IngemarE

Jag tycker nästan snarast det ser ut som laminat i "teak/koto"-färg. Dvs en plywoodbas med plastlaminat (typ perstorpsplatta) limmat ovanpå. En normalt sett mycket slittålig lösning men som på din båt släppt/fläkts loss med början i kanterna där fukt kunnat tränga in och separera skikten. Speciellt i "nåtningen", i det som är under ser det ut att vara trä och inte nåt om man tittar på din närbild. Då är det utsiktslöst att få det snyggt genom att bara slipa. då det som utgör "durkmönstret" delvis är borta. En skiva med ytskikt av "riktig" Teak/koto och där detta bara var lacken som släppt, borde ha kvar mycket djupare spår emellan varje fiktiv "teakribba" i fanéren, med Kotonåt. Men helt säker är jag inte..... EDIT: Eftersom kanterna ser rätt anfrätta ut och det krävs lite teknik för att limma stora fanérflak (helst press), skulle jag köpa färdigfanérade durkskivor och kapa fram nya luckor/durkbitar med de gamla bara som mall. Kan du hitta teaklaminat istället för riktig teakfanér på plywood (säljs inte alltid till privatpersoner) blir det inte dyrare men nästan lika snyggt, tåligare och helt underhållsfritt. Köpte ett antal flak på björkplywood med just sådan laminatöversida för många år sedan från Isaks Ädelträ i Nättraby (Blekinge), men det borde gå att hitta på andra ställen närmare dig (var du nu bor):

Förutom att inkopplingspunkten för förbrukar-förbrukningen saknas som @Lintott påpekat, så.... - är shunten felkopplad, skall ligga i serie med bodelsbatteriernas minus till den gemensam minusen. Titta i manualen. - Var är motordelen/startmotorn inkopplad till Startbatteriet ? Oftast ansluts motorpaketet till starten och inte generatorn, och den sistnämnda är ansluten till startens plus. - Huvudbrytare saknas till Startbatteri. Gärna en motorhuvudsäkring också (men här finns olika skolor) - Huvudbrytare saknas till Bodelsbatterier/batteribanken EDIT: @Jah skrev samtidigt som jag och flyttade shunten och lade till förbrukare. Men brytare (och även huvudsäkring) för förbrukare saknas fortfarande. Tips: Elscheman är uppe med jämna mellanrum, och om du söker i forumet kommer du få många träffar, förslag och ideer.

Jo, men det är där gängtappen kommer in. Du gängar alltså om hålet till en aningen större gänga än den som nu är skadad. Finns massor av olika satser i olika prisklasser och dimensioner om du söker på nätet. Här är ett (men bara ett av många) exempel.

Nja, vid ett mer urladdat batteri försvinner nästan hela fördelen. För då vill batterierna sluka i sig mer än vad panelen orkar ge, och spänningen sjunker drastiskt. Det blir i praktiken ingen "överspänning" för MPPT-regulatorn att omvandla till mer ström. Sedan beskriver du egentligen funktionen hos en linjärregulator, inte PWM. Där blir mycket riktigt hela mellanskillnaden bara förlustvärme. I resonemangen glömmer man (som ovan) också ofta bort hur lastberoende spänningen är på en solpanel, samt att den under mycket stor del av laddfasen kommer vara så nerlastad att spänningen in till regulatorn inte är mycket över batterispänningen. Betydligt bättre vore nog att som @Eld- i första hand lägga pengarna på mer solpaneler...😉

Mina uträkningar och exempel gällde med en optimal regulator, så den aspekten är redan inkluderad. Men visst är det värt att kolla upp typen av regulator. Att sedan en regulatortyp KAN ge 20-30% mer än en annan innebär dock inte att de alltid gör det. Och ingen regulatortyp kan ge mer effekt ut än vad panelen ger in i den 😉

