IngemarE

Sötvatten leder ström otroligt mycket sämre än saltvatten, så om du bara seglar i Mälaren är det helt naturligt att anoderna inte tärs knappt alls. Det är inget fel, det är kemi 😉. Det viktigaste är att du inte ser någon färsk täring på metallen den skall skydda. Själv åker jag mestadels bara i Vättern och insjö/kanalsystemet och jag byter anoder med 5-10 års mellanrum, och då är de ändå inte slut. När det gäller kontakt via skruvarna så brukar det bli kontakt. Men bäst är att putsa till ytan under anoden så den ligger an direkt mot metall. På tal om anodens skruvar - en stor svensk båttillbehörskedja sålde ett tag axelanoder med svartoxiderade (=isolerande) skruv. Syftet var något kryptiskt att skruvarna inte skulle korrodera för då kunde ju anoden ramla av i förtid. I praktiken kan man ha nästan vilket skräpmaterial i skruvarna som helst, då anoden ju skyddar skruvarna från korrosion.

Då är du välkommen att titta på min hemsida 🙂. Väldigt praktiskt för att se laddning även av motorbatteriet, samt strömförbrukning på prylar om man - som TS - även kör en del annat än bara motorn på motorbatteriet. EDIT: Ja, jag håller med om att det nog är rätt ovanligt, där har du helt rätt.... Om man har råd och möjlighet kan jag rekommendera att sätta ett batterimätinstrument även på motorsidan. Som sagt kanske mer för att övervaka ström/laddfördelning mer än kapacitet. Men det blir som ett gift - att mäta är att veta (oftast i alla fall). Bild på instrument med två shuntar (hemmabygge i vår gamla Albin 25 för 25 år sedan): Och en (dålig) bild på den display som sitter i nuvarande båt (som inte bara har koll på motor/förbrukarbank via var sina shuntar utan även en del annat. Samt ligger och lyssnar på NMEA 2000). Men det har hänt lite på displayutvecklingen, denna kostar mindre än den tvåraders LCD på sin tid som användes på bilden ovan: Ber om ursäkt om det blev lite OT....

Den texten skulle jag inte ge så mycket för, det går inte riktigt att generalisera så. Och är det motorsäkringen eller shunten som avses ? Tänk också på att en större shunt ger sämre noggrannhet på låga strömmar. Även t ex en 300A-shunt bör fungera om du kollar att specen på den verkligen är för 300A kontinuerlig last. När vi nu ändå talar om höga strömmar - välj en ANL-huvudsäkring av i alla fall hyfsad kvalitet. Jag har själv t ex 3 st 400A till bogprop, akterprop och motor. Just akterprop är sist monterad, och jag köpte då en tiopack med 400A eftersom jag ändå ville ha några i reserv. Men till akterprop gick sönder, ibland flera gånger per säsong. Konstaterade på batteriinstrumentet att den höll sig på bara drygt 300A som värst, men säkringen brann ändå efter ett tag. Det skulle visa sig att dessa säkringar märkta "400A" bara klarade knappt 200A. Köpta från en marknadsplats långt bort i öster, billiga som bara den och massor av värden fanns att välja på hos säljaren. När jag kollade på de 150A jag köpt samtidigt inser jag att de ser exakt likadana ut, med precis samma tjocklek och form på säkringsdelen innanför fönstret, som mina 400A. Säljaren hade antagligen bara en modell, men stansade in siffrorna efter beställning. När jag konfronterade honom med detta fick jag bara det korta svaret att jag ju beställt "400A" och det står "400A" på varan jag fått. Så då är det helt rätt, jag har fått det jag beställde....

Jag har själv shunt även på startbatteribanken, och 500A fungerar bra, med marginal. Det är ju också den kontinuerliga lasten den klarar, momentant håller den för lite till. Angående att koppla startmotorn separat - shunten ligger ju på minussidan, och startmotorn brukar ha minus i godset. Dvs den kan inte kopplas direkt till batterierna utan att även hela motorn och allt annat som berör den (inklusive generatorladdning, om du inte har tvåpolig generator) också blir kopplat direkt.

