rgsson

Tur då att man ligger på en klubb med spolplatta och reningsverk ;-) Östersjöfärgerna måste väl vara OK att använda? /R

Varför vill man tvätta botten istället för att måla med bottenfärg? Väger besväret att ta sig till tvätten, boka tid osv, upp besväret att måla? /R

Mycket som var bra en sådan här fin sommar. Här några av höjdpunkterna: - sjösättning och första turen för säsongen - Tidig försommar som var lite vindig och nytt fartrekord på 18.5 knop. Adrenalin! - Fantastiska turer på semester med 22 grader i vattnet. - Kunna ligga i skyddade vikar i lä för ett stor antal olika vindriktningar. Enskrovarna runt omkring fick flytta på sig dagligen då vinden vred sig lite. - Underbar dagstur på sensommaren med kompisar som innehåll allt av de goda. Lite smolk i glädjebägare fanns det också: - Avbröt 12h ensam pga för mycket vind (helgen innan midsommar). - Fick byta kylaggregatet. - Topptrissan till rullfocksystemet gick sönder. Som tur var på sista resan för säsongen. - Avmastning och torrsättning Jaja, men nu börjar skruva- och förbättringssäsongen. Dags att beta av att-gora-listan. /R

Visst, man ökar i fart även i en kölbåt, men ökar man VMG (farten rakt ifrån vindögat, dvs om man seglar plattläns)? Skär man ökar man också sträckan. Om man håller 135 grader mot vinden (skär 45 grader) blir sträckan 1,41 gånger längre och således måste farten öka lika mycket om man skall tjäna på det. I polardiagrammet ovan kanske man gör det i lätta vindar. Polardiagrammet är också taget från en J-105 som är nästan en ren tävlingsbåt (läs väldigt spartansk) och gjord enbart för att seglas fort och med just gennaker. Tveksamt om vanliga familjebåtar och motorseglare har samma form på diagrammet. /R

Att skära och "kryssa" i medvind är något som nästan bara flerskrovsbåtar tjänar på då de har större fartskillnad mellan läns och slör. Enskrovsbåtar (läs kölbåtar) kan inte komma upp i de farterna som gör att man får högra fart med vinden (VMG) när man skär. För att klara detta har flerskrovsbåtar en stor gennaker och betydligt högre segelyta-till-båtvikt-kvot än en kölbåt. När jag gick från kölbåt till flerskrov fick jag mer än dubbelt så mycket segel på en båt som väger hälften så mycket. Däremot om man vill segla säkrare bör man skära istället för att åka plattläns även i en kölbåt och gippa kontrollerat. Om nu farvattnet tillåter det... /R

Om man nu måste kryssa i hård vind gäller det att inte gå så högt som möjligt. Då kommer ni aldrig fram. Släpp lite på skoten och gå lite lägre så ni får fart och minskar avdriften. Detta gäller framförallt båtar med grund köl, t ex motorseglare. Det är bra att ha segelhandskar på sig när ni seglar och framförallt när det blåser hårt. Då kan ni få stopp på linor som rappar ut när ni släpper på skoten, t ex efter en gipp, utan att bränna upp fingar och handflator. Använd just segelhandskar även om de är lite dyra då de är förstärkta i handflatorna. Själv sliter jag ut ett par per år och skulle inte vilja segla en meter utan dom. /R

Brukar också titta efter tallriksutrymme när jag är ner i nya båtar på mässor. Nu har jag inte varit nere i Orustbåtar, men annars tycker jag att Linjetterna har bäst kök. Kök som är gjorda att laga mat i. Båtar designade på kontinenten har inte kök värda namnet. På kontinenten har man ingen skärgård, så jag gissar att man ligger i hamn och går på krogen när magen börjar knorra. T o m min trånga trimmis har större ytor i pentryt än många moderna båtar (då förvarar jag tallrikar på högkant i ett skåp ämnat för det). Jag tror också att boven i det flesta fall är att man jagar rymd i salongen och får betala med begränsat skåp- och bänkutrymme. Förvaringsskåpen i salongen i många båtar är ett skämt och sitter bara där för utseendets skull. /R

