Terri

Det smidigaste hade varit om kabeln gick att sticka in i samma eluttag som sitter akter i båten, som man använder för att få elen i hamnar. Det är väl så man laddar båtbatterierna i hamn?

Men hur får man in kabeln till batteriet i båten? Är det nödvändigt att borra ett hål genom däcket/skrovet?

Såg Harald ute i Långedrag för ett litet tag sedan. Han var kapten på en turistbåt längs Göta älv. Trevlig person. Mycket bättre än hans efterträdare på Robinson.

Det jag är mest orolig för, är kölen. De flesta segelbåtar sägs nån gång ha stött i med kölen. Jag antar att jag får krypa runt på knä, kolla alla fästen på stagen. Lyfta på alla luckor för att komma ner till durken och se insidan på skrovet, och försöka hitta området som motsvarar kölens läge. Helst titta på utsidan av skrovet, och på kölen och rodret. ... Och om det känns osäkert och inte riktigt bra, anlita en besiktningsman. En mäklare kan väl inte i efterhand komma och kräva extra betalt för ett förbesiktigad båt? Det måste väl i så fall framgå innan, eller i samband med, båtköpet?

Är det alltid viktigt att låta besiktiga en båt man vill köpa? Även en båt som uppenbarligen är mycket välskött och ens intuition litar fullt på säljaren? Det är ju, förutom kostnaden, en massa besvär och förlorad tid att få till en besiktning. Och om besiktning nu är absolut nödvändig, så är det inte så lätt för en lekman att hitta en bra besiktningsman. Är det inte bäst trots allt att låta mäklaren sköta det? Så fungerar det väl vid fastighetsköp, att mäklaren tar hand om det.

Vad är att föredra om man ändå råkar ut för stormvindar ute på havet? Att reva maximalt och fortsätta segla? Eller ta ner seglen helt, och kasta i ett drivankare från fören? Jag har ingen erfarenhet av sådant i en stor stadig båt. Jag utmanade en storm en gång, och gav mig ut i jolle. Men det blev för tungt för mig och till slut tappade jag kontrollen och drev mot klipporna av en mindre ö, alla linor ihoptrasslade huller om buller. Som tur var redde det upp sig i lä av ön, och jag slörade hem igen.

Vad behöver man komplettera med på en standardutrustad cruising-segelbåt för att kunna använda den för långfärdssegling? Säg för segling till Storbritannien, Medelhavet, möjligen Azorerna, Kanarieöarna. Solpaneler eller vindpropeller verkar ju vara ett absolut måste för strömförsörjning. Speciellt starka segel? Förstärkta stag? Annat viktigt som är helt nödvändigt? Hur mycket går det på ungefär?

Det är nog också bra att skriva på köpekontraktet vid båten, och göra en sista titt innan signaturen görs och nycklarna lämnas över. Efter det har endast köparen tillträde till båten.

"VHF", t.ex. Alltså då, en VHF skall ingå, vilken som helst.

När det i beskrivningen av en båt nämns en massa tillbehör, såsom jolle, VHF, och diverse annan elektronik, ... gäller det då juridiskt vid köp att exakt dem som syns på fotona och visningen följer med båten? Eller är det en jolle, en VHF, vilka som helst som gäller, vilka säljaren kan ha bytt ut och placerat dit i efterhand? Man skulle ju på visningen i princip kunna gå runt och detalj-fotografera allting, så att det stämmer i efterhand.

Heheheh, .... En bra kompromiss kanske kan vara en enkel stav böjd i båge längs överdelen av båten, så att presenningen lyfts upp och inte vatten och snö kan lägga sig ovanpå. Eller så fäster man den i masten och längs bommen, om man väljer att inte masta ner.

Kanskè det är smidigare att bara svepa in båten i en presenning, eller plast, ... istället för täckställning?

Angånde vinterförvaringen. Vinteruppläggningsplatser som Hinsholmskilen vill inte att man använder egen båtvagga och stöttor och har dessa liggandes på deras mark. De vill istället använda sina egna. Vet inte om detsamma gäller för täckställning, men jag antar det. Är det så här på de flesta båtplatser? Egen båtvagga och täckställning kanske bara passar om man har egen tomt att lägga dessa på?

En orsak kanske är att båtar kan vara förbättrade och upprustade med diverse extra utrustning, vilket är mindre vanligt med bilar.

Samtidigt sjunker kronan i värde, så då går väl priserna upp. ?

Påverkar den försämrade svenska ekonomin, och de skenande priserna på mat, el, och bensin, marknaden för segelbåtar runt miljonklassen? Blir presumptiva kunder mindre benägna att köpa nu? Eller gör det ingen skillnad? Det brukar sägas att de med mycket pengar flyter ovanpå konjunktursvängningar, och alltid har råd ändå.

Ja, det lutar nog åt det. Det är tillräckligt svårt ändå. Får nog ha tålamod tills något passande dyker upp.

Någon som har erfarenhet av Bach Yachting i Croatia? Är det vanligt att segelbåtar säljs till överpris i Kroatien/Slovenien, annonserade som privatägda fast de i själva verket varit charterbåtar?

Hej, Går det att byta ut instrumentpanelen som sitter överst på styrpulpeten? Den vita avlånga plastpanelen med de tre instrumenten på. Var kan jag i så fall köpa en sådan plastpanel? Är det bara att lyfta av instrumenten från den och klämma fast på en ny?

OK, muta med andra ord, för att slippa bli utsatt för brott. Jag är inte säker på att jag skulle klara av det så väl, saknar erfarenhet av sådant, och förstår inte alls den sortens språk. Och jag är nog för stolt för att låta mig underkastas på det sättet. Men i de länderna lär de sig av erfarenheten efter några smällar. Jag har hört t.ex. att det knappt går att ta sig igenom Panama-kanalen om man inte förstår sig på mutandets konst. Jag blir bara rasande av sånt där. ;-) Kanske vi i Sverige är alltför uppfostrade med extremt oflexibel laglydighet.

Jag fick det här meddelandet från Sjöfartsregistret: "... Om du vill registrera din segelbåt är avgiften för registrering 10 500 SEK. Årligen tillkommer en registerhållningsavgift som f.n. är 600 SEK. Avgift för att utfärda ett nationalitetsbevis är 3 000 SEK och avgift för att utfärda ett certificate of registration 1 500 SEK. ..." Om jag förstått rätt, är detta tre olika dokument: 1. Registering i Sverige [frivilligt för fritidsbåt under 15m] (För att få detta, krävs båtbevis eller annan teknisk utredning från tillverkaren om båtens skrov och styrförmåga samt största längd och bredd.) 2. Nationalitetsbevis (Bra vid segling utomlands. För att få detta, krävs fångeshandling, tex. köpebrev, i orginal.) 3. Certificate of registration (Bra vid segling utomlands. För att få detta, krävs fångeshandling, tex. köpebrev, i orginal.) Jag förmodar att "owners certificate" är detsamma som "certificate of registration".

I det här fallet tror jag luckorna och träskivorna under madrassen är samma konstruktion, i båda versionerna av hur madrassen är skuren.

I stumma sängar utan fjädring, som i båtar, eller till madrass på golvet, brukar jag rulla en handduk (får inte bli för tjock) och lägga tärs under madrassen i höjd med ländryggen. Det motverkar ryggproblem genom att stödja svanken i ländryggen.

Jag ser i olika exemplar av samma båt, att den halvbreda sängen (inte en lyxdubbelsäng men ändå ca 120cm bred), att madrassen antingen är delad på längden eller också tvärsöver på mitten. Det tycks slumpmässigt hur de skurit och sytt madrassen. Eller är de inte det? Är en madrass delad på längden avsedd för två barn, och madrass delad tvärs över avsedd för vuxna?

Hur är det med klädseln i cruising-båtar som Elan, Hansa, Beneteau, etc. Brukar den vara avtagbar så den går att tvätta, eller är den fastklistrad i skumgummit?