Nej, egentligen inte, eftersom shunten ligger på minussidan så kan man lägga vilka batterier/banker man vill via den, och den kommer då visa data för alla batterier som går via den. Oavsett om de är separerade på plussidan som olika batteribanker. Fast det är ganska opraktiskt/missvisande att ha en shunt till flera batterisystem, eftersom alla kommer mätas som en och samma och man vet då inte vilket av batterierna(bankerna som har vilken laddstatus. Så i praktiken är det som @raol skriver - använd en shunt till bara ett batterisystem.

Svårt att förstå var skadan är, typ av båt eller ens om fotot är taget från in - eller utsidan (fast jag antar utsidan). Ta gärna ett extra foto på lite distans så man ser sammanhanget 😉 Men oavsett håller jag med @Peter_K - det är inte svårt att laga skador eller hål i glasfiberarmerad plast. I synnerhet inte under vattenlinjen där ytfinishen inte behöver vara 100%. Tvärtom ganska enkelt och t.o.m. lite kul. I alla fall ibland...

Är det du som har mätt eller har de varit inlämnade och mätts av en firma ? Som jag uppfattar mätvärdena så är mätnoggrannheten inte bättre än 10 bar, eftersom alla tryck är jämna tiotal (dvs en nolla på entalssiffran). Så i verkligheten kanske det bara skiljer några få bar mellan dem. Och översatt till procent så är även 10 bars skillnad (om det skulle vara så mycket) bara 4%. Jag hade levt med det.

Ja, tog reklamationen skriftligen via mail så jag skulle kunna visa bild på hur de såg ut (bor ju inte nära någon butik så det är postorder). Invände sedan mot det "något inkompetenta" svaret, men fick i princip samma svar en andra gång där man hänvisade till svaret man redan givit (från en annan person/signatur, det var ju mot deras info@.... jag mailade så det är väl en happening vem som svarar). Men redan att en person kan ge ett sådant svar visar att företagen har anställda som inte har en aning om båtlivet....

Här kan jag absolut inte hålla med. Senaste exemplet är svarta fenderpyjamas från Erlandssons, som skiftade färg till mossgrönt och blev som sprött papper redan efter bara några sommarmånaders förvaring i fenderhållarna på pulpiten. Svaret från Erlandssons var att det minsann inte var fel på dem och skäl till reklamation, det var jag som inte tagit hand om dem "på rätt sätt": Fendrar skulle enligt deras personal inte vara framme/ute i solen när man inte använder dem ! Och Hjertmans har inte bara problem med att ta hand om reklamationer - deras leveransprecision och administration vid beställning är ibland bedrövlig. Men restnoterade saker faktureras ofta redan vid beställning, inte när de långt senare levereras. Istället köper jag mer och mer av de små svenska marinföretagen, som inte är anslutna till samma kedja, där personalen vet vad de säljer.....och inte minst varför. Ofta är priset dessutom lägre än hos de stora.

Den tabellen är väldigt användbar och visar också tydligt hur batterispänningen sjunker vid last även på ett helt friskt och fulladdat blybatteri. Det är lätt att tro att batteriet är dåligt bara för att man läser en låg spänning, men lasten betyder väldigt mycket också. Ett exempel - med tändningen påslagen men utan motorn igång på min bil har jag aldrig över 12V (ofta 11,5-11,8V eller så) trots AGM och nästan fulladdat. Men i det läget drar/lastar bilen också minst 15A ur det stackars batteriet.... Instämmer också i att tabellen nog stämmer bäst för ett friskt blybatteri av AGM-typ, då min erfarenhet säger att ett "medelstort" vanligt bly/syra nog ger minst en eller ett par tiondelar lägre vid dessa laster. Men värdena är också ganska beroende inte bara av batterityp (som du varit inne på) utan minst lika mycket av batteriets storlek (kapacitetstalet). För ett 60Ah är t ex 5A-lasten mycket tuffare än för ett 100Ah, och mäter man en hel batteribank med flera parallellkopplade batterier (flera 100-tals Ah) så skall ju spänningspåverkan vid last vara betydligt lägre än i tabellen.

Hur får du 0,77V spänningsfall vid startströmmen ? Med de 4,5-5m totallängd på kabeln så motsvarar det en start på 4kW/3hk, och det är nog dubbelt så kraftigt som den du har på MD11:n....

Alla båtar är olika, och beroende hur det ser ut (du kan troligen återanvända en stor mängd kablar/kabeldragning) så är det bara du som kan veta. Det är därför du nog aldrig kommer hitta något som passar perfekt direkt i just din båt. Men däremot kan du leta här på Maringuiden, titta på tips från hemsidor och tillsammans med hur det ser ut idag (och vad du vill städa) plocka det som kan passa. Ämnet är uppe minst en gång i månaden, så det finns massor att plocka av för att göra ditt egna förslag/idé.