Hej! 1) Det låter väldigt mycket. Bättre som sagt att koppla in ett instrument som mäter strömmen från kylaggregatet. 2) Bytte så sent som en månad sen ut min gamla kompressor som drog ut mina batterier totalt efter bara 4 dygn till just ett Classic Compact 2001. På vårat batteriinstrument såg vi att den gamla kompressorn drog drygt 7A och startade väldigt ofta. Den nya kompressorn drar som max 2.7A (precis som specen säger). Våran kylbox är ganska bra isolerad, så i snitt kanske kylen drar 0,8-0,9 när det var som varmast i sommar. Nu har solcellen inte någon som helst problem att dra kylen och mer därtill. Jag är väldigt nöjd med nya kompressorn. http://greyhound-df920e.blogspot.se/2014/07/140728-ny-kylkompressor.html 3) Mackey sammafattade det bra. Går det inte att ha en slang med kall tilluft, se till att kompressorn står nära skrov som är under vattenytan. Bra som sagt att inte ha kompressorn och kylen i samma utrymme. Vi har allt i en utdragbar låda så vi har inget val i det fallet. Det finns dock ganska mycket luft runt lådan/kompressorn som kyls av sjövatten. /R

Du kan alltid ta kontakt med Sjöbergs Marin. De är väldigt kunniga och hjälpsamma när det gäller Yanmarmotorer. Det kostar inget att fråga. De har dock semester v28-31 såg jag nu på http://www.sjobergsmarin.se/ /R

Dålig konstruktion? Om det inte är meningen att man skall spänna upp linan så att kapellet inte fladdrar skulle det nog inte finnas lina och öglor. För dom kan väl inte vara så dumma att de monterat lina och öglor bara för att det skall se snyggt ut? Jag skulle också spänna upp linan så att kapellet inte fladdrar in vinden (lika irriterande som fall som dunkar i masten) . Pröva att inte spänna upp linan så hårt. /R

Du gör klokt i att öva segling i hård vind under kontrollerade former, men kom ihåg att den träningen är till för om ni överraskas av hårt väder. Vet ni att det kommer att blåsa 14-15 eller mer så gå inte ut om ni inte absolut måste. Bättre att ligga stilla en dag till i en skyddad hamn och vänta ut den värsta blåsten. När ni kryssar mot vinden, måste ni ha båda seglen uppe. Storen för att kunna ta höjd och förseglet för att få fart. Reva båda om det blåser hårt. I medvind/halvvind går det bra, som det är skrivet ovan, att bara ha ett försegel. /R

Om du hade ett vindinstrument skulle du kunna mäta VMG (Velocity Made Good), dvs farten du har rakt mot vinden. Det är ett mycket bra hjälpmedel för att se hur högt mot vinden du skall hålla för att få högst hastighet mot vindögat. Utan får du lita på fingertoppskänslan, men en tumregel är fart=höjd. Har du fart i båten blir avdriften lägre och du förlorar inte så mycket höjd. 55 grader låter dock lite väl mycket. Under 50 grader borde du komma ner i utan att förlora allt för mycket fart. Hur sitter storskotet på båten? Fast i en punkt, eller kan du flytta skotpunkten till storen i sidled? Om det går att flytta skotpunkten skall du i så fall ha skotvagnen i lovart och skota in bommen så den blir centrerad i båten. Då får du en liten tvist i seglet och du går både högt och fortare. Om storen sitten i en punkt får du skota hem så mycket du orkar. Förseglet skapar farten på kryssen och skall vara inskotat så mycket det går utan att det tar i spridare, vant eller annat som är i vägen på båten. Trimma in den, om det går, så att spalten mellan försegel och storsegel är jämn hela vägen upp. Styr så att lovart tell-tails (garnstumpar nära förstaget) precis slutar att fladdra. Lä tell-tails får aldrig(!) fladdra. Saknar du tell-tails bör du skaffa sådana. Ovärderlig hjälp på kryssen och dom du styr efter. Edit: Ha lite lösare skotat i svag vind och gå lite lägre än normalt. Lycka till /R

När det är lättare att fråga dig?! ;-) Synd på priset bara. Har haft en gammal bärbar analog Sony för 1/4 av priset i båten i alla år. Fungerar klockrent alltid. När den säckar ihop får jag titta lite närmre på den Italienska designen ;-) /R

