag har ingen erfarenhet av låsbara tanklock för marina applikationer, däremot av en sån här http://www.vetus-shop.com/fuel-theft-security-device-for-hose-id-and216-38-and-51mm-p-1799.html Jag vet ju såklart inte om den har avskräkt någon tjuv eller om jag skulle ha klarat mig ändå, men än så länge har jag fått ha min diesel i fred. (peppar, peppar...)

Det var meningen att det skulle följt med en bild oxå... Men den kommer här istället . Just det här hålet sitter under en relingsstötta så dom två skruvhålen som syns tejpade jag igen så att inte epoxin skulle rinna ut. Och det var p.g.a. att jag senare skulle skruva tillbaka stöttan som jag ville ha microballongerna som en slags armering.

Jag har vart med om ett liknade problem. I våras plastade jag igen ett hål i skrovet. Det var vid demonteringen av en djuphavssonar som ett ca 30 cm stort hål ”blev till”. När jag ändå skulle blanda större mängder epoxi blandade jag lite extra och passade då på att fylla igen några mindre hål längs med relingen, hål som använts vid skumfyllning av skrovsidorna. Tyvärr hade tidens tand gjort sitt för att bryta ner dom plastpluppar som satt i hålen och ett läckage med tillhörande vattensjukt skum a´ la trissjolle var inte långt borta. Innan jag hällde epoxi i hålen blandade jag i microballonger för extra utfyllnad. Och det är då jag stötte på patrull. Plastningen av hålet i skrovet härdade hur fint som helst men där jag hade tillsatt microballonger ville det inte härda lika lätt. Epoxin kom från samma batch, noga blandat med en rörpinne. Dessutom enligt konstens alla regler i två olika burkar. Först röra runt i en burk därefter hälla rubbet i en ny burk och röra lite till. Så själva blandningsförfarande följde standarden . Som en parentes kan jag tipsa om engångsglas i lite mjukare plast, dom tycker jag är riktigt bra att blanda i! Omgivningstemperaturen var ju den samma för det stora hålet som för dom mindre så den faktorn kan vi ju oxå bortse ifrån. Jag vill gärna lägga skulden på microballongerna dom har även i andra fall visat sig värdelösa eller så är det han som använder dom som är värdelös... Men numera undviker jag dessa förhäxade microballonger och ändrar viskositeten med limpulver istället. Jag vet inte om det hjälper i dig i ditt fall, men jag lät iaf geggan vara några dagar för det härdade ändå så sakteliga och sen toppfyllde jag med ren epoxi. Och då härdade allt som vanligt. Förra vintern använde jag ca 4 kg epoxi från Biltema och det var bara dom gånger jag envisades med att blanda i microballonger som det gick åt @#$%&!

Jag har för mig att jag i någon dokumentation för AD41:an läst att rekommenderad kapacitet för startbatteriet är 140 Ah. Men att bara stirra sig blind på Ah tycker jag är fel, ett startbatteri skall ha ett högt CCA-värde (Cold Cranking Amperes). D.v.s., två batterier med samma Ah kan ha olika CCA, men där batteriet med högre CCA kan leverera mer ström under en kort stund och är därför bättre lämpat som startbatteri. Ett förbrukningsbatteri skall däremot leverera ström under en längre tid och behöver därför inte ha ett högt CCA men det bör tåla cykling bättre. Ett startbatteri har en ganska så gynnsam tillvaro jämfört med ett förbrukningsbatteri. Det effektuttag som sker under en motorstart är relativt snabbt åtgärdat medans förbrukningsbatterier töms mer och kräver mer laddning för att återgå till full kapacitet. Ett marin & fritidsbatteri är t.ex. en kompromiss mellan ett startbatteri och ett förbrukningsbatteri, och som med alla kompromisser betyder det i princip att det inte bra på nått... För egen del använder jag startbatterier ämnade för start och till förbrukning batterier med en större tålighet mot cykling. Om det skall vara ett öppet eller slutet batteri avgör plånboken. Men genom att välja ett batteri ämnat för dess uppgift och sköta det rätt klarar man sig bra med ett billigt. Men visst det kräver lite omsrog. Mitt råd är att köpa en så stor förbrukningsbank som plånbok och utrymme medger. 2x140 Ah säger i sig inte så mycket, det beror även på hur mycket varje förbrukare används och hur ofta ny energi tillförs. Om du kör motorn varje dag kan det säkert gå bra, men om ni som jag gillar att ligga kvar i en trevlig vik under några dagar utan att köra motorn räcker inte den kapaciteten speciellt långt. När vi ändå är inne på solcell och kokning. Min solcell (60W) eller snarare laddningsregulatorn (Naps Maxpower) har gått hårt åt på min förbrukningsbank i sommar. Alla celler hade blottade blyplattor och det hade jag inte förväntat mig av en smart laddningsregulator. Ändå har jag låtit kylen stå på när båten legat i hamn under veckorna. Därför funderar jag på att komplettera med en enklare regulator som används när båten ligger i hamn och sen bara köra maxpowern när jag är ute och strömbehovet är stort. Smarta batterimätare har jag ingen erfarenhet av utan jag klarar mig bra genom att enbart mäta spänningen. Men visst har jag suktat efter en smart mätare men hitintills har inte behovet övervägt marginalnyttoeffekten.

En del färger har en angiven maxtid innan sjösättning, om man väntar för länge med att sätta båten i sjön rekomenderas att man målar ytterligare ett lager innan sjösättningen. //Pelto

Jag gjorde rent min tank med oxalsyra, funkade riktigt bra. Speciellt eftersom min tank inte går att montera ur samt att det bara är två av fyra utrymmen som är åtkomliga via manluckan. http://www.maringuiden.se/forum/;thread=375909&highlight=bakterier //Pelto

Motorn kommer inte att gå sönder under vintern bara för att man inte byter olja och filter, däremot så kan motorns livslängd ev. kortas. Med hur mycket är omöjligt att svara på. Farsgubben min bytte inte olja i sin MD11 på två vintrar med samma argument som du, -Den har ju inte gått så långt. Samtidigt nojar han över att en dag tvingas köpa nytt eftersom den har jobbat på i många år... Dubbelmoral??? För egen del skulle jag inte tveka att byta olja och filter igen efter 15 timmar om det var en vinterförvaring som väntade, kostnad och tidsåtgång för ett extra byte är försumbart i jämförelse med ett motorhaveri. Hur du än gör, lycka till //Pelto

Jag påstår inte att så var fallet just här, men ett vanligt problem är att polskor dras åt för kung och fosterland. Jag har sett åtskilliga exempel där skruvarna på batteripolskor fått midja eller dragits av och batteripoler som deformerats p.g.a. för högt åtdragningsmoment. Batteripolskor tillåter en viss relaxation och återfjädrar vanligtvis men har åtdragningsmomentet varit för högt finns det risk för en brottanvisning som senare leder till avbrott. Men jag håller med trådskaparen, det finns många riktigt dåliga batteripolskor på marknaden eller väldigt få bra. Allt beroende på hur man ser det... Batteripolskor är även ett knepigt område då det finns ett lagkrav som förbjuder bl.a. personbilsindustrin att använda batteripolskor som innehåller bly. Eftersom batteripoler består av bly är det önskvärt att även polskon är pläterad med bly för att bl.a. slippa galvaniska strömmar. Det kan ju tyckas vara overkill att förbjuda 1-2g bly i en polsko när det finns flera kilo bly i batteriet... Kanske lite off topic men jag kunde inte låta bli och sannolikheten att någon moderator kommer med pekpinnen verkar ju iaf va liten. Nu när jag ändå har trampat lite off topic och det tidigare har nämnts båttillbehörsaffär kan jag passa på att gå hela vägen. Jag besökte tre båttillbehörsbutiker i den spanska kuststaden Motril tidigare i veckan och jag saknade verkligen butikerna här hemma, trotts att de alla har ungefär samma sortiment. För till skillnad från butikerna i Spanien så har de här hemma iaf saker att sälja. Spanjorerna verkar vara nöjda med att enbart kunna köpa ankare, fendrar, tampar, begagnade skeppsventiler och fiskedrag i sina båttillbehörsbutiker som inte är större än en normal frisersalong.

Jag har vart en trogen läsare sedan starten och jag kan hålla med om att det har skett en successiv kvalitetsförsämring av artiklarna. Om jag ska vara helt ärlig så tycker inte jag att den va så värst bra från början heller men det blev betydligt bättre med tiden. Jag har i första hand läst PB för att få idéer och förslag till förbättringar samt tips och råd ang. hur jag kan gå tillväga inom de områden som jag inte behärskar. Det är inte för båttesterna som har jag läst PB, de har jag tagit del av i andra tidningar. Men nu på senare tid är min uppfattning att det är vanliga läsare som gjort något större ingrepp på sin båt, dokumenterat det med 140st foton, skrivit en enkel beskrivande text och skickat in allt till redaktionen. Men missförstå mig inte nu, jag tycker inte att det är fel på vanligt folk som jobbar med sina båtar och berättar hur de har gjort, tvärtom! Utan jag förväntar mig mer djup och journalistik av artiklar publicerade i en tidning. Ett forum som detta hade vart ett bättre media för gör det själv-artiklarna så som de har sett ut den senaste tiden. När den prenumerationen går ut kommer den inte att förlängas, vilket jag tycker är synd för det har vart en bra tidning tidigare.

Under min barn/ung-dom åkte jag runt i en liten styrpulpetare med en 30 hästkrafter stark Yamaha på akterspegeln. Till den hade jag ett litet MC-batteri och det fungerade hur bra som helst. Det fanns även andra förbrukare utöver startmotorn så som en liten länspump, el-tilt och lanternor. Men det fungerade som sagt jätte bra. Nu, snart 2 decennier senare sitter jag på lite mer kunskap i ämnet elektronik och skulle därför börja i andra änden. Hur stort batteri kräver din motorn? D.v.s. hur många A drar startmotorn under ett uppstartsförsök. Därefter skulle jag välja ett batteri som kan leverera den startströmmen som krävs, gärna med kapacitet för flera startförsök. MC-batterier är oftast optimerade för start medans marin&fritidsbatterier är en kompromiss mellan startförmåga och förbrukning. Titta efter ett batteri med högt CCA-värde, det anger hur mycket ström batteriet kan ge under en kort tid. Lycka till //PeltO

Det enda som kommer att hända jämfört med en kraftigare laddare är att det kommer ta längre tid att ladda din batteribank och det var ju inte det primära syftet... Men visst kommer det att fungera. Själv använder jag en Ctek safir 90 till min förbrukarbank om ca 200 Ah för underhållsladdning vintertid och det går alldeles utmärkt trots att laddaren är ämnad för mindre batterier så som till MC, snöskoter, gräsklippare mm. Senast ändrad av PeltO | 11 augusti 2011 | 22:31

Hmmm.. jag tycker att det verkar vara tvärtom. När du byglar G (jord) och S (sensor) så blir motståndet i princip noll och då skulle mätaren visa full tank. Det tycker jag tyder på att mätaren inte går från tom till full som en 0-180 ohms mätare. Om du har tillgång till en vridpotentiometer kan du ju koppla in den istället för givaren och då lätt se mellan vilka värden din mätare arbetar. //Pelto

Du är på rätt spår. Då tror jag att Du har en givare som går mellan 0 och 180 Ohm eftersom USA-modellen förmodligen skulle visa tomtank vid 240 Ohm eller mer, men det är bara en teori...

Oj!, den där givaren har sett sina bästa dagar. Oavsett om givaren är trasig eller ej skulle jag ändå byta ut den, det är bara en tidsfråga innan den lägger av. Om den nu inte redan har gjort det... -Man saknar inte bensinen förens tanken är tom. Enligt mig är en korrekt bränslenivåvisning en viktig säkerhetsdetalj.

Ja, tänk vilken lycka om tanken alltid vore full =) Mitt svar bygger på antagandet att visaren på mätaren går ner till noll då strömmen bryts, och visar full tank då strömmen slås på. Jag skulle först ta och Ohm-mäta givaren, d.v.s. först koppla bort dom ledare som sitter på givaren och med en multimeter mäta hur många Ohm givaren ger. Därefter sätta tillbaka ledarna på givaren och göra samma mätning men den här gången vid mätaren. Koppla loss dom två kablarna som kommer från givaren och mät hur många Ohm Du har över givaren där. Beroende på vilka värden Du får finns det olika sätt att komma vidare. Om Du får ungefär samma värde både vid givaren och mätaren är givaren och kablaget OK, vanligast ett värde mellan 0 och 180 Ohm. Det skulle även kunna va ett värde mellan 30 och 240 Ohm då det finns givare som visar tom tank vid 240 Ohm och full tank vid 30 Ohm. Men låt oss för enkelhetens skull anta att Du har en europeisk givare som visar tom tank vid 0 Ohm och fullt vid 180 Ohm. Hur som hellst så skulle två relativt lika värden innebära att felet förmodligen sitter i mätaren. Får du ett betydligt högre värde vid mätaren har Du problemet mellan givaren och mätaren, d.v.s. kabelbrott, eroderade kontakter, glapp, mm. Om det är möjligt att ta ur givaren ur tanken kan Du även mäta över den samtidigt som Du manuellt manipulerar nivån. Då ser Du även vilken sorts givare det är Du har i båten. Givare av hävarmstyp kan ibland fastna och om din har suttit där sen -89 är risken stor att den har rostat fast. Bifogad bild visar just en hävarmsgivare som gjort sitt... Lycka till! /Pelto