Under start gör batteriets inre resistans och kemi att det kan säcka ett par volt i spänning. Att då tappa kanske 0,5V i kabeln är inga problem. Starten är gjord för att kunna dra igång motorn ner till i alla fall 8V spänning. I praktiken laddas batterierna i allmänhet och över allra största delen av sin uppladdningsfas av en ström som är långt mindre än dagens generatorer kan ge. Det är batteriet, inte generatorn som bestämmer vilken ström det skall sluka. Generatorns uppgift är att lägga på 14V eller drygt det, sedan bestämmer batteriet laddströmmen. Om batterierna är riktigt urladdade (men friska) kan du få en initial ström på kanske upp till C/5 (20A för ett 100Ah-batteri), så dina två skulle då kunna dra i sig 40A. Men detta sjunker väldigt snabbt (första halvtimmen kanske), och under merparten av laddtiden kommer det snarare handla om 5-10A per batteri. Så för laddningens del vinner man faktiskt inte mycket på att dimensionera efter generatorns maxström. Nu verkar du inte heller ha några stora och långvariga strömslukare. Annars är det också av intresse att dimensionera generatorkablaget efter dessa. För de drar (eller ska dra) också sin ström från generatorn, och om de är dominerande och orsakar spänningsfall så batterierna inte får sina 14V eller drygt det utan kanske bara 13,5V - ja då drar batterierna inte alls i sig lika mycket laddström och laddningen tar längre tid *). Men nu talar vi förbrukare som drar kanske tiotals A eller mer och under längre tid och som är tänkta att försörjas av generatorn när motorn går. Man har kanske inte så många sådana saker i en båt, men i en bil är dessa ofta dominerande när det kommer till strömförbrukning under motorgång. En modern bil drar t ex inte sällan uppåt 20A bara tändningen slås på och bilens el/elektronik samt ljus är igång.... Till din motor skulle jag tycka 35mm² till starten/motorn från batterierna är fullt tillräckligt och kanske 16mm² mellan generator och startens plusanslutning. Det är väl så det är kopplat i original (?), och dels blir det en kort klenare kabel då laddströmmen kan använda startpluskabeln mellan motor och startbatteri (via säkringen och brytaren). *) Så länge man har en spänning högre än batteriets egen-EMK (knappt 13V) så blir de dock alltid fulladdade - förr eller senare. En del hävdar att de inte kan bli det om laddspänningen inte är uppåt 14V (eller ännu högre enligt en del) men det är alltså inte sant.

Vi behöver väl inte anmäla någonting, mig veterligen. Däremot är man som köpare (=importör) skyldig att tulla/momsa, åt båda hållen. Inte krångligt alls - numera. En utlandsbetalning via banken till personens (eller företagets) konto för båten och en betalning till tullens konto som vilken svensk betalning som helst när den passerar gränsen. Eller till ett tullombud, ibland lättare att anlita för alla papper (men kostar några tusen). Det jag syftade på med "en påse pengar" är att svenska tullen var bland de sista att förstå och hantera digital betalning från privatpersoner. Men det är historia sedan länge.

Mångtrådig - ja. Billig - njae. Om man inte har tillgång till grossistpriser och inte behöver väldigt långa längder så är det faktiskt ganska prisvärt att köpa startkabel till bil. Här får du t ex nio m (2x4,5m) 35mm², mångtrådig och rätt smidig, till samma pris som två meter av den kabeln du länkade till.

Och då skall man också veta att Trustpilot (numera) är allt annat än oberoende, och att de trots alla möjligheter företagen har att genom "funktioner" på TP släcka kommentarer de inte gillar, har så dåliga omdömen.. Men TP är nog en annan tråd 😉

Du har helt rätt. Det finns ju olika "system" för epoxispärr, och t ex Gelshield 200 skall läggas i fem lager om jag inte minns fel. Det är nog helt riktigt att inte tumma på det. Däremot har jag tittat på vad jag ev. i en framtid skulle lägga på min båt där ju 1k-primern släpper, alltså efter en renblästring, och då hittat "system" med epoxigrund/spärr som bara kräver två lager. Där snurrade min tanke till det.... 😬 ----------------- (F.ö. har det framkommit att Jotun levererat minst en batch felaktig primer till varvet där min nya båt byggdes 2021, som varit den sannolika orsaken till att den först reser sig, sedan släpper i sjok. Den liksom löser upp sig och det verkar vara värre i just sötvatten. De har via varvet/underentreprenör via goodwill stått för blästring och ommålning av många av varvets (nästan nya) båtar. Tyvärr har responsen ang just min båt avstannat, ungefär samtidigt som Jotun slutade med bottenfärg helt. Så jag får nog fixa det själv - så småningom.).

