Joflopp

Har försökt med Drevia utan resultat (ej fått kontakt) men får göra nya försök.

Om det finns någon som vet var jag kan få tag på en verkstadshandbok till MB10A så tar jag tacksamt emot tips. Har du en bok liggandes köper jag den gärna, köper även kopierade exemplar.

Oljan som användes var den som rekomenderas i instruktionsboken. Har varit ute en sväng igen och nu märks inget av någon slirning. Håller tummarna för att det var gammal dålig olja som orsakade problemet.

Tack för sprängskissen. Tyckte oljan såg skum ut och passade på att byta den när jag ändå var igång. Oljan var sotsvart och det såg även ut att ha varit vatten i den. Verkstaden kanske ändå inte bytte oljan i våras... Efter att jag bytt oljan och kört en stund samt växlat mellan back och fram testade jag att varva upp motorn och efter någon sekund gick kraften över till axeln och propellern. Hörde sedan av en fd maskinare att backslag av den här typen är viskositetskänsliga och att de kan krångla om oljan tjocknar eller om det kommit in vatten. Återstår att se om problemet kommer tillbaka. Får ta kontakt med en marina i så fall och slanta upp vad det kan tänkas kosta.

Ok. Jag trodde först att alla MB10 hade reduktionsbackslag men läste sedan manualen igen och insåg att det var antingen eller. Mitt backlsag ser ut som bilden nedan och jag känner inte igen skisserna från Pentas reparationsmanual för reduktionsbackslag. Får ner och kika i båten så snart det blir ljust igen. Är det konkoppling oavsett? Vad pratar vi för summor om konen behöver bytas? Är det något man ger sig på själv eller krävs det specialverktyg och mångårig mekerfarenhet innan man ens tänker tanken?

Har en mellanbleka med en Volvo MB10A och har råkat ut för följande. De tre lägena på backslaget fungerar, dvs man får i back, neutral och fram. Däremot händer inget vid gaspådrag fram, motorn varvar upp men kraftöverföringen verkar inte nå propelleraxeln. Citerar från instrukltionsboken: Volvo Penta backslag, typ Mono Shift har utväxlingen 1:1 och har som alternativ en reduktionsväxel med utväxlingen 1,91:1 sammanbyggs med backslaget. Kraftöverföringen från motor till backslag sker via en gummimedbringare. För manövrering fram och back används Volvo Pentas patenterade konkoppling vilken möjliggör mjuk och tyst inkoppling. Mycket små krafter behövs för att manövrera backslaget. Konkopplingens inkopplingskraft påverkas av av vridmomentets storlek vid kraftöverföringen vilket ger en hårdare inkoppling vid ökat gaspådrag. Är det någon som har råkat ut för samma sak och kan hjälpa mig vart jag ska börja felsöka? Är tyvärr inte så mekkunnig som jag önskar men med en spark i rätt rikt ing hoppas jag kunna lösa vårt båtproblem och rädda vår semester.

Är nyfiken på att skaffa en enkel GPS till Mellanblekan som komplement till sjökorten. Där vi far omkring finns inga prickar eller leder, däremot grynnor. Tror ni det är värt ett försök med Nüvi 500 och ett sjökort till en snipa som man puttrar runt i 4-5 knop med? Lockar att slippa mickla med installation och samtidigt kunna ha samma GPS i bilen.

Hepp! Flottören var det första jag kollade. Var iväg en sväng och kollade kontaktytorna. Testade då att lossa givarens kabel för att se vad som hände. Som man kan ana viasde tanken fullt. Tyvärr hade jag inte multimetern med mig för att kolla kabeln. Det får bli morgondagens projekt.

Tack för alla tips. Ska knalla ner till båten senare idag och göra lite tester. Återkommer med resultat.

På vår Mellanbleka sitter en riktig glädjemätare till bränslemätare. Enligt den drar hon ingen soppa alls trots att man får fylla på 20 liter emellanåt. Mätaren visar alltå alltid fullt så fort man slår på tändningen, nålen far upp som en raket oavsett bränslenivå i tanken. Tänkte först att flottören kanske hade fastnat och skruvade loss för att kika. Flottören visar sig fungera hur bra som helst och där var det inga problem. Kan det finnas något annat som gör att givaren får för sig att sända signal om full tank till mätaren? Givaren verkar ha en ledning kabel till sig och sedan två svarta (jordkablar?) kablar som sitter med gaffelkontakt i två skruvar till givarlocket. Hur felsöker jag bäst med instrument? Hur går jag tillväga för att hitta felet?

Jag har en gammal plasteka med en sexhästars utombordare i Östersjön som inte har varit målad på många år. Det har i princip inte växt ett dugg, trots att bojar och y-bomsflottörer belamras med musslor och havstulpaner. I och för sig så används båten väldigt mycket under sommarmånaderna och det kanske räcker för att det inte ska sätta sig?

Intressant läsning. Funderar på att göra en enkel lösning genom att använda mig av plattjärn. Hållaren skulle då se ut som ett L där ryggen fästs på lämpligt plats och dunken står på foten. Den ska vara ledad med gångjärn och foten sticker in under ryggen för att förhindra att den vinklar sig mer än 90 grader. Två sådana och en enkel spännrem som håller dunken på plats. När man inte vill ha dunken i hållaren fäller man upp de korta stöden mot ryggen och de hålls på plats med små magneter. Skulle detta vara görbart med plattjärn i dimensionen 20x4?

Lyfter en flera år gammal tråd, men undrar hur det fungerar med denna pump om man inte kan/vill fylla hela dunken i tanken? Slår den ifrån när tanken är full eller gör man det själv när man märker att det börjar bli fullt?

Min Adec 530 Mellanbleka har begränsat med styvutrymme och inget som är bra för en jeepdunk. Jag undrar nu om det inte finns någon slags hållare till jeepdunkar som man skulle kunna sätta på lämpligt ställe? De enda hållare jag får upp när jag googlar är hållare för montering på släp och annat.

Här finns en sammanställning över vilka Pentamotorer som klarar sig utan och vilka som behöver blyersättning. Lägsta oktantal är även angivet. http://www.drevia.se/fuel.htm

Och för att röra till det ännu mer så kan det skilja en del i inredningen på Mellanblekor från olika tillverkningsår. Har för mig att de tidiga årgångarna hade skott in mot ruffen medans man i mitten av 70-talet valde att öppna upp och plockade bort skottet. Finns en gammal tråd om Adec och namnbytet till Blekinge Marin. http://www.maringuiden.se/forum/;thread=3449

Visst är det kul med siffror. Dock haltar din jämförelse en hel del eftersom varken dagvatten eller spillvatten kommer från våra vanliga avlopp. Dagvatten är det som rinner der i brunnarna när det regnar och när grannen tvättar bilen.

Vet inte åt vilket håll du ville proportionera, men då skulle det alltså räcka med väldigt lite avföring i denna väldiga vattenmassa för att de ska stänga intaget? Wikipedia: Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram feces.

Javisst, men två fel gör inte ett rätt.

Nu har jag fått rapporten och klipper in ett stycke som ger klarhet i hur frågan var utformad. Det man kan invända mot är att antalet personer som svarade på frågorna var väldigt få. Enligt enkätundersökningen sker den generella tömningen av toalettavfall till sjöss cirka 3 km ut från land. Oftast sker tömning i närheten av farleder. Enkäten visade även att 43 % av båtägarna anser att utsläpp av toalettavfall till sjöss inte kan ge upphov till miljöproblem, 34 % anser att det kan ge upphov till miljöproblem och 22 % anser att det ibland kan leda till miljöproblem. De som uppgav ”ibland” anser att utsläpp av obehandlat toalettavfall på sikt kan leda till problem, eller att det beror på vilka platser utsläppen sker.

Du när ett visst hopp. Nu har jag i all fall mailat författaren och frågat om det är möjligt att få ta del av den fullständiga rapporten. Senast ändrad av Joflopp | 03 juli 2009 | 12:35

Nja... Naturligt är det väl ändå inte i och med att vi knappast är vattenlevande däggdjur. Problemet med oss människor är att vi sedan länge passerade den gräns där vår inverkan på naturen kan ses som naturlig och jämföras med fiskar, sälar, älgar och annat. vi är helt enkelt för många mot vad som är just naturligt och därför får vi ta hand om vår skit. Majoriteten (57%) av båtägarna uppges desutom anse att deras utsläpp medför miljöproblem. En studie vid Göteborgs universitet visar att båtägare tömmer toaletterna i snitt tre kilometer från land – och att 43 procent av båtägarna anser att det inte medför några miljöproblem. Ett annat klipp från rapporten: Båtavfallet riskerar också drabba mussel- och ostronodlingar, visar studien. Ostron – som i regel äts råa - filtrerar 1 500 liter havsvatten per dag, vilket leder till 100 gånger högre koncentrationer av föroreningar jämfört med omgivande vatten.

Ja, övergödning är inte bara algblomning utan även döda bottnar. Kattegatt och Skagerack försvinner ibland i bruset när det pratas om Östersjön, men visst är det ett problem.

Dags att lyfta denna krutdurk till tråd då det idag har publicerats en studie över latrintömningen från fritidsbåtar i Skagerack. http://forskning.nu/pressmeddelanden/pressmeddelanden/34miljonerliterlatrinfranfritidsbatar.5.5c4164d5122368e3a638000237.html Högsäsong för båtlivet innebär högsäsong för utsläpp av obehandlat toalettavfall nära våra kuster. I dag finns uppskattningsvis 85 000 svenska båtar med toaletter som enbart kan tömmas till sjöss. Enbart längs Bohuslänskusten släppte dessa båtar ut 2,1 miljoner liter toalettavfall förra året, vilket motsvarar utsläpp av två ton fosfor och 17 ton kväve. Det visar en studie vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, som genomförts i samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland. För att komma tillrätta med fritidsbåtarnas obehandlade toalettavfall föreslår studien flera åtgärder, främst att antalet sugtömningsanläggningar minst bör fördubblas och att mer information måste ut till båtägarna, men också att nya tekniska innovationer krävs för fritidsbåtar och småbåtshamnar.

Jag har haft en VP 350 och vill minnas att den endast har vad som kallades lampgenerator. Dvs den klarade av att driva ett par lantärnor men är inget man laddar ett batteri med. Min 350 hade elstart och kunde även startas med dragsnöre.