nelhas

Har äntligen provkört den nya installationen. Hittills funkar det bra med en 500A säkring till starten trots att den ska dra 1000A i startögonblicket. Frågan om man behöver säkring på startkretsen elle inte lämnar jag därhän.

Benägen att avslöja mina begränsade kunskaper gällande ords betydelse... ”Gustaf III: s jakt Amphions väldiga akterstäv har byggts in bakom en faluröd sjöbodskuliss.” (synonymer.se). Tur man inte har sidoverkande propeller därbak...

Det är ju också ett alternativ till tampar :-) Nja, tydligen inte. I stormen som var strax före jul så gick förtamparna av och båten slet sig. Det var lite klurigt att få in henne i gropen igen Var i Vättern brottas ni med detta problem?

Det där från Vaxholm känner man igen... Köpte min Albin 36 i New York våren 2014, tog emot den i Antwerpen i slutet av juni. Ingen generator, ingen bogprop, läckande septi... Ja, listan var ganska lång. Dock blev det med diverse varierande besättningar en härlig resa på 800 nm med hemkomst till Vättern ganska exakt en månad senare. Gick jättebra utan bogprop, bara att hålla koll på vindriktning etc. Saknade den endast en gång när jag skulle lägga till med aktern mellan två stolpar i Kiel, men det löste sig. Många slussar, många långsides tilläggningar blev det. Retar mig så inih... på ”rorsmän/kvinnor” som inte kan använda just roder, utan ska köra med denna jädra snurra i fören hela tiden. Gick Canal du Midi för några år sedan. Tysken som skulle köra ur slussen med 15 grader på rodret och kompenserade det med två minuter bogpropeller. Obetalbart. Eller när jag och min kompis körde nattkonvojen genom Amsterdam med idelig väntan på den ena broöppningen efter den andra och det var någon i kön som i vindstilla väder och beckmörker låg och körde med sin ”snurra” – hela tiden. Kompisen berättar än idag hur jag på svenska skrek rakt ut: ”jävla amatör”. Dock – bogprop blev ultimatum från hustrun. Själv har jag ett nervskadat ben efter diskbrock, hustrun fått en stroke. En bogprop blir som en extra besättningsman... ”Plockade dit” en sån, Sleipner Sidepower 6 hk, våren 2016 (23000 kr i material, gjorde jobbet själv). Och det ångrar jag inte, även om den inte går mer än 120 sekunder på en säsong Men låringspropeller? Nej, där går gränsen. Jag har akterpropeller (framåtdrivande) och ett roder...

Problemet närmar sig sin lösning. Sensk ordfattigdom spökar dock, men som Sardaukar och Caribic410 föreslår så ligger ju ”låringpropeller” närmast till hands rent sakligt. Men försök få in det i i svenska marinnomenklaturen, den som kan. Tror att jag lämnar detta nu. Klarar mig bra med akterpropeller och roder, annars blir ju båtköra ingen sport... (Fastän jag ”fuskar” i och med att jag installerat bogpropeller).

Hade tidigare en Husky Dane 1000 med en VP TAMD41H 146 hk. 350 A säkring har suttit i 15 år och ca 10000 timmar. Ritning från Skyllermarks som jag gått efter när jag byggt om i trawlern. Påminner igen: http://www.huskydane.se/archives/674

Har 2 x 35 fram till säkring och brytare (2 m) och 70 från brytare till start ( 0,8 m) samt jord 70 (1,8 m). Tidigare var det ca 8 m 70 från vardera kretsen till en 1,2,all-brytare och lika mycket tillbaka 2 x 35 till starten genom olja o h slagvatten. Standard på en Albin 36 byggd i Taiwan 1981.

Rack för relevanta svar. Har nu grottat mig ner i "Operators manual" för min Ford 2715E. Tror inte ens att jag har svetsat med dessa strömstyrkor... "Lock torque 1070 amp. draw" " Ruunning torque 18,6 at 1000 rpm; 650 amp. draw" Så det är lätt att fatta att 250 A-säkringen gav sig. Orsaken till att jag gärna vill ha huvudsäkringar på båda kretsarna är denna: http://www.huskydane.se/hd-bloggen/page/38 Testar med Kvalitetstemas värsting på 300 A. 60 spänn hit eller dit...

Bygger om elsystemet i min 35-åriga trawler. Har aldrig varit säkrat tidigare. Har nu byggt separata kretsar för start och förbrukning. Säkrat direkt efter batterierna, före huvudbrytarna. Satte i 250 A i båda. Efter ett par startförsök rök säkringen. För klent med 250 A till starten. Det är en Ford 6:a på 120 hk, vet ej hur stark starten är, men stark är den... Tips och råd?

Vättern är nu närmare 40 cm under "medlevattenstånd" vilket är gällande vattendoms nivå. Normala vårar för ett antal år sedan låg nivån 20-30 cm över "medelvattenstånd". Så det är många öar, båtplatser mm som vi inte når nu. Värsta biten i Göta kanal är den mellan Vättern/Motala och Borenshult som blir mycket grund i vår.

Bra tips, monterade en Sidepower 6hk för två år sedan. Ingen konst att montera, men ska kolla hur det ser ut med anodbrickan. En liten språklig fundering bara... Akterbogen? Bog = Bow = Bug = För. Bogpropeller / Bowthruster / Bugstrahlruder Stern = Heck = Akter. Akterpropeller??? / Sternthruster / Heckstrahlruder Betyder att akterbog blir lite knasigt, uttalad betydelse blir "akterför". Ingen kritik, och inte för att jag vill vara besserwisser (lite språkpolis är jag, tvångsmässigt beteende). Med mitt inlägg vill jag bara belysa hur fattigt svenska språket kan vara. Av den anledningen satte jag tre frågetecken efter direktöversättningen av Sternthruster och Heckstrahlruder. Rent logiskt - de flesta båtar har redan en propeller i aktern, så varför ska man ha en till...? Men i och med att vi saknar ett vettigt ord för "sidoverkande propeller" (jämför "thruster" och "strahlruder") så är det lätt att hamna i påståenden som "jag monterade en bogpropeller i aktern..." Därmed efterlyser jag ett nytt (eller sedan tidigare bortglömt ord som betyder "Sternthruster".

Bra tips, monterade en Sidepower 6hk för två år sedan. Ingen konst att montera, men ska kolla hur det ser ut med anodbrickan. En liten språklig fundering bara... Akterbogen? Bog = Bow = Bug = För. Bogpropeller / Bowthruster / Bugstrahlruder Stern = Heck = Akter. Akterpropeller??? / Sternthruster / Heckstrahlruder Betyder att akterbog blir lite knasigt, uttalad betydelse blir "akterför". Ingen kritik, och inte för att jag vill vara besserwisser (lite språkpolis är jag, tvångsmässigt beteende). Med mitt inlägg vill jag bara belysa hur fattigt svenska språket kan vara. Av den anledningen satte jag tre frågetecken efter direktöversättningen av Sternthruster och Heckstrahlruder. Rent logiskt - de flesta båtar har redan en propeller i aktern, så varför ska man ha en till...? Men i och med att vi saknar ett vettigt ord för "sidoverkande propeller" (jämför "thruster" och "strahlruder") så är det lätt att hamna i påståenden som "jag monterade en bogpropeller i aktern..." Därmed efterlyser jag ett nytt (eller sedan tidigare bortglömt ord som betyder "Sternthruster". Ursäkta urspårningen från tråden, men jag lägger upp detta som en egen tråd - någonstans....

Mycket intressant läsning. Har aldrig gått runt kusten, däremot Göta kanal 1-3 ggr varje år i ca 20 års tid (rekord?). Samt – gjort en resa från Antwerpen hem till Vadstena i Vättern via diverse kanaler och upp genom de danska smålandsfarvattnen och vidare norröver genom Öresund och svenska västkusten. Därtill har jag kompisar som gjort resan Vadstena - Göteborg - svenska sydkusten och upp till St Anna och hem via Göta kanal till Vättern. Dessutom går vi varje år från Vättern till Stockholm. Vad har jag då att tillföra allt klokt som skrivs ovan? Skulle i så fall vara att Danmark och Bornholm inte verkar ha fått någon större uppmärksamhet ovan. Min egen erfarenhet är att Danmark ger en speciell upplevelse om man håller sig från de stora metropolerna (I Helsingör finns en tidslucka på en timme, 11.30 till 12.30 när man ”byter plats” (ungefär som Utö), sen är det kört). Finns många små hamnar i Danmark som ger mycket. Kompis 1 i en Svan 42 blev kvar i Danmark i tre veckor under sin ”kusten runt-segling” bara för att ”det var så mysigt i Danmark”. Sedan fick han sno sig hem på en dryg vecka från Bornholm till Mem och vidare genom Göta kanal och hem till Vättern i kulingar och dimma. Kompis 2 gjorde resan i en Bavaria 31. Stressad person med endast fyra veckors semester. Seglade genom sju kulingar, tajt schema, bytte besättning lite här och där. Upplevde inte speciellt mycket hamnliv, satt och styrde (och frös) mest hela tiden... Hann dock med Bornholm, han också... Slutsats: lägg in massor av tid för att vänta ut skitväder! Åter till mina erfarenheter. 1. Göta kanal, Mem - Sjötorp Tar en vecka om man ska hinna stanna till på några ställen. Fräscha, supermoderna gästhamnar. Sätt inte upp en tidplan, norrmänn med 52-fotare tränger sig alltid före. Ta det lugnt. Själva slussningen är en barnlek om man ”använder insidan”. Har du tänkt dig att uppleva Vättern, lägg på en vecka ( http://runtvattern.se/gasthamnar/). Vill du har mer tips om Göta kanal skriv till mig på stefan@vattern.se 2. Stockholms skärgård Vi är där nästan varje år. Snacket ovan om vilken väg man ska välja har inget entydigt svar. Hammarbyslussen, inga problem ens i högsäsong. Max en halvtimmes väntan. Ska du lägga till i Stockholm väljer du Navishamnen. Googla deras hemsida och ring för att boka plats. Spårvagn till centrum. Själv föredrar jag Mysingen, via Utö, Ålö mm. Nynäshamn har en av Sveriges bästa gästhamnar. Sedan är det en sport att gå innervägen via Dragets kanal, klarar det med en 36-fots trawler (vilka några har tvivlat på...). Därefter väntar Trosa (näst bästa gästhamnen). Nåväl, väljer man Hammarbyslussen och tar vägen via Mälaren och Södertälje så är det självklart att gå till Björkö (Birka). Södertälje gästhamn är trevlig, men inte så trygg. Här kommer en historia...: Vi var på hemväg. Väntade norr om slussen. Kom i samspråk med ett par i en 34-36-fots stålbåt, hemmahamn Västerås, med fören vänd norrut. ”Vi ligger och väntar på service. Har inga propellrar. Lämnade gästhamnen i morse. I slussen vände båten 180 grader när kapten gasade på. Inne i slussen hände ingenting när kapten skulle bromsa...” Hustrun i stålbåten: ”Jag hörde ljud i natt, nåt som skrapade i båten.” Vad hade hänt? Jo, individer med stort behov av äventyrliga upplevelser hade roat sig med att testa sina cyklop och verktyg för att bryta upp låsblecken och lossa muttrarna till propellrarna på båda dreven (VP 290 typ). Första inbromsningen resulterade i att första propen lämnade drevet, därav 180-gradersvändningen i slussen. Nästa inbromsning, ja vad händer när man reverserar...? Så för min del är övernattning i Södertälje ett överspelat kapitel. Det brukar bli Skansholmen istället när vädret tvingar oss att ta ”inre vägen”. Som sagt, återkom med frågor.

På tal om språk, "eran åsikt". Är det så svenska behandlas på Handels nuförtiden? Talspråk. Er åsikt (eller mer korrekt i detta sammanhang: din åsikt, eftersom jag inte tror att enkäten är avsedd att besvaras av grupper).

Vet inte om det är relevant, men jag tror att Navionics app för iPad ger samma information som i traditionella navigatorer. Har själv gått från Antwerpen via kanaler (Stande mastroute), Nordjsjön (Wilhelmshafen - Brunsbuttel), Kielkanalen, Kieler Bucht, danska smålandsfarvattnen (grunt...), Öresund, Kattegatt, Göta älv, Trollhätte kanal, Vänern, Göta kanal och hem till Vättern. Allt med Navionics app i en iPad mini och en separat GPS-puck. Har stämt till 100 med ekolodet hela tiden.www.wimbledonbedandbreakfast.co.uk Dessutom, i norra Vättern där de gamla papperskorgen stämmer dåligt, överensstämmer Navionics till 100 procent med Hydrographicas specialkort (känns som om Navionics "lånat" lite där). Slutsats: döm själv av ovanstående. PS. Har kört med paddan hela denna sommar också, ca 180 timmar. Fungerar perfekt i Sthlm skärgård oxå. Bild från möte på Kielkanalen.

Mvh/Sea Maniac

Får så många bra (?) tips och råd gällande val av lack/fernissa/olja när jag nu vill få stil på räcken, rutramar och lister på min 34 år gamla taiwanbyggda trawler (Albin 36) som jag köpte i N.Y. förra våren. Det måste finnas många som har erfarenhet av olika produkter och av olika metoder när det gäller att få ett resultat som håller ett antal år? Teaken är i mycket gott skick, sannolikt skyddad av nån amerikansk smörja, typ pigmenterad olja. Den är dessutom lätt attt slipa bort.

Får så många bra (?) tips och råd gällande val av lack/fernissa/olja när jag nu vill få stil på räcken, rutramar och lister på mins 34 år gamla taiwanbyggda trawler (Albin 36) som jag köpte i N.Y. förra våren. Det måste finnas många som har erfarenhet av olika produkter och av olika metoder när det gäller att få ett resultat som håller ett antal år? Teaken är i mycket gott skick, sannolikt skyddad av nån amerikansk smörja, typ pigmenterad olja. Den är dessutom lätt attt slipa bort.

Tack för alla tips. Inte för att jag trodde att det skulle bli ”debatt”, men jag tycker att kombinationen av teori och praktik/erfarenhet är väldigt nyttig att ta del av. Är själv både och (polymerer var det som intresserade mig mest på skolbänken en gång i tiden). Därför brukar jag ofta lyssna på folk med praktisk erfarenhet, men vill alltid ha den teoretiska bakgrunden till ”varför” det på den ena eller andra viset. Kom på att det lockar mig att starta ett par andra trådar: Vilken fernissa/lack är bäst på teak – och hur ska man applicera? Vilken metod ger bäst resultat och längst livslängd vid uppfräschning av ett gammalt teakdäck? Häng med dit ni som har erfarenhet och/eller teoretiska kunskaper i dessa ämnen.

Jag satte tydligen igång en riktigt intressant debatt märker jag. Använda polyester, slipa, acetontvätta och mätta glasfibermattan utan att lämna överskott är metoden jag använt tidigare med gott resultat, bl a vid repration av läckande bogpropellertrumma. Har också råkat ut för misstaget att låta plasten gå ut över ej slipade områden – inte bra. Det lutar således åt polyestermetoden i mitt fall. Ska dessutom laga en septiktank i glasfiberarmerad polyester och hade tänkt använda epoxi. tänker nog om nu... Läser dock med intresse fler inlägg om både teori och erfarenhet.

Två tips som divergerar lite, men ytspänningsteorin verkar högst relevant. Hållfasthet och täthet eftersträvas, men kanske framför allt bästa möjliga vidhäftning eftersom jag tvingas lägga matta runt kölen (motorbåt).

Vid reparation av grundstötningsskada u vl, bör man fortsätta med polyester och glasfibermatta, eller finns det fördelar med att använd väv och epoxi? Hur hög fuktighet i det gamla laminatet kan man acceptera? Ligger nu på 15-20% mätt med fuktmätare för trä och betong.