Men nu gäller frågan en tämligen ny båt, inte en segelbåt från slutet 70/tidigt 80-tal, då plastpesten var vanlig på ett helt annat sätt. Och även om historier vad forummedlemmar gått igenom med sina (gamla) båtar och hur de löste plastpesten på dessa kanske kan vara intressant läsning, så har TS varken plastpest eller en båt som är jämförbar. TS: Jag hade passat på och lagt åtminstone ett par lager 2-komp epoxi om den nu är så ren och fin som den verkar vara. Men mest för att tillfället med så ren botten aldrig kommer igen, sannolikt duger vanlig grundfärg/primer lika bra. På min nuvarande båt (2021) är det just varvsmålad enkomponents primer/grundfärg och sedan bottenfärg. Båda 2+2 lager och Jotun. Plastpest är jag inte orolig för, däremot sitter inte grundfärgen speciellt bra utan lossnar ibland vid avspolning med högtryck så den redan börjar se rätt fläckig ut. Detta har jag aldrig upplevt med 2-komponent epoxiprimer såsom Gelshield o.s.v. på tidigare båt, men om det beror på dåligt underarbete innan primern lades (av varvet) på den nyare vet jag inte.

Teoretiskt rätt men svårt i praktiken. Då det är en gammal lucka så kan man nog utgå från att färgmatchningen inte är bra. Risken att det kommer se ut som ett lapptäcke är stor. Sprickor måste fräsas ur så det blir ett "dike", annars syns snart sprickan igen. Hål bör också gradas ner för att få en större övergångsyta på utsidan, annars kommer den nya topcoaten att spricka. Jodå, gelcoatspackel är i praktiken gelcoat/topcoat med just mikroballonger eller motsvarande i, för att få det trögt som smör ungefär. Men skall man ändå lägga ny topcoat kan ett polyesterbaserat spackel med glasfiberarmering (Biltema har flera sorter) användas i större hål/skador för att få en bra lagning som är starkare och segare än gelcoatspackel. Topcoaten kan du "måla" på, men den kan också sprutas (efter viss förtunning). Räkna dock med att det i båda fallen blir ränder och/eller ojämnheter som behöver slipas (försiktigt, för att inte gå igenom) och slutligen putsas/poleras. Jag har aldrig lyckats få en snygg yta direkt, oavsett plastfolie eller andra metoder, men jag är ju bara amatör 😉 Däremot finns en del bra lacker/färg som kan ge ett nog så bra resultat som topcoat, om än inte riktigt lika hårt. Det hemstöpta peket på min förra båt fick så mycket skador i gelcoaten när det lossades från formen (och även efter anpassningen till båtens form) så jag beslöt att spraymåla det för att få det snyggt. Med en billack på sprayburk, som min lokala färgbutik blandade till efter ett scannat färgprov/gelcoatbit. Det såg fortfarande helt ok ut när jag 15 år senare sålde båten.

Jag skulle sänkt "Absorption voltage" till 14,1V. Nu har du dock så liten panel att regulatorn sannolikt aldrig kommer kunna hålla de olika spänningarna/stegen förrän batteriet är nästan fulladdat. Så de olika "moderna" är i praktiken overkill - just i ditt fall med en så liten panel. Men det viktigaste är att du får laddning, och det kommer du få 🙂

Men allt detta har du ju redan skrivit - många gånger. Det blir inte mer sant eller rätt bara för att du upprepar samma sak gång på gång. Eller tyckte du kanske att det blivit lite väl lugnt nu, och kände att det var dags att börja älta allt igen ?

Skillnaden är att detta är specat för 230V, men i övrigt är det ju faktiskt inte bättre - håller med. 🤐

Med risk för att detta tips blir gammalt om ett par veckor, så har du ju ett intag just nu ute på Tradera som borde passa direkt i samma "hål".