Jag får nog ut max 65-70% av mina båda "80W" (dvs c:a 7-8A laddström @14V ~ 110W), hårda aluminum/glaskapslade paneler monterade platt på motorbåtstaket. Effekten är ju en maxeffekt, angiven vid optimal temperatur (=sval panel) och extremt stark och rättriktad solinstrålning (inte sällan används värden kring 800-1000W/m²). Räkneexempel: En fin och mycket klar sommardag kan solinstrålningen uppgå till c:a 600-700W/m² i Sverige. I och med den icke optimala vinkeln kanske panelen nås av 80% av detta (45° vinkel ger t ex cos[45°]=0,71). Mina paneler är c:a 1m² totalt så med en typisk verkningsgrad på 20% skulle de en sådan dag teoretiskt ge 700W x 80% x 20% = 112W. Stämmer alltså riktigt bra ! Flexibla/mjuka paneler har i allmänhet något lägre verkningsgrad, så dina värden är inte orimliga.

Finns även (universella) oljepluggar med olika gängor och tillhörande gängtapp att köpa, för att gänga om hålet till en aning större storlek med nya gängor i fräscht material. Tänk på att inte dra oljepluggen för hårt, vanlig orsak till gängpaj i aluminium.

Inte sällan matas just NMEA-interfacekretsarna i instrumentet från bussens matning. Dessutom kan i värsta fall instrumentet ge felindikering om det upptäcker att NMEA-spänning saknas på bussen. Men visst KAN det finnas instrument som skulle fungera. Men nu har du plötsligt en sensor med i systemet, och dessa brukar oftast vara försörjda från bussen. Min rekommendation är att lägga tankemöda och pengarna på en standard men enkel NMEA2000-buss, som de flesta någorlunda insatta kan förstå och känna igen, samt bygga ut i framtiden. Och ansluta det du behöver till den med dropkablar.

Det är nog ett tungelement, alltså magnetkänslig brytare, som sedan styr ett relä i den burken. Samma typ som är vanliga i diverse nivåvakter för låg ström samt i Wema/Kus nivågivare för tankar (de som inte är helt steglösa). Ett Hallelement är däremot en magnetkänslig halvledare som kräver matningsspänning och därför alltid drar ström (om än lite).

Men hallelementet måste väl driva pumpen via ett relä ? Nu skriver du inte vad det är för hallelement (Biltema, säljer de sådana komponenter ?), men de klarar ju normalt inte pumpströmmen direkt. Skönt dock att du hittat felet 🙂

Vad menar du med "innan dropkablarna" ? Det du länkar till är väl en kombinerad terminering och dropkabelanslutning. Dvs du sparar in en T-kontakt för drop till en enhet i den ena änden av bussen. Så visst kan du kanske göra så och sätta dem direkt i T-kontakten (din nedre bild och "innanför" dropkablarna). Men bättre är i så fall att sätta dem ute vid respektive instrument, i synnerhet om dropkablarna har lite längd. EDIT: @ABC hann före....

Jag hade nog bytt det mesta, inte minst för att veta att skrovgenomföringarna inte är gistna. Sedan skulle jag monterat en vinklad, inte rak, slangnippel i ena änden. Då blir böjen mindre skarp i båda ändar och slangen riskerar inte att knäa.

Beroende på hur botten/vita färgen såg ut och framförallt om den slipades/rengjordes ordenligt innan du lade på den nya svarta, så kan det mycket väl ha varit föroreningar som nu gjort att den svarta släppt på sina ställen. Ser ju ut att vara på väg att resa sig och släppa på ett par ytterligare ställen.

