IngemarE

Tänk på att du skall ha plats för fendrarna också. Och är det bommar mäts ofta platsens bredd som cc mellan bommarna, och då ryker en decimeter till.

Nja... Lyser en halogen, om än svagt, så kommer det säkerligen räcka och bli över för en LED. Okontakt ger serieresistan, och spänningsfallet är proportionellt mot strömmen. Eftersom LED drar så väldigt mycket mindre kan det lysa på bra även där det är så risig kontakt att en halogen knappt glöder. Tror mer på @Rascals teori om att du vänt den fel.

Tvätta med något som innehåller Oxalsyra så försvinner det bruna nästan som trolleri. Finns massor av trådar om det på MG, varav en tämligen nyligen. Oxalsyralösningen kan göras genom egna avkok av rabarber, köpa pulver från en välsorterad måleriaffär och blanda till själv, men vi "lata" köper färdig blandning på sprayflaska som "Fälgrengöring" från Biltema.

Slutrapport: Efter sju utslitna band i bandslipen har nu bordets ovansida varit nerslipat till trärent. Valde en något mörkare lasering denna gång, för att dels inte få en så känslig och ljus färg, men också för att få en lite "mustigare" färg som slutresultat. Samma lack (ja, burken är nästan slut nu), samma pensel, samma sandpapperssort att putsa med mellan lagren och samma borste o.s.v. Men nu ett helt annat resultat. Därmed är det nog bekräftat att det var "något" som torkats av/in under tiden bordet använts, och vars kemi lacken inte gillade. Så nu är man en erfarenhet rikare... 😉

Börja med att titta på en karta, och då ser du att det är tämligen öppet hav även till Kanarieöarna, dvs ett vatten er båt ju inte är godkänd för. Förstår inte riktigt - eftersom ni har denna båten redan vet ni väl ungefär hur långt bensinen räcker o.s.v. genom det ni redan använt den ? Då är det ju bara att titta på kartan, kolla avståndet och inse att bränslet (med en originaltank) inte ens kommer räcka för kortaste överfarten från Marocko ut till Kanarieöarna - om ni nu lyckats ta er ända dit ner. Inte ens om vädret är snällt. Och om det inte är det kommer ni inte komma fram alls i den båten. Inte till Kanarieöarna i alla fall . Vet faktiskt inte om din fråga är seriös eller om du ens äger en 2455 i verkligheten. För då borde man redan veta hur snabbt bensinen försvinner ur tanken när man kör (5,7l V8) och hur ofta man behöver tanka, och därmed förstå orimligheten i att kunna åka så långt på öppet vatten utan närhet till civilisationen....

Förstår precis vad du talar om ! Men för det antal kojer, ståhöjd, dedikerade sitt/soffplatser och matbord m.m. behöver du som sagt inte gå upp till 35', det klarar många modeller redan vid 30'. Likaså klarar du då budgeten på c:a 1 miljon utan att båten behöver vara över 20 år eller med uttjänt motor. Exempel: Saga 29, Saga 315, Scand Atlantic 32/3500, Scand Baltic, Viknes 880, 900, ev. Viknes 1030 (dyrare), Riviera 925 (finns med axel och FB), Viksund 310 (finns med axel & FB). Kan du tänka dig singelmotor med drev finns ju ytterligare modeller som kvalar in. Vad menar du med förvaringsutrymme "garage" i båten ? Plats för en Jetski 😛 ? Sedan är det alltid svårare att få gästplats för en båt ju större den är. Upp till 4m bredd mellan bommarna (=båtbredd upp till kanske 3,50) är ju vanligt, men med större bredd är platserna att välja på ofta färre. Vår 35' går fortfarande in på en 4m-plats, men det är inte med stor marginal då man ju även vill ha plats att fendra av.

Vad är din budget ? Vad är dina kriterier för att det inte skall kännas för mycket "camping" ? Hur många skall (inte) campa i båten samtidigt ? Med en tänkt standardfart på kring 7 knop (med möjlighet att dra på mer, givetvis) är ju axel och singelmotor att föredra alla dagar i veckan. Men har du bestämt dig för just nämnda fabrikat är det nog svårt.... Annars finns ju båtar redan från 30' och uppåt som tillåter ett tämligen bekvämt semestrande. Många mellan 30-35' har t.o.m. dusch inne och de flesta bekvämligheter. Dock är det nog få motorbåtar under 35-40' som t ex har disk- och tvättmaskin, men därav mina frågor i början av inlägget - vad betraktar du som "camping" 😉 ? Själv åker jag ju i en 35' (nja, 11m/36' med peket, Skilsö 35) som nog ingen skulle kalla för att leva spartanskt "campingliv". Singeldiesel, roder/rakaxel/köl som går ljuvligt snålt i 6-7 knop (0,7l/nm) men ändå marschar 25 (2,6l/nm) och toppar 28 knop. 2m ståhöjd inne på toan, duschkabin med dörrar, fem fasta sovplatser och två U-soffor för umgänge. "Riktiga" hemarmaturer i kök, toa och dusch (Mora), inte båt/husvagnsdito. Men även den gamla (31' l.ö.a., NB870) hade det mesta i bekvämlighetsväg, dock ingen dusch inne utan "bara" på badbryggan. Men rak axel även den med nästan samma fart- och ekonomipotential som den nuvarande. Kan du tänka dig att gå ner lite från just 35' (om budgeten handlar om att köpa en begagnad), se utanför de nämnda fabrikaten och kanske tumma lite på toppfarten så finns ju många singelmotor med axel som är långt lyxigare än "campingliv". Saga har ju ett flertal modeller t ex. Edit: Jämför man förbrukningen i planing (>15-18 knop) på en båt med drev och en med rak axel (ofta lite felaktigt kallad halvplanare även om de gör dessa farter) så är oftast drevbåten en minst aning snålare. Detta eftersom rak-axel-båten inte sällan har en liten köl och en del annat "skrot" som alltid kommer vara i vattnet och bromsa, jämfört med en renodlad drevbåt. Sedan finns ju en gräns för vad ett ensamt drev i sig tål i vridmoment, därför blir det svårt att hitta en stor drevbåt med singelmotor, även om en tillräckligt kraftig motor inte är något problem.

Mycket intressant läsning. Men man måste också vara krass med att slutresultatet ju är en helt annan båt, en båt som inte längre planar och faktiskt t.o.m. tar sig fram långsammare än en klassisk snipa. Inte alls som en "original" 2655. Och som kräver mycket planering av sin resa om man skall kunna "tanka" och kanske överhuvudtaget komma vidare och kunna lämna sin destination. Säger inte att det inte är värt det, inte finns fördelar o.s.v. men att det ofta inte alls är en jämförbar båt man får efter elkonverteringen glöms ofta bort i diskussionerna. Därför tror jag elkonvertering kommer bli vanligare på segelbåtar, medan klassiska motorbåtar (och i synnerhet planande med fartmöjligheter över 15 knop) kommer fortsätta ha förbränningsmotor mycket länge till.

Det står faktiskt uttryckligen i denna laddares bruksanvisning att man skall tillse att allt annat är avstängt och/eller bortkopplat innan man använder laddaren om den används med batteriet på plats. Lite annorlunda att den sänker strömmen om spänningen stiger, det är ju batteriet som sköter det. Eller också har de helt enkelt skrivit och beskrivit som det blir som en "feature" (troligare), för att inte kunderna skall komma tillbaks och hävda fel på laddaren när den inte laddade det nästan fulladdade batteriet med utlovade 15A.... Nej, jag hade inte köpt denna. Informationen är f.ö. väldigt knapphändig för en laddare för 1300:-.. De allra flesta prylar avsedda för fordons/båtbruk är mycket tåliga mot diverse överspänningar och pulser/spikar. Helt enkelt för att elsystemets spänning kan se hemskt ut redan p.g.a. de laster som redan finns (och särskilt när de kopplas till/från), redan innan laddaren lägger sig i. Så att lägga allt via en spänningsstabilisator skall inte behövas, och om en pryl går sönder är det sannolikt dess design det är fel på. Det finns tyvärr mycket i tillbehörsbutikerna (i synnerhet båt) som inte alls är gjort för ett fordons 12V-system. Även saker av "finare" fabrikat, numera. Men det finns vissa laddare som har "smarta" rekondmoder och allt vad de kallar det som, till skillnad från de "naturliga" spikarna som brukar finnas, med jämna mellanrum får för sig att köra långa pulståg med riktigt mycket energi (hög duty cycle) på uppåt 16-17V. Det är inte snällt.

Bra tips. Samma (?) har dock funnits på Biltema i många år: https://www.biltema.se/bat/batvard/skrovvard/rengoringsmedel/black-streak-remover-500-ml-2000022770?gclid=Cj0KCQjwj5mpBhDJARIsAOVjBdom09BzxB1vykxARM_O9bxoG2E70hmMKT5i8-GQmVOlbqdygKxqk8saAj2CEALw_wcB Tror den t.o.m. var FÖR bra i den förra formulan, för om man inte smetade ut eller torkade/tvättade av det inom 30-60s som står att man skall göra, kunde den t.o.m. angripa och gulna gelcoaten. Men tänkte man bara på det så var den suverän och tog bort alla svartrinningar i ett huj. Sedan ett par år tror jag man ändrat innehållet en aning, för den fungerar fortfarande riktigt bra men är inte riktigt lika snabb. Tar kanske någon minut att verka istället för sekunder och händer inte så mycket oönskat om den råkar ligga på ett tag (men får givetvis inte torka in), men det är nog bara bra. Tipset är i vart fall att ta en liten bit i taget 😉 F.ö. kan man också använda "spisrent" eller liknande medel mot de svarta ränderna, ett medel som är avsett att ta bort sot från spis- och kaminluckor i glas. Har gjort det någon gång när "Black Streak Remover" varit slut hemma. Tror det fungerar för det är samma typ av smuts - sotnedfall.