Inte ens om laddaren lämnar uppåt 10-15A i laddström drar den över 1A på 230V, så att de delar säkring är inte ett stort problem - ur den aspekten. Men under vinterförvaring eller när VVB är tom kan det vara bra att ha den på ett eget uttag och egen säkring som då stängts av, så man inte råkar spänningssätta en VVB utan vatten. Delar i övrigt @Lintotts utmärkta inlägg. Fast monterade uttag i båten skall vara fast anslutna till centralen. Kan också ana att det är mer eller mindre "lampsladd" till dessa, vilket inte är ok. De bör dras i skydd (såsom kabelslang) alternativt att riktig installationskabel används. Intaget skall du byta, för som du ser är det inte godkänt för 230V-spänning. Med till vad får du nog fundera på. Jag kör själv med ett diskret DEFA-intag, men de är inte så billiga heller. Ett infällt CEE-intag (samma kontakttyp som du har i landströmsänden av kabeln) är nog bland det mer rejäla och prisvärda, men används idag mest på husvagnar/husbilar. Och litet är det ju inte direkt.... EDIT: @Lintott hann före.....

Den laddaren har bara utgång för ett batteri/batterisystem, så om den laddar båda batterierna innebär det ju i så fall att du har två parallellkopplade batterier i båten.....till motorn ? Eller har du bara "ett" batterisystem till allt (man har annars oftast ett separat motorbatteri och ett eller flera för "bodelen", elektriskt separerade från varandra). Framgår heller inte om det var med denna du behövde ladda i två veckor eller hur lång tid som var "lång tid" för att ladda batteriet. Jag förstår din frustration att vilja ha allt fixat så snabbt det går eftersom båten ligger en bit bort. Men vi försöker nog alla få dig att stanna upp och försöka ta det just väldigt stegvis och systematiskt. Det är hela tiden hur det ser ut i din båt och din installation som är väsentligt. Länk till hur reservdelarna ser ut i en katalog säger inte så mycket, och då du inte har båten just där kan du väl antagligen inte ens säga säkert själv att det ser ut just så i din båt. Den har haft många ägare som gjort på sina sätt, och varje båt är oftast unik i sitt utförande. Inte för att det behöver vara fel, för det finns många sätt som kan vara rätt. Med "bränslefilter" så avsågs dessutom nog i första hand inte bara filtret på motorn, utan det förfilter (ofta med vattenavskiljare) som brukar sitta tidigare, mellan tank och motor. Och i ditt fall inte minst hela bränslesystemet - från tanken och framåt. Öppna manluckan (som bör finnas), lys ner och titta i tanken. Fortsätt sedan framåt - kolla filtren, och glöm inte att motorn måste luftas efter att du öppnat något i bränslekedjan såsom filter eller anslutningar. Annars startar den (oftast) inte. Det mesta av detta har dock redan påpekats och tipsats om, men jag tror du skall läsa igenom hela tråden igen och begrunda alla tips. Gärna flera gånger, och låta det sjunka in. Sedan försöka hitta manual på motorn och läsa dig till hur det fungerar, servicepunkter och framförallt hur man gör det på din motor. Det finns ingen "quickfix" (som att köpa startbooster eller fundera på t ex varför starten drar så mycket ström o.s.v.) utan du måste systematiskt gå igenom steg för steg. Men inte minst - om du vill ha hjälp och tips och ge oss (som bara har bildskärmen som länk till dig) en så bra bild som möjligt - svara så bra du kan på varenda fråga och fundering du får. Även om den verkar oväsentlig 😉. Bilder kan enkelt förminskas, antingen direkt i din mobil eller via ett enkelt program. Eller ställ helt enkelt ner upplösningen på kameran, super-duper24K-upplösningar och annat över normal HD har normalt ingen praktisk nytta utan käkar bara minne och är mest försäljningsargument. Har man inget foto är siffer- och modellbeteckningar det näst bästa. Inte bara fabrikat. Då kan man lätt Googla fram alla väsentliga data och uppgifter. För utan detaljerna ger du oss dock inte stora möjligheter till annat än gissningar och lite mer typ standardsvar, och sådana är du nog inte speciellt hjälpt av. Hur var det t ex med detta, det kan ju vara ytterst väsentligt och avgörande: