flying

PatrikMBK nämner snabbuppvärmning. Kanske borde tillägga att åtminstone Ebervärmarna fungerar så per automatik om du har valt ett system med termostat (och det utgår jag från att man alltid gör vid installation i båt, numer). Med den vanligaste varianten till Eber, deras s k minireglage, går det alltså inte att välja effektläge - bara önskad temperatur i kabinen. Sedan sköter värmaren resten själv och det innebär givetvis högsta effekt (snabbuppvärmning) så länge det är kallare än inställd temp i båten. Sedan denna uppnåtts reglerar värmaren ner och växlar själv mellan effektlägena för att hålla inställd temp.

Hade tidigare en D2 men den gick alltid för fullt när temperaturen kröp nedåt noll (ja, vi ligger ute så länge det går) så jag bytte till en D4 som verkligen varit bra och aldrig behövt köra på högsta ens under frostnätter. Liksom D2 har den fyra effektlägen och stegar automatiskt upp/ner. De två lägsta räcker i regel och då är värmaren behagligt tyst. Den stänger i princip aldrig av och tur är väl det då hysteresen måste vara enorm - du hackar tänder innan en Eber startar igen (gäller D2 såväl som D4). Tanken är säkert att hålla nere strömförbrukningen men jag har inga problem med ström och önskar att det där gick att ställa om efter eget tycke. Båten är en 30-fots kabin, ingen mögeltrasa i aktern men väl stora glasytor som flyttar värme istället. Min plan vid bytet var också att behålla det gamla slangeriet men Eber avrådde från att köra så klent (75 mm) till D4 - trots att utblåsstos av den dimensionen faktiskt finns att köpa. Bytte mao upp till 90 och i den lägre flödeshastigheten ligger nog en hel del av skillnaden i ljudnivå. Ett problem är som någon annan antydde att Ebers reservdelspriser håller fullgod Pentanivå, dvs har man otur blir det garanterat dyrt. Samma gäller givetvis minsta skitsak du måste köpa till för installationen. Mina värmare är/var för nya för att gå sönder :-/ men jag har tyvärr också sett en del indikationer på att det inte riktigt är samma kvalitet som förr i tiden. Glödstiften är iaf keramiska och bör hålla numer, ett av de äldre värmarnas gissel. Edit: litet tillägg kring effektlägena. Senast ändrad av flying | 23 januari 2009 | 20:29

Tappade visst bort den här tråden innan det var färdigt :-). En rimlig orsak till att aktuatorn inte är märkt med växelriktningar är att det med många av (alla?) Pentadreven går att välja höger- eller vänsterroterande axel för gång framåt. Valet görs genom att skifta plats på växelvajern i drevet och därmed kan alltså en viss vajerrörelse innebära fram- eller backväxel, beroende på hur installationen är gjord. Det här är en kvarleva sedan Hedenhös då man använde motroterande singelpropellerdrev vid dubbelinstallationer. Med duoprop minskade förstås det behovet så man skulle kunna ha en märkning, åtminstone på aktuatorer som levereras tillsammans med dp från fabrik. Men det vore mindre rationellt att inte kunna klistra samma lapp på alla aktuatorer och jag vet heller inte om t ex dragande vajerrörelse innebär samma gångriktning med *alla* dp-varianter.

Suck. Jag som nästan var beredd att renovera mina gamla cylindrar och för en gångs skull vara ute i god tid, innan prylarna faktiskt ger sig. Jaja. Nu får det vänta tills drevet börjar sjunka.

Beskriv gärna arbetsgången lite översiktligt. Finns några fallgropar, är det svårt att ta isär kolvarna, har Momentum *alla* delar som behövs etc. Yttre skräpskydden har länge varit trasiga på båda mina kolvar, finns de också att få tag på? Och för sakens skull: jag talar alltså om det äldre, kvadratiska utförandet på kolv. Visst avser du samma sak och inte den nya, runda svarta..?

Rofan/Roulunds som nämnts i något inlägg har varit originalleverantör åt Volvo i årtionden så jag skulle inte tveka en sekund att använda en rem med dess namn, må den sedan vara köpt på OK, hos Penta eller - båtmotorguden förbjude! - hos Bilia... Däremot tycker jag man ska tänka ett steg till innan man klagar över Drevia (och Fredrik). Drevia bjuder genom forumet en service nära nog unik för branschen - prova att gå in hos en annan auktoriserad verkstad och be om utförliga instruktioner för att kunna göra deras jobb på egen hand. Be också om lite utskrifter över de svåra momenten från manualer och liknande får du se vad svaret blir. De här grejorna bjussar Drevia och Fredrik på utan att knorra. Att man rutinmässigt avslutar varje svar med prisuppgifter på originaldelar ser jag som ytterligare en grym service. Hur det skulle kunna vara 'bonnfångeri' övergår mitt förstånd. Drevia är ju en auktoriserad verkstad vilken GIVETVIS använder originaldelar - men det är inte de som sätter Pentas ockerpriser. Du har ditt fria val att bara ta gratishjälpen och göra jobbet med piratdelar om du hellre känner för det.