Nu har jag en teori ! Har just slipat ner den skrynklade lacken och ser att andralagret på dessa ställen inte alls kommit överens med det föregående lagret. Det lossnade i flagor. Men, jag gjorde en annan observation också: Det är främst bordets ovansida som har fått skrynklingar. På undersidan av den delen som går att fälla upp (det är en skiva delad i två med gångjärn på mitten så man kan göra det hälften så brett) fanns också en del men bara ett par områden, varav några väldigt konstiga - runda och stora som en enkrona. På den fasta delens undersida fanns nästan ingenting, utan här var lacken som förväntat - fin och jämn. Om man tittade på de områden på ovansidan som var skrynklade och jämförde med de få ytor som inte var det, var båda som tydliga svepande olika breda områden i skivans längsriktning. Hmmm.... Detta bord må bara vara ett par år gammalt, men det har ätits på och bordsskivan har torkats av. Den vitlaserade ekytan har vi ju inte trott kommer vara snygg så många år till då den verkat vara lite känslig. Men då den genom att sakna ett hårt klarlacklager varit känslig så har den ju också lätt kunnat dra åt sig när bordet torkats av. Uppenbarligen har det torkats av med något (eller något kanske snarare torkats in ?) som lacken inte gillar. Första tunna lagret löste nog kanske upp det i viss mån och gav en kemisk kompott som nästföljande lager inte ville vara bekant med. Visst såg bordskivan ren och fin ut, men det var den nog inte.... Nu har jag planslipat bort lacken samt lite till och provlackat på den värsta delen. Samma pensel, samma borste men givetvis ett annat papper (hade jag kört med 800-papper skulle jag inte varit färdig ens till jul). Verkar inte få några skrynklingar längre, men har ändå en del osnygga fläckar beroende på "något" i underlaget/träet som jag missat att få bort. Får ta bandslipen och köra av bordet trärent och börja om, tror jag. Men jag har ju hela vintern på mig....😉 Undrar bara vad som varit spillt på bordet....🙄

Ja, samma burk, samma plats.

Det är ju skillnad på silikon och silikon, dvs i vilken form det är. Att ha flyktig silikon i slippapper känns som en väldigt stor tankemiss, ja nästan hål i huvudet..... Men det är nog egentligen inte alls "silikon" i papperet som billackerarna använder, inte heller det Clas Ohlson sålt, utan snarare beror påståendet på en språklig sammanblandning, eftersom även kisel på engelska heter just Silicone. Den engelska benämningen på Kiselkarbid som ingår i proffsslippapper är helt enkelt Silicone Carbide. Men det har alltså inget med det vi på svenska benämner "Silikon" att göra. https://www.3msverige.se/3M/sv_SE/p/d/b40071159/ (se även det tekniska databladet på engelska). Det är ju helt logiskt då kiselkarbid säkert är ett bättre material som inte kläggar igen lika lätt. Men att använda Silikon - det vi benämner så på svenska alltså - skulle knappast hejda igenkläggning av slippapper. Snarare tvärtom. Således är det troligen inga som sålt slippapper innehållande ens någon form av "Silikon", utan påståendet bottnar nog i en alltför snabb och lite ogenomtänkt tolkning av benämningen på engelska. Slut på utsvävningen 😉

Visst klarar även 4mm²-kabel strömmen - om den läggs fritt så värmen kan avges. Men den kommer också alstra uppåt 30W i förlustvärme över sin längd (=en lödkolv), och i en båt är man ofta intresserad av att inte slänga bort effekt och energi i onödan. I alla fall är det en faktor som också brukar vara av intresse att tänka på vid kabeldimensionering (utan att gå till absurd överdrift, som tyvärr också händer). Därför hade jag också sällat mig till 6mm²-förespråkarna, då den ger acceptabelt låg värme/förlusteffekt vid maxström, är den grövsta som går i plinten utan problem samt är ändå hyfsat billig och lätt att få tag på.

Yes, +15°C, termostatreglerat (inne i ett varmgarage). Får testa ikväll igen, men efter nedslipning av skrynklorna bara på en liten yta först. Ev. med ny pensel, annat slippapper o.s.v.

