Gimbal

Ja nu lutar det väldigt skarpt åt en QL CT900 för min del, har fått ett bra pris och den ser ut att få plats under golvet i förpiken. Det blir trångt och tunneln kommer väääldigt nära botten på skrovet men det ska nog gå. Vill ju helst inte behöva höja golvet, nåja, plastjobbet får vänta till våren.

Linolja reagerar med syret i luften (oxiderar) vilket ger lite värme, vilket ökar farten på oxidationen vilket ger än mer värme osv osv, det kan i gynsamma förhållanden ge självantändning. Detta gör dock inte diesel.

länken funkar inte...

Den affären är avslutad.

Kör med sprit bara, skulle det vara fel (vilket verkar osannolikt) stäng av och byt bränsle. Rädd för flammor? ha en våt handduk nära.

Står det alcohol så är troligen bara till att tanka sprit. Dvs det funkar precis som ett vanligt trycksatt fotogenkök fast brännaren är anpassad för sprit. Fördelen är att du inte behöver en extra kanna sprit vid förvärmningen, det är bara att pumpa ett par tag och låta köket fylla koppen med sitt bränsle. Stäng, och förvärm som vanligt.

hm, jag har aldrig föreställt mig sjömän som småsura. Ska man det?

Nja, path finding är väl utvecklat, inte minst tack vare alla datorspel. Om de vill så är det inga problem att fixa till en sådan i gps'erna, man kan ju i stort sett åka överallt där det är tillräckligt djupt. Sen vete tusan om man vill ha hela skärgården full med båtar på konstant autopilot. Men jag har iofs inte sett det i någon GPS än, så att det inte funkar är inget att bli förvånad över.

Jodå har kört båt många år och har aldrig haft bogpropp, men har nu en långkölad 7tons seglare utan någon som helst styrförmåga på backen. Spelar man ordenligt med växelreglaget så kan man vrida den som man vill, om det är lugnt. Men blåser det hårt och fel kan det snabbt bli svettigt. Hursomhelst, är också intresserad av vetus'en, främst pga av dess jämförelsevis låga pris. Ingen som har en sådan?

Har själv sisådär ett tjugotal fotogenkök och skulle vilja tipsa om att inte pumpa upp tryck i köket förrän det närmar sig tändningsdags (tvärtom om, låt pysventilen vara öppen under uppvärmning). Det är inte helt ovanligt att köken läcker lite vid uppvärming och oförgasad fotogen kan då pysa ut när man minst anar det, och det har du säkert redan sett hur det ser ut.

Ja det blir nog en vanlig bogpropeller för min del. Det där med halvfart låter intressant, (ska kolla upp tidningen senare) jag gissar att det är en 24Voltare du kör på 12V då, eller?

Hejsan, tänkte skaffa mig en bogproppeller i 4kW klassen nu till hösten, frågan är då bara vilken modell man ska satsa på. Ni som redan har bogis, är ni nöjda med den modell ni har? Eller skulle ni så här i efterhand hellre valt ett annat märke? Tänker mest på att en del tycks föra ett herrans oväsen medans andra bara surrar mjukt, och jag skulle gärna vilja veta vilka som är vilka. Vore tacksam om ni kunde uppge modell ni har och upplevd skrammelnivå på ljudet, eller kanske andra nack/fördelar på just eran modell.

Körde upp vårt sista ur villatanken i en gammal traktor på torpet, det var inga problem för traktorn, men nog var avgaserna mycket otrevligare än vanligt. urk. Inbillning? Kanske, men väldigt övertygande i såfall.

Vill nog påstå att biltema grejorna är tillräckligt bra för 99% av alla hobbymekare. Skulle jag ha det som yrke skulle jag nog handla finare märken, men till vardags....

Att batteriminus kopplat till motorchassi skulle ge korrosionsproblem har jag aldrig hört talas om, men så hör jag ju heller inte allt som sägs...

I min lilla värld utgår jag också från vikingamodellen som klyver vågor lika bra framifrån som bakifrån. Sen har plastsniporna bara blivit plattare och plattare i aktern samt bredare och fylligare så de mest liknar skokartonger med lätt rundade kanter. Mer plats blir det förstås och stadigt går de i platt vatten, men i guppig sjö är de inte längre lika roliga.

Ok, ett annat skäl till att jag misstänkte bilkuddar var att det inte finns någon som helst justeringsmöjlighet, bulten som sticker upp är väldigt kort. De kuddar jag sett på båtar (vilket iofs inte är så himla många) brukar ha en längre fingängad stång med mutter på undersidan för justering, men nåja det finns säkert alla sorter.

Undrar om inte det där är lite hemmasnickrat. Jag skulle kunna tänka mig att det är motorkuddar till en bilmotor, jämför (tex på biltema) med volvo B20 kuddar. (Enkelt test, kolla om muttrarna på ovansidan har vanlig mm-gänga eller volvokuddarnas äckliga UNC (har jag för mig) gänga). Senast ändrad av Gimbal | 18 juni 2008 | 13:10

Tack för det. Man ska alltså inte behöva låsa skotet i en knap efter en självskotande winch, eller gör man det ändå ala hänglsen och livrem stilen?

Riktigt nybörjarfråga, vad menas med självskotande winch? Vad skiljer mot en som inte är självskotande?

Både ja och nej. Strömmen är det som får muskler (ex hjärtmuskel) att krampa och det gör ont (och är farligt). Normalt ger högre spänning också mer ström och då mer smärta. Får du bra kontakt genom huden så behövs inte särskilt hög spänning för att strömmen ska bli så hög att den dödar. Men huden är ofta torr och har stor resistans, så en låg spänning klarar inte att driva igenom någon större mängd ström. Fast å andra sidan kan du få väldigt hög spänning från exempelvis tändspolar på tusentals volt vilket skulle vara direkt dödande om spolen också kunde leverera ström i någon större mängd, vilket den lyckligtvis inte kan, spänningen sjunker direkt vid belastning. Men du får en kort strömpuls och den känns bra. Så med låg spänning blir det ingen ström som märks (genom torr hud) så hög spänning krävs för att det ska kännas. Men får du bra kontakt genom huden så räcker det alltså med ganska låg spänning för att det ska kännas ordentligt. Blev kanske lite flummigt.

Alla går inte efter den principen. Jag kör mer på: Kan jag inte så lär jag mig, sen gör jag.

Jord och nolla är normalt ihopkopplade i elcentralen, därefter får de inte förväxlas. Med den här isolationstransformatorn plockar man tydligen ut jorden på mitten och man kan därför mäta sig till spänning mellan jord och nolla, men så är alltså inte det normala elnätet på landbacken uppbyggt. Och högre spänning ÄR farligare då det ger högre ström genom exempelvis en kropp än vad en lägre spänning ger. Om du sänker spänningen får du inte automatiskt en högre ström. Prylen som ska gå på lägre spännning (men ändå ha samma effekt) är anpassade för detta genom att ha en mindre resistans än motsvarande högspänningspryl.

Jag håller på och byter ut själva glödlampan (spollampa) i de befintliga armaturerna mot några hemmabyggen. Använder varmvita dioder (LPVV50) från molectric.com. Den med 10dioder ersätter en 10W taklampa, och den med 4 dioder ersätter en 5W lampa. Det blir inte fullt lika mycket ljus som orginal, men näst intill. http://goto.glocalnet.net/gimbal_lock/temp/led1.jpg

Fast solceller på vinterhalvåret, nja, det blir nog inte många kiloampere där inte.