IngemarE

Den största utmaningen är nog att säkerställa att batteriets/batteriernas BMS totalt klarar den ström som startmotorn drar, inklusive en hel del marginal då den inte är konstant och kan t ex peaka rätt ordentligt innan motorn börjat snurra. LiFePO4-batterier med BMS har den generella akilleshälen att just maxströmmen ofta är begränsad jämfört med blybatterier. Men med flera batterier i parallell som var och en har en riktigt kraftigt specad BMS så visst kan man klara det. Jag kör t ex 4hk akterpropeller m.m. på 3x LiFePO4 (150A kontinuerligt ur varje batteri, 300A peak), en motor som i princip motsvarar en startmotor, och det fungerar utmärkt. En risk man också bör ta i beaktande är att en BMS är en felkälla, såtillvida att den tvärt kan koppla bort batteriet om den - rätt eller fel - känner av t ex överspänning eller överlast. Då uppstår en s.k. "Load Dump" puls eftersom generatorn blir av med lasten. En riktigt ful och hög spänningsspik (inte sällan 70-100V i ett 12V-system) som klingar av efter några tiondels sekunder. Men inte sällan har generatorns dioder då knäckts, och även annan elektronik kan ha farit väldigt illa. Med den storleksökning på generator som ni tänkt er tillkommer en del annat att tänka på. Inte minst drivning av den från motorn, då det (i alla fall teoretiskt) kan bli uppåt 4-5hk av motorns totalt 30hk som t ex skall överföras av kilremmen. Något den inte är gjord för i ursprungsdesignen. Dubbla remmar eller platt multirem dimensionerad för kraften kan vara en nödvändig ombyggnad. Du skriver inte varför du vill bygga om. Jag hade nog behållit lösningen med dubbla batteribanker med ett blybatteri på motorsidan. Kostar så lite och minimerar en hel del risker då det är en enkel "grundsetup" för att kunna starta motorn utan extra elektronik. Och om startbatteriet är kasst kan man ju alltid ha en stump startkabel i beredskap och bygla över till förbrukarbanken.

Nja, det enda den kan/bör användas till är att tvinga reläet att dra för att ladda även om det inte tycker spänningen är rätt. När det nu skulle behövas. Sedan skriver Sutars/Skyllermarks helt riktigt att den kan användas för att koppla ihop batteribankerna om startbatteriet "gått sönder" eller är tomt. Men ofta drar startmotorn mycket mer än reläets märkström (och det är dessutom en kraftigt induktiv last), och risken är stor att man svetsar kontakterna eller på annat sätt skadar reläet om man skall starta genom det. Och det är då inte bara startströmmen som går igenom det, det är också laddströmmen (kortslutningsströmmen ?) till ett trasigt eller helt urladdat startbatteri som skall adderas. Du måste då dessutom ha dimensionerat säkringar och kablar till reläet för att tåla startmotorströmmen+laddströmmen för tomt batteri i dem. Induktiva laster är jobbiga för relän, och värst är om de tvingas bryta/släppa strömmen medan lasten är inkopplad (t ex att förbrukarbatterierna lastas så mycket under start så spänningen dippar och reläet släpper). Maxströmmen är oftast specad för "snälla" strömmar, som batterierna, resistiva laster o.s.v. Tåligheten mot induktiva laster brukar ofta bara vara en del av detta, ofta inte mer än 25%. Lite djupdykning: https://www.hw-group.com/cs/podpora/how-not-to-destroy-a-relay Funktionen låter kanske bra men är inte praktiskt speciellt användbar och framförallt inte säker. Mycket bättre är att i båten ha en kort bit startkabel att koppla ihop batteriplussarna med, den gång (om någonsin) det kommer behövas. Ja, den också. Men även minuskabeln till skiljereläet.

Vad gör den gula kabeln från reläet, den som är kopplad till minusplinten ? Den skall nog normalt inte vara inkopplad, då den - om jag fattat det rätt - tvångsdrar reläet och kopplar förbi spänningsavkännande funktionen. Och det finns som sagt andra relän med samma spänningsavkännande funktion som fungerar minst lika bra fast till ett lägre pris 😉 Sedan, som @Lintott också varit inne på: Koppla företrädesvis minuskablar till minusplinten och håll kabelskorna så "rena" som möjligt från kablar.

Du missade nog:

Det är riktigt, men ibland har generatorn sensledning och kan kompensera för det. Troligen inte din, då startbatteriet är kopplat direkt. Sedan finns det olika typer av skiljedioder (eller "diodekvivalenter" där funktionen åstadkoms med andra komponenter), men det är riktigt att de vanligaste introducerar ett noterbart spänningsfall. Även om detta är strömberoende så förlorar man mycket riktigt en del i maximala laddströmmen (men det blir alltid fulladdat). Nej, du behöver ju kabel till Förbrukarbatteriets plus också (helst via säkringar). Och en minuskabel. Säkerhetsmässigt så introducerar du rörliga delar och kontakter i och med reläet, så det är inte med automatik "bättre" ur säkerhetssynpunkt. Men väl dimensionerat så håller det i tiotals år. Och om det är samma Denso 120A-generator som sitter på många andra nyare Yanmar så kan du inte direkt styra ett skiljerelä på D+, då dess "laddlampeutgång" inte är matningen av fältlindningen som förr utan en ren utgång som lägger laddlampan mot jord när den skall tändas. Det kommer inte ut någon spänning här som på gamla generatorer (som då drar reläet) när lampan skall vara släckt. Bättre är då ett spänningsavkännande relä (Biltemas t ex) mellan batteribankernas plus, då behöver du inte fundera på att koppla in något till generatorn.

Ja, minuspolerna måste vara ihopkopplade ! Annars kommer du t ex aldrig kunna ladda förbrukarbatterierna med generatorn, samt att du antagligen också får en del andra skumma fenomen. MEN, startbatteriminuspolen skall inte vara ansluten till minuspolen på förbrukarbatterierna utan till minusplinten. På förbrukarbatteriernas minussida skall bara shunten sitta. Och det gäller ju även B3/B4, koppla ihop dessas minus med B2, som de var innan. Teoretiskt och om det var konstantströmladdade batterier samt många batterier, så finns en poäng. Med konstantspänningsladdade blybatterier är det däremot onödigt då den ynka lilla spänningsskillnad som blir utjämnas av batteriets kemi. Har dock debatterats flitigt, då många faktasajter fortfarande hävdar att detta är jätteviktigt (vilket det var förr vid stora UPS-stationer med t ex många NiCd i parallell), men om man synar dessa sajters uträkningar ser man att de helt bortser från att blybatteriets EMK inte är konstant. Den är snarast faktiskt till stor del en "självutjämnande" faktor, och det blir helt missvisande resultat om man försöker utelämna den. Jag gjorde f.ö. ett praktiskt test på fyra AGM-batterier som var parallellkopplade helt efter varandra, dvs "fel", som jag visat i någon tråd här på MG. Mycket riktigt så var skillnaden ytterst liten (tiondels A vid en total urladdningsström på c:a 40A) och berodde nog mer på skillnad i batterifabrikat. Så nej, i en normal båtinstallation kan man gott koppla dem rent parallellt med "utgången" vid ett av batterierna.

Egentligen har du redan separata system, men förbindelsen mellan motorbatteri B1 och förbrukarbatteri B2 förstör alltihop. Är du säker på att denna kabel (blå pil) finns: I serie med huvudbrytarna, så nära batterierna som möjligt. Skyddar kablarna från att brinna om det skulle bli kortslutning. EDIT: En annan sak som ser tveksam ut är att din batterimätarshunt till Battman (den du kallar "plåtbleck") ligger på B1:s minus. Alltså motorbatteriet. Det absolut vanligaste (om man bara har en batteritankmätare) är att den mäter förbrukarbanken, dvs istället ligger mellan minus på B2/B3/B4 och minusplinten (och B1 direktansluten till minusplinten). Säker på att den är kopplad som du ritat, dvs på start/motorbatteriets minus ?

Ser väl rätt ok ut, förutom avsaknaden av huvudsäkringar.

OT: Var det inte Ted Ström som på 80-talet hade en versfras i låten "Katten" som gick "Ingenting var bättre förr och allt är sämre nu" ?

Plywood är inte lika känsligt, men tunna paneler (8mm) av massivträ som jag haft mot innerlinern i båten har med tiden tenderat att börja bukta (baksidan blir större) om de inte är behandlade även på insidan. Men det räcker att måla med klarlack, helst nafta/oljebaserad (alkyd). På ena sidan klädd panel i plywood har jag inte haft dessa problem med, men den har i de flesta fall varit hyfsat tätt skruvad ("inkaskruv" med färgat täcklock) och därmed tämligen fixerad på plats.

Förstår nog inte riktigt hur du menar. Det är ju förbrukarbatterierna som skall ha sin minus via shunten till en minusplint. Sedan sitter alla förbrukare och motor/motorbatteri mot denna och samma minusplint (om man inte har två shuntar, då ligger även en shunt mellan motorbatteriernas minus och minusplinten).

Delar @Lintotts synpunkter, men vill också lägga till att du bör ha säkring även på pluskablarna som går från batterierna till skiljereläet. Sedan är det betydligt enklare att använda ett spänningsstyrt relä (Biltemas kostar mindre än hälften av vad andra tar och fungerar lika bra) än ett som styrs från laddlampeutgången D+. I synnerhet nyare generatorer (du har ju motor från 2018) har elektronik som styr laddlampeutgången och fältlindningen matas på annat sätt. Inte som på gamla generatorer, där fältlindningsströmmen matades till generatorn via laddlampan. På en sådan "nyare" generator (ny och ny, hade en sådan Denso redan på en Yanmar 2015) fungerar inte relästyrning via D+ såsom är ritat på schemat, då laddlampeutgången bara jordas när lampan skall tändas, det kommer ingen plusspänning ut här när den släcks. Det GÅR att fixa genom att att koppla ett extra relä, men då är det bättre att sätta dit ett spänningsnivåstyrt. En annan sak är att generatorn brukar vara ansluten till startbatteriplus redan på motorn (startmotorn), samt att både starten och generatorn lär ha minus i godset på din motor. Således skall det nog vara en minuskabel till startbatteriet från motorblocket, och den extra minusplinten för startbatteriminus kan du därför skippa. Gasollarm/länspump är bara ritade med en säkring, men jag skulle här satt en säkringshållare för flera (4-6 st). Det finns mer i en båt som kan behöva permanent plus, t ex minnesbackup till stereon.

Efter något dygn i "rimlig" temperatur skulle jag inte vara orolig att låta tempen gå ner.

Håller med. Den transparenta har annan sammansättning än den vita/svarta (som är kopior på Sika 291) och blir inte lika hård. Bör inte användas permanent under vattenlinjen, men använder den mycket till allt möjligt när man vill ha en lite limmande men flexibel tätning/fyllning som inte är silikonbaserad och gärna ganska osynlig. Nu senast för att fixera ett masonitbakstycke på en Ikeamöbel....

Yes. Och som sagt - använd gärna plastfolie/gladpack, torde bli enormt mycket enklare än en bångstyrig aluminiumfolie.

Har gjort liknande jobb i garaget (vidbyggt huset), och det luktade märkbart inne. Dock ingen lukt som satte sig. Men om du kan vara någon annanstans än inne eller i närheten av där man bor är det absolut att föredra. Glöm inte använda andningsmask (inte munskydd, riktig mask måste det vara). Biltema, JULA, Clas Ohlson har en riktigt billig halvmask (ett par hundra) med utbytbara filter för organiska ångor som fungerar fantastiskt bra mot polyesterångor. Känner mindre lukt med masken på och huvudet över polyesterhinken än inne i huset med masken av..... Utan mask är risken att du dels mår dåligt i flera dagar efteråt (jag vet 😞), dels skadar din hälsa.

Klä med plastfolie/gladpack. Den tål polyestern.

OT: Den typen av "minipiano" är ofta betydligt känsligare för miljön än den lite större typen. Står det sedan dessutom mot en yttervägg kan stämning och intonation åka iväg rätt snabbt..... Men C1:ans ledsamhet beror nog inte på golvvärmen 😉

Jag håller nog med @Peter_K. Träbalkar och distansmaterial skulle man lika gärna kunna gjort i samma dimension glasfiberplast ur hållfasthetsynpunkt när båten tillverkades. Men det skulle bli tungt ! Karva ur det som verkar fuktigt, fräs upp hålet till oskadad glasfiber och med en sluttande kant. Låt det torka ur. Fyll sedan håligheten med polyester+glasfibermatta (vät flödigt med polyester längst ner i hålet) och lägg de sista lagren med ordentligt överlapp över den nerfrästa kanten runt skadan. Det kommer bli minst lika starkt som i original. Får se om @Peter_K har en annan uppfattning, men så skulle jag lagat skadan.

Måla gör man väl i första hand för att hålla beväxning borta. Men kanske också lite för att det skall se snyggt ut - om du frågar mig.... Eftersom du inte har havstulpanproblemet funkar väl vilken "snäll" färg som helst, även om jag hade valt en hård färg så den sitter kvar och inte kladdar av sig. Om du skall måla överhuvudtaget. Epoxiprimer ser jag inte vitsen med på ett drev. Nu är jag dock ingen expert på drev, så jag överlåter gärna till andra att komma med bättre kommentarer/svar 😉

Sötvatten leder ström otroligt mycket sämre än saltvatten, så om du bara seglar i Mälaren är det helt naturligt att anoderna inte tärs knappt alls. Det är inget fel, det är kemi 😉. Det viktigaste är att du inte ser någon färsk täring på metallen den skall skydda. Själv åker jag mestadels bara i Vättern och insjö/kanalsystemet och jag byter anoder med 5-10 års mellanrum, och då är de ändå inte slut. När det gäller kontakt via skruvarna så brukar det bli kontakt. Men bäst är att putsa till ytan under anoden så den ligger an direkt mot metall. På tal om anodens skruvar - en stor svensk båttillbehörskedja sålde ett tag axelanoder med svartoxiderade (=isolerande) skruv. Syftet var något kryptiskt att skruvarna inte skulle korrodera för då kunde ju anoden ramla av i förtid. I praktiken kan man ha nästan vilket skräpmaterial i skruvarna som helst, då anoden ju skyddar skruvarna från korrosion.

Då är du välkommen att titta på min hemsida 🙂. Väldigt praktiskt för att se laddning även av motorbatteriet, samt strömförbrukning på prylar om man - som TS - även kör en del annat än bara motorn på motorbatteriet. EDIT: Ja, jag håller med om att det nog är rätt ovanligt, där har du helt rätt.... Om man har råd och möjlighet kan jag rekommendera att sätta ett batterimätinstrument även på motorsidan. Som sagt kanske mer för att övervaka ström/laddfördelning mer än kapacitet. Men det blir som ett gift - att mäta är att veta (oftast i alla fall). Bild på instrument med två shuntar (hemmabygge i vår gamla Albin 25 för 25 år sedan): Och en (dålig) bild på den display som sitter i nuvarande båt (som inte bara har koll på motor/förbrukarbank via var sina shuntar utan även en del annat. Samt ligger och lyssnar på NMEA 2000). Men det har hänt lite på displayutvecklingen, denna kostar mindre än den tvåraders LCD på sin tid som användes på bilden ovan: Ber om ursäkt om det blev lite OT....

Den texten skulle jag inte ge så mycket för, det går inte riktigt att generalisera så. Och är det motorsäkringen eller shunten som avses ? Tänk också på att en större shunt ger sämre noggrannhet på låga strömmar. Även t ex en 300A-shunt bör fungera om du kollar att specen på den verkligen är för 300A kontinuerlig last. När vi nu ändå talar om höga strömmar - välj en ANL-huvudsäkring av i alla fall hyfsad kvalitet. Jag har själv t ex 3 st 400A till bogprop, akterprop och motor. Just akterprop är sist monterad, och jag köpte då en tiopack med 400A eftersom jag ändå ville ha några i reserv. Men till akterprop gick sönder, ibland flera gånger per säsong. Konstaterade på batteriinstrumentet att den höll sig på bara drygt 300A som värst, men säkringen brann ändå efter ett tag. Det skulle visa sig att dessa säkringar märkta "400A" bara klarade knappt 200A. Köpta från en marknadsplats långt bort i öster, billiga som bara den och massor av värden fanns att välja på hos säljaren. När jag kollade på de 150A jag köpt samtidigt inser jag att de ser exakt likadana ut, med precis samma tjocklek och form på säkringsdelen innanför fönstret, som mina 400A. Säljaren hade antagligen bara en modell, men stansade in siffrorna efter beställning. När jag konfronterade honom med detta fick jag bara det korta svaret att jag ju beställt "400A" och det står "400A" på varan jag fått. Så då är det helt rätt, jag har fått det jag beställde....

Jag har själv shunt även på startbatteribanken, och 500A fungerar bra, med marginal. Det är ju också den kontinuerliga lasten den klarar, momentant håller den för lite till. Angående att koppla startmotorn separat - shunten ligger ju på minussidan, och startmotorn brukar ha minus i godset. Dvs den kan inte kopplas direkt till batterierna utan att även hela motorn och allt annat som berör den (inklusive generatorladdning, om du inte har tvåpolig generator) också blir kopplat direkt.

Nej, egentligen inte, eftersom shunten ligger på minussidan så kan man lägga vilka batterier/banker man vill via den, och den kommer då visa data för alla batterier som går via den. Oavsett om de är separerade på plussidan som olika batteribanker. Fast det är ganska opraktiskt/missvisande att ha en shunt till flera batterisystem, eftersom alla kommer mätas som en och samma och man vet då inte vilket av batterierna(bankerna som har vilken laddstatus. Så i praktiken är det som @raol skriver - använd en shunt till bara ett batterisystem.