Sethakan träffar verkligen rakt på spiken. Den stora fördelen med bogarna är att de aldrig bländar. Jag har xenondito (konverterade Morse) och det är suveränt vid gång i extremt grunda vatten, dvs trånga inseglingar till okända hamnar och liknande. Men de lyser ju bara upp närområdet så som redan påpekats är det andra hjälpmedel man använder för navigation.

Det var ju just muntert att höra när man fortfarande har originalkolvar på drevet :-(. 11 kkr är nog iofs inte så långt från priset på grejorna före 2006 men det motiverar förstås inte på något sätt den svinaktiga nivån. Men jag har bestämt för mig att någon lyckats ta fram tätningar och renovera sina kolvar på egen hand, sök på någonting i stil med tätningar trimkolvar så tror jag du hittar. Och det kostade definitivt inga 5 kkr heller. F ö har ju de där kolvarna ingått i Pentas yror, höst- och vårkampanjer, så kan du vänta kanske de dyker upp igen.

Jag är oerhört nöjd över att ha dieselmotor i båten. Det är i mina ögon ett överlägset drivsystem, väl värt en merkostnad. Hur mycket är upp till var och en. Men det är fascinerande hur den här typen av trådar återkommer gång på gång. Som om bensinmotorägare har svårt att acceptera andras val. Av någon anledning har jag aldrig sett trådar i motsatt riktning, dvs där dieselmotorägare försöker övertyga bensinmotorägare om att de valt 'fel'. Och den som går och ångrar sig baserat på svängningar i dagspriser kanske borde överväga segling istället.

Ja, då är det ju inte mycket att gaffla om. Rengör oljekylaren, kontrollera ventilerna som nämndes och kör på rätt olja. Tänds lampan ändå är det nog bara att acceptera som ett ålderstecken från oljepump och/eller hela maskinen. Den måste hur som helst ur och tråget ner för fortsatta kontroller/åtgärder. Kolla också att 85 grader är rätt temp för 31 och byt ev termostat/rengör värmeväxlaren - jag kan inte siffrorna men min 41 går iaf aldrig över 80.

Att aktuatorn är så grovt byggd beror dels på att växlingen kräver långt större kraft än man tror, framför allt när backhakens mekanism börjar kärva ordentligt efter några år av eftersatt underhåll, och dels på att ingen tillverkare skulle ta några risker genom att underdimensionera en så viktig del. Dvs det skulle säkert funka med ett RC-servo av kraftigare snitt så länge alla delar är i perfekt skick. Men när det t ex gått så långt som med mitt drev, där man trodde något skulle brytas sönder i reglaget varje gång man bände i backen, krävs det nog hyfsat kraftiga grejor. I övrigt får jag intrycket att du inte riktigt uppskattar det trevliga med elektriska reglage. Jag skulle valt den komforten alla dagar i veckan, just för att slippa den tungjobbade mekaniken (som faktiskt inte är riktigt smidig ens med nya vajrar och välsmorda rörliga delar) och för den smidiga kabeldragningen fram till styrplatsen. Du har ju som sagts högre upp i tråden kvar säkerhetslösningen att kunna växla manuellt. Vad du beskriver som ett bekymmer ser jag som en möjlighet - så länge du har en wirebit kvar g-å-r det ju alltid att växla. Satt aktuatorn direkt i drevet vore det definitivt kört - i alla fall om det som i mitt fall ligger en bra bit under vattenytan - och elektrisk växel inbyggd i drev har inte heller lyst med sin driftsäkerhet vid tidigare försök. Visst, det blir besvärligare med finliret men nu har man ju inte sådana säkerhetslösningar för hamnmanövrer utan för att överhuvudtaget ta sig hem.

Har du inte oljetrycksmätare på din maskin? Vad indikerar den för tryck när lampan är tänd? Instrument och lampa har olika givare och den senare är en halvpålitlig rackare. Min (på en 41) läckte dessutom en aning olja innan den la av helt så nu letar jag en ersättare av bättre kvalitet.

Oerhört irriterad blir jag sällan. Men något jag ändå tycker är lite irriterande är inlägg med huvudsyfte att klaga, leta fel och mästra - utan att tillföra något i ursprungsfrågan. fendert -en, -ar hänvisar i SAOL (tryckt upplaga, 2006) direkt till fender -n fendrar, anordning i form av luftfylld plastbehållare e d för skydd av fartygs sida Att en av världens mer kända tillverkare av stränginstrument, förstärkare, högtalare och annan pa-utrustning också går under namnet Fender är verkligen att ta tråden till gränslandet. Apropå backventiler köpte och fyllde jag förra året ytterligare en Biltemafender. Det var inte heller några problem och den har inte läckt.

Samma goda erfarenheter här - Biltema fendrar och -skydd följde med båten när vi köpte för flera år sedan och har inte behövt någon påfyllning (eller annan åtgärd).

Gissar att metallhållaren är aktuatorn för växel eller gas och den bruna kabeln en av vajrarna för dessa funktioner. Du har elektriska reglage i båten, eller hur?

Skaffa en extern CD/DVD -läsare för inkoppling via t ex USB. Det går självklart också att kopiera över programvaror till exvis USB-pinnar på en annan dator eller föra över via ett nätverk men då är det inte alltid installationerna löper exakt som tillverkaren avsett. Är du osäker på hur man gör är det därmed en extern läsare som gäller.

Skriver under på det sistnämnda. Åtminstone med 41 är åtkomligheten så usel att jobbet blir näst intill omöjligt om du inte har nya, perfekta och väl infettade skruvar på insidan. Och hur många har det när det väl är dags att byta slang..? Till råga på allt gick det inte att använda vanliga ringnycklar (Kamasa) på mina skruvskallar. Det var för tight mot kranens gods. Vet inte om det satt fel kran där eller om VP bara försökt slå nytt rekord i dumhet. Fick slipa av en del på kranen och tunna ut en nyckel för att kunna dra när jag väl bytt slangen (med motorn ur, ja).

Kan det vara någon form av dränering för att hindra stående vatten, t ex om du vinterförvarar med upptiltat drev?

Wirebrott alt lossnad anslutning vid reglage eller drev ligger väl närmast till hands. Är drevet en modell med kåpa - lossa och titta om växelarmen följer reglagerörelserna. Ovanstående gäller mekaniska reglage, inte elektriska. Tala gärna om vad du har för drev.

VP har gamla produktbulletiner och datablad över mängder av motorer på nätet: Arkivlänk Skriv t ex aqad41, eller tamd41 om det var backslag du skulle ha, i rutan för motortyp så hittar du allt du behöver.

Jag har vit (International Cruiser eco) och den funkar utan anmärkning här i Bottenviken där beväxning är ett obefintligt problem. Färgen är ganska starkt blödande och därmed lättstädad men kanske dyr i längden, får se när det behövs komplettering (andra säsongen nu). Valde vit eftersom jag tycker andra färger förstör skrovets linjer men man får vara beredd på att inga vita färger är riktigt kritvita, som gelcoaten, utan mer offwhite. Det ser ändå riktigt bra ut i mina ögon, förutsatt att man svampar av smutsranden någon gång under säsongen.

...och här kommer nästa som säger att de inte klarar is. Men v-a-d är det som inte fungerar? De är ju alltid indragna när du startar, då finns verkligen ingenting som kan ta skada i isen. Eller försöker du köra planande i is och trimma samtidigt..? Jag har visserligen inte frusit in båten sedan monteringen av QLBT men mina gamla trimplanscylindrar tog det några sekunders tankspriddhet att backa sönder i isen. Till råga på allt finns ju inget sätt att skydda konventionella system, måste man backa så måste man och då ryker grejorna oavsett trimläge. QLBT fattar jag verkligen inte hur man ska ha sönder i is, om man nu inte som sagt börjar trimma under värsta isbrytningen. Och självklart kan komponenterna frysa ihop om de ligger nära vattenytan - men vilket trimsystem kan inte det?!? I övrigt kan jag väl säga samma sak som i de andra trådarna jag besvarat. Det funkar förträffligt, hanteringen är föredömligt intuitiv och effektiviteten god - dvs överdriv inte storlek på interceptorerna. Till minusen hör att ett fästöra just sprack på min styrenhet, definitivt utan överdrivna spänningar från monteringen, och till råga på allt hör jag ibland ett högfrekvent pip från densamma - det ger frågetecken för kvaliteten. Ena interceptorn har på senare tid kärvat vid första användningen efter att båten legat några dagar och det bådar knappast heller gott. Får se efter upptagningen. Men konventionella system kommer inte heller gratis och de går definitivt sönder i is, är allt annat än krångelfria, är segare i reaktionen och har ingenting av QLBTs smarta manövrering.

Har du verkligen belägg för den uppgiften? En stor fördel med QLBT är att de saknar utstickande delar och därför i-n-t-e går sönder direkt för lite is. Jag bytte själv efter att ha backat sönder mina konventionella trimplan.

Sök! http://www.maringuiden.se/forum/;searchstr=ql boat trim&forum=0 Edit: nytt försök med länken... Suck, något är helt enkelt fel just nu. Jag har aldrig haft problem med länkar förr men det blir bara blankt, trots att inlägget ser rätt ut innan det skickas. Hur som helst finns det ett sökfönster högst upp. Testa med QL Boat Trim så får du nio länkar till tidigare trådar varav - typ - hälften identiska med din. Senast ändrad av flying | 24 september 2008 | 11:32 Senast ändrad av flying | 24 september 2008 | 11:34 Senast ändrad av flying | 24 september 2008 | 11:37

Nej, det är inte konstigt att en Volvo byggd utomlands ses som svensk. Det är ju en av grundpelarna i Volvos marknadsföring. Och har du fått intrycket att Flipper är svenskt är det också din sak, det var bara en helt annan bild än den jag fått. Men jag måste få påminna om ursprungstråden. Kärnfrågan är fortfarande om bolaget Flipper faktiskt var svenskt eller finskt när FF lanserades. Och om ViB därmed var helt eller bara lite fel ute med sin beskrivning av den svenska succén.