Har också hemmavatten runt Ornö och som du säger är just nordan och/eller västan väldigt oroliga och byiga vindar. Beror säker på som föregående skrev att landmassan hackar upp och packar ihop vinden i byiga paket på väg till kusten. Speciellt på Gålöfjärden (öppet vatten innan Karlslund) kan det blåsa ganska hårt medans man närmre Ornö kan ha nästan vindstilla. Vi får hoppas att vinden blir mera sydlig snart så det både blir varmare och bättre seglingsförhållanden på ostkusten. /R

Låter intressant, men den har ett uppladdningsbart batteri. Kan man ladda upp den med 12V? /R

Jag vet inte alls hur det ser ut, men om du redan har en tamp genom skotsläden borde det gå att dra igenom en tunnare tråd när du drar ut tampen och sedan dra in den nya tampen mha tråden. Jag gör så på alla fall och en del andra saker vid av/påmastning. Sy fast en tunnare lina från änden av tampen med tagelgarn fram och tillbaka några gånger genom båda tamparna (tamparna får inte ligga omlott utan måste ligga ände mot ände). Linda sedan där du har sytt hårt med eltejp från den ena tampen till den andra så att du får en jämn övergång mellan den tjockare och tunnare tampen. Sen är det bara att dra igenom. /R

Precis, men behåller gastens tyngd i lovart. Dessutom behöver man inte böja sig ner till vattenytan och ta hem det sista på pinkryssen, något jag har svurit över ett antal gånger. /R

Är det ingen som använder smartpins? Gjorde jag de sista åren jag hade förra båten. Det är en rostfri liten pinne som sitter på en ände av ett kardborrband. Väldigt enkelt att lossa och sätta fast och man behöver inga verktyg. Skaver inte mot seglen heller. Ett otroligt lyft från saxpinnarna (skall aldrig mer använde dem på riggen) jag körde med förut. /R

Det beror lite på det. Vi har uppgraderat vant och stag från 7 till 8 mm. D.v.s. 30 % mer material och därmed 30 % stummare. Skulle man använda sig av samma metod i de 2 fallen betyder det att vi numera skulle lägga på 30% större kraft i "viloläge". Jag talade med Lars-Olof Norlin om detta och han menade på att det inte är så bra om man inte vill ha en bananbåt. Vi sträcker alltså ca 2 mm numera. Precis. Bättre då med en wirespänningsmätare som har olika spår för olika tjocklekar av wire. /R

Seldén har ju skrivit ett dokument om hur man trimmar riggen. Finns säkert på deras hemsida. Om jag inte minns fel så skulle toppvanten på en mastheadrigg spännas åt till 15% av brottgränsen? Det gör du inte med enbart handkraft. Köp dig en wirespänningsmätare så ser du hur mycker du skall dra åt (ja, det ska göra lite ont i själen när man tar hem det sista). /R

Sitter jag och äter hjälper jag inte till. Annars tar jag emot första tampen och gör fast den provisoriskt. Resten sköter besättningen på den anländande båten. Man får inte hålla en plats i gästhamnen. I naturhamnen är det inte nödvändigt då båtar sällan ligger fender mot fender. Se till att ni kommer samtidigt till en hamn så behöver man inte passa plats alls. Hur länge får man köra motorn i hamn om batterierna är slut? Skaffa solcell och hushåll med elen så behövs inte detta. Ni är på sjön! Stäng av alla apparater förutom kylen. Världens bästa vyer är eran skärm och vågornas kluckande eran radio/stereo. Nöjesåkning görs utanför viken! Kan inte barnen åka utan uppsyn får ni följa med i båten. Självklart får ni bedriva älskog i båten. Som sagt behöver man kanske inte skrika sig hes... Med tanke på ovanstående är det skönt att veta att man numer alltid hittar egna vikar att ligga i... :-) /R

Studenterna verkar inte bemöta kritiken/frågorna från MarinGuidens medlemmar heller, varför detta not måste ses som ett skämt. Inte en enda kommentar utöver det första inlägget. Som sagt är det omöjligt att svara på frågorna. /R

Sök på Semona under Medlemmars båtar. /R

Polerar du också skrovsidorna när båten ligger i spat? Det är väl de som är jobbigast att polera på en enskrovare för att man måste springa upp och ner på en stege hela tiden? Sjösättning för min del sker den 27:e. Två långsamma veckor kvar... /R

Blur kör visst med dyneema läste jag. Vad kostar tunn dyneema metern? 20 kr? Sportigt blir det också /R