IngemarE

Alternativt justerar man pumpen. Brukar vara en justerskruv tillgänglig för detta på tryckvakten. För redan de 1,0 bars tillslagstryck som tanken är luftladdad för (0,7+0,3) är ett lågt vattentryck, men det går å andra sidan åt mindre vatten om systemtrycket inte är så högt 😉. Men om du inte har någon manometer i systemet (kostar under en hundralapp på VVS-firma) så kolla vad pumpen har för tillslagstryck i dess manual. Ligger det i närheten av det rätta (någon tiondels bar hit eller dit spelar inte så stor roll) så behöver du inte röra någonting.

Jo, men det är nog max ström som det får laddas ur med. Det finns ju lite olika kurvor spännings/laddstatuskurvor för LiFePO4, men om man tittar på den här sidan och tabellen en bit ner, så åkte du iväg med batteriet laddat bara till knappt 40% och hade c:a 15% var när du kom hem. Dvs du hade gjort åt 25% av batteriets kapacitet på 120Ah, dvs c:a 30Ah. Nja, snarast har batterierna väl gjort och levererat exakt vad det/de skulle, då du ju körde upp just 30Ah (30A i en timme).

Ett batteris kapacitet brukar vara angivet vid C/10 eller C/20. Alltså i ditt fall/batteri med kanske 6A urladdningsström. Med en högre urladdningsström sjunker kapaciteten, och när du kör 5ggr så mycket ström kommer oftast kapaciteten inte alls vara lika hög längre. Nu låter det ju ändå som lite väl lite/kort drifttid, men samtidigt är du ju inte helt säker på laddstatusen vid start. Sedan är rätt många batterifabrikat (även finare) faktiskt tillverkade i Asien och Kina 😉 Men var denna spänning mätt under last ? Även om LiFePO4 står emot laster och håller spänningen uppe lite bättre än konventionella blybatterier, är de inte ideala på något sätt. Sedan är det ett värde du avläst på plottern. Var motorn kopplad direkt på batteriet, eller delade den elsystem med övrig utrustning någon bit ?

Spontant inget mindre än 3kW. Du har ju 1 ton att flytta.... Att sätta dubbla lite mindre motorer medför inte per automatik att det blir dubbelt så bra, säkert eller ens billigare. Har du räknat in allt, t ex om du kan köra båda på samma drivenhet eller om den måste dubbleras, styrning av motorerna såsom dubbla reglage o.s.v. ? Vad gäller montaget så är jag ingen expert men du får i alla fall bäst roderverkan om den sitter ganska nära rodret så den accelererade vattenströmmen från motorn träffar rodretoch kan riktas. Vid backning är det ju också bra om vattenströmmen inte träffar kölen det första den gör, kanske. Med dubbla motorer kommer ju ingen vattenström att direkt träffa rodret när du kör framåt, plus att du får mer motstånd vid segling av dubbelt så mycket motorklump. En annan aspekt är den ekonomiska: Har man pengarna och de inte behövs till annat kan det ju vara ett trevligt experiment. Det finns ju olika nöjen som också kostar pengar 😉. För du kommer nog aldrig få igen i närheten av dina utlägg den dagen du säljer båten.

Vad har du för storlek på motorn idag, och har verkligen nämnda fabrikat något någorlunda motsvarande i kraft ? Min erfarenhet är nämligen att de "vanliga" elutombordarna är alldeles för klena för att fungera på en båt, större än fiskejolle/gummibåt. I alla fall om det inte är vindstilla. Bara så du inte förleds av ett lågt priset och bygger en lösning som kanske inte kommer fungera när du som bäst behöver den.....

Även om generatorn i sig skulle ha samma antal lindningar och pulser ut på W per generatorvarv (inte säkert), så är ju motorvarvet även en faktor i förhållande till remskivestorlekarna. Dvs om du bytt generator inklusive remskivan räcker det ju med att bara den nya är liiiite annorlunda i storlek för att gamla korrigeringsvärdet och därmed varvtalsindikeringen inte längre skall stämma.

@ChristerN hann före, men jag säger ungefär samma sak. Spänningen på ett bly/syrabatteri kan säga en hel del om laddstatusen, men bara om det stått i vila (ingen laddning/urladdning) en längre tid. Typiskt minst ett dygn. Tycker som sagt inte det är något fel alls: Dina 12,6V på morgonen är ju helt ok. Detta är väl efter en natt med förbrukare (som då tagit 8-10%). Redan en väldigt liten last påverkar batterispänningen, och inga bra slutsatser kan dras om laddtillståndet om batteriet är inkopplat och något kan vara/har varit påslaget En återladdning under dagen på 580Wh motsvarar ungefär 580/13=45Ah, 300Wh=23Ah. Du har ett kylskåp som förbrukar upp till 40Ah/dygn samt laddning av sju telefoner (ofta på natten, eller hur ?). Så det går ju i bästa fall precis jämnt upp. Att ladda i det sista, dvs fulladda blybatterier, tar lång tid, upp till ett dygn eller så. Skulle gissa att batterierna snarare är laddade till 85-90% när kvällen kommer. En batterimonitor/tankmätare för batterier är det säkraste för att hålla koll på just batteriernas laddstatus. Solpanelsregulatorn vet ju inte vart strömmen går (förbrukare/batterier), och därför är generellt olika smarta laddmoder ganska irrelevanta på laddare som inte enbart är kopplade till ett batteri. I synnerhet på en solpanelsregulator, där inenergin oftast är begränsande. En strömförbrukare kan ju missuppfattas som att det är batteriet som drar mycket laddström och laddaren/regulatorn byter då felaktigt laddmode. EDIT: Ett batteriövervakningsinstrument använder mycket riktigt en strömshunt för att mäta ström in/ut ur förbrukarbanken. Men shunten är egentligen bara ett mätmotstånd (för att ge ett spänningsfall proportionellt mot strömmen som kan mätas), den måste sedan vara kopplad till ett instrument med algoritmer för batteriets kemi. Så förutom shunten behöver du ett batteriövervakningsinstrument (eller något med den funktionen inbyggd) att koppla shunten till.

Det företaget gick utför ungefär samtidigt som en del andra, när det såldes vidare för något tiotal år sedan eller så. Efter det blev det en märkbar försämring både på leveransprecision men framförallt kompetensen. Bara numera namnet som är "gammalt". Allt annat är förändrat. Jag upplever snarast att t.o.m. Biltemas personal numera har bättre båtkunskap än Hjertmans inom många områden. Så jag är inte ett dugg förvånad att de rekommenderat klarlack utanpå "färgen". Oavsett vad det är för färg.....

Ja, den där är motsvarande "Gelshield" (som jag själv använt ett par gånger). Dvs i första hand alltså spärrskikt som skall appliceras i flera lager för båtar som varit eller riskerar att drabbas av "plastpest" för att inte få det igen. 4-5 lager är vanligast. Kräver rätt rent underlag för att fästa ordentligt, gärna blästrad botten om båten inte är helt ny. Brukar också vara ett ganska tajt tidsfönster som du har på dig att måla på bottenfärgen sedan för att allt skall funka. Varför i all världen skall du lägga detta på din båt ?!?

Men det där är ju en bottenfärg, inte en epoxiprimer.....

Topcoaten penslas med fördel på, eftersom finishen är som den är på hela båten. Behöver ju inte nödvändigtvis vara jämnt och snyggt för att lägga på topcoat. Men jag håller med - laga hålen i kölen och - om du vill ha botten snyggare (men enbart därför) - måla på en kanske mörk bottenfärg. Och njut sedan av båten 🙂

Tyvärr är det inte som förr, dvs att fackbutikens personal är experter på just sitt område. I synnerhet de större Båtbutikskedjornas personal tycker jag ofta ger både inkompetenta, ja direkt felaktiga råd/svar, men agerar tyvärr som om de vet. Vissa fristående småbutiker är undantaget, där det fortfarande kan finns ett stort mått av yrkesstolthet i att kunna sin sak och område - på riktigt. Samma sak som många små fristående bilverkstäder.

Men för att backa lite - vad är det för "epoxiprimer" du beställt och tänker lägga på i fyra (!) lager ? På beskrivningen låter det nämligen som Gelshield eller något liknande, en epoxibehandling man gör för att förebygga "plastpest". Denna "åkomma" var vanligare förr, och drabbade då ändå i princip bara båtar som låg i hela säsongen. På din båt är det dock en totalt, fullständigt och alldeles extremt överdriven åtgärd - om det nu är vad du köpt och tänkt göra. Det som syftades på tidigare var nog att lägga en lämplig grundfärg - som passar till vald bottenfärg - för att få bra vidhäftning för bottenfärgen (efter att du avfettat med aceton och ev. ruggat upp botten med lite sandpapper). Så efter att ha reparerat och lagt gelcoat och slutligen topcoat så kan du möjligen måla någon form av bottenfärg. T ex en hård och giftfri, då den ligger i insjö. Jag hade dock varit tveksam till att ens göra det jobbet (möjligen av utseendemässiga skäl) då du kommer ha mer besvär av missfärgning på den lilla bit som kommer ligga i vattnet än beväxning.

OT, men.....varför då ? En cymbal väsnas ju bara när man slår på den (det är ju liksom meningen), och jag vet nog ingen batterist som skulle vilja ha den "tyst" istället 😕

Har sedan många år ett filter liknande din bild för "tryckvatten" för allt "spolvatten" som tas utifrån från sjön (samt även filter/sil för motorkylvattnet 😉). De typerna du visar fungerar nog helt ok, med fördelen att de är lätta att rensa och att man ser om de är fulla med skräp. Men allt i silväg kommer nog fungera, bara det är finmaskigt nog.

Se inlägg med bild lite högre upp i tråden. Men ta först bort och mät på dina gamla. Det bör du göra i alla fall innan du köper nya, för att vara säker på att få rätt.

Spacklet bör läggas i innan någon form av ytbehandling av dörren görs. Nu har vi inte sett resten av inredningen, men betsning färgar/mörkar i allmänhet träet. För att inte få en mycket mörkare dörr än resten så var väldigt försiktig med mängden bets. Det är dock ett bra sätt att jämna till flammigheten i färgtonen, men var som sagt försiktig med mängden.

Ja, varför inte ? För det man målar med skall ju inte vara täckande, utan är mer som ett efterarbete för att ge ådringsliknande "toning" i lagningen och få den att smälta in mer/bli mer levande.

Sällar mig till skaran av påhejare. Vilken fin båt du kommer få, och hur skönt kommer det sedan inte kännas i själen att använda det du till stor del åstadkommit själv 😉 Kämpa på, det där kommer bli jättebra !

Visserligen kan man göra ett eget spackel med träspån och lim som du är inne på, men det finns faktiskt färdigt "träspackel" i färgaffären i olika träliknande nyanser (finns fler varianter än den jag länkar till, se den som ett exempel) Helt osynlig kommer vara svårt att få lagningen, men du kommer garanterat kunna få det snyggare. Efter lagningen och innan lackning kan man ev. pigmentera lagningen och måla "ådring" med en fin pensel så den blir ännu mer osynlig. Var dock väldigt försiktig när dörren slipas så du inte går igenom fanéren. Den ser nämligen rätt tunn ut, t ex syns färgskiftningar igenom efter limningen av sick-sacksnöret på fanérens baksida, den "söm" som binder ihop fanérarken bredvid varandra.

Det stämmer, men är nog främst ett problem på axel/roderbåtar som inte har skädda/support av rodrets nederdel (t ex stora båtar med dubbelmontage). Där brukar det se ut såhär, och är mycket riktigt väldigt utsatt: Men de flesta "halvplanare" med enkelmontage är nog snarast mer skyddade vid måttliga grundstötningar än många andra, då den lägsta punkten är kölen och/eller dess förlängning (ofta en stålbalk/rör) som inte minst skyddar propellern. Så här ser det ut på många av dessa (t ex Viknes, Saga, Marex med axel m.fl): Det är ett fenomen jag faktiskt aldrig upplevt på någon axel/roderbåt jag kört, att aktern hävs och den "står på näsan". Men felkonstruerade och misslyckade skrov/båtar har ju också sett dagens ljus...

Du är rätt ute i tänket, de axelbåtar/"halvplanare" som gör över 20 knop på topp är färre. De begagnade som redan när de var nya var lite undermotoriserade och idag dessutom blivit tröttare och kanske bara orkar 14-15 knop, är nog i majoritet. Men som också nämnts tidigare betyder ju övriga egenskaper en hel del också, såsom disponering/planering, skick o.s.v. Vi hade vår förra (NB870) i nästan 20 år innan vi hittade en modell som verkligen var ett alternativ till den när alla önskemål vägdes in. Fast ett av dem var just att kunna marscha i >20 knop om man behövde (vi har den ju i en mycket ombytlig sjö, Vättern), enkelmontage och roder/axel. Lycka till i letandet, och hoppas du får fler tips om båtmodeller.

Jag tror att slingerbeteendet även finns med Duoprop, men det kan andra bättre svara på som har kört mer Duoprop än jag de senaste åren. Vi uppskattar kursstabiliteten i låga farter oerhört, eftersom det faktiskt har blivit att vi mest kör i just 6-7 knop (och på autopilot, rekommenderas !). Det är också väldigt ekonomiskt, trots stor diesel ligger vi på 0,7l/nm i denna fart. Över 20 knop blir det bara om vi har bråttom någonstans, eller 10-12 i de få fall sjön kräver att man plöjer sig fram. En diesel mår ofta bra av att "blåsas ur" på maxvarv/last lite då och då (påstås det i alla fall). Rätt dimensionerat och motor i vettig kondition så är det inga problem att ligga med ganska stort effektuttag länge. Både min förra (NB Marine "NB870" med först Yanmar 230hk, sedan 315hk) och nuvarande skiljer nästan ingenting i motortemp mellan körning på lågfart och maxlast (75°C som stiger till 78°C vid max). Men med en sliten motor och lite halvigensatta värmeväxlare kan ju saken bli en annan, förstås.... Nej, det är inte svårt att lära sig hantera en axel/roderbåt. Och är det bogpropeller på båten finns ju alltid en lösning att ta till, och då kan du t ex backa precis vart du vill även med en axelbåt

Tänk på att drevbåten är ofta rätt slingrig i deplacementfart, vissa kan t.o.m. vara rent ut sagt jobbiga att köra i den farten. Men den är mer ekonomisk i planingsfart än axelbåt då mindre "skrot" är kvar i vattnet i högre fart. Roder m.m. kommer ju t ex alltid släpa i vattnet. En roder/axelbåt (som ofta då också har en liten antydan till köl) är däremot mycket kursstabil i alla farter. I alla fall framåt. Men lyder som sagt roder dåligt vid back. Att den bara går att backa rakt bakåt är dock inte sant. P.g.a. "propellerverkan" tenderar båtens akter snarare att vandra lite och åt ett och samma håll (beroende på rotationsriktning) vid backning - så länge propellern är i drivande/roterande och inte neutral/stillastående. Men detta kan man också utnyttja. Genom att båtens akter kommer dra sig åt ett viss håll när man har backväxel i, kan man genom att välja rätt sida vid långsidestilläggning få aktern att dra in sig mot bryggan väldigt snyggt samtidigt som man bromsar in 🙂 Om man vill få den att lyda roder åt "fel" håll vid backning måste man få upp rätt bra fart, och sedan helst lägga ur växeln (för att inte få aktervandring p.g.a. propellerverkan). Det är ändå ofta inte så lätt. Men att den inte lyder roder vid backning kan också vara en fördel, då man kan bromsa framåtfart utan att behöva vrida om rodret och utan att båten vrider sig nämnvärt mycket även om rodret alltså står helt fel. Själv brukar jag därför lyckas att vrida hela nuvarande båt (11m, 7ton, köl/rakaxel/roder och singelmontage diesel 440hk) 90° efter utbackning från bommarna på 10-12s bara med denna metod: En "gasning" framåt med fullt roderutslag ger väldigt mycket vridkraft enligt rodret, och snabbt följd av en backning/"broms" hindrar rörelsen framåt man fick men påverkar den påbörjade vridningen av båten nästan ingenting fast rodret står "fel". Upprepas sedan 2-3 ggr med ett par sekunders mellanrum så pekar båten strax rätt och det är bara att köra iväg. Men visst - blåser det en del så har man inte dessa 10s på sig. Då använder även jag bogpropellern. Har f.ö. även elektrisk akterpropeller. En axelbåt som skall upp i 16-20 knop eller mer måste ju också ha ett skrov som är gjort för att plana. Även om de ofta kallas "halvplanare" så planar dessa alltså per definition i farterna vi talar om. Jämför med en snipa - även om man övermotoriserar den så kommer den ändå knappast upp i över 15 knop. Och om den gör det är det en hemsk upplevelse (jag vet)..... I högre farter (20-30 knop) kan vissa "halvplanare" dvs axel/roder-båtar upplevas mer "vingliga" än en drevbåt, som ju har ganska platt botten utan direkt markerad köl. Lite beroende på hur mycket köl axelbåten har kan de tendera att "balansera på kölen" i högre planingsfart. En del Saga-modeller har jag t ex upplevt blir ganska vingliga när man kommer över 20-22 knop. Om man nu absolut måste pressa upp dem i den farten 😉 Den axelbåt jag har nu (Skilsö 35) går dock som en stridsvagn, oavsett om farten är 6 knop eller 27. Så det finns alla varianter. Men för mig gäller alltså axelbåt, och kommer nog aldrig skaffa en med drev. För att summera så har du lättare att manövrera vid främst backning med en drevbåt, eftersom den ju går dit du vrider drevet när du gasar. Men i de flesta andra fall tycker jag beteendet med rakaxel/roder har fler fördelar. Men det kan behövas lite övning innan man kommit dit. Fast som redan nämnts kan ju "olydnaden" vid backning kompenseras med bogpropeller. Sedan är underhållsarbetet/kostnaderna oftast mindre/lägre med en axel/backslagsbåt än drevbåt. Och axelbåtarna finns ofta med enkelmontage lite högre upp i storlek eftersom det finns backslag som tål mer vrid/effekt än ett (singel)drev. EDIT: @ChristerN hann före. Antagligen för att han lyckades sammanfatta ungefär samma sak i ett mycket kortare inlägg än jag...😶

Det är helt riktigt att det är tiden med överspänning som har betydelse. Men förklaringen om generatorns storlek har nog en viss relevans och mått av korrekthet i alla fall. För eftersom batteriet bestämmer och sväljer den ström det vill ha (beroende på laddtillstånd och pålagd spänning) kommer en liten generator säcka snabbt i spänning p.g.a att batteriet vill sluka mer ström än generatorn kan ge, ner till den spänning där det blir jämvikt och batteriet bara drar just ett par Ampere i laddström. Dvs enkelt uttryckt - så länge det inte är fulladdat kommer spänningen nog hålla sig på ofarliga nivåer större delen av tiden även utan regulator om generatorn är liten och klen. Med en oreglerad generator som istället kan leverera hög ström skulle spänningen inte alls sjunka av batteriets last, och därför ställer en sådan till mycket större skada snabbare. Det är därför alla generatorer som kan ge lite mer ström än bara väldigt lite i allmänhet som standard är utrustade med regulator. EDIT: Minns när jag var liten så lärde mig min far att när det började bubbla i batteriet så var laddningen klar. Och visst, den lilla batteriladdaren vi hade var inte reglerad och lämnade inte mycket ström. För säkerhets skull skruvade han alltid av de tre pluggarna (det var mest 6V-bilar vi hade då) och lade en tidning över hålen så det inte skulle skvätta när de cellerna började "koka". Så länge batteriet inte var fulladdat slukade det all tillgänglig ström och laddarens spänning orkade aldrig upp speciellt högt. Inte förrän batteriet var fulladdat orkade den upp i 7-8V (eller mer) med gasning som följd. Det var ETT sätt😉