IngemarE

Egentligen skulle de säljstoppat och omedelbart åtgärdat problemet. Det är inga som helst problem att göra en "tyst" enhet - om man vill och har kompetensen. Sedan är ju detta inte "bara" ett problem för båtägarna som har VHF, det är faktiskt ett lagkrav (lågspänningsdirektivet i CE, där EMC finns med) som Victron uppenbarligen inte uppfyller. Synnerligen svagt av Victron. För det är ju inte bara frågan om att den stör den egna båten, eller att det är "ok" om man inte har VHF. Andra grannbåtars VHF (och annan radiomottagning) blir ju också störda. Därför finns dessa lagkrav, och därför är det så allvarligt när någon inte uppfyller dem men fortsätter sälja produkten. Att anmäla till Elsäkerhetsverket är en mycket god idé. De konfiskerar inget och ger inte heller nyttjandeförbud så länge det inte påverkar viktiga samhällsfunktioner (som LED-skylten på Överby köpcentrum i Trollhättan var det väl, som störde flygradion när flygen passerade i området). Men de kan sätta tummen i ögat på Victron.

Hittade en bild på hur det ser ut i mitt stuvfack på badbryggan. Här nere sitter även en blandare och duschslang på varm/kall färskvatten.

Inte den bästa bilden kanske, men i alla fall en principskiss som lättare kanske kan ge förståelse för laddförloppet av ett bly/syrabatteri. Det är ju hela tiden batteriet som bestämmer vilken laddström det vill dra i sig, beroende på pålagd spänning och framförallt hur upp/urladdat det är. Inte minst visar grafen hur snabbt laddströmmen sjunker till ganska låga värden, och hur lång tid det egentligen behövs för att ladda batteriet. Något som alltså inte är mycket att göra åt, det är batteriet själv och dess kemi som bestämmer. Graferna gäller också ett helt urladdat batteri, är det halvladdat (som det oftast är) så är det ett ännu brantare strömfall första timmen än grafen visar: Den svarta kurvan är det teoretiska idealet, där man inte har något spänningsfall och en spänning nära gasningsspänningen. Oftast når denna ändå inte upp till generatorns maxström, inte speciellt länge i alla fall. Den blåa kurvan är mer realistiska förhållanden, med kabelresistanser o.s.v. Här ser man en påverkan på laddströmmen (eftersom spänningen över batteriet säckar vid hög ström) men bara i början. Sedan jämnar det som synes ut sig och totala uppladdningstiden blir bara marginellt längre. "Dubbel laddning" om man minskar kabelresistansen är som synes helt sant - men bara precis i laddningens inledningsskede. Den orangea kurvan visar förloppet om man har en lite lägre spänning, som är snällare mot batteriet. Initialströmmen blir inte lika hög och laddtiden till fulladdat förlängs. Men inte mer än kanske 10%. Om det flerdubblar sina batteriers livslängd kan det ju definitivt vara värt det. Den gröna kurvan visar förloppet vid laddning från en batteriladdare. Dessa har en begränsad maxström som ofta är lägre än batteriet vill ha initialt, vilket kapar inledningspeaken och smetar ut den i tid. Ännu extremare är fallet med laddning från solpaneler, då det kan vara deras maxström som begränsar under en mycket stor del av laddförloppet. Den låga strömmen gör även att kabelarean blir mindre viktig (inom vissa gränser förstås). Men fullt blir det till slut i alla fall. För att få ett hum om vilken ström vi talar om så är laddströmmen efter ett par timmars laddning av ett urladdat batteri ofta redan då nere på kring C/10 till C/20. För ett 100Ah alltså 5-10A ett par timmar in i grafen. Vad man också kan förstå ur grafen är att det är rätt liten laddning (arean under kurvorna = laddningsmängden) man får i och man "kör motorn en kvart för att ladda batterierna" som man ser en del göra. Likaså att generatorns påstämplade laddströmsvärde har väldigt lite (eller inget) med den verkliga laddströmmen att göra (så länge den är tillräckligt hög). Det är batterierna som bestämmer.

Varifrån får du kravet på bara 0,1V spänningsfall i hela kablaget vid 120A ? Batterierna ändrar f.ö. sin egenspänning mångfalt mer än så vid dessa strömmar. Sedan kommer du inte ha 120A i laddström oavsett om generatorn kan lämna det. Det är som sagt blybatterierna som bestämmer hur mycket de slukar i sig av det som finns tillgängligt, och maximalt skulle jag tippa på att du kommer ha 40-50A om de är väldigt urladdade. Och bara första timmen kanske, sedan sjunker det ytterligare. Mycket mer rimlig dimension är inte ens 50mm² (0,16V@120A & 4m) utan snarare 35mm² (0,23V@120A & 4m) mellan motor (vanligen ansluten på starten, generatorns anslutning är sällan gjord för så grova kablar) och startbatteri. 35mm² ger inte mer än 0,1V vid den mer rimliga maximala laddströmmen 50A och de längder du talar om. Sedan skall kabeln också dimensioneras för startmotorns ström, men även här är 35mm² tillräckligt. Du har ju inte 120 "egna" A från generatorn till förbrukarbatterierna, du har bara en gemensam laddkälla under motorgång.

1. Ja, alldeles utmärkt idé att kunna spola båten. 2. Nej. Tänk på hur du har det hemma - det är ju samma vattenledning och tryck från systemet oavsett om du har en Gardenaslang på uteuttaget (om du bor i villa) eller spolar i köket. Samma i båt - någonstans mellan 1,5-3,0 kg brukar vara lagom. Skillnaden i tryck blir när vattenflödet tvingas till en mycket mindre diameter i spolpistolens munstycke, med tryckstegring som följd. Så spolpumpen bör ha möjlighet till lite högre flöde (10l/min eller mer) än vad som skulle räcka för disk. 3. Inte på en AQ26, men det är liknande på många båtar. Har själv t ex ett och samma intag till allt "sjövatten" (utom motorkylvattnet) och denna är sedan grenad till toa, spolvattenuttag, AC-kylvatten o.s.v. Alla med sina egna pumpar och backventiler. 4. Jag har satt det inne i en av de dränerade förvaringsboxarna på akterdäcket, en ballofixkran med en Gardenakoppling, på boxväggen som kommer inifrån/framifrån. Syns inte förrän man öppnar luckan men är lättåtkomligt. Så kan slangen ligga i samma box också. Du kanske har någon liknande box på AQ26:an också. 5. T ex en bit gängad 1/2" (15R) med en stor mutter på varje sida. Sedan gängar du på ballofixventilen på utsidan och en slangnippel på insidan. Finns på VVS-butiken. Eller något liknande. 6. Fick byta min bara två år gamla HD4 förra sommaren (originalmonterad från varvet) då den började läcka baklänges och tappa trycket. Gick ett par ggr i timmen och sedan allt oftare. Öppnade den, och det var rätt fula plastgrader och ganska slarvigt. Försökte snygga till men fick aldrig ordning på den (jo, membranet var helt) så jag satte dit en Shurflo istället. Mycket billigare och faktiskt tystare. Har tappat tron att de "fina" fabrikaten är bättre, numera verkar de ju bara vara dyrare.

Den angivna maxströmmen som en generator kan ge är just max - under alla tänkbara perfekta förutsättningar. Inte minst högt varvtal och att den får maximal kylning o.s.v. Anledningen till att begränsa strömmen är ju just för att den normala driften i en båt är långt från detta optimala driftläget, dvs att generatorn rent krasst oftast inte klarar att lämna den påstämplade strömmen utan att fara illa. I synnerhet de exempel du nämner innebär ju ofta just puttrande på låga varv, och det går alltså inte ihop med det påstämplade strömvärdet på en standardgenerator. Därav "intresset" - att helt enkelt bibehålla en fungerande generator och inte elda upp den. Tänk också på att energin måste tas någonstans ifrån, och en hårt lastad generator på låga varv går hårt åt remmen. Och är det en segelbåt med liten motor kommer det märkas vid körning (i synnerhet på låga gaspådrag), då den laddenergin som du efterfrågar motsvarar ett par hk. Många olika aspekter alltså, så vill man göra det enkelt begränsar man strömmen och lever med att man inte laddar så snabbt som (teoretiskt) skulle kunna vara möjligt. I min installation gläds jag istället åt att det ändå laddar 4-5 ggr snabbare än de gamla AGM, trots enkelheten och den till c:a 60A strömbegränsade standardgeneratorn (stämplad med 120A) 😉. Vill man däremot maximera laddningen till nära den teoretiska maxgränsen som BMS sätter, så går det naturligtvis. Men det är (ofta) en mer omfattande ombyggnad, där det förutom generatorbyte kan vara aktuellt med uppgradering av andra saker som remdrivningen (se bl.a. @Lintotts tips ovan).

Tyvärr är "fackhandeln" ingen garanti (längre) för att få bra prylar. Sedan har väl båtbutiken aldrig varit "fackhandel" för just elprylar. Inte ens till båt.... Dessutom finns ofta flera varianter av samma sak i samma butik, så beroende på krav och användning så kan en sak vara bra för den ena men inte andra applikationen. Det finns inget så generellt som att "allt" är bra om man handlar i butiken "nnnn". Eller att allt är dåligt i en annan butik. Ett högt pris och "fin" butik är inte heller (längre) en garanti för att varan är bättre än en annan med mycket lägre pris. Men det kan såklart kännas bättre (förutom för plånboken förstås). Biltemas skiljerelä är många som använder med gott resultat. Likaså använder jag deras huvudbrytare i vissa applikationer, men här finns olika kvalitet. Precis som i de andra butikerna. Och Biltema är inte längre unika med att byta leverantörer titt som tätt, det gäller i princip alla ställen numera. Säkringshållare och plintar är ofta överprissatta. De skall vara robusta och rejäla och säkringar skall vara enkla att byta. På detta kvalar även väldigt många "noname" in, som kan användas med gott resultat. Och t ex grova elkablar kan ibland vara billigare att köpa som startkablar än på metervara i samma butik. Om du vill ha bättre svar så lägg alltså med en länk till respektive artikelnummer/pryl du funderar på. Först då går det att svara lite mer konkret och inte bara flumma runt som jag väl gjort mest i det här svaret 😉

Tänk på att det är batterierna som bestämmer laddströmmen, inte DC/DC:n. Inte mer än möjligen indirekt, genom att lägga på en förnuftig spänning (<14,4V per 12V-batteri). Dina två batterier kommer dra kanske uppåt 8-10A i laddström första halvminuten eller så efter en körning med bogisen. Sedan sjunker strömmen ganska snabbt eftersom det inte är så mycket energi som behöver återladdas. Finns därför ingen som helst anledning att ha högre ström än så på DC/DC:n. Jag hade också satt den på max 28V (14+14V) eller kanske t.o.m. ner till 27,6V, och stängt av alla smarta moder. Då kommer batterierna leva ett långt liv och inte riskera att gasa under laddning även om de med tiden skulle åldras lite ojämnt.

Shunten mäter ström, och utifrån den och tiden som denna ström varit räknar instrumentet ut hur många Ah som laddats i och laddats ur batteribanken. Dvs har ett bra hum om och kan visa hur mycket som finns kvar - en tankmätare för batterikapaciteten i förbrukarbanken helt enkelt. Om du kopplar även startbatteriets minus via shunten (alltså lägger den direkt parallellt med förbrukarbatteriminus) kommer batteritankmätaren inte längre visa det du verkligen har i förbrukarbanken eftersom all ström som egentligen går in/ur startbatteriet också kommer passera shunten och räknas in. Det blir en mix av olika insignaler som ger som resultat att du inte kan lita på, alltså inte kunna vara säker på om instrumentet egentligen visar rätt. Omaket med kabeldragning gör du en gång, en opålitlig batteritankmätare kommer du få leva med varenda gång du använder båten i all framtid om du tar en genväg nu. Så nej, lägg motor/startbatteriminus på den gemensamma minusplinten och låt BARA shuntens "uppsida" vara ansluten till förbrukarbatteriminus. inget annat.

Efter att den härdat/blivit hård och du väntat de extra timmar till något dygn som nämnts i tråden, kan du ha den ute i minusgrader utan risk för sprickor och annat.

Men nu var det nog inte när det var härdat nog för att vara bärande som var TS fråga, utan när det är i princip färdighärdat. Alltså härdat nog så man kan sänka temperaturen.

Jag har den med tre utgångar och kör 2xAGM på motor och 4xLiFePO4 på förbrukare. Genom att ställa laddaren till "säkra" värden så fungerar det bra för båda. Vill minnas att jag har 14,1/13,8V inställt och inga "smarta" rekondmoder. Om man inte måste köra respektive batterityp på ytterligheten vad de tål (för att t ex få en aning snabbare laddning initialt på bly) så brukar det gå att hitta en bra kompromiss. Och batterierna mår nog inte sämre av det, i synnerhet är det positivt för blybatteriernas livslängd att inte ligga och trycka nära (eller ibland över) gasningsspänningen.

Skulle vilja säga att det är 95% luktfritt då. Sista 5% tar kanske en vecka eller mer. Om du varit på båtmässa eller varv och gått in i en alldeles nytillverkad båt så finns en viss "plastlukt". En del kallar det "nybåtslukt". Inte så påträngande, men det är ungefär vad du kommer känna, upp till de närmaste veckorna efter plastning.

Sannolikt har din inverter även forcerad kylning i form av fläkt. Tänk då på att det inte bara är fläkten som skall sitta fritt, luften måste kunna komma in/ut i apparaten också. Vanligen genom en mängd olika öppningar på andra ställrn, som måste vara fria. Förutom den yttre sidan av kylflänsen förstås....

Snyggt ! Så har jag f.ö. gjort i både förra och den nuvarande båten vid t ex distribution av Förbrukare via ett antal kraftiga säkringar (ANL), såsom bog/akterprop, ankarspel, inverter o.s.v. Plockade t.o.m. bort ett par superkorta och därmed synnerligen knöliga "bygelkablar" (50mm²) på den nya båten och ersatte med en simpel strömskena, enligt din modell ovan. Varför kan inte ens fritidsbåtsvarven komma på det, när det är vanligt på så många andra ställen ? Tror tyvärr inte alltid elsystem är varvens högre kompetens.....🙄 Men istället för att slakta färdiga strömskenor utgår jag från mässingsplattjärn, oftast 20x3mm, och som kostar en struntsumma hos "metallbutiken" jämfört med att köpa på annat sätt och ställe 🙂

Det är väl så att den pulverbundna är inte bara ren glasfiber, utan vanligen också ett polyesterkompatibelt torkat bindemedel som håller samman de slumpmässiga stråna. Jag tycker personligen det är mycket enklare att jobba med den (mattan) om man skall göra stora ytor än med väven. Att du sedan väljer att kassera det du redan har skaffat och göra kajaken i epoxy tycker jag ju är dumt. Men det är min åsikt. Plastfolie/gladpack på frigoliten och saken var ju löst. Men jag förstår att en del olyckskorpar gjort dig osäker i den andra tråden, antagligen utan att ha egen erfarenhet ("varför chansa") så du väljer en annan väg. Om du tänker måla kajaken efteråt i annan färg än epoxin, så kolla att färgen säkert är kompatibel med epoxy. För det är inte självklart. Och se till att ha skyddsutrustning, för även om det inte luktar är det fortfarande allergiframkallande.

Nyare och föregångaren ? Jag ser bara samma modell både i butiken och på nätet som de haft i många år (manualen är från 2018), och som befunnits fungera mycket bra.

Håller helt med. Jag är tyvärr väldigt tveksam till automatsäkringar överhuvudtaget av typen som säljs i båtbutikerna till ankarspel o.s.v. Har mer än en gång råkat ut för att säkringen inte gått när den borde, i ett fall med smälta kablar, i ett annat med motorbrand som följd. Precis som @Lintott skriver så var säkringen vid ett av tillfällena ihopsvetsad, och hade säkert varit det länge utan att jag märkt något. I ett annat fall fungerade säkringen, men löste inte förrän vid mångdubbelt den angivna strömmen, vilket fick elmotorn den skulle skydda att brinna till oreparerbarhet istället. T-säkring är visserligen inte fel: Men vanligare (=lättare att få tag på om du behöver ersätta den) är nog ANL-säkringar. Dessa standardmonteras dessutom på många båtar, på eltruckar m.m. En fördel med dess är att det räcker med att lossa lite på muttrarna för att byta säkringen, vid en T-säkring måste hållarens muttrar tas bort helt. Inte så viktigt kanske, men borttagna muttrar och fjäderbrickor brukar alltid ta sin egen väg om de får en chans..... :

Jo, den minns jag. Usch !! Men skönt att du reste dig/er och inte tappade allt båtintresse.

Om det är en riktig vän som verkligen vill ha kvar dig som sådan också, vill denne säkert också att du skall gå skadefri och få behålla din bil/båt. Så då lär det inte vara något problem att skriva ett mycket noggrannt avtal (vilket är nödvändigt, och helt riktigt enligt mig). Om kompisen/släktingen/familjemedlemmen däremot inte tycker det är så viktigt och diskussionen därför blir jobbig, så finns det säkert en anledning.... (Ett steg längre är dock om t ex din utlånade bil används i samband med ett brott. Då hjälper nog inte ens ett avtal, då den - i egenskap av "brottsverktyg" - får omhändertas baserat på helt andra lagar och regler).

Bogpropeller är samma "dilemma" som med startmotorn - räkna med att en 4hk kan dra 350A, vilket du måste dimensionera batteriernas BMS för. Dimensionera inte efter vad BMS anges att klara "kortvarigt" för allt som inte är uttryckligen kontinuerlig tålighet innebär att något far illa vid den lasten, dvs inte klarar det så länge. Sedan har LiFePO4 lite högre grundspänning och framförallt sjunker inte så mycket vid belastning som ett blybatteri gör. Då blir det ytterligare lite högre ström (och snurr) jämfört med bly. Extra batteri i fören har väl egentligen inget med batteritypen att göra, utan snarare om man vill lägga pengar på lite grövre/längre kablar. Om batteribanken sedan är bly eller något annat - där den nu sitter - spelar nog mindre roll. Eller hur menar du ? Egenbygge av batterier har nämnts, men det finns även "12V"-batterier i standardstorlekar med BMS som klarar lite mer än de flesta. Dock gäller det som sagt att lusläsa databladen, oavsett vilken lösning man väljer.

