IngemarE

Det var en optimistisk bild.....🤔 Helt klart klarar AGM att hålla inre resistans och belastningsbarhet på bättre värden vid mer urladdat än vanliga "öppna" bly/syrabatterier. Men att ladda ur dem till 75% som i tabellen kommer garanterat att förstöra dem på kort tid, och att dra ur GEL till 95% kommer döda dem ännu snabbare. Men visst GÅR det att ladda ur även vanliga bly/syra till 95%, det är ju inte det. Generellt kan sägas att oavsett typ av bly/syra så mår det bättre och överlever längre ju mindre man laddar ur det i varje cykel. Andra ställen anger därför istället hur många cykler batteriet kan förväntas klara vid olika djup urladdning. Tror t ex Victrons tabeller visar att man mer än halverar livslängden även på både AGM och GEL om man laddar ur med 50% istället för 30%. Och visst är GEL lite bättre på att överleva urladdningar än AGM, men inte mer än 10-20%. Tror jag såg en siffra på 600 cykler för AGM vid 50% medan GEL då beräknades klara 750. Men stannar man vid 30% var det istället 1500 för AGM och 1800 för GEL. Så 75-95%.....näe.

Bara så det inte blir rörigt: Både AGM och Gel är även de varianter ur familjen Bly/syrabatterier. Bara att de är uppbyggda lite annorlunda och att syran är bunden på ett annat sätt jämfört med de vanliga "öppna" (som dock idag ofta inte längre är speciellt "öppna" de heller). Men det är fortfarande samma bly/syra-kemi.

En sak är att tycka det borde vara på ett visst sätt. Att något "skall klara", "vet många som" och att du har gjort det själv på just din båt en sommar utan att generatorn brann upp, gör knappast att något blir en generell sanning. Skulle också vara intressant att veta vad du grundar påståendet på att de flesta moderna generatorer har en tempsensor liggandes i sig ? Och underförstått att den då används för att just reglera ner strömmen. Gamla likströmsgeneratorer som du kanske tänker på laddade mycket riktigt dåligt på låga varv, men på växelströmsgeneratorer är det inte riktigt så markant. Och även om generatorn reglerar ner spänningen (som skulle begränsat ett blybatteris hunger efter laddström) så fungerar inte ett LiFePO4 riktigt likadant. Visst finns det generatormodeller som är gjorda för att gardera sig mot överhettning. Men det är inget man skall utgå ifrån. I synnerhet inte att det skulle vara speciellt vanligt på den båtpopulationen som i allmänhet är föremål för denna ombyggnad och diskussion.

"Det har visat sig...." och "de flesta fall" ? Vilken statistik/undersökning bygger du detta på ? Jag skulle vara synnerligen försiktig att göra sådana uttalanden utan källhänvisning..... I en båt så är det inte chansningar eller förhoppningar som kan tillåtas styra hur man utformar elsystemet, när man - under eget ansvar - bygger om det från hur det var tänkt från början. Om generatorn klarar att lämna nära sin maxström utan att bli överhettad trots att den inte körs på i närheten av det varvtal som strömuttaget kräver (för kylningen), eller har inbyggd mekanism för att själv kunna reglera detta, är något man tar reda på. I alla fall om man är rädd om sig själv, sina medpassagerare och sin båt. I mitt fall - med en modern (2021) stor Yanmardiesel - så blir generatorn ohemult varm om jag lastar den mer än 75% av påstämplad ström, vid måttliga varvtal på motor/generator. Om den skulle överleva mer strömuttag och en bit över tresiffrigt gradtal tänker jag inte testa, och framförallt inte förlita mig på. Det vore oansvarigt. Skulle tro att den är representativ för många generatorer, och även om den har mer elektronik än de flesta verkar den inte dra ner strömmen som funktion av hög temperatur. Så det är löst på annat sätt (DC/DC). Mig veterligen är det 2024 nu, så @ThomasVikhogs batterier från 2013 är väl ändå inte 20 år gamla 😉

En video som visar sambandet mellan brus i radion (eller att en station försvinner bort) och att DC/DC:n slås på/av är faktiskt inte så dumt. För det faktum att en pryl inte är (elektriskt och störningsmässigt) "kompatibel" i det sammanhang den är avsedd för är nämligen också skäl för underkännande. Detta är grundkravet, men det är ju svårare att framförallt testa och täcka in alla upptänkliga situationer än att mäta mätvärden i ett labb, så därför finns kravet med gränsvärden. Men gränsvärdena är ju i allmänhet satta för att representera den verkliga situationen och inte tvärtom. Och kan man då visa att prylen inte fungerar i ett typiskt och vanligt, verkligt sammanhang är egentligen de absoluta mätvärdena inte så intressanta: Prylen fungerar ju inte i den tänkta "applikationen".

Som @Mackey redan varit inne på måste en mätning vara helt vattentät för att både kunna ge något åt en själv men framförallt för att övertyga en säljare om att det verkligen visar ett fel på produkten. EMC och störningar är inte svart eller vitt. Allt "stör" mer eller mindre, och bara för att man ser en störning är det inte säkert den är ett problem. Att mäta rätt nivå är alltså ofta minst lika viktigt. Och som jag skrev innan - det är mycket mer komplext att mäta "rätt" än man kan tro. Till din spektrumanalysator - om vi förutsätter att den redan har rätt känslighet, ev. preamp, bandbredd brusnivå o.s.v. för att kunna visa det man vill - måste ju en antenn kopplas. Eller någon form av avtappning för att mäta ledningsbundet. Och mäter du med antenn i en båt så har du direkt en nästan omöjligt komplex situation med reflexer, utsläckningspunkter m.m. som i bästa fall gör att du kanske kan se att det hände något i etern, men omöjligen avgöra om det är över gränsvärdet. Eller kanske du inte ser störningen alls p.g.a. utsläckning. Alternativt en alldeles för hög (och falsk) nivå p.g.a. samverkan av reflexer och direktvåg. Sedan - när du startar enheten - så kommer den sannolikt bete sig olika och avge olika spektrum beroende på belastning. Och vad försörjer enheten och varifrån försörjs den ? Kan man vara säker på att det inte är någon av dessa som alstrar störningen man ser, som ändrades vid påslaget ? Visst kan en erfaren EMC-ingenjör dra vissa slutsatser vid en sådan "på platsen-mätning" som du beskriver. Men denne är då också såpass kompetent att h*n förstår att inte dra några stora slutsatser av en sådan mätning.

Mäter man rent ledningsbundet kan man få visst hum om störnivån generellt genom att mäta på plats, t ex i båten. Men man har ingen aning om varifrån störningarna kommer som man ser vid en sådan mätning, och då den dessutom görs med icke-standardiserade kablage o.s.v. kan man inte heller jämföra med standardens maxvärden. Att mäta utstrålat (dvs med en mottagarantenn) utanför en skärmad/dämpad kammare och överhuvudtaget få någon uppfattning om något är tämligen svårt, och i dagens "elektroniska smog - samhälle" nästan omöjligt. Enstaka frekvenser kan man kanske mäta i frifält/ute, särskilt om det är långt från "civilisation", men annars inte. Ett annat problem att mäta utanför en skärmad, dämpad kammare är att det man ser bara är sant i exakt den punkt antennen står. En kraftig störning kan ha reflekterats mot något så antennen just där träffas av störningen både med en direktvåg och en reflex, som om den färdats en multipel av 1/2 våglängd längre eller kortare kommer vara i motfas - och då ta ut direktvågen. Dvs det ser fint ut på mätningen, men är i praktiken egentligen riktigt grisigt. Så precis som @Lintott skriver är det viktigt att täcka in alla aspekter när EMC-mätningar görs. Annars går de inte att lita på. Men även som ingenjör är det väldigt lätt att förbise något som man inte tänkte på och får då ett resultat som är helt fel, men som p.g.a. okunskap ofta betraktas som en sanning. Stöter på det dagligen, för EMC-mätning ÄR komplicerat. Däremot är det inte så komplicerat att designa en i det närmaste störningsfri produkt, det är bara att förhålla sig till vissa designregler och inse att de små komponenterna för ett par kronor som inte verkar ha någon inverkan på funktionen inte är något projektledningen får pruta bort. Med rätt avstörningskomponenter på rätt plats och inte minst en vettig layout på burk och kretskort (kostar ju inget extra) blir det inga EMC-problem senare. Vilket Victron märkligt nog inte bara misslyckats med - man har heller inte skyndsamt åtgärdat problemet..... Har f.ö. själv en växelriktare på min solpanelsanläggning på huset (fabr "Sungrow") som är totalt knäpptyst på alla radiofrekvenser vid alla belastningar, bortsett från någon enstaka liten störning långt ner på långvågsbandet. Detta trots att kablarna inte är tvinnade eller någon annan "specialåtgärd" vidtagits. Visuellt inuti sitter det bara några extra ferriter i den jämfört med andra, men ingenjörerna som gjort elektronikdesignen visste vad de gjorde. Och den är inte dyrare än andra, men helt befriad från de störningsproblem andra fabrikat orsakat.

Det där med folie är till största delen en myt, och inget som brukar fungera. Men det känns bättre, ser logiskt ut och kostar lite, och därför lever tipset kvar. (För att en skärmning skall fungera måste den vara heltäckande samt att alla kablar som passerar in/ut måste vara väl filtrerade så störningarna jordas ut i denna skärm/folie. I annat fall är "skärmningen" faktiskt totalt värdelös. Brukar ha detta med som demonstration när jag håller utbildning i EMC, då det är först när man ser och hör det som saker "fastnar" (demonstrerar det med en spelande radio i en skärmburk)). Just CE-uppfyllelse kräver inte test hos oberoende part, inte förrän en tillsynsmyndighet kräver det efter misstanke om fusk. Så därför finns det väldigt mycket som tillverkaren "bedömer" är ok i alla fall, och går det så går det. De som är seriösa testar dock på ackrediterat labb i alla fall (som @anuba refererar till), men det sker ju som sagt då på kundens uppdrag. Inte myndigheternas.

Nej, knappast. Och så snart plus och minus blir otvinnade en bit bort kommer de att fungera som antenner i alla fall (förutom den direktutstrålning av störningar som kommer genom burkens plasthölje). Tvinnade kablar liksom skärm måste sträcka sig genom hela systemet för att göra nytta. Och om du tänker på vad detta är för pryl så talar vi synnerligen grova kablar (10-25mm²). Rent praktiskt så är det knappast möjligt att tvinna dessa....

Egentligen skulle de säljstoppat och omedelbart åtgärdat problemet. Det är inga som helst problem att göra en "tyst" enhet - om man vill och har kompetensen. Sedan är ju detta inte "bara" ett problem för båtägarna som har VHF, det är faktiskt ett lagkrav (lågspänningsdirektivet i CE, där EMC finns med) som Victron uppenbarligen inte uppfyller. Synnerligen svagt av Victron. För det är ju inte bara frågan om att den stör den egna båten, eller att det är "ok" om man inte har VHF. Andra grannbåtars VHF (och annan radiomottagning) blir ju också störda. Därför finns dessa lagkrav, och därför är det så allvarligt när någon inte uppfyller dem men fortsätter sälja produkten. Att anmäla till Elsäkerhetsverket är en mycket god idé. De konfiskerar inget och ger inte heller nyttjandeförbud så länge det inte påverkar viktiga samhällsfunktioner (som LED-skylten på Överby köpcentrum i Trollhättan var det väl, som störde flygradion när flygen passerade i området). Men de kan sätta tummen i ögat på Victron.

Hittade en bild på hur det ser ut i mitt stuvfack på badbryggan. Här nere sitter även en blandare och duschslang på varm/kall färskvatten.

Inte den bästa bilden kanske, men i alla fall en principskiss som lättare kanske kan ge förståelse för laddförloppet av ett bly/syrabatteri. Det är ju hela tiden batteriet som bestämmer vilken laddström det vill dra i sig, beroende på pålagd spänning och framförallt hur upp/urladdat det är. Inte minst visar grafen hur snabbt laddströmmen sjunker till ganska låga värden, och hur lång tid det egentligen behövs för att ladda batteriet. Något som alltså inte är mycket att göra åt, det är batteriet själv och dess kemi som bestämmer. Graferna gäller också ett helt urladdat batteri, är det halvladdat (som det oftast är) så är det ett ännu brantare strömfall första timmen än grafen visar: Den svarta kurvan är det teoretiska idealet, där man inte har något spänningsfall och en spänning nära gasningsspänningen. Oftast når denna ändå inte upp till generatorns maxström, inte speciellt länge i alla fall. Den blåa kurvan är mer realistiska förhållanden, med kabelresistanser o.s.v. Här ser man en påverkan på laddströmmen (eftersom spänningen över batteriet säckar vid hög ström) men bara i början. Sedan jämnar det som synes ut sig och totala uppladdningstiden blir bara marginellt längre. "Dubbel laddning" om man minskar kabelresistansen är som synes helt sant - men bara precis i laddningens inledningsskede. Den orangea kurvan visar förloppet om man har en lite lägre spänning, som är snällare mot batteriet. Initialströmmen blir inte lika hög och laddtiden till fulladdat förlängs. Men inte mer än kanske 10%. Om det flerdubblar sina batteriers livslängd kan det ju definitivt vara värt det. Den gröna kurvan visar förloppet vid laddning från en batteriladdare. Dessa har en begränsad maxström som ofta är lägre än batteriet vill ha initialt, vilket kapar inledningspeaken och smetar ut den i tid. Ännu extremare är fallet med laddning från solpaneler, då det kan vara deras maxström som begränsar under en mycket stor del av laddförloppet. Den låga strömmen gör även att kabelarean blir mindre viktig (inom vissa gränser förstås). Men fullt blir det till slut i alla fall. För att få ett hum om vilken ström vi talar om så är laddströmmen efter ett par timmars laddning av ett urladdat batteri ofta redan då nere på kring C/10 till C/20. För ett 100Ah alltså 5-10A ett par timmar in i grafen. Vad man också kan förstå ur grafen är att det är rätt liten laddning (arean under kurvorna = laddningsmängden) man får i och man "kör motorn en kvart för att ladda batterierna" som man ser en del göra. Likaså att generatorns påstämplade laddströmsvärde har väldigt lite (eller inget) med den verkliga laddströmmen att göra (så länge den är tillräckligt hög). Det är batterierna som bestämmer.

Varifrån får du kravet på bara 0,1V spänningsfall i hela kablaget vid 120A ? Batterierna ändrar f.ö. sin egenspänning mångfalt mer än så vid dessa strömmar. Sedan kommer du inte ha 120A i laddström oavsett om generatorn kan lämna det. Det är som sagt blybatterierna som bestämmer hur mycket de slukar i sig av det som finns tillgängligt, och maximalt skulle jag tippa på att du kommer ha 40-50A om de är väldigt urladdade. Och bara första timmen kanske, sedan sjunker det ytterligare. Mycket mer rimlig dimension är inte ens 50mm² (0,16V@120A & 4m) utan snarare 35mm² (0,23V@120A & 4m) mellan motor (vanligen ansluten på starten, generatorns anslutning är sällan gjord för så grova kablar) och startbatteri. 35mm² ger inte mer än 0,1V vid den mer rimliga maximala laddströmmen 50A och de längder du talar om. Sedan skall kabeln också dimensioneras för startmotorns ström, men även här är 35mm² tillräckligt. Du har ju inte 120 "egna" A från generatorn till förbrukarbatterierna, du har bara en gemensam laddkälla under motorgång.

1. Ja, alldeles utmärkt idé att kunna spola båten. 2. Nej. Tänk på hur du har det hemma - det är ju samma vattenledning och tryck från systemet oavsett om du har en Gardenaslang på uteuttaget (om du bor i villa) eller spolar i köket. Samma i båt - någonstans mellan 1,5-3,0 kg brukar vara lagom. Skillnaden i tryck blir när vattenflödet tvingas till en mycket mindre diameter i spolpistolens munstycke, med tryckstegring som följd. Så spolpumpen bör ha möjlighet till lite högre flöde (10l/min eller mer) än vad som skulle räcka för disk. 3. Inte på en AQ26, men det är liknande på många båtar. Har själv t ex ett och samma intag till allt "sjövatten" (utom motorkylvattnet) och denna är sedan grenad till toa, spolvattenuttag, AC-kylvatten o.s.v. Alla med sina egna pumpar och backventiler. 4. Jag har satt det inne i en av de dränerade förvaringsboxarna på akterdäcket, en ballofixkran med en Gardenakoppling, på boxväggen som kommer inifrån/framifrån. Syns inte förrän man öppnar luckan men är lättåtkomligt. Så kan slangen ligga i samma box också. Du kanske har någon liknande box på AQ26:an också. 5. T ex en bit gängad 1/2" (15R) med en stor mutter på varje sida. Sedan gängar du på ballofixventilen på utsidan och en slangnippel på insidan. Finns på VVS-butiken. Eller något liknande. 6. Fick byta min bara två år gamla HD4 förra sommaren (originalmonterad från varvet) då den började läcka baklänges och tappa trycket. Gick ett par ggr i timmen och sedan allt oftare. Öppnade den, och det var rätt fula plastgrader och ganska slarvigt. Försökte snygga till men fick aldrig ordning på den (jo, membranet var helt) så jag satte dit en Shurflo istället. Mycket billigare och faktiskt tystare. Har tappat tron att de "fina" fabrikaten är bättre, numera verkar de ju bara vara dyrare.

Den angivna maxströmmen som en generator kan ge är just max - under alla tänkbara perfekta förutsättningar. Inte minst högt varvtal och att den får maximal kylning o.s.v. Anledningen till att begränsa strömmen är ju just för att den normala driften i en båt är långt från detta optimala driftläget, dvs att generatorn rent krasst oftast inte klarar att lämna den påstämplade strömmen utan att fara illa. I synnerhet de exempel du nämner innebär ju ofta just puttrande på låga varv, och det går alltså inte ihop med det påstämplade strömvärdet på en standardgenerator. Därav "intresset" - att helt enkelt bibehålla en fungerande generator och inte elda upp den. Tänk också på att energin måste tas någonstans ifrån, och en hårt lastad generator på låga varv går hårt åt remmen. Och är det en segelbåt med liten motor kommer det märkas vid körning (i synnerhet på låga gaspådrag), då den laddenergin som du efterfrågar motsvarar ett par hk. Många olika aspekter alltså, så vill man göra det enkelt begränsar man strömmen och lever med att man inte laddar så snabbt som (teoretiskt) skulle kunna vara möjligt. I min installation gläds jag istället åt att det ändå laddar 4-5 ggr snabbare än de gamla AGM, trots enkelheten och den till c:a 60A strömbegränsade standardgeneratorn (stämplad med 120A) 😉. Vill man däremot maximera laddningen till nära den teoretiska maxgränsen som BMS sätter, så går det naturligtvis. Men det är (ofta) en mer omfattande ombyggnad, där det förutom generatorbyte kan vara aktuellt med uppgradering av andra saker som remdrivningen (se bl.a. @Lintotts tips ovan).

Tyvärr är "fackhandeln" ingen garanti (längre) för att få bra prylar. Sedan har väl båtbutiken aldrig varit "fackhandel" för just elprylar. Inte ens till båt.... Dessutom finns ofta flera varianter av samma sak i samma butik, så beroende på krav och användning så kan en sak vara bra för den ena men inte andra applikationen. Det finns inget så generellt som att "allt" är bra om man handlar i butiken "nnnn". Eller att allt är dåligt i en annan butik. Ett högt pris och "fin" butik är inte heller (längre) en garanti för att varan är bättre än en annan med mycket lägre pris. Men det kan såklart kännas bättre (förutom för plånboken förstås). Biltemas skiljerelä är många som använder med gott resultat. Likaså använder jag deras huvudbrytare i vissa applikationer, men här finns olika kvalitet. Precis som i de andra butikerna. Och Biltema är inte längre unika med att byta leverantörer titt som tätt, det gäller i princip alla ställen numera. Säkringshållare och plintar är ofta överprissatta. De skall vara robusta och rejäla och säkringar skall vara enkla att byta. På detta kvalar även väldigt många "noname" in, som kan användas med gott resultat. Och t ex grova elkablar kan ibland vara billigare att köpa som startkablar än på metervara i samma butik. Om du vill ha bättre svar så lägg alltså med en länk till respektive artikelnummer/pryl du funderar på. Först då går det att svara lite mer konkret och inte bara flumma runt som jag väl gjort mest i det här svaret 😉

Tänk på att det är batterierna som bestämmer laddströmmen, inte DC/DC:n. Inte mer än möjligen indirekt, genom att lägga på en förnuftig spänning (<14,4V per 12V-batteri). Dina två batterier kommer dra kanske uppåt 8-10A i laddström första halvminuten eller så efter en körning med bogisen. Sedan sjunker strömmen ganska snabbt eftersom det inte är så mycket energi som behöver återladdas. Finns därför ingen som helst anledning att ha högre ström än så på DC/DC:n. Jag hade också satt den på max 28V (14+14V) eller kanske t.o.m. ner till 27,6V, och stängt av alla smarta moder. Då kommer batterierna leva ett långt liv och inte riskera att gasa under laddning även om de med tiden skulle åldras lite ojämnt.

Shunten mäter ström, och utifrån den och tiden som denna ström varit räknar instrumentet ut hur många Ah som laddats i och laddats ur batteribanken. Dvs har ett bra hum om och kan visa hur mycket som finns kvar - en tankmätare för batterikapaciteten i förbrukarbanken helt enkelt. Om du kopplar även startbatteriets minus via shunten (alltså lägger den direkt parallellt med förbrukarbatteriminus) kommer batteritankmätaren inte längre visa det du verkligen har i förbrukarbanken eftersom all ström som egentligen går in/ur startbatteriet också kommer passera shunten och räknas in. Det blir en mix av olika insignaler som ger som resultat att du inte kan lita på, alltså inte kunna vara säker på om instrumentet egentligen visar rätt. Omaket med kabeldragning gör du en gång, en opålitlig batteritankmätare kommer du få leva med varenda gång du använder båten i all framtid om du tar en genväg nu. Så nej, lägg motor/startbatteriminus på den gemensamma minusplinten och låt BARA shuntens "uppsida" vara ansluten till förbrukarbatteriminus. inget annat.

Efter att den härdat/blivit hård och du väntat de extra timmar till något dygn som nämnts i tråden, kan du ha den ute i minusgrader utan risk för sprickor och annat.

Men nu var det nog inte när det var härdat nog för att vara bärande som var TS fråga, utan när det är i princip färdighärdat. Alltså härdat nog så man kan sänka temperaturen.

Jag har den med tre utgångar och kör 2xAGM på motor och 4xLiFePO4 på förbrukare. Genom att ställa laddaren till "säkra" värden så fungerar det bra för båda. Vill minnas att jag har 14,1/13,8V inställt och inga "smarta" rekondmoder. Om man inte måste köra respektive batterityp på ytterligheten vad de tål (för att t ex få en aning snabbare laddning initialt på bly) så brukar det gå att hitta en bra kompromiss. Och batterierna mår nog inte sämre av det, i synnerhet är det positivt för blybatteriernas livslängd att inte ligga och trycka nära (eller ibland över) gasningsspänningen.

Skulle vilja säga att det är 95% luktfritt då. Sista 5% tar kanske en vecka eller mer. Om du varit på båtmässa eller varv och gått in i en alldeles nytillverkad båt så finns en viss "plastlukt". En del kallar det "nybåtslukt". Inte så påträngande, men det är ungefär vad du kommer känna, upp till de närmaste veckorna efter plastning.

Sannolikt har din inverter även forcerad kylning i form av fläkt. Tänk då på att det inte bara är fläkten som skall sitta fritt, luften måste kunna komma in/ut i apparaten också. Vanligen genom en mängd olika öppningar på andra ställrn, som måste vara fria. Förutom den yttre sidan av kylflänsen förstås....

Snyggt ! Så har jag f.ö. gjort i både förra och den nuvarande båten vid t ex distribution av Förbrukare via ett antal kraftiga säkringar (ANL), såsom bog/akterprop, ankarspel, inverter o.s.v. Plockade t.o.m. bort ett par superkorta och därmed synnerligen knöliga "bygelkablar" (50mm²) på den nya båten och ersatte med en simpel strömskena, enligt din modell ovan. Varför kan inte ens fritidsbåtsvarven komma på det, när det är vanligt på så många andra ställen ? Tror tyvärr inte alltid elsystem är varvens högre kompetens.....🙄 Men istället för att slakta färdiga strömskenor utgår jag från mässingsplattjärn, oftast 20x3mm, och som kostar en struntsumma hos "metallbutiken" jämfört med att köpa på annat sätt och ställe 🙂

Det är väl så att den pulverbundna är inte bara ren glasfiber, utan vanligen också ett polyesterkompatibelt torkat bindemedel som håller samman de slumpmässiga stråna. Jag tycker personligen det är mycket enklare att jobba med den (mattan) om man skall göra stora ytor än med väven. Att du sedan väljer att kassera det du redan har skaffat och göra kajaken i epoxy tycker jag ju är dumt. Men det är min åsikt. Plastfolie/gladpack på frigoliten och saken var ju löst. Men jag förstår att en del olyckskorpar gjort dig osäker i den andra tråden, antagligen utan att ha egen erfarenhet ("varför chansa") så du väljer en annan väg. Om du tänker måla kajaken efteråt i annan färg än epoxin, så kolla att färgen säkert är kompatibel med epoxy. För det är inte självklart. Och se till att ha skyddsutrustning, för även om det inte luktar är det fortfarande allergiframkallande.