Nja... Med belastningstest menar nog de flesta av oss ett test där du kollar hur mycket kapacitet (Ah) som finns kvar att använda. Ladda batteriet fullt, sedan lägger du på en viss last inom området C/10-C/20. T ex en 12V/60W H4-lampa (c:a 5A). När spänningen gått ner under t ex 11,0-11,3V (med lasten på) så bryter du testet och ser hur många timmar lampan lös. Ta det x5 så har du ungefärligt Ah-tal. Utförligare och fler varianter att göra ett sådant test på hittar du om du söker här på MG. Det finns också speciella instrument (elektroniska laster med energimätning) som gör samma sak. Ett momentant belastningstest kan däremot utföras av en enklare digital batteritestare. Dels får man då ett värde på batteriets inre resistans (=förmågan att lämna ström) men under bara de fåtal ms som ett sådant instrument har belastningen påslagen ser det också tendenser, t ex hur snabbt spänningen sjunker. De kan därför ofta (men inte alltid) ge åtminstone en hint om batteriets kondition. Biltema m fl har sådana mätare för ett par hundra. Inte perfekt facit men ofta förvånansvärt rätt. Följ dock instruktionerna så batteriet är i vila (eller nyss lite belastat), för taget direkt från laddare visar ingen snabbtestare rätt på ett batteri. Jag brukar använda en sådan "snabbtestare" som en första koll (då det går snabbt), sedan - om det behövs - köra ett belastnings/urladdningstest ungefär enligt ovan. EDIT: Spänningsfallet mellan batteri och förbrukare vid förbrukarens typiska ström brukar man försöka hålla under 0,5-1,0V. Men det är också väldigt avhängigt av vilken typ av förbrukare det är. En bogpropeller lastar så mycket att batteriets spänningstapp på flera volt p.g.a. belastningen ofta vida överstiger spänningsfallet i kablarna. En bogis kraft m.m. är därför ofta beräknad vid en spänning på 10,5V och inte 12,0V. Lampor är inte så kritiskt medan man till en värmare kan behöva vilja behålla varje tiondels volt vid maxlast som tändning t ex. Moderna värmare har dock ofta 8V glödstift (inte 12V) som går på reglerad spänning, så glöden alltid fungerar optimalt även vid lite större spänningsfall.

Vad är det för bottenfärg och när är färgen köpt ? Min ser liknande ut, men den har målats (ny från varv) med en bottenfärg från Jotun som bekräftats vara felaktig. Många norska båtar som målades samtidigt har blivit garantiåtgärdade, men i mitt fall förhalade Jotun det hela så jag till slut tröttnade. I mitt fall har färgen verkat börja "lösa upp" sig, rest sig och lossnar fläckvis. Lite som man kan ana på din båt, men inte helt likt. Och är det inte Jotun är det säkert inte samma problem. (Jotun har f.ö. just slutat med bottenfärg för fritidsbåtar, och jag tror det är en av anledningarna till oviljan att fullfölja min reklamation. Det skulle ju innebära att de behöver få en konkurrents färg målad på min båt, efter blästring) Instämmer i övrigt i @Lintotts svar.

Nej, det kan du inte vara säker på. Mätinstrumentet mäter med väldigt låg ström. Resistans som utgörs av okontakt, oxid o.s.v. är inte alltid ett konstant värde vid alla strömmar. Inte heller detta kan man vara säker på. Det kan mycket väl hålla ok spänning men vara sulfaterat eller åldrat på annat sätt så inre resistansen blivit hög och/eller kemin ändrats. Har batterier som står urkopplade/urplockade i garaget under vintern då "sommarbilarna" är på vinterförvaring. De har i princip alltid haft ok vilospänning. Likaså står de ofta urkopplade när bilarna inte används. Men nu i höstas fick jag ånglås på den ena och starten kördes lite längre än vanligt (totalt kanske 15-20s istället för 2-3). Då dog batteriet.... Visade sig vid kapacitetsmätning/urladdning efter fulladdning att det bara hade 8 av sina påstämplade 62Ah i behåll. Slängde det dock inte direkt, och det har stått och hållit sin vilospänning tämligen normalt i vinter. Toppladdade och kollade nu igen innan beslutet att förpassa det till sortergården: Fortfarande lika kass kapacitet. Mät spänningen vid fotogenwallasen vid startförsök, vilket jag inte ser att du gjort (om jag inte läst tråden väldigt illa). Då har du facit.

Lagen har ändrats 2022, så numera är det näringsidkaren som faktiskt har bevisbördan i hela 2 år, inte 6 mån. Men många säljställen har ännu inte uppdaterat denna, för dem, ofördelaktiga uppdatering av lagen eller vill kännas vid det. Se §17: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkoplag-2022260_sfs-2022-260/#K4 Det tror jag med. Men gör gärna ett belastningstest.

Har inte heller haft några problem med gasfjädrar från BT - inte sämre än original. Använde i min förra båt två till akterluckorna avsedda för bakluckan på Ford Escort III, och de höll och fungerade utmärkt under de 20 år vi hade båten. Även olika fjädrar till bilarna har bytts ut och ersättare köpts in från BT genom åren. Viktigt dock med hållet man monterar på som @Ronnienr10 påpekar. Men om du behöver någon specialare eller mer ovanlig till t ex skidbox, egen lösning i båten eller (som i mitt fall) ersätta den mekaniska "pinnen" på luckor på en entusiastbil, kan jag rekommendera https://www.fjadrar.se/.

Båt, bild på skrovet där den skall sitta och givaren o.s.v. ? Ovanligt att placera den nära fören, om det inte är ett framåtseende. Men då brukar lösningen att fästa in den vara väldigt begränsad av givarens utförande. Ett problem är väl att du har ett kontaktdon på givaren, som styr håldiametern. Visst kan man klippa och skarva ihop den efteråt, om man är noggrann och kan hantera lödverktyg. Jag har i några fall använt mig av en liten skrovgenomföring (av metall) som kabeln precis ryms i, och sedan fyllt resterande springa/utrymme mellan kabeln och hålet i genomföringen med epoxi. Gjutit in kabeln i genomföringen helt enkelt. Det har fungerat som en rätt säker och permanent genomföring.

Du får nog beskriva lite närmare vad som händer och inte för att få några seriösa svar överhuvudtaget. Nu är det ungefär på nivån "det är fel på min bil, behöver tips på vem som kan laga den". Är den stendöd, verkar den leva men går inte få någon kommunikation, "låter" det något ur den, verkar den snurra men det kommer ingen info/bild o.s.v. ? Vad är det för modell, ålder, vad har du för display för att visa radarbilden, ev. felmeddelanden, finns det ens spänning fram, drar den någon ström.....? Men bara genom att titta på bilderna ser det ju ut att ha varit en del fukt i den. Och är den mer än ett par år gammal (vilket den nog verkar vara) så lär det kosta mer än den är värd att få reparerad. OM nu felet är inne i radarn.

Ja, så snart laddspänningen överstiger cellens egen-EMK (som inte ens fulladdad i vila är över c:a 2,15V) så kommer den laddas och batteriet blir så småningom utjämnat och alla celler fulladdade. Om det är friskt, vill säga. Men om det är någon/några av de seriekopplade cellerna som halkat rejält efter är det som sagt tveksamt om batteriet kan betraktas som friskt längre. Visst kan man stressa bort både sulfatering och annat och förlänga livet lite till på dem i vissa fall, men det skall i så fall göras utanför båten och lite mer kontrollerat. Men det bästa är nog att batteriet får en långsam och lugn laddning till fullt lite då och då så även de en aning långsammare hinner ifatt, utan risk att de snabbast fulladdade cellerna riskerar att börja gasa. Detta är också i praktiken det som sker när de flesta laddare sänker laddspänningen till trygga nivåer (men över batteriets vilospänningsom fulladdat), t ex 13,8V. I synnerhet om det sedan får stå med den spänningen ett tag. Och egentligen kan man fundera på hur laddtillverkarna tänker med en så hög utjämningsspänning som 16-17V. Om nu några celler är lite "efter" så innebär det att de friska får proportionellt mer än 1/6 var av pålagd spänning. Då kommer det koka gas friskt i dem ! Fast å andra sidan kanske det just blir utjämnat, då man försämrar de som var bra så de blir lika usla allihop 😉. EDIT: Men du nämner ju också skiktad batterisyra p.g.a. stillastående batteri (borde inte gälla t ex AGM). Viss kokning gör ju att den rörs runt, så visst finns där en poäng. På batterer till solceller i t ex ett hus kanske. Men inte i en bil eller båt som rör sig. Om man istället syftar till att skjuta bort sulfatering och annan beläggning som gör vissa celler "tröga" så är det - enligt min erfarenhet - oftast betydligt högre spänning som skall till. Och egentligen är det ren misshandel av batteriet det handlar om då, som inte skall utföras med annat tillkopplat och i synerhet inte inne i en båt. Men liksom en del andra här på forumet har även jag ibland fått liv i hopplösa batterier på det sättet. Fast jag skulle aldrig mer lita på dem, och det är ingen procedur jag vill rekommendera eller ta ansvar för. Nej, man når full laddning även vid betydligt lägre spänning. T.o.m. ner till lite över 13V. Men det tar betydligt längre tid. Det är annars en vanlig missuppfattning att blybatterierna just kräver spänning nära gasningsspänningen kring 14,4V för att bli fulladdade. Anledningen att man ofta vill ligga nära eller ibland t.o.m. lite över den gränsen (i synnerhet kanske om man tillverkar laddare) är istället att ju högre spänning man lägger på, desto mer ström slukar batteriet i sig. Och därmed laddas det fullt fortare vilket ju laddtillverkarna gärna tycker är bra. För att ösa på spänning är ju i princip det enda sättet att få ett bly/syrabatteri att sluka i sig mer ström och därmed öka farten på laddningen. Visserligen vill ju vi båtmänniskor också ha snabbast möjliga laddning. Men om de 10-15% snabbare man kan få genom att höja de sista tiondels volten i värsta fall halverar batterilivslängden är det inte lika självklart längre.