Den största utmaningen är nog att säkerställa att batteriets/batteriernas BMS totalt klarar den ström som startmotorn drar, inklusive en hel del marginal då den inte är konstant och kan t ex peaka rätt ordentligt innan motorn börjat snurra. LiFePO4-batterier med BMS har den generella akilleshälen att just maxströmmen ofta är begränsad jämfört med blybatterier. Men med flera batterier i parallell som var och en har en riktigt kraftigt specad BMS så visst kan man klara det. Jag kör t ex 4hk akterpropeller m.m. på 3x LiFePO4 (150A kontinuerligt ur varje batteri, 300A peak), en motor som i princip motsvarar en startmotor, och det fungerar utmärkt. En risk man också bör ta i beaktande är att en BMS är en felkälla, såtillvida att den tvärt kan koppla bort batteriet om den - rätt eller fel - känner av t ex överspänning eller överlast. Då uppstår en s.k. "Load Dump" puls eftersom generatorn blir av med lasten. En riktigt ful och hög spänningsspik (inte sällan 70-100V i ett 12V-system) som klingar av efter några tiondels sekunder. Men inte sällan har generatorns dioder då knäckts, och även annan elektronik kan ha farit väldigt illa. Med den storleksökning på generator som ni tänkt er tillkommer en del annat att tänka på. Inte minst drivning av den från motorn, då det (i alla fall teoretiskt) kan bli uppåt 4-5hk av motorns totalt 30hk som t ex skall överföras av kilremmen. Något den inte är gjord för i ursprungsdesignen. Dubbla remmar eller platt multirem dimensionerad för kraften kan vara en nödvändig ombyggnad. Du skriver inte varför du vill bygga om. Jag hade nog behållit lösningen med dubbla batteribanker med ett blybatteri på motorsidan. Kostar så lite och minimerar en hel del risker då det är en enkel "grundsetup" för att kunna starta motorn utan extra elektronik. Och om startbatteriet är kasst kan man ju alltid ha en stump startkabel i beredskap och bygla över till förbrukarbanken.

Nja, det enda den kan/bör användas till är att tvinga reläet att dra för att ladda även om det inte tycker spänningen är rätt. När det nu skulle behövas. Sedan skriver Sutars/Skyllermarks helt riktigt att den kan användas för att koppla ihop batteribankerna om startbatteriet "gått sönder" eller är tomt. Men ofta drar startmotorn mycket mer än reläets märkström (och det är dessutom en kraftigt induktiv last), och risken är stor att man svetsar kontakterna eller på annat sätt skadar reläet om man skall starta genom det. Och det är då inte bara startströmmen som går igenom det, det är också laddströmmen (kortslutningsströmmen ?) till ett trasigt eller helt urladdat startbatteri som skall adderas. Du måste då dessutom ha dimensionerat säkringar och kablar till reläet för att tåla startmotorströmmen+laddströmmen för tomt batteri i dem. Induktiva laster är jobbiga för relän, och värst är om de tvingas bryta/släppa strömmen medan lasten är inkopplad (t ex att förbrukarbatterierna lastas så mycket under start så spänningen dippar och reläet släpper). Maxströmmen är oftast specad för "snälla" strömmar, som batterierna, resistiva laster o.s.v. Tåligheten mot induktiva laster brukar ofta bara vara en del av detta, ofta inte mer än 25%. Lite djupdykning: https://www.hw-group.com/cs/podpora/how-not-to-destroy-a-relay Funktionen låter kanske bra men är inte praktiskt speciellt användbar och framförallt inte säker. Mycket bättre är att i båten ha en kort bit startkabel att koppla ihop batteriplussarna med, den gång (om någonsin) det kommer behövas. Ja, den också. Men även minuskabeln till skiljereläet.

Vad gör den gula kabeln från reläet, den som är kopplad till minusplinten ? Den skall nog normalt inte vara inkopplad, då den - om jag fattat det rätt - tvångsdrar reläet och kopplar förbi spänningsavkännande funktionen. Och det finns som sagt andra relän med samma spänningsavkännande funktion som fungerar minst lika bra fast till ett lägre pris 😉 Sedan, som @Lintott också varit inne på: Koppla företrädesvis minuskablar till minusplinten och håll kabelskorna så "rena" som möjligt från kablar.

Du missade nog: