winga750

Att inkludera motorjord(batteriminus) som Högspänningslaboratoriet föreslår är naturligtvis riktigt av åskskyddsskäl, men är rena döden för ett segelbåtsdrev. Ett gnistgap emellan är nödvändigt. Nu lär en del nyare segelbåtsdrev vara elektriskt isolerade från motorn, och då kan man jorda direkt. Att ha enkelledare i en bil är väl ok, men i en båt? Då måste man ju leta reda på närmaste ställe där man kan hitta minus. Dessutom blir det ju våldsamma spänningsskillnader mellan olika minustag vid ett eventuellt åsknedslag. /Karl-Magnus Senast ändrad av winga750 | 25 september 2007 | 20:48

Att använda diverse metalldelar som är hopkopplade till motorjord och köl som återledare i elsystemet är att inbjuda till trubbel. Ett åsknedslag i masten kommer att helt slå ut elsystemet. Det kan räcka med ett nedslag i närheten. Dessutom är det olämpligt med enkelledare med tanke på att det magnetfält som uppstår kring en strömgenomfluten ledare kan störa kompassen. Har man tvåledare tar magnetfälten ut varandra. /Karl-Magnus.

Här finns epoxy av alla slag. Du hittar också en lista på återförsäljare landet runt. http://www.epotex.se/

Jag vet inte hur det är nuförtiden, men då jag hade sjövattenkylning så använde man en speciell olja med en emulgerande tillsats, som blandades med vatten och gav ett mjölkliknande resultat. Om jag inte missminner mig så hette den soluble oil och fanns på varje välsorterad mack. Det är väl något sådant som Volvo säljer för dyra pengar. /Karl-Magnus

Hej! Jag tror att topcoat inte är det bästa i en kylbox. Det är ju en polyesterplast som tar väldigt lång tid att härda färdigt och under tiden luktar styren. Jag skulle föreslå epoxy, den härdar färdigt på några dygn och blir luktfri och är helt stabil. Prova den här länken, dom är väldigt hjälpsamma med goda råd. http://www.epotex.se/ /Karl-Magnus

Va bra då slipper du gräva. /K-M

På den tiden SMHI hade lokaler på Kungsholmen hände det att tjänstgörande metrologen hade glömt att stänga fönstret när han gick för kvällen. Följande morgon låg följande meddelande från städerskan: Var snäll och stäng fönstret när ni går på kvällen, man vet aldrig vad det blir för väder till natten.

Hej igen. Det verkar som du måste dra ur hjärtstocken och se vad det sitter för tätningar. Tänk då på att när du pallar upp båten försöker få den så högt att du får ut hela hjärtstocken. Den är ju ganska lång, så det är inte säkert att det är praktiskt genomförbart. Då är alternativet att lyfta båten om man har tillgång till kran eller slamkrypare. Är marken inte för hård eller stenig kan man gräva en grop under rodret. Jag har tittat i Wingaforumet men ser ingen som har presenterat någon lösning. Det är nog bra att ta itu med saken nu på hösten så du har vintern på dig att planera åtgärdder.

Det finns ett forum för Winga-båtar, där kanske du kan hitta något. eller efterlysa tips. http://www.winga-motorseglare. Där kan du även hitta en handbok för Winga 78/87 i pdf-format. Det lär finnas två smörjnipplar, kanhända läckaget minskar om du pressar in lite vattenbeständigt fett där. Snart är det väl dags för torrsättning och då kan du ju kanske dra ur hjärtstocken och se vad slags tätningar som finns. troligt är att det är simmerringar och sådana kan man köpa hos någon som säljer maskinförnödenheter. Gratulerar till en stor båt i litet format.

Om det kommer olja ur insugningsdämparen verkar det tyda på otäta kannringar, men då borde motorn vara tjurig att starta eftersom en diesel tänder av kompressionen. Om du lossar på slangen från ventilkåpan till insuget kan du se om oljan kommer den vägen, är det otäta ringar så blåser det ur slangen också. Men titta på ventilspelet, det är lätt gjort. Du behöver varmköra, ta bort ventilkåpan och mäta ventilspelet med ett bladmått. spelet skall vara 0,30 mm på både insug och avgas. Om du vill kan jag skicka en kopia ur gds-handboken som pdf-fil om jag får din e-mail adress. Om du måste byta kannringar blir det mer jobb, med lönar sig nog om motorn är i bra skick i övrigt. Det sägs ju att MD7 är i det närmaste outslitlig om den får bra underhåll.

Gös skall stekas! Filea den panera och stek den. Köp en burk romsås till, garanterat läckert. Vill du ha flera tips, försök med www.tasteline.com och sök på gös.

Hej. Det där känner jag igen. Jag hade ungefär samma problem med en MD6A i min förra båt. Vad jag kommer ihåg så var den kraftlös i början, men den la inte av vid pådrag, utan bara kraftlös. Ett tips jag fick från VP var att öka lite på maxmängdsskruven på insprutningspumpen. det hjälpte, men på fullgas blev det svartrök ur avgasröret, men det avhjälps genom att dra av lite på gasen. Ett annat tips, också från VP, var att kolla ventilspelet gjorde även det och sedan kom inte problemet tillbaka. MD7B är ju i grunden samma motor som MD6 men ngt större cylinderdiameter och Bosch istället för CAV insprutningspump. I min nuvarande båt har jag en MD7B som går problemfritt. Senast ändrad av winga750 | 04 september 2007 | 19:03

Jag har haft en Nord 80 och upplevde inte att den tog dålig höjd. Så jag tror inte att ditt problem med höjdtagning ligger hos kölen. Visserligen är kölen inte speciellt djup, snarare tvärtom, men det är ju en stor fördel när man söker hamnplats. Kölen är inte rundad undertill utan V-formad, detta gör en viss endskive-effekt som ökar effektiviteten, allt enligt Heinz-Jörgen Sass (boken Segelbåtens konstruktion). Jag tror snarare att du skall titta på dina segel. Om dom är gamla kan buken ha vandrat mot skterliket och då blir det varken fart eller höjd. Viktigt med Nord 80 är att man inte pinar höjd, för då tappar man både höjd och fart. Fall av lite och farten ökar och då kan man lova lite, men inte för mycket. Du kommer fortare mot målet om du inte pinar höjd utan låter det gå undan. Sätt dit skvallertrådar (telltales) i dina segel om du inte redan har och se till att dom står snyggt akterut och inte fladdrar. Tänk även på att skotpunkterna är viktiga, mast- och förlikssträckning är viktiga. Lösare i svag vind. Försök att inte kränga för mycket, och minska segelyta om det blåser småspik. Nord 80 seglar bra för sin storlek, men får inte behandlas som en skärgårdskryssare eller liknande. Jag har t.o.m. seglat ifrån en Albin express, men då blåste det rejält, men expressen hade på tok för mycket segelyta, hade han minskat segel hade han säkert seglat ifrån. Hoppas att dom här tipsen kan ge något. Förresten hur länge har du haft båten? /Karl-Magnus.

Hej! Jag hade en MD6A i min förra båt. Instrumentpanelen hade varvräknare, motortempmätare och 3 lampor, mittenlampan är också för laddningen, men jag kommer inte ihåg om den är för extrageneratorn eller dynastartgeneratorn. Om den tänds när motorn går på marchvarv är det fel, kan vara utslitna kol t.ex. Om det svartryker är det inte så bra. Kan bero på att maxmängdsskruven på insprutningspumpen är för högt ställd. Då skall rykandet upphöra om du drar av på gasen så varvtalet sjunker ca 200 rpm. Det kan hända att man har ställt upp maxmängden pga att MD6A hade svårt att ge effekt omedelbart efter start. Jag var tvungen att göra det, för att slippa vänta på att motorn skulle orka. Om rykandet upphör när du minskar gasen är det OK om inte bör du nog kolla med någon motorexpert. Senast ändrad av winga750 | 01 september 2007 | 11:04

Hej! Man skall absolut inte koppla motorgods till kölen. Särskilt inte om man har segelbåtsdrev av lättmetall. Bly och aluminium ligger långt ifrån varann i den elektrolytiska spänningskedjan (Al -1,33 Pb -0,12) och aluminium som är den oädlare metallen korroderar kraftigt. Jag själv höll på att gå på den minan när jag åskskyddade min förra båt genom att koppla mast,vant och pulpits till en kölbult och fick med motorjord via skärmen till en kabel till en antenn som satt på akterpulpiten (minus till radion har oftast kontakt med antennjord) Vill man ha med motor och drev i åskskyddet skall man ha ett gnistgap på några millimeter. S30-klubbens hemsida har en bra beskrivning på hur man fixar åskskydd. Länk till elektrolytiska spänningskedjan. http://www.bodycote.se/Ytbehandlingsguide/Tabell_elektrolytiska_spanninskedjan.asp /Karl-Magnus Senast ändrad av winga750 | 27 augusti 2007 | 22:30

Det går alldeles utmärkt att bryta minus ledningen från batterierna. Så var det kopplat i min Nord 80. Det var inga som helst problem under de 25 år jag hade den. Om man har en automatisk länspump el dyl drar man en seperat minus direkt från batteribanken men ser till att det inte blir någon bakväg till motorgods. Jag skall installera ett seperat startbatteri och skiljerelä i min nuvarande båt och kommer att flytta brytaren till minus. När det gäller huvudbrytare finns det mycket skräp. När jag kom ner till båten i förrgår upptäckte jag att jag hade glömt att slå av huvudbrytaren, men strömlöst. trodde att kylen varit påslagen och laddat ur batterierna, men nej batterierna var ok, full spänning före brytaren och noll efter. Brytaren hade lagt av. Tur att det inte hände när motorn var igång, då hade generatorn troligen pajat. Dags att byta brytare till en bättre sort. Problemet med de flesta brytare av nyckelmodell är att kontaktytorna ligger i linje och en rak plåtbit trycks mot kontaktytorna när man vrider in nyckeln. det betyder att det inte blir någon gnidning mellan ytorna som kan rensa bort oxidbildning. Sen finns varianten där kontaktytorna står i vinkel mot varandra och plåtbiten som skall göra kontakt har motsvarande vinkel och lite fjädrande, då blir det en gnidning varje gång den slås på. Skillnaden ser man på anslutningarna. Om dom pekar i vinkel så är den med kontaktytor i vinkel. Tyvärr är den inte så vanlig. Hella har en i metall, som är skitdyr. Sen hittade jag en billigare hos Mekonomen som jag köpte och monterade idag.

Hej! Fråga värmardoktron i Spånga, Stockholm. Jag tror att du t.o.m. kan hitta en manual om du letar på nätet. Wallas och Thermo är nära släkt. Karl-Magnus

Hej! Krypströmmar och galvaniska strömmar är inte riktigt samma sak om man skall vara riktigt noggrann. En galvanisk ström uppstår om två metallföremål av olika material i kontakt med vätska förbinds med en ledare. Ett exempel: motor med segelbåts drev och utanpåliggande järnköl som som förbinds med varandra ger snart ett korroderat drev eftersom aluminium och järn ligger långt ifrån varandra i den elektrolytiska spännigskedjan och aluminiumet blir offeranod. Om man åskskyddar genom att förbinda mast, vant och pulpits med mantåg med kölen, får inte motorjord anslutas annat än över ett gnistgap som måste vara skyddat mot vatten. En antenn som sitter i mast eller på pulpit måste ha fästet galvaniskt skilt från kabelns skärmfläta. En snabb koll är att lossa antennkablar och med en multimeter inställd på mA likström, mäta mellan kabeljord och apparatuttagets jord. Likadant med logg, ekolod m.m. Den som har en båt med S-drev och köl med åtkomliga kölbultar kan ju roa sig med att mäta, man blir förvånad hur ´ mycket ström det blir. /Karl-Magnus PS. Hur har du mätt? DS.

Hej! kolla den här länken http://www.trabatsakuten.nu/

Hej! Förlåt den mentala härdsmältan. Totala längden skall naturligtvis vara 1,5 m. för att det skall bli en halvvågsdipol. alltså skall man skala av 0.75 m. Skrev jag 1,4 m. slant jag nog på tangenterna, men längden är inte alltför kritisk. Rost är inget problem skärmen är inte av järn. Antennen du har kan du säkert använda, men det blir väl lika mycket jobb att byta kontakt. /Karl-Magnus

Jo det är också en variant, men kontakten passar inte till en bilradio. /Karl-Magnus

Hej! En T antenn (dipolantenn)kan du göra själv. Köp en skarvsladd för bilantenn (Biltema har 4m. lång) Mät av 1.4 m i den ändan som inte kopplas till radion. Skala av yttre plasthöljet och peta isär skärmflätan så att du kommer åt innerledaren och kan dra ur den ur skärmen. Sen fäster du ändarna horisontellt åt varsitt håll på väggen. Du har väl inte en plåtbåt, för då fungerar det inte. Lite teori om antenner hittar du på den här länken http://www.teracom.se/?page=5157 Hälsningar Karl-Magnus

Hej! Alla magnetiska matrial påverkar en magnetkompass. Mer ju högre permanent magnetism matrialet har. Hög permament magnetism har t.ex.en högtalarmagnet eller magnet i ett el. visarinstrument. Platsen mellan varvräknaren och det andra instrumentet i panelen är rena katastrofen. Det går inte att skärma av kompassen, då skulle den inte ha något jordmagnetiskt fält att ställa in sig efter. Att skärma störkällorna är teoretiskt möjligt, men knappast praktiskt. Ett sätt att ta reda på om tänkt placering av kompassen är bra är att hålla kompassen någonstans fritt från tänkbara störningar och i båtens riktning, avläs kompassen och placera den där den skall sitta oc kolla om den visar samma. Några graders avvikelse brukar gå att fixa med kompassens inbyggda kompenseringsmagneter om sådana finns. Sen finns det ju kompasser med seperat givare som man kan placera på lämpligt ställe. Jag kommer ihåg vilket bekymmer jag hade med kompassen i min segelbåt. I bland visade den galet. Av en ren tillfällighet kom jag på felet. Råkade titta på kompassen när jag fällde spayhooden och såg att den ändrade sig flera grader. Sprayhoodbågarna var av plastöverdragna järnrör. bytte till aluminiumrör så var det problemet borta. Hoppas det här kan vara till någon hjälp, hälsn Kalle PS. Rostfritt är oftast omagnetiskt, provas lämpligen med en kylskåpsmagnet. DS.

Batteriladdning tycks vara ett outtömligt diskussionsämne. Mellan 1977 och 2000 hade jag en Nord 80 segelbåt med VP MD6A. MD6A har både dynastart och växelstömsgenerator. dynastarten fick ladda ett startbatteri, och växelströmmaren laddade två förbrukningsbatterier. Huvudströmbrytaren bröt minusledningen, varför det räckte med en brytare. Senare kompletterades med en solpanel. förbrukare var wallas 1800, kylaggregat med swingkompressor (relativt strömsnål) boxen ca 35 l.,belysning, bilstereo m.m. Hade inga större bekymmer med strömbudgeten. Startbatteriet höll åtskilliga år, medan förbrukningsbatterierna fick bytas oftare. Nu har jag köpt en Winga 750 som jag tänker komplettera med seperat startbatteri. Det blir ett skiljerelä matat från D plus (det går inte att skriva plustecken) på generatorn istället för plus från startnyckellåset. Då drar skiljereläet inte förrän motorn är igång. Om förbrukningsbatterierna är alldeles nya och startbatteriet har högre inre resistans pga ålder kan det hända att en stor del av startströmmen tas från förbrukningsbatterierna öch bränner kontakterna i skiljereläet. Kenbja verkar ha råkat ut för det. Nu är det bara att vänta på våren! mvh Kalle.

Hej! Det finns ett billigt alternativ, en grej som heter Wincher. Det är en kraftig gummikrage som man kränger på överdelen av winchen.Jag hade sådana i min förra båt (Nord 80) och det fungerade bra tycker jag. Skall skaffa till båten jag har nu. Dom finns hos bl.a. .Båtaccenten sid.103 i katalogen. http://www.bataccenten.se kostar 517:- paret. //Karl-Magnus