Gå till innehåll
fredag 22 november 2024

Thomas_38

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    83
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om Thomas_38

  • Placering
    Kapten
  1. Hej igen! Det är bara att konstatera att om man vill att det ska gå fort så blir allt mycket besvärligare. Om man inte vill hålla på och tanka hela tiden så krävs en stor bränsletank eller åtminstone närhet till sjömack och ett konto som tillåter de kostsamma båtresorna. Det är oftast vid tankning som brandrisken uppstår då ångor samlas i båten och då oftast nära motorn. Detta brukar inte vara något problem om man har en bra motorrumsfläkt vilket är ett måste på en bensinbåt, man ska alltid starta fläkten och låta den gå en stund före start. När jag åker ut på sjön med min långsamma diesel vet jag ju om hur länge det tar för mej att förflytta mej. Jag vet alltid i förtid när jag kan förväntas nå mitt mål, råkar endast ut för små skillnader vid kraftigare motsjö. Inte lika lätt att förutse restiden med en planande båt då sjögången oftast är avgörande för hastigheten. Som sagt, inte speciellt roligt att studsa fram i grövre sjö enligt mej. Om man inte vet riktigt vad man vill kan ett tips vara att inte köpa för dyr båt till att börja med, helst som är lättsåld dessutom, tycker själv att den båt du länkar till ovan verkar motsvara de kriterierna Mvh / Thomas Senast ändrad av Thomas_38 | 06 augusti 2009 | 13:25
  2. Hej ! Om en båt drar mycket är ju en ganska individuell bedömning. Jag själv har en snipa med en diesel på 34 hk. Lunkar på i 6-7 knop och är nöjd med att lyssna på motorns lugna arbetande och hur båten följer vågorna istället för att studsa ovanpå. Kan säga så mycket som att jag funderar aldrig över bränsleekonomin i vår båt när vi ger oss ut, och det beror inte på ett fett bankkonto utan på att vår båt drar väldigt lite. Jag har lärt mej en sak när jag letat efter båtobjekt och det är att större båtar inte är ämnade att plana ovanpå sjön, det blir alltid dyrt att förflytta åbäkena längre sträckor på detta vis. Den båt du länkar till verkar iofs inte vara jättetung och jag har inte så bra uppfattning om bräsnleekonomin på den typen men hoppas att du blivit lite visare av mitt svar. Mvh / Thomas
  3. Går i samma funderingar, är ochså nyfiken på hur bluenavsjökorten ser ut och om det funkar bra att navigera efter dem, främst Vänern och Vättern. Mvh / Thomas
  4. Diskuterade det här med båtkörkort på jobbet igår. Vet inte om följande är nämnt tidigare i tråden (orkar inte läsa allt). Man ska tydligen få betala det nya kortet med tusenlappar trotts att man inte behöver utbildas. Dvs, om jag har förarintyg och är berättigad till ett båtkörkort så måste jag betala ändå för att få plastkortet i plånboken. Blir väl inte förvånad antar jag, suck, kan man få detta bekräftat från någon? Mvh Thomas
  5. Vi lämnade in alla de gamla dynorna till firman som använde ånga för att få tillbaka den gamla formen på dem, sedan skar de nya med de gamla som mall. Nackdelen att göra så är att om passformen inte var riktigt bra från början så får man ju inte riktigt rätt på de nya heller. Man bör nog testa dynorna när de ångat dem för o se om det behöver kompenseras på någon, det gjorde inte vi men hade hyfsad tur med resultatet. Det blir ju några kronor billigare om de inte behöver lägga tid på och malla i båten. Våra nya dynor blev bra förutom en som blev lite kort, kan dock leva med det då det knappt syns. Vi valde 8 cm eldfast polyeter. Det där med kilformade dynor för att kompensera för lutningen kan man nog göra om det inte lutar för mycket, då får man nog ge sej på underlaget. Vi har lite lutning på våra kojplatser med, dock inte så mycket så att man inte kan sova, och ingen i famliljen har klagat ännu. Mvh Thomas
  6. För att göra det enklare för sej kan man även skruva av oljepåfyllningslocket under gång och känna med handen om det puffar/blåser där. Om så är fallet kan man gå vidare med teorin att kolvringarna är problemet.
  7. Bytte själv propeller på min md17c med MSB. Har en trebladig penta bronspropeller. Infon om diameter, stigning finns på den lilla ytan där muttern som håller proppellern på plats sitter. Tog hjälp av http://www.riwall.se/propellerkonsult/ för att hitta rätt. Han vill veta din propelleraxeldiameter som brukar vara antingen 25 eller 30 mm. Ligger båten i sjön så kan du mäta där axeln går ut ur skrovet. Han har även listor med information om vad penta rekomenderar för diameter/stigning för varje motortyp. Man kan säga att för varje storlek på propellern ändrar du farten med ca 0,5 knop. För att lossa den gamla propellern behövs det oftast en rejäl avdragare samt varluftspistol eller gasolbrännare för att vidga propellern med, knacka lätt på avdragarens axel. För att få plats med avdragaren var jag tvungen att demontera rodret. Jag tog lite fett på kilen och kontaktytorna innan jag drog dit den nya propellern. Jag är inget proffs på detta men hoppas ändå att du fick något matnyttigt med dessa rader och lycka till. Mvh Thomas
  8. Precis som Ringhede skriver så är det teoretisk kompetens som krävs för båtkörkortet, åtminstone till att börja med. Sjökortet, symboler, navigation, sjövägsregler, sjömanskap, sjösäkerhet, sjukvård och miljö. Alltså det samma som förarintyget kräver idag. Detta är väl bra så länge det hela stannar vid dessa krav och att förarintyget ger dispens för båtkörkortet. Så långt har jag inget att klaga över iallafall. Problemet är väl när myndigheterna vill ha mer pengar av oss, om de börjar hitta en massa sätt att få in pengar på via nya regler mm. Det är då det börjar bli olustigt, speciellet om jag kanske bara är ute några gånger med familjen varje år och lägger till vid nån natur eller gästhamn för att fika och sen åker hem igen. Det blir ju lixom inte ekonomiskt försvarbart till slut. Mvh / Thomas
  9. Svenska folket borde få rösta om detta tycker jag!
  10. I förra båten hade jag extern antenn på min Garmin 152. Blev därför lite orolig för mottagningen när det satt en Garmin 152 med intern antenn i den jag har nu. Har dock inte märkt någon skillnad, om jag byter upp mej så väljer jag intern igen. Kapell och tak har inte hindrat signalen för min Gps. Senast ändrad av Thomas_38 | 07 juli 2007 | 11:56
  11. Har tappat räkningen, men inte över 300 år, det är jag rätt säker på .
  12. Fick ovanstående bekräftat av en vän nu under förmiddagen. Man kan låta bli att slipa så djupt och sedan köra en primer, risken är ju dock att det släpper efter ett tag igen. Men det är bara att konstatera att om man vill ha ett bra resultat så ska man försöka få bort merparten av den gamla färgen så att gelcoaten ligger fri och sedan lägga på gelshielden över hela bottnen i minst tre skikt, så får det bli. Tack Orven för ditt tålamod med mej , du har verkligen lagt energi på dina svar och delat med dej, det uppskattas. / Thomas
  13. Nu börjar vi närma oss . Jag slipar helt enkelt bort allt vad färger heter ner till gelcoaten och kör på med några lager epoxifärg typ gelshield i två kulörer om vart annat kort och gott (det där med bums och högtryckstvätt är uteslutet där båten står nu) sen primar jag med enkomponent primocon och två lager bottenfärg. Sen njuter jag av sommaren, låter detta som en bra plan? Senast ändrad av Thomas_38 | 18 mars 2007 | 21:47
  14. Har sökt på nätet igen och hittade lite info nu. Jag har bara påbörjat slipningen av bottnen (6 timmar igår). Jag börjar förstå lite mer nu (tror jag ), när den svarta bottenfärgen avlägsnats finns en blå vad jag tror är bottenfärg med. Sen finns en grön och rödbrun färg under den blå vilket torde vara epoxifärgen eller? Under det sista lagret som är rödbrunt träder gelcoaten fram. Vad jag förstår så finns bara två lager epoxi, ett grönt och ett rödbrunt och kanske eventuellt den blå, i så fall blir det tre. När jag slipar bort bottenfärgen (den svarta) går det inte att undvika att köra igenom även epoxifärgerna fläckvis, jag vill ju ha en slät och fin yta (den svarta bottenfärgen är sprucken och flagig). Har läst lite om gelshield plus o 200 mm. Nu undrar jag - 1. Har jag rätt i att den gröna, rödbruna och blå färgen är epoxi (böldpestspärr)? 2. Jag kan nöja mej med att slipa bort det svarta och sedan använda gelshield endast på de platser som blivit genomslipade till gelcoaten ? 3. Jag bör lägga på flera skikt med gelshield 200 på både gelcoatrena ytor samt även på de ytor som har en del epoxifärg kvar, dvs hela bottnen. 4. Jag bör slipa bort även resterna av de gamla epoxiskikten och sedan lägga på flera skikt med gelshield 200. Kan någon svara på om något eller några av ovannämnda påståenden stämmer? Senast ändrad av Thomas_38 | 18 mars 2007 | 21:45
  15. Du skriver 2 komponent. Är det primern 2 komponent eller är det spärrskiktet mot böldpest du avser? Vad jag har läst mej till så är 2 komponents primern inte vattentät. Utan det behövs även ett spärrskikt mot vatten (böldpest) under primern där gelcoaten ligger bar eller har jag missuppfattat? Jag förstår att jag ska lägga primer (2 komponent eller 1 komponent) över hela bottnen. Frågan är alltså om jag ska lägga böldpest/vattenspärr över hela bottnen eller bara där jag slipat igenom ner till gelcoaten. Hoppas du har överseende med att jag inte riktigt förstår och är tillfreds med svaren ännu . Jag vill som sagt vara helt säker på begreppen 2 komponent.
×
×
  • Skapa nytt...