Svårt att säga, men det verkar bara vara det nypålagda (som skrynklat sig mer än att se ut som blåsor). Men jag har - märkligt nog - vissa ytor (dm²-stora, 10-20% av all träyta) som inte har någon "skrynkling" alls, utan ett fint, jämnt andralager lack. Skrev "överallt" ovan, men det är alltså inte riktigt sant. Men helt utan logik varför det funkat just på vissa fåtal delar av ytan. Javisst, exakt samma procedur (ekträ, vitlasyr och sedan alkydbaserad klarlack). Det är därför jag nu blev helt ställd. Och om lasyren underst inte gillade fernissan borde det ju hänt redan vid första lagret, inte andra.

Ja, pappret funderar jag också lite på. Det var (nog) Julas torr/våtslippapper med aluoxidkorn, ett papper jag inte använt innan. Dottern köpte nämligen fel papper till sin båt i vintras (fel grovlek), och jag tänkte jag skulle göra åt dessa när jag såg dem stående i ett hörn. Tyvärr har JULA ingen närmare info: https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/tillbehor-till-elverktyg/slippapper/handslippapper/vatslippapper-020391/ En annan sak är att jag efter första lacklagret insåg att lacknaftan för penselrengöringen var slut, och jag ville inte använda thinner/aceton i tvättstugan hemma. Så jag ställde penseln i Casco Limborttagning (man tager vad man haver), och rengjorde den sedan i lacknafta lite senare på kvällen. Har dock kollat, och ser inga ämnen i limborttagningen som skulle kunnat orsaka denna reaktion, eller hur (databladet säger "Isopropanol, aceton, etanol, destillat, hydrotreated light") ? (Jag är f.ö. ytterst tacksam för engagemanget och många bra funderingar "utanför boxen". För det simpla som är "i boxen" har jag nog koll på - tror jag. Ikväll tänkte jag göra ett nytt försök, så ös på med idéer. Jag har nog förresten avskrivit sopborsten - den är väldigt ren)

Nja, om du läser det jag skrev och inte bara svarar generellt, så har jag använt länkade lack direkt ur burken och till båda lagren. Inga olika lösningsmedel alltså, och en lack som är kompatibel att läggas i flera lager på varandra. Likaså var det första lagret ordentligt torrt innan jag gick på med andra, och inte ett spår av skrynkling efter första. Det du nämner är ju väl känt för de flesta, men det är alltså något annat som hänt här....

Håller med. Samtidigt var det ju såpass torrt att det var "sliptorrt" (hårt, dvs inget kladd i pappret) och nästan två dygn sedan första lagret lades.....😟

Du KAN ha en poäng - jag slutsopade med en borste som jag häromdagen faktiskt sopade golvet i garaget med (diverse "bös" efter ett bromsbeläggsbyte). Men den ser ren ut, och det såg rent ut på träet innan jag började lacka. Och det är ju en extremt kraftig reaktion och överallt....

Håller på och fräschar till en bordsskiva i båten, gjord av stavlimmad ek som vitlaserades för ett par år sedan. Tänkte få den mindre känslig, samt tåligare för avtorkning och håller därför på att lacka den med en halvmatt klarlack, International Goldspar (https://www.jula.se/catalog/fritid/bat/batvard/batlack/fernissa-550174/ ). Första lackningen gick bra, sedan putsades ytan försiktigt med 800-papper, allt slipdamm avlägsnades noga och jag har just lagt på andra omgången. Efter en halvtimme händer detta: Hade det hänt efter första omgången skulle jag kunnat tänka mig att något var gravt inkompatibelt med (den gamla) vitlaseringen, men första lagret gick ju alldeles utmärkt. Har ju lackat hundratals träprylar (inte minst med denna klarlack) och aldrig sett detta. Det är inte speciellt tjockt lackat heller, bara precis så det täcker (jag hade ändå tänkt lägga 3-4 lager). Någon med idéer ?

Viktigast är att den innehåller/är baserad på Oxalsyra, och det är flera av dem, bl.a. Bio (ingrediensdatablad finns att ladda ner från BT:s hemsida).

Varför lägga mer epoxi på befintlig epoxi ? Det är väl helt onödigt.....

Grön och grå är standardfärger för "GelShield", en epoxigrund som man lägger för att förebygga plastpest. Att den verkar stenhård talar ju också för att så är fallet. Den skall du ju i så fall inte ta bort, och den är helt harmlös att ha kvar m.a.p. miljöaspekten.

Problemet jag upplevt är att de säckar ihop när temperaturen kryper neråt, eftersom luftens volym/tryck minskar. Båten som var "lagom" hård när man sist var nere kan till nästa gång kännas betänkligt opumpad när temperaturen sjunkit.