Nu svarar jag eftersom jag tycker det också, kanske @ChristerN har en kompletterande åsikt 😉 Ja, den kan skippas. Dels för att den gasar batteriet och förkortar livslängden, dels för att ett (friskt) blybatteri helt enkelt inte är i behov av detta. Utjämning görs f.ö. kontinuerligt redan vid en lägre spänning på blybatterier, men det tar ju längre tid. Men tid finns ju när det gäller solpanelsladdning. Och om det skulle ha behov av rejäl utjämning så är det något i batteriets kemi som inte är riktigt bra. Att med (inte så) milt våld då försöka återställa det (snabbt) med hög spänning är inget som skall göras i båten. Sedan kan dessa höga spänningar vara stygga mot annan elektronik i båten (även om de bör vara designade att tåla det). Sedan är det ytterst sällan det i praktiken ens är möjligt att initiera denna mode (som alltså skall ge en riktigt hög spänning) med en solpanel som energikälla, ens manuellt. Batteriet (även ett fulladdat) kommer nämligen då försöka dra mycket mer ström/energi än vad solpanelen kan ge, och spänningen kommer därför aldrig nå upp dit. Om inte batteriet redan är kasst, vill säga. Just på en solpanelsregulator är alla "smarta" funktioner och spänningsmoder ofta rätt irrelevanta, eftersom energitillgången är begränsad och spänningen därför kommer dippa ner till en nivå där jämnvikt råder mellan pålagd laddspänning, strömmen batteriet vill sluka i sig och energin som panelen kan lämna.

Ett mycket enkelt alternativ som jag använder ofta. En spillbit av tunnare plywood (6mm t ex) funkar utmärkt. Skär gärna upp galonen med kniv först utefter det tilltänkta hålets kant för att undvika att hålsågens tänder sliter sönder det när du börjar såga.

Visst funkar det, i synnerhet om det är lackat och inte utsätts för alltför mycket konstant fukt/regn. Detta bord har jag gjort av två hyllplan (visserligen ek, inte furu) från Biltema, och det står fast monterat under just kapell på akterdäcket på vår nuvarande båt. Hade en liknande lösning på förra båten under många år och det var inga som helst problem med hållbarheten. Men det är viktigt som nämns ovan att hålla efter skador och slitage och att lacka skivan innan gångjärnen monteras så det är lackat även under dem (om man väljer en delad lösning, som min nedan).

Om man har slipat trärent och slätt kan man ofta fukta ytan med vatten för att få träet att resa sig lite efter sin ådring innan lackning. Kan förstå att det ser mer "levande" och äkta ut med lite träådringsföljande ojämnheter, men det är nog ganska ovanligt att man vill ha det så om det inte är rena vintageprylar man renoverar. I synnerhet på ett bord som skall torkas av är ju en slät yta oftast att föredra, varför man tvärtom t.o.m. slipar ner ev. träresning mellan de första lacklagren.