IngemarE

Nyare och föregångaren ? Jag ser bara samma modell både i butiken och på nätet som de haft i många år (manualen är från 2018), och som befunnits fungera mycket bra.

Håller helt med. Jag är tyvärr väldigt tveksam till automatsäkringar överhuvudtaget av typen som säljs i båtbutikerna till ankarspel o.s.v. Har mer än en gång råkat ut för att säkringen inte gått när den borde, i ett fall med smälta kablar, i ett annat med motorbrand som följd. Precis som @Lintott skriver så var säkringen vid ett av tillfällena ihopsvetsad, och hade säkert varit det länge utan att jag märkt något. I ett annat fall fungerade säkringen, men löste inte förrän vid mångdubbelt den angivna strömmen, vilket fick elmotorn den skulle skydda att brinna till oreparerbarhet istället. T-säkring är visserligen inte fel: Men vanligare (=lättare att få tag på om du behöver ersätta den) är nog ANL-säkringar. Dessa standardmonteras dessutom på många båtar, på eltruckar m.m. En fördel med dess är att det räcker med att lossa lite på muttrarna för att byta säkringen, vid en T-säkring måste hållarens muttrar tas bort helt. Inte så viktigt kanske, men borttagna muttrar och fjäderbrickor brukar alltid ta sin egen väg om de får en chans..... :

Jo, den minns jag. Usch !! Men skönt att du reste dig/er och inte tappade allt båtintresse.

Om det är en riktig vän som verkligen vill ha kvar dig som sådan också, vill denne säkert också att du skall gå skadefri och få behålla din bil/båt. Så då lär det inte vara något problem att skriva ett mycket noggrannt avtal (vilket är nödvändigt, och helt riktigt enligt mig). Om kompisen/släktingen/familjemedlemmen däremot inte tycker det är så viktigt och diskussionen därför blir jobbig, så finns det säkert en anledning.... (Ett steg längre är dock om t ex din utlånade bil används i samband med ett brott. Då hjälper nog inte ens ett avtal, då den - i egenskap av "brottsverktyg" - får omhändertas baserat på helt andra lagar och regler).

Bogpropeller är samma "dilemma" som med startmotorn - räkna med att en 4hk kan dra 350A, vilket du måste dimensionera batteriernas BMS för. Dimensionera inte efter vad BMS anges att klara "kortvarigt" för allt som inte är uttryckligen kontinuerlig tålighet innebär att något far illa vid den lasten, dvs inte klarar det så länge. Sedan har LiFePO4 lite högre grundspänning och framförallt sjunker inte så mycket vid belastning som ett blybatteri gör. Då blir det ytterligare lite högre ström (och snurr) jämfört med bly. Extra batteri i fören har väl egentligen inget med batteritypen att göra, utan snarare om man vill lägga pengar på lite grövre/längre kablar. Om batteribanken sedan är bly eller något annat - där den nu sitter - spelar nog mindre roll. Eller hur menar du ? Egenbygge av batterier har nämnts, men det finns även "12V"-batterier i standardstorlekar med BMS som klarar lite mer än de flesta. Dock gäller det som sagt att lusläsa databladen, oavsett vilken lösning man väljer.

Den största utmaningen är nog att säkerställa att batteriets/batteriernas BMS totalt klarar den ström som startmotorn drar, inklusive en hel del marginal då den inte är konstant och kan t ex peaka rätt ordentligt innan motorn börjat snurra. LiFePO4-batterier med BMS har den generella akilleshälen att just maxströmmen ofta är begränsad jämfört med blybatterier. Men med flera batterier i parallell som var och en har en riktigt kraftigt specad BMS så visst kan man klara det. Jag kör t ex 4hk akterpropeller m.m. på 3x LiFePO4 (150A kontinuerligt ur varje batteri, 300A peak), en motor som i princip motsvarar en startmotor, och det fungerar utmärkt. En risk man också bör ta i beaktande är att en BMS är en felkälla, såtillvida att den tvärt kan koppla bort batteriet om den - rätt eller fel - känner av t ex överspänning eller överlast. Då uppstår en s.k. "Load Dump" puls eftersom generatorn blir av med lasten. En riktigt ful och hög spänningsspik (inte sällan 70-100V i ett 12V-system) som klingar av efter några tiondels sekunder. Men inte sällan har generatorns dioder då knäckts, och även annan elektronik kan ha farit väldigt illa. Med den storleksökning på generator som ni tänkt er tillkommer en del annat att tänka på. Inte minst drivning av den från motorn, då det (i alla fall teoretiskt) kan bli uppåt 4-5hk av motorns totalt 30hk som t ex skall överföras av kilremmen. Något den inte är gjord för i ursprungsdesignen. Dubbla remmar eller platt multirem dimensionerad för kraften kan vara en nödvändig ombyggnad. Du skriver inte varför du vill bygga om. Jag hade nog behållit lösningen med dubbla batteribanker med ett blybatteri på motorsidan. Kostar så lite och minimerar en hel del risker då det är en enkel "grundsetup" för att kunna starta motorn utan extra elektronik. Och om startbatteriet är kasst kan man ju alltid ha en stump startkabel i beredskap och bygla över till förbrukarbanken.

Nja, det enda den kan/bör användas till är att tvinga reläet att dra för att ladda även om det inte tycker spänningen är rätt. När det nu skulle behövas. Sedan skriver Sutars/Skyllermarks helt riktigt att den kan användas för att koppla ihop batteribankerna om startbatteriet "gått sönder" eller är tomt. Men ofta drar startmotorn mycket mer än reläets märkström (och det är dessutom en kraftigt induktiv last), och risken är stor att man svetsar kontakterna eller på annat sätt skadar reläet om man skall starta genom det. Och det är då inte bara startströmmen som går igenom det, det är också laddströmmen (kortslutningsströmmen ?) till ett trasigt eller helt urladdat startbatteri som skall adderas. Du måste då dessutom ha dimensionerat säkringar och kablar till reläet för att tåla startmotorströmmen+laddströmmen för tomt batteri i dem. Induktiva laster är jobbiga för relän, och värst är om de tvingas bryta/släppa strömmen medan lasten är inkopplad (t ex att förbrukarbatterierna lastas så mycket under start så spänningen dippar och reläet släpper). Maxströmmen är oftast specad för "snälla" strömmar, som batterierna, resistiva laster o.s.v. Tåligheten mot induktiva laster brukar ofta bara vara en del av detta, ofta inte mer än 25%. Lite djupdykning: https://www.hw-group.com/cs/podpora/how-not-to-destroy-a-relay Funktionen låter kanske bra men är inte praktiskt speciellt användbar och framförallt inte säker. Mycket bättre är att i båten ha en kort bit startkabel att koppla ihop batteriplussarna med, den gång (om någonsin) det kommer behövas. Ja, den också. Men även minuskabeln till skiljereläet.

Vad gör den gula kabeln från reläet, den som är kopplad till minusplinten ? Den skall nog normalt inte vara inkopplad, då den - om jag fattat det rätt - tvångsdrar reläet och kopplar förbi spänningsavkännande funktionen. Och det finns som sagt andra relän med samma spänningsavkännande funktion som fungerar minst lika bra fast till ett lägre pris 😉 Sedan, som @Lintott också varit inne på: Koppla företrädesvis minuskablar till minusplinten och håll kabelskorna så "rena" som möjligt från kablar.

Du missade nog:

Det är riktigt, men ibland har generatorn sensledning och kan kompensera för det. Troligen inte din, då startbatteriet är kopplat direkt. Sedan finns det olika typer av skiljedioder (eller "diodekvivalenter" där funktionen åstadkoms med andra komponenter), men det är riktigt att de vanligaste introducerar ett noterbart spänningsfall. Även om detta är strömberoende så förlorar man mycket riktigt en del i maximala laddströmmen (men det blir alltid fulladdat). Nej, du behöver ju kabel till Förbrukarbatteriets plus också (helst via säkringar). Och en minuskabel. Säkerhetsmässigt så introducerar du rörliga delar och kontakter i och med reläet, så det är inte med automatik "bättre" ur säkerhetssynpunkt. Men väl dimensionerat så håller det i tiotals år. Och om det är samma Denso 120A-generator som sitter på många andra nyare Yanmar så kan du inte direkt styra ett skiljerelä på D+, då dess "laddlampeutgång" inte är matningen av fältlindningen som förr utan en ren utgång som lägger laddlampan mot jord när den skall tändas. Det kommer inte ut någon spänning här som på gamla generatorer (som då drar reläet) när lampan skall vara släckt. Bättre är då ett spänningsavkännande relä (Biltemas t ex) mellan batteribankernas plus, då behöver du inte fundera på att koppla in något till generatorn.

Ja, minuspolerna måste vara ihopkopplade ! Annars kommer du t ex aldrig kunna ladda förbrukarbatterierna med generatorn, samt att du antagligen också får en del andra skumma fenomen. MEN, startbatteriminuspolen skall inte vara ansluten till minuspolen på förbrukarbatterierna utan till minusplinten. På förbrukarbatteriernas minussida skall bara shunten sitta. Och det gäller ju även B3/B4, koppla ihop dessas minus med B2, som de var innan. Teoretiskt och om det var konstantströmladdade batterier samt många batterier, så finns en poäng. Med konstantspänningsladdade blybatterier är det däremot onödigt då den ynka lilla spänningsskillnad som blir utjämnas av batteriets kemi. Har dock debatterats flitigt, då många faktasajter fortfarande hävdar att detta är jätteviktigt (vilket det var förr vid stora UPS-stationer med t ex många NiCd i parallell), men om man synar dessa sajters uträkningar ser man att de helt bortser från att blybatteriets EMK inte är konstant. Den är snarast faktiskt till stor del en "självutjämnande" faktor, och det blir helt missvisande resultat om man försöker utelämna den. Jag gjorde f.ö. ett praktiskt test på fyra AGM-batterier som var parallellkopplade helt efter varandra, dvs "fel", som jag visat i någon tråd här på MG. Mycket riktigt så var skillnaden ytterst liten (tiondels A vid en total urladdningsström på c:a 40A) och berodde nog mer på skillnad i batterifabrikat. Så nej, i en normal båtinstallation kan man gott koppla dem rent parallellt med "utgången" vid ett av batterierna.

Egentligen har du redan separata system, men förbindelsen mellan motorbatteri B1 och förbrukarbatteri B2 förstör alltihop. Är du säker på att denna kabel (blå pil) finns: I serie med huvudbrytarna, så nära batterierna som möjligt. Skyddar kablarna från att brinna om det skulle bli kortslutning. EDIT: En annan sak som ser tveksam ut är att din batterimätarshunt till Battman (den du kallar "plåtbleck") ligger på B1:s minus. Alltså motorbatteriet. Det absolut vanligaste (om man bara har en batteritankmätare) är att den mäter förbrukarbanken, dvs istället ligger mellan minus på B2/B3/B4 och minusplinten (och B1 direktansluten till minusplinten). Säker på att den är kopplad som du ritat, dvs på start/motorbatteriets minus ?

Ser väl rätt ok ut, förutom avsaknaden av huvudsäkringar.

OT: Var det inte Ted Ström som på 80-talet hade en versfras i låten "Katten" som gick "Ingenting var bättre förr och allt är sämre nu" ?

Plywood är inte lika känsligt, men tunna paneler (8mm) av massivträ som jag haft mot innerlinern i båten har med tiden tenderat att börja bukta (baksidan blir större) om de inte är behandlade även på insidan. Men det räcker att måla med klarlack, helst nafta/oljebaserad (alkyd). På ena sidan klädd panel i plywood har jag inte haft dessa problem med, men den har i de flesta fall varit hyfsat tätt skruvad ("inkaskruv" med färgat täcklock) och därmed tämligen fixerad på plats.

Förstår nog inte riktigt hur du menar. Det är ju förbrukarbatterierna som skall ha sin minus via shunten till en minusplint. Sedan sitter alla förbrukare och motor/motorbatteri mot denna och samma minusplint (om man inte har två shuntar, då ligger även en shunt mellan motorbatteriernas minus och minusplinten).

Delar @Lintotts synpunkter, men vill också lägga till att du bör ha säkring även på pluskablarna som går från batterierna till skiljereläet. Sedan är det betydligt enklare att använda ett spänningsstyrt relä (Biltemas kostar mindre än hälften av vad andra tar och fungerar lika bra) än ett som styrs från laddlampeutgången D+. I synnerhet nyare generatorer (du har ju motor från 2018) har elektronik som styr laddlampeutgången och fältlindningen matas på annat sätt. Inte som på gamla generatorer, där fältlindningsströmmen matades till generatorn via laddlampan. På en sådan "nyare" generator (ny och ny, hade en sådan Denso redan på en Yanmar 2015) fungerar inte relästyrning via D+ såsom är ritat på schemat, då laddlampeutgången bara jordas när lampan skall tändas, det kommer ingen plusspänning ut här när den släcks. Det GÅR att fixa genom att att koppla ett extra relä, men då är det bättre att sätta dit ett spänningsnivåstyrt. En annan sak är att generatorn brukar vara ansluten till startbatteriplus redan på motorn (startmotorn), samt att både starten och generatorn lär ha minus i godset på din motor. Således skall det nog vara en minuskabel till startbatteriet från motorblocket, och den extra minusplinten för startbatteriminus kan du därför skippa. Gasollarm/länspump är bara ritade med en säkring, men jag skulle här satt en säkringshållare för flera (4-6 st). Det finns mer i en båt som kan behöva permanent plus, t ex minnesbackup till stereon.

Efter något dygn i "rimlig" temperatur skulle jag inte vara orolig att låta tempen gå ner.

Håller med. Den transparenta har annan sammansättning än den vita/svarta (som är kopior på Sika 291) och blir inte lika hård. Bör inte användas permanent under vattenlinjen, men använder den mycket till allt möjligt när man vill ha en lite limmande men flexibel tätning/fyllning som inte är silikonbaserad och gärna ganska osynlig. Nu senast för att fixera ett masonitbakstycke på en Ikeamöbel....

Yes. Och som sagt - använd gärna plastfolie/gladpack, torde bli enormt mycket enklare än en bångstyrig aluminiumfolie.

Har gjort liknande jobb i garaget (vidbyggt huset), och det luktade märkbart inne. Dock ingen lukt som satte sig. Men om du kan vara någon annanstans än inne eller i närheten av där man bor är det absolut att föredra. Glöm inte använda andningsmask (inte munskydd, riktig mask måste det vara). Biltema, JULA, Clas Ohlson har en riktigt billig halvmask (ett par hundra) med utbytbara filter för organiska ångor som fungerar fantastiskt bra mot polyesterångor. Känner mindre lukt med masken på och huvudet över polyesterhinken än inne i huset med masken av..... Utan mask är risken att du dels mår dåligt i flera dagar efteråt (jag vet 😞), dels skadar din hälsa.

Klä med plastfolie/gladpack. Den tål polyestern.

OT: Den typen av "minipiano" är ofta betydligt känsligare för miljön än den lite större typen. Står det sedan dessutom mot en yttervägg kan stämning och intonation åka iväg rätt snabbt..... Men C1:ans ledsamhet beror nog inte på golvvärmen 😉

Jag håller nog med @Peter_K. Träbalkar och distansmaterial skulle man lika gärna kunna gjort i samma dimension glasfiberplast ur hållfasthetsynpunkt när båten tillverkades. Men det skulle bli tungt ! Karva ur det som verkar fuktigt, fräs upp hålet till oskadad glasfiber och med en sluttande kant. Låt det torka ur. Fyll sedan håligheten med polyester+glasfibermatta (vät flödigt med polyester längst ner i hålet) och lägg de sista lagren med ordentligt överlapp över den nerfrästa kanten runt skadan. Det kommer bli minst lika starkt som i original. Får se om @Peter_K har en annan uppfattning, men så skulle jag lagat skadan.

Måla gör man väl i första hand för att hålla beväxning borta. Men kanske också lite för att det skall se snyggt ut - om du frågar mig.... Eftersom du inte har havstulpanproblemet funkar väl vilken "snäll" färg som helst, även om jag hade valt en hård färg så den sitter kvar och inte kladdar av sig. Om du skall måla överhuvudtaget. Epoxiprimer ser jag inte vitsen med på ett drev. Nu är jag dock ingen expert på drev, så jag överlåter gärna till andra att komma med bättre kommentarer/svar 😉