andtom

Har aldrig hört talas om turbostift. Gissar att du tar i lite när du skriver trekvart. Då skulle nog batterierna glöda... Jag förglöder min AD40 i 30 sekunder för att den ska starta snällt. Om du behöver glöda längre än så är kanske några glödstift trasiga. Men 30 sek är inte sån lång tid om man jämför med annat stök och att du ska varmköra några minuter innnan du drar iväg. Eller om man jämför med att vänta 4 mån på sjösättning

Jag har funderat på ny motor, Vem gör inte det? Inte för att den gamla är trasig utan för att den är just gammal och för att jag vill ha några knop till och gärna mindre förbrukning. Såg en D3-160 på blocket och den ger 5 hästar mer på papperet än min ad40(den har nog inte kvar alla 155). Sen varavar D3 högre om det nu spelar nån roll. En D3 är även minst 100 kilo lättare. Men 160 hästar känns så lite med tanke på hur viktigt fart och hästkrafter är i båttidningarna ;-) Jag kollade på Pentas motorguide och enligt den ska min Oxelö 30 komma upp i 21 knop med en D3-160. Det ger väl en 16-18 knops marchfart och det räcker för oss. Men hur mycket kan man lita på motorguiden? Är den optimistisk eller pessimistisk i sin beräkning? Är det någon som har jämfört motorguidens utsaga med en riktig installation? Eller kan det t.o.m. finnas någon där ute som slängt in en 160-hästars diesel i en Oxelö 30 eller annat med liknande skrov och vikt?

Hade sådana på min förra båt och jag fick ett tips att droppa superlim i sprickorna. Det sugs in bra i fibrerna. Håller och tätar till. Men sprickorna syns ju lika mycket.

Solceller är väl lite som att försäkra sig. Vill ha lite marginal. Man kan slappna av och inte springa och mäta spänningen lika ofta. Kanske som säkerhetsbälte. Krockar man inte användes det ju i onödan. Å andra sidan: Har solceller själv men denna tråd gör att jag börjar räkna. Solcellens kostnad skulle räcka till kanske 7 st. 75AH batterier och med den bestyckningen utanpå de 2 jag redan har skulle jag väl klara mig en vecka utan laddning? 675AH varav jag kan ta ut 400. Det blir nära 60AH om dan i en vecka. Det är mer än solcellen kan backa upp med i fullt solsken. Var det ekonomiskt dumt med solceller istf fler batterier till motorbåt? Kanske t.o.m till segelbåt som inte atlantseglar? Senast ändrad av andtom | 31 oktober 2009 | 19:13

Jaha. Ni kanske trodde diskussionen var avslutad? Icke då. Jag har ett inlägg... Enligt det jag lärt mig ska man inte ta ut mer än 60% ur ett batteri om man inte vill försämra det ordentligt. Så kostnaden borde beräknas för att ladda 60% av 75AH. I övrigt håller jag inte med om det är gratis med att ladda från solceller. Gissar att jag kan ladda upp batteriet från nätet 4000 gånger för vad en 50watts solcell kostar. Men å andra sidan ett par sjömil lång kabel från kobben till ett nättutag kan ju bli dyrt och opraktiskt Senast ändrad av andtom | 30 oktober 2009 | 01:32

Hej Du har inte skrivit i vilket materal båten är byggd, men akterspegeln ska ju palla för en motor som förutom sin egen vikt lägger kraft mot akterspegeln. Jag tror sålunda inte en båt av den storleken tar skada förutom ev. tryckmärkenmärken där akterspegeln ligger emot. Men det kan ju ändå va ide' med stöd sidledes så att du inte får 180 kilo på tårna när du målar.

Jag har 2 dieseltankar i plast på vardera 200 liter. De har suttitt där i 30 år. Kan inte känna någon diesellukt även om jag lägger näsan emot. Bensindunkar i plast som jag har haft i bilen har genererat bensindoft ganska ordentligt. Jag kan dock inte säga om de kommer via dunklocket. Men det finns ju olika plastmaterial mer eller mindre lämpade för olika innehåll och kanske de intressanta molekylerna från en septik har lättare att tränga igenom vissa plaster. Plast har en fördel mot stål och det är att det är mindre risk för sprickor (ex. svetsskarvar). Mjuka material spricker ju inte lika lätt och är tåligare mot vibrationer. Husens avloppsrör är ju i plast nuförtiden och de förväntas ju hänga med några år.

Tack för svaren. Det var de svaren jag ville läsa. Låter som det varit en del produktutveckling under 30 år. Har en kompletterande fråga. Min gamla brännare har luftintag och avgas via friborden. Har de nya apparaterna liknande lösning? Hoppas på att slippa plasta igen de hålen. Wallasen jag hade på förra båten hade en liten skorsten på skarndäck som man snubblade över. Locket skulle av när man skulle tända och det glömdes ju ständigt och jämt.

Någon som har erfarenhet olika luftvärmare? Vilken är tystast? Jag ska ev. slänga ut min 30 år gamla Ebersprakare som är känd att låta som ett startande jaktplan. Men jag vet inte vad jag ska ta istället. Har inte sett några decibelmätningar motsvarande de som finns för exempelvis diskmaskiner. Helst vill jag ha dieselbrännare eftersom motorn går på diesel och för ny värmare vill jag använda de slangar som finns. Vattenburet har jag valt bort eftersom det redan finns luftslangar dragna till sittbrunn samt till för- och akter-ruff. Återanvändning var ordet.

Ett litet tips bara. En sak jag har upptäckt med förgasarmotorer är att om man istället för att stänga av motorn stänger av bränsletitillförseln och sen låter motorna stanna pga soppatorsk så startar de mycket lättare efter en vinter. Egentligen är det väl bara enklare motorer typ portabla elverk, gräsklippare och röjsågar jag testat detta på. 10-15 ryck i startsnöret blir 1-3 ryck när jag gjort soppatorskkonservering. Det kan säkert gälla andra förgasarmotorer. Jag gissar att flottörer, små kanaler och nålar i förgasaren lättare beckar igen om soppa får stå och sedimentera eller åldras på något sätt. Nån som noterat motsvarande på båtmotor? Gissar inte. Soppatorsk på fjärden, driva runt över vintern och sen tanka och starta lätt på våren ;-)

Dags igen. Brukar byta olja på land men läser nåt råd om att man ska byta oljan i sjön precis innan upptagningen. Hur länge är innan upptagningen? Hur länge kan man köra innan oljan inte är ok att ha i över vintern och under nästa säsong? För att göra det minde stressigt tänkte jag byta olja och filter nån vecka innan jag lyfter, Sen när veckan har gått behöver jag köra 15-20 minuter bort till lyftplatsen. Sen blir det väl nån minuts körning för att skölja glykol i rör och värmeväxlare. Har svårt att tänka mig att oljan skulle bli skitig och full med vattenmolekyler på 20 minuters gång. Men jag vill gärna höra ifall någon har en avvikande åsikt eller känsla för när olja anses för skitig för konserverad motor. Senast ändrad av andtom | 23 september 2009 | 09:26

För att spinna vidare på Jimsan förslag med fläkt. Om du ser till att motorns insugsluft spolar över kylpaketet så blir det ju utetemperatur för den viktiga delen medans motorn går. Kanske svårt att ordna ifall du har luftslang direkt från intag till luftfilter. På min båt är det intag från akterspegel till motorrummet och motorn tar i sin tur luft från motorrummet så i mitt fall skulle man kunna styra luftströmmen. Oavsett så bör du komplettera med fläkt som drar eller trycker in friskluft i motorrummet vid stillaliggande. En 12 volts pc-fläkt kostar under en hundring och drar nån tiondels ampere. Inte gnistskyddat som en motorrumsfläkt men gnistskyddad är ju troligen inte kylkompressormotorn samt dess räläer heller. (Kylskåp bensinmotorrum = ej bra tror ja) En friskluftfläkt minskar absolut strömuttaget från kylskåpet. Senast ändrad av andtom | 22 augusti 2009 | 00:50 Senast ändrad av andtom | 22 augusti 2009 | 00:57 Senast ändrad av andtom | 22 augusti 2009 | 01:04

