IngemarE

Om man har slipat trärent och slätt kan man ofta fukta ytan med vatten för att få träet att resa sig lite efter sin ådring innan lackning. Kan förstå att det ser mer "levande" och äkta ut med lite träådringsföljande ojämnheter, men det är nog ganska ovanligt att man vill ha det så om det inte är rena vintageprylar man renoverar. I synnerhet på ett bord som skall torkas av är ju en slät yta oftast att föredra, varför man tvärtom t.o.m. slipar ner ev. träresning mellan de första lacklagren.

Ja, givarna är oftast fabrikat- och ibland t.o.m. modellspecifika. Med tanke på ev. montage i aktern istället - tänk på att givaren skall se "orört" vatten, och bör inte sitta i närheten av, och i synnerhet inte akter om propellern. Då kommer det bli störningar och sannolikt inte fungera bra alls. Likaså behöver den sitta så långt akterut på en planande båt att det inte kommer luft mellan skrov och vatten där den sitter. Du skriver inte vad det är för båt, återkom med det (eller bild) så kanske det blir bättre tips 😉

Jodå, det går bra. Men har du så mycket polyester att det droppar har du för mycket - du skall bara mätta/binda mattan. Inte mer. Det är lätt att "blaska på" lite mycket, dock. Och Båtbutikens vanliga polyester har precis samma konsistens som Biltemas (troligen t.o.m. samma tillverkare i vissa fall). De är i allmänhet heller inte tixotropa 🙂. Tänk också på att det är svårare att väta igenom väven ordentligt med en tixotrop polyester.

Ja, om man inte lägger distansmaterialet i ett rutmönster så man inte har några polyesterbryggor med jämna mellanrum mellan övre och undre laminatet. Då kommer ju mycket riktigt övre laminatet att kunna flexa fritt över en stor yta och styvheten vara mer beroende av distansmaterialets hårdhet, inte av distansen mellan laminaten. Och undre laminatdelen kommer ju inte hjälpa till speciellt mycket. Visst kan man ju göra så, men....🙄

Jag hade kört med Polyester istället för epoxi, men i övrigt armerat/förstärkt med matta enligt inläggen och tipsen du fått ovan. Just därför köra med polyester och inte epoxi, då det är svårt att få (vanlig) gelcoat att fästa på epoxi. Även en del färger är svåra.

Tänkte just samma sak. Vissa rollers är gjorda bara för icke-lösningsmedelsbaserad färg, eller att de i vart fall inte är kompatibla med vald färg. Har råkat ut för att något i färgen jag använt löst upp materialet i rollern, eller i vart fall fått det att lossna små bitar av, så ytan just blivit "skräpig".

Eftersom ni mycket sällan (som du skrev i första inlägget) ligger på landström lär det ju inte ha någon effekt på detta problemet. Transformatorn är ju inkopplad på inkommande landström och används för att bryta den "metalliska" DC-förbindelsen mot landströmsmatningen (och hindra DC-strömmarna), så om sladden till bryggstolpen inte ens är ansluten (vilket den alltså nästan aldrig är i ditt fall) så är heller inte transformatorn i funktion.

Är de magnetiska ?

Galvanisk korrosion tror jag inte på, däremot skulle möjligen elektrolytisk korrosion kunna vara inblandad (galvanisk = korrosion som funktion enbart av olika potential på metallen, elektrolytisk = beroende på främmande elektriska strömmar). Men för att få korrosion måste det vara en sluten strömloop, dvs strömmen måste ha någon anledning att ta vägen genom bultarna via vattnet och inte "rätt" väg. Hur är strömanslutningens status (främst minuskabeln kanske) mellan batteri och ankarspel ? Har du huvudbrytare till ankarspelet, är den alltid påslagen ? Oavsett är det dock väldigt extremt och ganska långsökt. Fast man skall också ha i åtanke att bultarna ju har hållit sedan 1990..... Hur vet du f.ö. att det är exakt de bultar och kvalitet som SeaSea m.fl. har i sortimentet nu som monterades där....för 35 år sedan ? Jag skulle inte hålla för otroligt att det inte alls är SÅ syrafast legering som suttit där. Ett sätt är att kolla med en magnet om de är magnetiska. Äkta syrafast är nästan inte magnetiskt alls, medan "vanliga" rostfria är märkbart magnetiska. Sedan syns det ju tydlig missfärgning av rejäl rost och korrosion kring de båda nedre, som verkar ha pågått länge. Ser det ut så bör man ju som rent underhåll kontrollera och helst byta ut dem, liksom genomföringar o.s.v. bör kollas efter något tiotal år eller så. EDIT: Eller menar du att den missfärgning som är på bilderna är ny och har kommit enbart under sommaren 2024 efter att du bytt till nya bultar ?

Finns även långtrådigt polyesterspackel för lite större ojämnheter, dvs armerat med lite längre glasfibertrådar. Blir därför väldigt starkt och "segt".

Polyestern är tillräckligt "vattentät", om det är det du menar. Gelcoat, färg och lack är bara för att få en fin yta med rätt färg. Den tätar inget speciellt. Epoxy är ännu mer tät mot molekyler i vattnets storlek, och används med fördel som spärr i flera skikt vid risk för blåsbildning i gelcoat som kan bli resultatet av fuktgenomträngning genom gelcoaten (dock ganska sällsynt på moderna båtar). Men min åsikt är att detta är väldigt overkill på din båt, i synnerhet som den ju inte kommer ligga kontinuerligt i vattnet år ut och år in. Jag hade nog snyggat till ojämnheterna med polyesterbaserat 2k-spackel (Biltemas funkar bra, använd t ex det korttrådiga för mindre ojämnheter) och sedan målat botten med antingen en 2K-färg eller helt enkelt med topcoat. Eller sprutat med samma färg även undertill, om du ändå ska spruta resten.

Det håller jag inte med om. Har målat på polyester många gånger redan ett par dygn efter plastning (aldrig väntat ens en hel vecka), och det har fungerat utmärkt. Oavsett om det varit 2k, billack på spray eller annan färg. Om det sedan varit ren tur alla gångerna eller om det mer är en myt med alla torkveckor kan man fundera på. Men när man lagar med 2k-polyesterprodukter generellt (reparation av plastkarossdelar t ex) på verkstäder så är det ju inga veckor det tar innan det går att lacka över.

Ja, det är riktig M3. Har nämligen nu ersatt ett par saknade skruvar med vanliga M3 vilket gick utmärkt, samt testade först en skruv från lampan i både mutter och gängsnitt (så jag inte fastnade med M3-skruven i lampans gängor om de bara var "nästan" rätt).

Tack för länken. Jo, den känner jag igen (det finns f.ö. flera av denna modell som varit ute senaste åren). Jag var faktiskt på väg att bjuda på just den men auktionsfirman skulle ha så hiskeligt mycket i frakt hit ut till "obygden".... Mer precisa åldersangivelser utan vidare evidens har jag dock lärt mig att man - tyvärr - bör ta med en stor nypa salt. Man kan tycka att de borde vara auktionsfirmorna som har koll, men det är inte alltid så. Den som jag köpte nu (den större modellen av den på fotot) finns mycket trovärdig info som gör gällande att den måste införskaffats till det hemmet den suttit i senast tidigt 60-tal. Är också riktigt tung metallstomme (verkar vara brons i mina, inte mässing), som är hårdlödd ihop. Men den kan säkert ha funnits att köpa "ny" under många år så 1970-tal också kan stämma. Och som du skriver finns ju hantverket fortfarande och säkerligen finns sådana som byggts senare, kanske med en tidigare modell som förlaga. Oavsett så triggade ovissheten om lampans ålder (och ursprung) mina funderingar om när vi gick över till metriska systemet i industri och hantverk 😉

Nej, det skulle jag inte tro. De är dessutom ganska stora och borde ha kostat mycket i frakt i så fall (otympliga och tunga, den jag just skaffat är 70cm i diameter och väger 12-15kg). Men veta kan man ju inte. Intressant inspel 🙂. De verkar f.ö. ha funnits som en serie snarlika i minst tre storlekar; har sett dem i 35, 60 och 70cm diameter. Här är en bild på den andra vi har sedan tidigare i samma rum, 60cm med 8 ljuskällor:

En fråga gränsande till OT kanske: - När gick man generellt över till metriska systemet på småskruvar, istället för tum ? Inser att det inte finns ett exakt årtal, men "panelen" har kanske lite exempel att ge. Har googlat men det är svårt att få en tydlig bild. Just bil/fordonsbranschen har jag själv hyfsad koll på. Här hängde ju tum med t.o.m. på Volvobilar (i alla fall på vissa ställen) en bra bit in på 70-talet. Sannolikt för att det var en hel del amerikanska delar. Minns också pappas mycket digra "skruvsortiment" från när jag var liten att där fanns både M3 och 1/8" som var snarlika. Men inte passade ihop. Pappa (född på 20-talet) använde dock gärna tumgängat även i "nya" konstruktioner på den tiden på gården. Men hur var det i den allmänna industrin och tillverkningen i Sverige ? Anledningen till att jag undrar just nu är att jag äntligen fått tag på ytterligare en äldre kristallplafond som är både pampig och ser antik ut, som de förra ägarna trodde var från 30-40-talet. Nu är det ju plastisolerade kablar i den, så även om det kan vara en senare renovering så tror jag mer på 50-talet. Vid genomgång upptäckte jag att några spårskruvar saknades som håller ihop stommen, och förutsatte att de var 1/8". Men de var faktiskt M3. Därav att jag började fundera på när man generellt (inte specifikt fordon/båtar alltså) i svensk industri började gå över till metriska standarden.

Måste vara något mycket speciellt sätt som Tudor räknar på, för en enkel Googling ger att Tudor 350 är på 12V/80Ah. Dvs ganska standardstorlek. Vilket ju bör bli 960Wh (12x80Ah), inte 350. Men det står faktiskt 350Wh på batteriet.....

Ett batteri som stått urladdat ett tag (vilket dina sannolikt gjort innan du upptäckte det) har ofta skadats och varken tar eller kan lämna mycket ström längre. Det är ju batteriet som bestämmer hur mycket det skall "sluka i sig" i laddström vid en viss pålagd spänning (när det är bly/syrabatterier), och vad den strömmen blir kan man inte göra mycket åt. 0,8A låter ju väldigt lågt, men även spänningen (13,2V) är ju låg. Å andra sidan kan laddaren ha detekterat att batterierna inte längre vill sluka i sig någon ström (0,8A är ju nära noll) och då sänkt spänningen till en riktigt låg "underhållsspänning". Normalt sett händer inte det förrän batterierna just är nära fulladdade, men här har du sannolikt batterier som inte längre är friska. Du skriver 15%, men på bilden tycker jag det snarare ser ut som stapeln är på kring 65% ? Samt att laddströmmen är 29A (vilket kan förklara 13,2V eftersom det som laddar går på knäna och sänker utspänningen så det batterierna vill sluka i sig inte överstiger dess maxström). Men samtidigt kan ju den laddaren du skriver du använt "bara" lämna 15A, så jag får inte ihop din bild med det du skriver. Är det en lånad bild från nätet och inte en bild på din mätare ?

I vår båt är det minst lika mycket observation av den momentana strömmen (in och/eller ut) som inte bara jag utan även andra i besättningen uppskattar. "Vad är det som drar ström nu, allt är ju avstängt ?". Nja, någon hade glömt släcka inne på toa....

Vi köpte kapell till vår NB870 för många år sedan, men tog det från en tillverkare i Norge, eftersom båten är 100 ggr vanligare där än i Sverige och många har - precis som du skriver - färdiga mallar. Om du ställer frågan på forumet på www.baatplassen.no kan du säkert få fler uppslag, även om det kanske finns någon svensk NB840-ägare som har bra tips.

Jo, men en solpanel lämnar ju mycket mindre effekt så snart solinstrålningen inte är optimal. Och "systemet" skall ju fungera då också. Teoretiskt helt ok och även i praktiken om laddkällan är tämligen kraftig och förutsägbar med vad den kan ge (såsom laddare eller generator). Dvs funkar bra för DC/DC:n från motor- till husbatterier. Men med solpanel och DC/DC:n åt andra hållet så beskrev jag ju vad som riskerar att hända - ett "bautablinkrelä". Visst kommer det kanske att ladda så småningom, men ganska osnyggt och ger onödiga spänningsskutt och störningar på elsystemet. Men ser att du är inne på att hålla lösningen lite enklare och solpanelerna enbart till förbrukare, så det blir nog bra 😉 Ett tips är att koppla styringången på DC/DC:n som skickar ström från start- till husbatterier till tändningsplus, och konfigurera villkor på den (förutom spänningsnivån). Då drar DC/DC:n bara igång laddning av husbatterierna när spänningen är hög OCH motorn går. Dvs generatorn laddar. Annars kan den komma att starta på mycket annat som råkar höja startbatterispänningen, t ex om du underhållsladdar motorbatterierna med yttre laddare. Då har du i värsta fall "blinkreläeffekten" igen.

Många missar att solpanelen ofta ger betydligt mindre än batterierna vill ha, med sänkt utspänning från regulatorn som följd tills strömmen de slukar i sig är låg nog och motsvarar solskenet just då. Men i en "enkel" inkoppling mot en batteribank fungerar det ändå - batterierna slukar ju vad som finns tillgängligt i energi och effekt och blir så småningom fulladdade i alla fall. Så ditt alternativ 1 med en DC/DC som du på något sätt tänkt skall ta "överbliven" solenergi från förbrukarbanken och ladda startbatterierna kommer inte fungera. I praktiken kommer du flytta energi till startbatterierna från förbrukarbatterierna, och solpanelerna kommer bara putta in en liten bråkdel energi till de båda. DC/DC:n begränsar sig ju inte till vad solpanelerna ger (det har den f.ö. ingen aning om, den energin är inte "öronmärkt"), den ångar på och ger den ström startbatterierna vill sluka i sig. Plockat i huvudsak från förbrukarbatterierna. Även om man labbar med tröskelspänningen då "förbrukar till start-DC/DC:n" skall slå till, så kommer det inte fungera. För när den slår igång kommer den dra mer än de allra flesta solpaneler man har på fritidsbåtar kan ge, spänningen sjunker och DC/DC:n slår ifrån. För att därefter strax slå till igen, då spänningen stiger igen när lasten försvann. Du har därmed gjort ett stort blinkrelä..... 😉 Enklaste och i nästan samtliga installationer tillräckligt är att göra som @Lintott beskriver - att lägga solpanelerna/regulatorn enbart mot förbrukarbanken. Dvs ditt alternativ 2 men med solpanelsregulatorn mot förbrukarbanken. (Själv har jag dock en specialare - en regulator med fast utspänning som fungerar rätt bra mot både AGM och LiFePO4, samt dubbla schottkydioder på utgången (vilka har låga förluster och spänningsfall) så jag får två utgångar som inte "ser" varandra. Till dessa båda är de båda bankerna inkopplade. Då kommer båda bankerna att laddas från solpanelerna utan "hyss", och så snart motorbatterierna är nöjda (dvs inte slukar någon ström att tala om ens vid 14,0V, 28V i ditt fall) vilket de oftast är nästan direkt så kommer all solenergi att komma LiFePO4 samt förbrukarna till del.)

Men hjälpte det och löste problemet.....?

Ett relä används när strömmen som skall styras överstiger den ström man kan belasta kontakterna med. Det är t ex vanligt om det är länspump som skall starta som funktion av nivåvakten. Utan att ha sett bruksanvisningen skulle jag misstänka att inkopplingen du kopierar gäller att få larm från en nivåvakt som också styr en länspump (?). Men du skall ju "bara" ha nivåvakten för att ge ett larm. För att aktivera larmets digitala ingångar behövs inte många mA, så varför komplicera till det hela med ett relä ? Varför skall du ha det ? Det borde räcka med att lägga nivåvakten (NO, Normalt Öppen) mellan +12V och en av de digitala larmingångarna. Sedan finns många andra varianter av nivåbrytare/flottörbrytare, i synnerhet om man inte bara fokuserar på Båtbutikens urval. T ex dessa modeller, som ofta passar ännu bättre om utrymmet är trångt/smalt (kölsvin t ex): https://www.kjell.com/se/produkter/el-verktyg/elektronik/elektromekanik/strombrytare-for-elektronik/nivabrytare/nivastrombrytare-no-p36036 Eller denna:

14,7V är - enligt mig och nog många andra - alldeles för högt som säker laddspänning för bly/syrabatterier oavsett mode och laddare/regulator. I alla fall om du vill ha bra livslängd på batterierna. Låt vara att laddtillverkarna säger annat, men du får dina batterier fulladdade i alla fall och nästan lika snabbt om du går ner lite i spänning. Sök så kommer du hitta massor av info och resonemang i mång atrådar här på MG. Men nu är det ju som sagt inte helt relevant för en solpanelsregulator. Nej, ett bly/syrabatteri som är länge i vila har inga 13V, de ligger lite lägre. Tänk också på att noggrannheten på en multimeter ofta bara är kanske +/- 1%. Det motsvarar ett spann på 0,24V så det är inte alltid relevant att mäta ner på hundradels volt i mätningen. Har du inte något kopplat direkt till batterierna, före huvudbrytaren ? Vanligt är backup till stereon, länspump, värmare (Webasto/Eberspächer) o.s.v. I alla fall den första drar upp till 10mA eller så, vilket på några veckors tid kan påverka "vilospänningen". Det blir ju några Ah i veckan. Sedan kvarstår ju frågan om batterierna fortfarande är i riktigt bra skick (se @Lintotts inlägg).