För att ta upp trådens ämne: Vad det är som gör att en dieselmotor i en båt gör båten 150 -200 000 dyrare än motsvarande båt med bensinmotor? Kan det inte var så enkelt att en viss del av prisskillnaden beror på att den kommersiella sjöfarten som kör minst 10 timmar om dagen i 3 eller kanske 5 år per motor värderar bränslebesparing, driftsäkerhet samt minskaf brand och eplosionbenägenhet till en stor andeldel av den aktuella prisskillnaden gentemot bensin. Penta prissätter självklart efter detta. Men som fritidsbåtsägare finns bara säkerhetsbiten med som faktor vilket gör dieseln omotiverat dyr men Penta kan knappast ha olika prislistor för privat och kommersiell sjöfart.

Så fint så. 200 sjömil, 16 övernattningar. Mycke sand, kottar och blåbär via barnen in i båten.

Tja.. 1200 timmar är inte farligt mycke på den motorn. Finns nog lika många timmar kvar om den sköts enligt serviceboken. Frågan är väl hur mycket du kan lita på den siffran. Har sett att de flesta motorer som annonsera ut sägs ha gått 11-1200 timmar. Vet inte varför det är så. Men om vi antar att motorn är 30 år gammal betyder det att den har körts 40 timmar per år vilket kan stämma för de som inte tillbringar helger och semestern i båten. Kolla att motorn varvar enligt intruktionsbok. Den bör komma hyfsat nära angivet toppvarv om det inte är några direkta fel på den. Sen ska det väl inte ryka massa när den väl är igång. Lite vit rök vid starten kan det vara. Att motorummet är rent och frächt ser jag som ett gott tecken så länge det inte är nyligen rengjort. Vet inte riktigt skillnaden mellan AQAD40 och AQAD40b men b-modellen har i alla fall fler hästkrafter.Du kan läsa brochyrer här . Har en aqad40 själv och det du ska se upp med är oljebytet. 11 liter kommer ut! Gud vad jag drällde, hade inte kärl så det räckte utan fick hälla över i flera. Senast ändrad av andtom | 20 juli 2009 | 01:16

Tack för tipsen. Men att fixa nåt i rostfritt är nog dyrt om man inte har den rätta svetserfarenheten utan måste betälla från verkstad. Men jag har faktiskt varint inne på att bygga en egen i plyfa eller plast. Varianten med säck hade jag inte tänkt på som alternativ men det är ju stuvvänligt så att säga. Men att ha en liten länspump i linbehållaren kanske kan vara nåt. Det var det att jag ville ha en snabb lösning och det snabbaste var att låta linan trilla ner i ruffen. Men som sagt det kan ge vissa negativa bieffekter. Som att det regnar in i örat på den som sover under spelet.. Får nog fundera och mäta lite till.

Som sen uppföljning kan jag berätta att spridarna var ok och nu är de rena och sitter i. Motorn spinner som en katt. Kompressionen var också som den skulle. Det är lätt att oroa sig i onödan när man suttit och läst om alla motorproblem här på forumet. Det är lite som att läsa en läkarbok. Man tar till sig symptomen. I synnerhet när man nyligen köpt båten. Senast ändrad av andtom | 07 juli 2009 | 00:25

Här finns alla svar: http://www.storebroenergysystems.se/nav11645_F08211DA1708470AA34CD1B2F4811F04

Läste faktiskt i tidningen att staden håller på att se över ifall den gick att permanentas. det skulle utredas lite först. Undras om det blir tillgång till dusch och toalett på slottet?

Jag ska montera på ett ankarspel (Lewmar ProFish 1000) så att jag kan vara ute själv med barnen när kärestan jobbar. Visserligen kan de väl barnen peta i klumpen när jag hojtar till men ungarna är lite lätta och har inte mycket att sätta emot ifall det blir ögla runt foten eller nåt. Sen att låta juniorerna dra upp ankaret kan man ju bara glömma i de flesta fall. Iofs kan man ju greja ankarlättningen ensam ifall det finns svängrum och lugn sjö. Problemet är att det funkar inte riktig med någon av de färdiga boxarna för ankarspel man kan köpa eftersom akterspegeln lutar. Så trots stor badbrygga tycker jag inte det blir bra. Alternativet jag funderar på är att ha spelet ovanpå akterruffen och låta linan, via ett rör, trilla ner i en behållare under en av kojerna. Det kan nog lösas utan att jag behöver knipsa av nåt på madrassen. Det finns gott om plats och fallhöjden för linan blir bra. Men det är ju en blöt lina som går in i ruffen! Klibbar den fast i röret tro, och är det så att fukten sänker miljön i ruffen? Någon på detta forum som kan delge erfarenheter? Eller nån fiffig lösning på försegling och avfuktning?

Har själv letat lite och sett att Clas Ohlson har några att välja på samt ok priser. Men nu har jag har börjat fundera på korrosion. Det mesta metalliskt i båten är ju mässing, brons eller rostfritt och hur grejar då ett väggfäste i pressad plåt den miljön? Jag har ju sett hur konservburkarna ombord hinner bli rostiga över sommaren. Nån som har erfarenhet?

Nytt svar på gammmal tråd men jag hade inget bättre för mig... Jag har en Oxelö 30 och är helt nöjd med den förutom att den kunde haft starkare motor. Det är en perfekt bobåt för längre turer. Rymlig, trivsam och med enorma stuvutrymmen. Vi ligger mest runt 8-9 knop för att det går tyst i den farten och dessutom drar den då under litern distansen. Deiseltanken är på 400 liter så man kommer låångt på en tank. En annan sak som skiljer från maringuidens mått är vattentanken som är på 200 liter i min båt. Med min motor (aqad40, 155hk) är toppfarten 17-18 knop (med 4 pers ombord. Skrovet är är halvplanande men jag tycker dieseln låter lite mycket i varvtalen som behövs. Ändock är den jämförelsevis tyst eftersom motorn är i låda i akterruffen (drevmodellerna). Båten går torrt i hög motsjö eftersom den skär bra genom vågorna och friborden svänger ut uppåt. 3,05m i total bredd uppe blir under 2,50m i vattenlinjen. Jag beställde själv ett test av båten via LRF-media (Vi Båtägare1978) och för att inte överskrida upphovsrätten återger jag bara en del av ingressen: Oxelö 30 är en väbyggd och välutrustad båt med stora, väl tilltagna utrymmen. Sjöegenskaperna är utmärkta. Som båtbedömare är man inte bortskämd med byggen av det här slaget Jag kan rekommendera att beställa test själva oavsett vilken båt det gäller. Det verkar finnas ganska många årgångar båtar på lager. Det enda trista var att särtrycket var scannat för optiimal textåtergivning vilket ger svartvitt dassig bildåtergivning. God tur!

Ursäkta men jag bara måste... Har bara fendrar när jag ligger still, kör inte med dom. ;-) Du bjöd på den.

Det skulle kunna vara nåt skräp som sugit fast vid vattenintaget. En plastpåse eller liknande. När motorn stängs av så försvinner suget och skräpet flyter iväg så man ser aldrig vad som vad problemet. Man kan felsöka till döddagar.

Tack för svaret och erbjudandet. Ska kolla först om det finns nån i närheten som fixar spridare. Hade du nån synpunkt på det med ytrost på ett par av spridarna? Nåt att oroa sig för? Senast ändrad av andtom | 22 april 2009 | 07:50